Bilaga 6 - krAftprov.nu

I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN 

HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 

Invandrarföretag i 

Jönköpings kommun 

-hinder och möjligheter- 

Filosofie kandidatuppsats inom företagsekonomi 

Författare: 

Tellbom 

Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny 

Handledare: Gunnar Wramsby 

Jönköping augusti 2003

J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL 

Jönköping University 

Self-employed immigrants 

in the municipality of 

Jönköping 

-difficulties and possibilities- 

Bachelor’s thesis within business administration 

Author: 

Tellbom 

Tutor: 

Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny 

Gunnar Wramsby 

Jönköping August 2003

Kandidatuppsats inom företagsekonomi 

Titel: 

Författare: 

Handledare: 

Invandrarföretag i Jönköpings kommun – hinder och möjligheter 

Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom 


Datum: 2003-08-22 

Ämnesord 

Finansiering, småföretag, invandrarföretag 

Sammanfattning 

Inledning 

En person som startar och bygger upp ett företag stöter med stor 

sannolikhet på olika problem. Förutom de vanligaste hindren, kan en 

person som inte är född i Sverige stöta på ytterligare svårigheter. 

Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan vara 

bidragande orsaker till att denna grupp av egenföretagare upplever 

olika former av diskriminering. Genom att härleda och belysa 

eventuella svårigheter kan dessa i framtiden förhoppningsvis 

minimeras. Uppsatsen inriktar sig på hur den finansiella situationen ser 

ut vid start och tidig tillväxt för företag startade av personer med 

utländsk bakgrund 

Syfte 

Metod 

Slutsats 

Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med 

annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av 

företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur krAft kan skapa 

kraftgrupper för invandrarföretag. 

För att uppfylla uppsatsens syfte har vi använt oss av en kombinerad 

kvalitativ och kvantitativ undersökning. En enkät skickades ut till 

invandrarföretagare i Jönköpings kommun och därefter genomfördes 

personliga intervjuer med 5 av dessa för att få en djupare inblick i deras 

situation. Det empiriska material som samlades in har senare legat till 

grund för analys och slutsatser. 

Uppsatsen visar att det finns en del hinder för invandrareföretagare 

som språksvårigheter och bristen på kunskap om hur det svenska 

näringslivet fungerar. Det framkommer dock att de även har fördelar 

som stort stöd från familj och vänner, vilket många gånger hjälper dem 

att övervinna hinder av finansiell karaktär.

Bachelor’s Thesis in Business Administration 

Title: 

Author: 

Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping 

– difficulties and possibilities 

Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom 

Tutor: 


Date: 2003-08-22 

Subject terms: 

Financing, small businesses, self-employed immigrants 

Abstract 

Introduction 

When a person starts a company, he or she most certain meets 

great many problems. Besides the most common ones, a person not 

born in Sweden can meet several different difficulties. This group of 

self-employed persons can experience different forms of discrimination, 

mainly because of the lack of language skills and cultural differences. 

Finding and showing possible difficulties can hopefully minimise them 

in the future. The intention of this thesis is to describe the financial 

situation at the start and early expansion for companies founded and 

run by persons with foreign background. 

Purpose 

Method 

The purpose is to describe what conditions self-employed immigrants 

have when they finance start-up and growth of a company. We will 

also give suggestions to krAft how they can create kraft-groups for selfemployed 

immigrants. 

In order to fulfil the purpose of the thesis we have used a combination 

of a qualitative and a quantitative method. A survey was sent out to 

companies owned by people with foreign background in the 

municipality of Jönköping, and then personal interviews were made 

with 5 of those persons in order to receive a deeper understanding. 

Further analyses and conclusions were then based on this material. 

Conclusion The thesis shows that there are some obstacles for self-employed 

immigrants like difficulties with the language, and lack of knowledge 

concerning the Swedish economic life. They though have some 

advantages like a large support from family and friends, which 

sometimes help them to overcome financial obstacles.

Författarnas tack 

Vi vill tacka samtliga personer som har lagt ner tid på oss vilket gjort det möjligt 

för oss att förverkliga denna uppsats. 

Ett stort tack till samtliga företagare som har medverkat i vår undersökning. Vi 

vill tacka Mike Danilovic, Marcus Lundgren och Anders Melander, representanter 

för krAft som ställt upp med kunskap, erfarenhet och finansiellt stöd under hela 

arbetsprocessen. Vi är även tacksamma för den hjälp Leif Wetterö på 

Nyföretagarcentrum har bidragit med. 

Sist men inte minst ett tack till vår handledare Gunnar Wramsby, samt 

medstudenter som har kommit med kommentarer och synpunkter på vår uppsats. 

Nina Petersson, Jenny Tellbom, Lina Danielsson Jönköping 2003-08-22 

i

Innehåll 

1 Inledning................................................................................. 1 

1.1 Bakgrund....................................................................................... 1 

1.2 Problem......................................................................................... 1 

1.3 Syfte.............................................................................................. 2 

1.4 Metodavgränsningar...................................................................... 3 

1.5 Definitioner .................................................................................... 3 

1.6 Disposition..................................................................................... 4 

2 Referensram........................................................................... 6 

2.1 Tidigare studier om småföretag och finansiering........................... 6 

2.1.1 Småföretag och småföretagande........................................ 6 

2.1.2 Livscykelteorier och tillväxtstadier....................................... 7 

2.1.3 Tillväxt och tillväxthinder i småföretag ................................ 7 

2.1.4 Finansiella gap.................................................................... 9 

2.1.5 Finansiering och småföretag ............................................ 10 

2.1.6 Nätverk och småföretagande............................................ 12 

2.2 Teorier och tidigare studier inom invandrarföretagande.............. 13 

2.2.1 Invandrarföretagande och företagsamhet......................... 13 

2.2.2 Skäl till att starta eget ....................................................... 14 

2.2.3 Finansieringsproblem och möjligheter för 

invandrarföretagare..................................................................... 15 

2.2.4 Tillväxt och hinder för tillväxt............................................. 16 

2.2.5 Nätverk och invandrarföretagare ...................................... 16 

2.2.6 Invandrarföretagare och särskilda stödåtgärder ............... 18 

3 Metod .................................................................................... 19 

3.1 Vetenskapsteori .......................................................................... 19 

3.2 Undersökningsmetoder ............................................................... 19 

3.2.1 Val av metod..................................................................... 20 

3.2.2 Kvantitativ metod .............................................................. 21 

3.2.3 Kvalitativ metod ................................................................ 23 

3.3 Käll- och metodkritik.................................................................... 26 

3.3.1 Källkritik ............................................................................ 26 

3.3.2 Enkätutskick ..................................................................... 26 

3.3.3 Intervjuer........................................................................... 27 

3.4 Reliabilitet.................................................................................... 27 

3.5 Validitet ....................................................................................... 28 

4 Empiri ................................................................................... 29 

4.1 Enkätundersökningen.................................................................. 29 

4.1.1 Företagen i allmänhet ....................................................... 29 

4.1.2 Start av företag ................................................................. 30 

4.1.3 Företagen i dagsläget ....................................................... 31 

4.1.4 Företagen i framtiden........................................................ 31 

4.2 Intervjuerna ................................................................................. 31 

4.2.1 Företagare A..................................................................... 31 

4.2.2 Företagare B..................................................................... 32 

4.2.3 Företagare C..................................................................... 33 

i

4.2.4 Företagare D..................................................................... 33 

4.2.5 Företagare E..................................................................... 34 

5 Analys................................................................................... 36 

5.1 Analys av företagen i allmänhet .................................................. 36 

5.2 Analys av företagsstarten............................................................ 36 

5.3 Analys av företagen i dagsläget .................................................. 37 

5.4 Analys av företagens framtid....................................................... 38 

6 Slutsats och avslutande diskussion.................................. 39 

6.1 Slutsats ....................................................................................... 39 

6.2 Avslutande diskussion och egna reflektioner .............................. 40 

7 Implikationer och förslag till stödåtgärder........................ 41 

8 Fortsatta studier .................................................................. 42 

Referenslista.............................................................................. 43 

ii

Figurer 

Figur 1 Disposition ......................................................................................... 5 

Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag .................................................... 7 

Figur 3 Tillväxthinder...................................................................................... 9 

Figur 4 Kvalitativ / kvantitativ undersökningsmetod ..................................... 20 

Figur 5 Födelseland ..................................................................................... 29 

Figur 6 Finansieringssätt vid företagets start ............................................... 30 

Bilagor 

Bilaga 1 ........................................................................................................ 47 








iii

1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

En person som startar och bygger upp ett företag från grunden möter med största 

sannolikhet en rad olika problem och svårigheter. Förutom de vanliga problem 

företagare stöter på finns ytterligare hinder för personer som inte är födda i Sverige 

och väljer att starta ett företag. Hinder som båda grupperna i allmänhet kan stöta på 

är ofta inom områdena finansiering, lagstiftning och konkurrens. Vanligen 

förekommande problem för många invandrare är språket och kulturella skillnader, 

vilket kan vara en bidragande orsak till att dessa företagare inte antas ha samma 

förutsättningar som övriga företagare. Därmed inte sagt att invandrarföretagare inte 

kan kompensera de sämre förutsättningarna på andra sätt, genom etniska nätverk 

som kan ge tillgång till olika resurser såsom kapital och arbetsinsatser. 

Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan bidra till direkt 

diskriminering. Detta är något som Svensk Handel (Stein, 2000) anser vara ett hinder 

som generellt är svårt att mäta förekomsten av, men i enkätundersökningen specifik 

för deras studie, uppger hela 24 procent att de någon gång utsatts för någon form av 

diskriminering. 

Under de senaste åren har intresset för invandrarföretagande ökat kraftigt. Detta 

beror enligt NUTEK 1 (2001) på att nyföretagandet för invandrare är ett sätt att 

minska arbetslöshet samt bidra till snabbare integration i det svenska samhället. 

Eftersom dessa företag kommer att spela en allt större roll i svenskt näringsliv är det 

viktigt att studera hur invandrarföretagen skiljer sig från övriga och i vilken 

utsträckning de möter hinder och svårigheter (NUTEK, 2001). Ytterligare en 

anledning till det ökade intresset för dessa företag är att småföretag i allmänhet har 

kommit att uppmärksammas i större utsträckning under de senaste åren. Denna 

uppsats har för avsikt att ge en bild av förutsättningarna för invandrarföretagare i 

Jönköpings kommun. 

1.2 

Problem 

Personer med utländsk bakgrund har för närvarande inte samma möjligheter som 

majoritetsbefolkningen att starta och driva företag (SOU 1999:49, s. 11). 

Hur ser förutsättningarna ut för företagare som inte har Sverige som födelseland? 

Vilka hinder möter dessa företagare? Eller har de kanske andra möjligheter att lyckas? 

Flera undersökningar har berört detta ämne i ett bredare perspektiv men få har 

enbart gjort studier ur det finansiella perspektivet. 

SOU 1999:49, framhåller att kapitalanskaffning och krediter är områden som 

förknippas med problem vid start och fortsatt utveckling av ett småföretag. Därför är 

1 NUTEK står för Verket för näringslivsutveckling och är ”ett nationellt kompetenscentrum för 

företagsutveckling, entreprenörskap, företagsfinansiering och regionalutveckling” (www.nutek.se). 

1

finansieringsfrågor ett mycket viktigt område att studera i relation till 

invandrarföretagande, eftersom de kan uppleva andra problem än övriga företagare. 

För de allra flesta företag som vill växa kan det vara ett problem om företagets 

finansiella medel inte räcker till för att utvecklas i den takt de vill. För att kunna 

tillgodose nya tillväxtbehov krävs det finansiella medel från andra håll. Småföretag i 

allmänhet har ofta problem att finna tillfredställande finansieringslösningar, därför är 

det extra viktigt att undersöka förutsättningarna för en småföretagare vars födelseland 

inte är Sverige. 

Enligt ALMI (Bilaga 1) och NUTEK (2001) finns det främst 4 orsaker som gör att det 

kan vara extra svårt för invandrare att få sina affärsidéer finansierade. 

• De saknar ofta säkerhet eller referenser 

• De har inte i samma utsträckning tillgång till nätverk och kontakter 

• Deras verksamheter är inte så intressanta för finansiärerna 

• De kan ha svårigheter att kommunicera sin affärsidé 

NUTEK (2001) beskriver förutom de vanliga problem som företagare kan stöta på 

under tillväxtfaserna, de problem som dessutom finns för företagare med 

invandrarbakgrund. Utredningen framhåller vikten av nya studier kring denna grupp 

av företagare och deras förutsättningar. 

I samband med kapitalanskaffning möter invandrarföretagare många hinder som en 

svenskfödd företagare inte behöver reflektera över. Invandrarföretagaren har ofta 

begränsad kunskap om Sverige, dess lagar och regler samt samhällsstruktur (SOU 

1999:49). SOU 1999:49 vill bidra till att ge invandrare möjlighet att ta sig ur detta 

underläge och därigenom skapa lika möjligheter genom olika åtaganden. 

På metodkursen för kandidatuppsatsen presenterades olika förslag till uppsatser och 

det var då vi fick uppslag till ämnet. Detta resulterade i att vi fick kontakt med Mike 

Danilovic på krAft (Bilaga 2). Utformandet av uppsatsens problemområde påbörjades 

under första mötet med Mike. Vi diskuterade olika idéer och infallsvinklar som 

uppsatsen kunde grundas på. KrAfts största intresse av uppsatsen var att få en 

kartläggning av invandrarföretagare i Jönköpings kommun för eventuellt vidare 

samarbete med företagarna. Målet var att kunna identifiera vilka förutsättningar 

invandrarföretagare i Jönköpings kommun har vid start, fortsatt tillväxt och 

utveckling och om de är i behov av ytterligare någon form av stöd. 

1.3 Syfte 

Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland 

än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna 

bidra med förslag till hur krAft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. 

2

1.4 Metodavgränsningar 

Uppsatsen inriktar sig på företag som är startade och drivna av personer vilka inte är 

födda i Sverige men verksamma inom Jönköpings kommun. Utifrån SCB:s 

kategorisering av företag har vi i samråd med organisationen krAft valt ut olika 

branschområden. Anledningen till att vi begränsade oss till Jönköpings kommun och 

vissa branscher gjordes på grund av att urvalet annars hade blivit för stort och 

kostsamt. Valen av branscher gjordes i samråd med krAft. Våra val av branscher 

baserades utifrån våra preferenser om vilka branscher vi trodde att de flesta 

invandrarföretagare är verksamma i. Vi valde att utesluta vissa branscher där vi inte 

trodde att det var så många invandrarföretagare aktiva. 

1.5 Definitioner 

Att använda sig av rätt benämning när en företeelse skall definieras är viktigt ur 

många perspektiv. Dels för att det som ska undersökas verkligen undersöks och dels 

för att de undersökta företeelserna ska få en korrekt benämning i det aktuella 

sammanhanget. 

I NUTEK (2001) definieras någon med invandrarbakgrund som en person vilken är 

född i utlandet eller vars mor eller far är det. Det som anses vara gemensamt för 

gruppen invandrarföretagare är att de har ”sina rötter utanför Sverige”. Definitionen 

på invandrare lyder enligt Nationalencyklopedin; "Person som flyttar från ett land 

till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige 

minst ett år" (Nationalencyklopedin, Multimedia 2000). 

Då dessa båda definitioner skiljer sig åt är det viktigt att tydligt klargöra hur vi 

kommer att använda oss av de olika begreppen i denna uppsats. Den första 

definitionen enligt NUTEK (2001), att invandrare är personer som är födda i utlandet 

eller vars mor eller far är det, anser vi inte passa våra syften då den ger en alltför bred 

definition av invandrarföretagare. Vi har i vår uppsats studerat de personer som 

benämns första generationens invandrare 2 . Därmed innefattas inte gruppen av 

personer som har en mor eller far som är född utomlands 3 i vår definition av 

invandrarföretagare. 

Ett annat problem som uppkommer vid användning av många definitioner är att en 

företeelse generaliseras i allt för hög grad. I likhet med begreppet småföretagare består 

gruppen invandrarföretagare av en rad olika individer och olika typer av företagare 

vilket Pripp (1998) betonar i sin undersökning. För att kunna använda sig av 

stereotypa definitioner är det viktigt att tydligt klargöra hur definitionen används i 

den egna undersökningen. 

2 Denna definition innefattar de personer som är födda i ett annat land än Sverige och därefter kommit 

till Sverige antingen som barn eller vuxna (NUTEK, 2001). 

3 Denna definition benämns ofta som andra generationens invandrare (NUTEK, 2001). 

3

Flertalet studier (SOU 1999:49; Stein, 2001, NUTEK, 2001) använder sig av 

begreppen invandrare och invandrarföretagande. Dock är innebörden av dessa 

begrepp inte densamma för alla studier, vilket bidrar till svårigheter i 

begreppshanteringen. Denna uppsats kommer i likhet med SOU (1999:49) att 

använda sig av begreppen invandrarföretag och invandrarföretagare. Ordet 

invandrarföretag används synonymt med företag som drivs av en person med annat 

födelseland än Sverige. Företagare som har Sverige som födelseland kommer vi i 

uppsatsen att benämna som övriga företagare. 

1.6 Disposition 

Kapitel 1 

Bakgrund 

Problem, syfte, 

avgränsningar & 

definitioner 

Kapitel 2 

Teori 

Teoretisk referensram 

som behandlar teorier 

& tidigare studier kring 

småföretag, 

invandrarföretagande, 

finansiering vid tillväxt, 

livscykler och nätverk 

Kapitel 3 

Metod 

Förklaring & 

beskrivning av 

metoderna vi använt 

oss av i uppsatsen 

Kapitel 5 

Analys 

Jämförelse mellan 

empirisk studie och 

referensram 

Kapitel 4 

Empiri 

Empirisk studie i form 

av resultat från enkät 

och intervjuer 

Kapitel 6 

Slutdiskussion 

Slutsatser av studien 

som avser svara 

4 

på 

syftet med uppsatsen

Figur 1 Disposition 

5

2 Referensram 

2.1 

Tidigare studier om småföretag och finansiering 

De valda teorierna för denna uppsats återfinns inom områdena för småföretagande, 

entreprenörskap och finansiering samt olika stadier i ett företags livscykel. Då 

flertalet invandrarföretag är småföretag fokuseras teorierna och tidigare studier främst 

runt start och tillväxt i småföretag. 

2.1.1 

Småföretag och småföretagande 

Småföretagen spelar en nyckelroll i den svenska näringslivsstrukturen (SOU 1993:70, 

s.14). 

Detta är en av anledningarna till att småföretagen fått större uppmärksamhet under 

de senaste åren. Denna förändrade syn på småföretagande kom i mitten av 1990-talet 

och intresset har ökat under årens lopp. Småföretagen kan enligt Johannisson och 

Lindmark (1996) ses som utvecklare av näringslivet och de kan även bidra till ökad 

sysselsättning. För att småföretagen skall få en chans att medverka till detta är det 

viktigt att förutsättningarna för dem förbättras. Försök till utverkande av riktlinjer 

har gjorts i en rad utredningar och studier (SOU 1993:70; SOU 1998:93) vilka tar upp 

småföretagens förutsättningar. 

Det finns olika definitioner på småföretag beroende på vilket syfte som ligger bakom 

beskrivningen. I Sverige är antalet anställda ett vanligt mått på ett SME företag (Small 

and Medium-sized Enterprise), där 200 personer är den övre gränsen. I den 

internationella debatten finns även det så kallade mikroföretaget med högst tio 

personer som är sysselsatta (Johannisson & Lindmark, 1996). Företagets storlek kan 

ha betydelse när ett företag söker rådgivning hos exempelvis ALMI, eftersom de utgår 

ifrån storleken på företaget för att begränsa sina lån till små- och medelstora företag 

(SOU 1998:93). 

Enligt organisationen SBA (Small Business Administration) har inte småföretag 

någon dominerande roll i sin bransch och de har ett fåtal investerare som tillför 

kapital (Osteryoung, Newman & Davis, 2001). Skillnaderna mellan stora och små 

företag är att småföretagen oftast har lägre soliditet, högre kapitalkostnader och högre 

skuldsättning. Det är också vanligast att småföretag riktar sig i huvudsak mot 

hemmamarknaden (Riksdagskansliet, 1997). 

2.1.1.1 Levebrödsföretag och entreprenöriella företag 

Småföretag kan delas in i två kategorier: levebrödsföretag och entreprenöriella företag 

(Osteryoung et al, 2001). 

Levebrödsföretagen fokuserar på att förse sig själva och andra med arbeten. Syftet 

med verksamheten är i huvudsak att generera pengar för överlevnad och de har sällan 

för avsikt att växa. Det är oftast ägarens intresse som sätts i centrum, det vill säga 

ägarens personliga mål för verksamheten. Verksamheten finansieras till största delen 

6

av ägarens egna kapital (Osteryoung et al, 2001). Dessa företag är en mycket viktig 

byggsten i det svenska näringslivet trots sin ringa storlek och i de flesta fall sin brist 

på viljan att växa (Annell & Nygårds, 1999). 

Entreprenöriella företags syften är däremot inriktade på att växa och generera vinst. 

Entreprenörer arbetar ofta inom marknader som ständigt utvecklas och förändras. 

Dessa företag söker ofta externt kapital hos riskbenägna investerare och det är viktigt 

för entreprenören att investeraren är flexibel och lätt kan tillföra kapital vid framtida 

förändringar under företagets tillväxt (Osteryoung et al, 2001). 

2.1.2 

Livscykelteorier och tillväxtstadier 

För att ett företag ska kunna växa i den takt som eftersträvas krävs det tillgång till 

finansiellt kapital. Flera saker kan vara kostsamma vid en expansion och de två 

vanligaste alternativen att finansiera tillväxt är beviljande av banklån eller 

användandet av eget kapital. Det senare kräver dock att företaget är lönsamt eller att 

det kan överleva utan vinst. Detta kan ske genom att ägarna och eventuella 

medarbetare arbetar med låg ersättning under uppstartningsfasen (Andersson, 2001). 

Det finns ingen typisk livscykel för nya företag, dock genomgår de olika 

utvecklingsstadier där de med stor sannolikhet stöter på en serie problem som måste 

övervinnas (Smith & Smith, 2000). 

Utveckling Uppstart Tidig tillväxt Snabb tillväxt Exit 

Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag (Smith & Smith, 2000, s.31) 

Enligt Smith och Smith (2000) har företag i det tidiga tillväxtstadiet en påbörjad 

produktion som genererar intäkter men ingen vinst. Ett av de vanligaste problemen i 

detta stadium är finansieringen, det vill säga gapet mellan det finansiella behovet och 

intresset från investerarna. Ett annat vanligt problem är lågt kassaflöde vilket också 

kan försvåra möjligheten att locka till sig investerare. Vid marknadsföring kan företag 

stöta på problem då de ska försöka övertyga investerarna om att försäljningen 

kommer att nå den önskvärda nivån. 

Hanks, Watson, Jansen och Chandler (1993) har i sin artikel funnit att det saknas en 

enhetlig definition av vad ett företags livscykel består av. De fann att några författare 

talar om life-cycle stages medan andra benämner faserna som tillväxtfaser eller 

utvecklingsfaser. Det finns inte heller någon generell definition på hur många faser 

som företaget genomgår. 

2.1.3 

Tillväxt och tillväxthinder i småföretag 

Begreppet tillväxt har inget allmänt och vedertaget sätt att beskrivas och mätas på. 

Detta beror enligt NUTEK (2002) på att det är ett mycket komplext begrepp som 

innehar många betydelser. Davidsson, Delmar och Wiklund (2001) pekar på att 

7

ämnet tillväxt kan ses ur en rad olika perspektiv. De ställer sig frågan vad det är som 

gör att småföretag växer eller hindras från att växa. Intresset för småföretagens 

tillväxt och hinder för tillväxt har under de senaste åren ökat kraftigt. Detta beror 

främst på småföretagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen och 

sysselsättningsgraden i Sverige. De olika studierna och utredningarna har gjorts för 

att lättare kunna utforma de insatser som krävs för att stödja tillväxten hos dessa 

företag (NUTEK, 2002). 

Det bästa och mest använda sättet är enligt Andersson (2001) att mäta tillväxt genom 

att beräkna omsättningen i företaget, men eftersom statens intresse är att minska 

arbetslösheten är även tillväxt i antalet anställda en vanlig mätmetod. Dessutom 

menar han att det finns ett starkt samband mellan omsättning och antalet anställda i 

företaget. Vi har i likhet med Gandemo (1996) använt uttrycket tillväxt då vi syftar 

på både omsättning och personalstyrka samt volym av producerade och sålda 

varor/tjänster. 

Ett hinder kan med andra ord uppfattas som ett materiellt eller immateriellt 

objekt/fenomen, som förhindrar eller bromsar uppkomsten av ett förväntat 

resultat. Med avseende på hindrets ursprung, kan en distinktion göras mellan 

interna hinder (som syftar på företags interna förhållanden) och externa hinder 

(som syftar på förhållanden i företagets omgivning) (Barth, 1999, s.236) 

Tillväxthindrets karaktär 

Materiella hinder 

Immateriella hinder 

Tillväxthindrets 

ursprung 

Interna hinder 

Brist på rutiner och metoder, 

t.ex. kontrollsystem för lager 

och kostnader 

Ovilja hos företagaren att 

expandera, brist på kompetenta 

medarbetare, bristande 

ledningsförmåga etc. 

Externa hinder 

Brist på externt riskkapital, 

bristande infrastruktur, 

ogynnsamt regelsystem etc. 

Negativ uppfattning om 

företagande, tendens att söka 

”trygga” jobb etc. 

8

Figur 3 Tillväxthinder (Barth, 1999, s. 236) 

Finansieringen kan vara ett hinder för småföretag, då det är svårare för dem att 

attrahera investerare. Ofta ställer långivarna högre krav än vad företagen kan nå upp 

till. Det finns olika orsaker till varför det uppstår problem för småföretag när de 

söker kapital. Ett av problemen är de placeringsregler som gäller vid investeringar i 

småföretag för försäkringsbolag, banker och värdepappersfonder (SOU 1998:93). En 

faktor som kan påverka är att det efterfrågade kapitalet i småföretag är för litet för 

investeraren i förhållande till den potentiella avkastningen, det vill säga den 

administrativa kostnaden blir för hög (Kamsvåg, 2001). Ett annat problem är 

svårigheten för investerarna att utvärdera företaget, dess affärsidé och avgöra om det 

är ett vinnande koncept eller ej. Det medföljer oftast en större risk att investera i 

småföretag än i större etablerade bolag (SOU 1998:93). Ylinenpää (1996) delar upp 

hinder i olika grupper enligt följande: 

Interna materiella hinder: Innebär brist på regler och rutiner som kan vara 

nödvändiga för en väl fungerande verksamhet. Ett annat förekommande hinder är 

svårigheten att rekrytera kompetent personal till företaget (Ylinenpää, 1996). 

Interna immateriella hinder: Dessa hinder återfinns mest inom områden av ledningsoch 

resurskaraktär. Företagsledningen spelar en stor roll i hur företaget utvecklas och 

växer. Bristande kompetens här kan leda till förhindrad tillväxt (Ylinenpää, 1996). 

Externa materiella hinder: Handlar ofta om generella lagar och regler om hur ett 

företag ska bedriva och redovisa sin verksamhet. Det gäller för företaget att följa 

förändringar i regelverket och anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta är ett ofta 

förekommande problem, särskilt bland småföretagare, eftersom uppdateringen bidrar 

till ökade transaktionskostnader. Ett annat vanligt hinder här är extern finansiering. 

Det förekommer ofta ett gap mellan ett företags finansieringsbehov och i hur stor 

utsträckning kreditgivare är redo att investera i företaget. Banker och andra 

kreditgivare kräver ofta en större säkerhet och begär en högre ränta av småföretagare, 

vilket också försvårar finansiering av tillväxt (Ylinenpää, 1996). 

Externa immateriella hinder: Här återfinns huvudsakligen hinder av kulturell 

karaktär, såsom ”befolkningens rådande värderingar och uppfattningar”. (Barth, 2001 

återfinns i Davidsson, 1995, s. 239). Att finna rätt och kompetent arbetskraft kan vara 

ett problem då vissa arbetstagare är rädda att förlora den trygghet gällande både lön 

och anställning som ett större företag oftare kan erbjuda (Ylinenpää, 1996). 

Effekterna av dessa tillväxthinder kan enligt Barth (2001) bero på hur företaget ser ut 

med avseende på storlek, vilken bransch det tillhör, samt dess ålder. Utifrån dessa 

karakteristika kan företagets tillväxtstrategier och förmåga att växa påverkas. 

2.1.4 Finansiella gap 

Enligt Olofsson (1996) är ett generellt synsätt gällande småföretag och deras 

kapitalförsörjning att utbudssidan inte är tillräckligt stor för att kunna tillgodose de 

kapitalkrav som småföretagen har. Genom att utgå från detta synsätt finns det ett 

finansiellt gap som behöver utjämnas. Arnold (2002) definierar ett finansiellt gap som 

9

svårigheter för små och medelstora snabbväxande företag att finna kapital för tillväxt. 

Banker är ofta villiga att låna ut kapital till dessa företag, men då till högre ränta. Det 

är oftast inte brist på utbud som gör att ledare i dessa företag saknar kapital, utan en 

ovilja att acceptera de krav och villkor som ställs på verksamheten. Detta till exempel 

då den höga räntan i många fall inte motsvarar den höga risk som banken säger sig ta. 

Företag som befinner sig inom riskfyllda branscher påverkas ofta av finansiella gap, 

precis som företag som befinner sig utanför storstadsregionerna. 

Det finansiella gapet mellan efterfråge- och utbudssidan av kapital skapar ofta 

problem hos småföretag som vill växa. Anledningarna till det finansiella gapet kan 

vara flera (Kamsvåg, 2001). Om ett finansiellt gap uppkommer är det viktigt att se 

över företagets intentioner med investering eller liknande, eller förändra strategierna 

som bestämmer tillgången på finansiella medel. Målet med finansiell planering är 

således att överbrygga dessa skillnader mellan tillgängliga finansiella resurser på ena 

sidan och investeringsplaner för företaget på den andra sidan (Arnold, 2002). 

Enligt McMahon, Holmes, Hutchinson och Forsaith (1993) kan ett finansiellt gap 

påverka hur ett litet företags finansiella situation ser ut. De menar att 

svårtillgängligheten för små företag att erhålla vissa typer av kapital under vissa steg 

av utvecklingen bidrar till det typiska utseendet för ett litet företag. Detta kan även 

förklara skillnaden mellan stora och små företags finansiella utseende. 

2.1.5 

2.1.5.1 Banker 

Finansiering och småföretag 

Ett vanligt problem för småföretag är svårigheter att erhålla finansiering vid start, 

tillväxt och expansion. Eftersom småföretagen ökat i betydelse har detta bidragit till 

en rad utredningar (SOU 1993:70; SOU 1998:93) som syftar till att förbättra 

företagens finansiella förutsättningar. 

Nedan följer olika finansieringsformer vilka beskriver de alternativ som finns till 

hands för småföretagare vid start och tidig tillväxt. Dessa är de mest vanliga 

finansieringskällorna som småföretag använder sig av. 

Det kan vara problem för småföretagare att få lån genom banken då dessa har många 

restriktioner gällande krediter. Bankerna får inte enligt bankrörelselagen utsättas för 

risker, det vill säga de får inte investera i riskkapital. Låntagaren måste kunna bevisa 

sin återbetalningsförmåga genom någon form av säkerhet, exempelvis pantsättning av 

fastighet (Kamsvåg, 2001). Vid investering är bankkrediter den form som används i 

störst utsträckning av SMEs. Ett företag bör använda bankkrediter vid investering i 

materiella tillgångar (Industriförbundet, 1998). Banklån är trots dessa svårigheter en 

av de vanligaste och den mest använda formen av finansiering för småföretagare i 

Sverige. Detta är det finansieringsalternativ som småföretagarna föredrar och är mest 

öppna för (Winborg, 2000). 

10

2.1.5.2 

Riskvilliga finansiärer 

Det är statliga finansiärer eller finansiärer som bildats med hjälp av statligt kapital 

som ger denna typ av krediter. Denna typ av finansieringsalternativ kännetecknas av 

att det inte finns några direkta krav på att företaget ska krävas på pengarna om de 

försätts i konkurs (Connect, 1999). Det finns en rad institutioner som på olika sätt 

tillför kapital till nystartade eller tidiga tillväxtföretag. De vanligaste institutionerna 

är ALMI företagspartner AB (Bilaga 1) och NUTEK (Kamsvåg, 2001). ALMI är ett 

viktigt komplement till de vanliga bankerna och bidrar till att kreditmarknaden 

fungerar bättre. Deras låneverksamhet medverkar till att kostnaderna för 

administrativt arbete minskas genom att ALMI gör egna kreditprövningar som 

banken godtar (Industriförbundet, 1998). 

2.1.5.3 

Bootstrapping 

Det kan vara svårt för ett företag att attrahera investerare i ett tidigt skede, men ett 

alternativ kan vara att använda sig av bootstrapping (Smith & Smith, 2000). 

Bootstrapping kan företag använda sig av för att lösa resursbehov av olika slag med 

hjälp av källor utanför företaget. Det finns två typer av bootstrapping, finansiell och 

relationsorienterad (Winborg, 2000). 

Bootstrapping som finansieringsmetod används oftast bara då det gäller mindre 

summor pengar och är en kortsiktig lösning av det finansiella behovet. Företagaren 

kan då använda sig av personliga tillgångar, handel med kreditkort, lån av vänner, det 

vill säga lån som inte är beroende av hur det går för företaget. Långivaren i 

bootstrapping är inte intresserad av företaget, utan av hur kreditvärdig företagaren är 

som privatperson genom tidigare krediter och företagarens rykte. Då återbetalningen 

inte är knuten till företaget på något sätt, utan bara till företagaren som person 

elimineras risken att förlora en del av kontrollen till investeraren (Smith & Smith, 

2000). Anledningen till att ett företag använder sig av finansiell bootstrapping är 

enligt Winborg (2002) att de vill minimera eller till och med eliminera kostnader för 

tillskjutna resurser. Minimera kostnader kan exempelvis göras genom att företaget 

antingen köper begagnad utrustning eller delar den med ett annat företag. Ett annat 

sätt kan vara att låta exempelvis familjemedlemmar arbeta för lägre lön än 

marknadslönen. Detta är olika sätt där företaget kan tillgodose resursbehovet 

samtidigt som den finansiella belastningen minimeras. Ett företag kan även lyckas 

eliminera den finansiella belastningen genom att nyttja resurser som fri vägledning 

från utomstående eller få gratis arbetskraft genom exempelvis en familjemedlem 

(Winborg, 2000). 

Relationsorienterad bootstrapping innebär att företaget erhåller resurser som inte är i 

form av pengar. För att förstå relationsorienterad bootstrapping måste sociala 

överenskommelser tas i beaktande. Det innebär sociala förpliktelser gentemot den 

som tillför resurser, vilka kan vara både redan existerande och framtida avtal mellan 

parterna. En persons sociala förpliktelser beskriver det sociala kapital denna besitter, 

det vill säga relationer till andra personer. Sociala överenskommelser kan etableras 

genom ett utbyte av relevant information eller tjänster av olika slag. Då det kan råda 

11

stor osäkerhet gällande kompensationen mellan parterna som hjälper varandra är det 

oerhört viktigt med förtroende i dessa relationer (Winborg, 2000). 

2.1.6 Nätverk och småföretagande 

Då större, etablerade företag utvecklas genom industriella nätverk, skapas och drivs 

oftast småföretag av personliga nätverk, genom vilka företagare i allmänhet kan skapa 

konkurrenskraft. Dessa personliga närverk är enligt Johannisson (1996) minst lika 

viktiga som andra typer av nätverk. Johannisson (1996) pekar på att det är viktigt att 

ha personliga kontakter över företagets gränser, vilket gäller både för företagare och 

medarbetare. Detta är speciellt viktigt då det är genom utbyte av erfarenhetskunskap 

och långsiktigt affärssamarbete som företag ofta når framgång. Vidare beskriver 

Johannisson (1996) affärsmässiga och sociala relationer som exempel på nätverk. Det 

personliga nätverket är inte bara kopplat till företagaren utan även företaget som 

helhet kan dra nytta av denna tillgång till information och kunskap. Även SOU 

1993:70 pekar på att småföretag i synnerhet ofta medverkar i ett nätverk där företaget 

kan erhålla viktig information och andra resurser som är centrala för att driva ett 

företag framgångsrikt. 

Redan etablerade företagare är ofta lojala och ställer upp som mentorer åt yngre 

kollegor. Detta beroende på att de befinner sig inom samma bransch, arbetar inom 

samma marknad eller att det finns släktskap eller vänskap mellan dem (Johannisson, 

1996). 

12

2.2 

Teorier och tidigare studier inom invandrarföretagande 

Invandrarföretagande är ett relativt nytt forskningsområde i Sverige och det finns 

idag ett begränsat antal tidigare studier som fokuserat på dessa företagare. Svensk 

forskning inom detta område har dock under de senaste åren ökat i sitt omfång. 

Många undersökningar (NUTEK, 2001; Stein, 2000; Najib, 1999) jämför 

invandrarföretagare med övriga företagare i Sverige vilket vi i denna uppsats inte har 

gjort. 

Det finns en rad olika orsaker till att detta område fått ökad uppmärksamhet och 

några nämns oftare än andra i de rapporter och studier som gjorts. Det skrivs att det 

ökade intresset beror på att invandrarföretagande ses som ett sätt att öka invandrares 

deltagande på den svenska arbetsmarknaden och öka integrationen (NUTEK, 2001). 

Andra författare, exempelvis Johannisson (1996) menar att dessa företag bidrar till det 

svenska näringslivets mångfald och utveckling. Andersson (2001) framhåller att den 

ökade uppmärksamheten för invandrarföretagande även är ett resultat av det ökade 

intresset för entreprenörskap och småföretagande. 

I SOU 1999:49 studeras invandrares möjligheter till att erhålla krediter och kapital. 

Denna utredning har även undersökt om bristande språkkunskaper i svenska samt de 

kulturella skillnader som finns bidrar till svårigheter när företagaren startar eller vill 

utveckla sitt företag. För att minska det underläge som många invandrarföretagare 

har jämfört med en infödd person avser utredningen att bidra till att alla invånare i 

Sverige skall ha samma förutsättningar för att starta ett nytt företag. 

I de flesta undersökningar som hittills gjorts i Sverige innefattar begreppet invandrare 

en person som är född utomlands, eller vars mor eller far är det. Det är därför svårt 

att särskilja de som invandrat av egen kraft och andra (Tegnemo, SOU 2003:17). 

2.2.1 

Invandrarföretagande och företagsamhet 

Invandrarföretagen återfinns inom olika verksamhetsområden men är enligt NUTEK 

(2001) överrepresenterade inom handel, hotell och restaurang. Undersökningen har 

även funnit att invandrarföretagare är underrepresenterade i branscher som är 

kunskapsintensiva såsom finans- och företagstjänster. 

Brundin, Bögenhold och Sundin, (2001) och Najib, (1999) beskriver att invandrarägda 

företag i genomsnitt är mindre än övriga företag med hänsyn till både omsättning, 

kapital och antalet anställda. Det antas ofta att invandrarföretag riktar sig till den 

lokala marknaden och att deras exportverksamhet är mycket liten. Detta menar 

NUTEK (2001) inte stämmer helt och hållet. Deras undersökning har funnit att 

andelen företagare som agerar på en internationell marknad är större än för övriga 

företagare. De menar att många invandrarföretagare använder sig av kontakter i sitt 

födelseland vilket ger dem en större marknad att agera på. Ett annat kännetecken för 

många invandrarföretag är att de med hjälp av sin familj och vänner startar och driver 

verksamheten. Dessa speciella etniska nätverk och resurser kommer att behandlas 

senare i uppsatsen under rubrik 2.2.5. 

13

En jämförelse mellan olika invandrargrupper visar att invandrare från de nordiska 

länderna har en relativt låg företagsamhet. Den största andelen representeras av 

företagare födda utanför Europa. Detta menar Najib (1999) kan bero på att vissa 

grupper är tvingade att söka sig till eget företagande på grund av svårigheter att 

komma in på arbetsmarkanden. 

Det antas i ett flertal studier (exempelvis SOU 1999:49; Stein 2000) att 

invandrarföretagare har sämre förutsättningar än övriga företagare att klara sig. Detta 

anser Tegnemo (SOU 2003:17) inte stämmer. I sin utredning hävdar Tegnemo (SOU 

2003:17) att invandrarföretagarna inte verkar ha haft sämre förutsättningar än övriga 

företagare vid start av företag. Undersökningen är grundad på ett antal konkurser där 

samma antal invandrarföretagare som övriga företagare har ingått. Resultatet i 

undersökningen visar inte heller att invandrarföretagarna har blivit diskriminerade i 

några finansiella sammanhang och varken banker eller andra låneinstitut menar att 

det förekommit någon diskriminering. 

2.2.2 Skäl till att starta eget 

Anledningarna till att starta eget kan vara många. Vad är det som driver dessa 

företagare att starta eget? I flera undersökningar (Stein, 2000; Brundin et al, 2001) 

nämner invandrarföretagare skäl som att: 

• Arbeta självständigt 

• Undvika arbetslöshet 

• Förverkliga sina idéer 

• Tjäna pengar 

Najib (1992) framhåller svårigheterna med att ta fram de mest framträdande skälen 

till att starta eget eftersom motiven i undersökningen visade sig vara av mycket 

varierande slag. Brundin et al (2001) har dock i sin undersökning funnit att viljan att 

arbeta självständigt var mycket starkare hos invandrarföretagarna än övriga 

företagare. 

Stein (2000) har funnit att invandrarföretagare i större utsträckning angav att de inte 

kunde få arbete på annat sätt jämfört med övriga företagare, vilket även stöds av 

NUTEK (2001) och Najib (1999). Undersökningarna visar en tydlig skillnad mellan 

invandrarföretagare och övriga företagare i denna fråga. Stein (2000) fann att 25 

procent av invandrarföretagarna ansåg att arbetslöshet var ett viktigt eller ett mycket 

viktigt skäl men endast 10 procent av de övriga företagarna. 

Företagartraditioner från födelselandet eller inom familjen kan vara ytterligare skäl 

till att starta eget. Detta är en hypotes som Light (1984)(återfinns i Hammarstedt, 

1999) lagt fram men som även Hammarstedt (1999) kommit fram till i sin 

undersökning om invandrarföretagande i Sverige. 

14

2.2.3 Finansieringsproblem och möjligheter för invandrarföretagare 

Föregående kapitel tog upp olika former av finansieringsalternativ för småföretagare i 

allmänhet. Hur ser förutsättningarna ut för invandrarföretagare vid finansiering av 

verksamheten? Upplever de andra svårigheter än övriga företagare eller har de andra 

möjligheter att finna kapital? 

Endast ett fåtal studier har fokuserat på de finansiella problem en invandrarföretagare 

kan möta. Bland dessa finns Levin och Weström (2001) som i sin studie 

”Finansieringssvårigheter som hinder för tillväxt” gjort en kartläggning av 

invandrarföretagares finansieringssituation. Vidare har även SOU 1999:49 behandlat 

detta område. Utredningen beskriver de svårigheter en invandrarföretagare kan möta 

i samband med kapitalanskaffning. Det är främst avsaknaden av tidigare 

bankkontakter, svårigheter i att visa det personliga ekonomiska läget samt bristen på 

”realsäkerheter” som har gjort att många tvingas finansiera starten av sin verksamhet 

genom andra medel. Detta kan enligt utredningen leda till att låntagaren söker kapital 

på den illegala lånemarknaden. Utredningen förslår därför att bankkontakter bör 

skapas i ett tidigt skede för att underlätta vid senare lånetillfällen. 

I Levin och Weström (2001) görs en jämförelse mellan företagare med och utan 

invandrarbakgrund. De har i sin underökning funnit att invandrarföretagare anser att 

finansieringsfrågan är mer problematisk än vad företagare utan invandrarbakgrund 

anser. Det är då främst bristen på tillgång till lån som anses vara det största 

problemet. Författarna menar att de finansieringsproblem som finns ofta beror på att 

företagaren befinner sig i ett strukturellt sammanhang. De har funnit att 

invandrarföretag ofta återfinns i branscher där det är särskilt svårt att få lån och 

attrahera externt ägarkapital. Levin och Weström (2001) hävdar också att 

finansieringssvårigheterna är ett resultat av att dessa företagare tvingats till denna 

lösning på grund av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. 

Enligt SOU 1999:49 har små företag, särskilt de med invandrarbakgrund problem 

med finansiering på grund av att de stora finansiärerna inte anser att nystartade och 

verksamma småföretags lån är tillräckligt lönsamma. Banklagskommittén förslår 

därför att mindre finansiella verksamheter lättare skall kunna agera på 

lånemarkanden vilket bidrar till fler kreditgivare för småföretag och därmed 

invandrarföretag. Även ALMI:s lån bör utökas vid behov. 

Stein (2000) poängterar i sin utredning att det är viktigt att skilja på olika faser i 

invandrarföretagandet. Han menar att det främst är under startfasen som 

invandrarföretag möter problem och då i samband med att finna finansiärer och en 

lämplig lokal. Levin och Weström (2001) skiljer sig något åt i sina iakttagelser i vilka 

faser de största problemen uppkommer jämfört med Stein (2000). Då den senare anser 

att det oftast är startfasen som är mest problematisk, menar Levin och Weström 

(2001) att det är i tillväxtfasen som invandrarföretagare möter de största 

finansieringsproblemen. De har även funnit i sin undersökning att 

finansieringsproblemen skiljer sig åt beroende på var företagaren kommer ifrån. 

Personer som kommer utanför Europa anser i större utsträckning att finansiering är 

ett hinder för tillväxt jämfört med inomeuropeiska personer. 

15

Både SOU 1999:49 och Najib (1999) menar att invandrare i större utsträckning 

finansierar sin verksamhet genom familj och släkt jämfört med företagare i allmänhet. 

Detta beror dels på grund av att det ligger i den företagskultur som många invandrare 

kommer ifrån men även det faktum att det är svårt att erhålla krediter för 

invandrarföretagare. Även Pripp (1998) visar i sin undersökning att lån från släkt och 

vänner är mycket vanligt hos invandrarföretagarna. Banklån är vanligast när ett 

företag ska expandera eller utvecklas. En förklaring till detta är enligt 

undersökningen (Pripp, 1998) att när väl företaget kommit igång är det lättare att visa 

för banken att företaget är stabilt och lånet inte lika riskfyllt för banken. Najib (1999) 

betonar att trots att 25 procent av invandrarföretagen i hans undersökning använder 

denna typ av lån utnyttjas de inte i så stor omfattning som de oftast tillskrivs i många 

studier. Han visar också på att lånen inte är så stora i kronor mätt. Därför måste 

företagaren ofta låna från fler personer och att lånen ofta sker inom det sociala 

nätverket. Dessa lån är enligt Najib (1999) mest vanliga i företagsstarten. När 

verksamheten väl kommit igång krävs ofta andra typer av lån från banker och andra 

låneinstitut. Han anser till och med att lånen från familj och vänner kan vara skadliga 

för företagets framtida tillväxt och utveckling. Lånen som sker via släkt och vänner 

bidrar enligt SOU 1999:49 inte till att företagaren bygger upp nödvändiga 

bankkontakter som kan behövas när företaget skall expandera och nya lån behöver 

tas. 

2.2.4 

Tillväxt och hinder för tillväxt 

Jämfört med övriga företagare, upplever invandrarföretagare i stort sätt samma 

hinder för tillväxt. En företagare måste, oavsett födelseland tänka på 

finansieringsmöjligheter, leverantörskontakter, kundrelationer och andra 

företagsrelaterade uppgifter. Kulturella skillnader och språkbarriärer är det som 

skiljer invandrarföretagare från övriga företagare vilka kan medföra ytterligare 

problem (NUTEK, 2001). Den största skillnaden som NUTEK (2001) har funnit i sin 

undersökning var företagens syn på finansiering. Företagare födda utanför Sverige 

upplevde i större utsträckning svårigheter att erhålla lån och annan extern 

finansiering än övriga företagare. Inom denna undersökning gjordes även åtskillnad 

inom gruppen invandrarföretagare. Där har NUTEK funnit att personer födda 

utomlands, dvs. första generationens invandrare, upplever dessa olika hinder som ett 

större problem än andra generationens invandrare, särskilt de finansieringsrelaterade 

problemen. 

De invandrare som väljer att starta företag har enligt Stein (2000) bott i Sverige en 

längre tid. Därför menar han att dålig kännedom om landet och dess lagar inte borde 

vara ett problem som är särskilt påtagligt för dessa företagare, även om många 

utredningar (ex. SOU 1999:49) framhåller detta som ett mycket stort problem. 

2.2.5 

Nätverk och invandrarföretagare 

I Sverige finns det ett begränsat antal studier som har undersökt de etniska nätverken 

och hur invandrarföretagaren använder dessa. Utomlands är forskningen om etniska 

nätverk betydligt mer utbredd och har pågått under en längre tid. 

16

Enligt Light och Gould (2000) är dessa etniska förbindelser ett sätt att minska 

kostnaderna genom utbyte av tjänster inom nätverket och bidrar med finansiella, 

kulturella och sociala resurser. Dessa resurser bidrar till en ekonomisk tillväxt som 

inte hade varit möjlig annars. Resurserna måste dock ses i det sammanhang som de 

verkar i. 

I jämförelse med övriga företagare har Najib (1998) (återfinns i Najib, 1999) funnit att 

invandrarföretagares nätverk sträcker sig till den närmaste omgivningen, dvs. den 

egna familjen, nära vänner och personer från den egna etniska gruppen. Förekomsten 

av de etniska nätverken kan enligt NUTEK (2001) visa på två saker. De kan dels visa 

en positiv bild av hur dessa företagare skaffar sina resurser genom familj och vänner 

samtidigt som nätverken är ett bevis på de svårigheter som finns i att erhålla kapital 

på vanligt sätt, genom banker och andra låneinstitut. 

Enligt Bassam (1999) införskaffar sig invandrare i större utsträckning kunskap genom 

erfarenhet och inte så ofta genom teoretisk inlärning. Många av dem som startar 

företag har erfarenhet av företagande i födelselandet och bland förebilderna återfinns 

släkt och vänner som också driver eget företag. För att få tillgång till finansiering och 

genom detta minska osäkerheten och riskerna, använder sig invandrare i stor 

utsträckning av sociala skyddsnät vilket till stor del har sin bakgrund i deras 

affärskultur. En annan drivkraft och styrka i affärslivet hos invandrarföretagarna kan 

vara interkulturella förbindelser mellan olika invandrargrupper (Bassam, 1999). Även 

Pripp (1998) har funnit att etniska nätverk fungerar som en källa till råd och kunskap 

för företagare. Hans undersökning inriktar sig på företagare vilka är assyrier och 

syrianer och bosatta i Södertälje. Dessa nätverk var enligt Pripp (2001) inte formellt 

organiserade och de beskrevs snarare som samarbete mellan släkt och vänner än 

etniska nätverk. Existensen av dessa sociala relationer bidrog i många fall till 

möjligheten att starta och driva en verksamhet. Stein (2000) betonar att förutom att 

vara ett finansieringsalternativ ger de etniska nätverken också trygghet och 

gemenskap för företagaren. Den kunskap som finns inom dessa nätverk verkar som 

en kollektiv nyttighet. 

Najib (1999) beskriver nätverken som ett tecken på kollektiv styrka och har därför en 

stor betydelse för huruvida företaget kommer att lyckas eller inte. I sina studier har 

han även funnit att utnyttjandet av nätverk skiljer sig mycket åt beroende på var 

förtagaren är född. Personer som är födda i Sydamerika och Afrika samt flertalet 

europeiska invandrare verkar mindre benägna att använda sig av nätverk jämfört med 

asiatiska företagare. 

För invandrarföretagaren är det ofta så att majoriteten av deras släkt och vänner finns 

kvar i födelselandet och genom att få kunskap och information av en vän eller 

släkting i ett annat land, finns det även stora möjligheter att bredda sitt företagande 

och sin erfarenhet (Bassam, 1999; Johannisson, 1996). SOU 1999:49 behandlar 

betydelsen av nätverk endast med några få rader och lägger därmed ingen vikt på 

detta. Utredningen beskriver nätverken som mycket få och att den invandrade 

individen endast har ett begränsat personligt kontaktnät men att det kan utvidgas 

genom att bli medlem i en organisation. 

17

Enligt Najib (1996) har relationer med vanliga företag och speciella stödgrupper för 

småföretagare mycket liten betydelse. Flertalet invandrarföretagare har mycket liten 

eller ingen kontakt alls med andra företagare. Detta kan bero på att det fortfarande 

inte finns många företagare i samma situation som erfarenheter kan delas med (Najib, 

1999). 

2.2.6 Invandrarföretagare och särskilda stödåtgärder 

Levin och Weström (2001) föreslår i sin studie att åtgärder inte bör inriktas på 

invandrarföretagare som en homogen grupp. Deras undersökning visar att 

finansieringssvårigheterna skiljer sig åt mellan olika grupper av invandrare, varför 

författarna anser att åtgärderna bör inriktas mot de grupper som har störst behov. 

Även Najib (1999) föreslår liknande utformade åtgärder. Han menar att de 

stödinsatser som bör göras kan utformas på basis av en rad olika omständigheter. 

Vilken typ av företag, dess utvecklingsmöjligheter och särskilt utsatta grupper kan 

vara stöd vid utformningen av olika insatser. De olika insatserna bör noga 

specialiseras. Najib (2000) föreslår att vissa insatser endast bör utformas för att stödja 

de personer som vill starta ett nytt företag. Andra insatser kan däremot riktas mot 

företag som befinner sig i tillväxtfasen. Han förslår vidare att stöden kan baseras på 

olika utvecklingsstadier eller vara branschspecifika. Tegnemo (SOU 2003:17) drar 

detta till sin spets genom att ifrågasätta om de näringspolitiska åtgärder som 

eventuellt kommer att göras ska skilja på invandrarföretagare från övriga företagare. 

Detta påstående grundas på hennes undersökning där hon har funnit att det finns mer 

likheter än skillnader mellan dessa båda grupper. 

18

3 Metod 

3.1 Vetenskapsteori 

För att ett arbete ska vara vetenskapligt måste det enligt Ejvegård (1996) vara sakligt, 

objektivt och balanserat. Ejvegård (1996) beskriver dessa krav enligt följande: 

Saklighet: Det innebär att det som skrivs ska vara sant och riktigt. Därför är det 

viktigt att all insamlad fakta kontrolleras grundligt. Författaren bör gå till 

primärkällan för att lättare kunna granska de uppgifter som ska användas i uppsatsen. 

Objektivitet: Det kan vara svårt men oerhört viktigt för en undersökning att få ett 

objektivt resultat. En författare måste vara noggrann med att inte ta med egna 

fördomar och förutfattade meningar. Det är dock tillåtet att uttrycka egna åsikter i 

vetenskapligt arbete så länge det framgår att det är ens personliga uppfattning. Det 

ställs också krav på objektivitet gällande ordval och det är viktigt att inte använda sig 

av ord som på något sätt kan uppfattas som stötande eller nedvärderande på något 

sätt. För att öka objektiviteten bör författaren ta med åsikter från alla håll. 

Balans: Både objektivitet och saklighet kan ingå här. Det är av stor vikt att finna en 

balans i framställningen av undersökningen, det vill säga undvika oväsentliga 

uppgifter och lyfta fram det relevanta i resonemanget. 

För att öka uppsatsens saklighet har vi försökt att kritiskt granska den litteratur vi 

använt oss av. Vi har även kontrollerat tillförlitligheten i intervjusvaren genom att 

låta de intervjuade personerna granska sina svar. Källkritik är något som Ejvegård 

(1996) betonar som mycket viktigt för att uppnå två av kraven på vetenskaplighet. 

För att öka objektiviteten har vi även haft diskussioner om begreppsanvändningen i 

uppsatsen. Användandet och uppsatsens definition av begreppet invandrarföretagare 

har beskrivits i inledningen för att förtydliga vilken grupp av invandrare vi 

undersöker. 

3.2 Undersökningsmetoder 

Problemområdet ger en bild av vad det är för kunskap vi vill få ut av det bearbetade 

resultatet. Det bestämmer vilken typ av bearbetning och analys som kommer att 

användas, det vill säga vilka instrument som är bäst lämpade för undersökningen. Det 

preciserade problemet utgör grunden för hur relevant information samlas in, alltså 

undersökningsupplägget (Patel & Davidsson, 1994). 

Vid val av ansats bör uppsatsförfattaren ta i beaktning vilket uppsatsens 

huvudintresse är i relation till analys- och tolkningsarbetet. Det är här fråga om att 

välja hur analysen i uppsatsen skall vara utformad (Lekvall & Wahlbin, 2001). En del 

av detta val är att välja mellan två grupper av metoder, kvalitativa och kvantitativa. 

Beroende på hur dessa två metoder ses i relation till forskningsarbetet kan olika 

undersökningsmetoder urskiljas (Andersen och Gamdrup, 1994). Skillnaden mellan 

19

metoderna kan uttryckas på olika sätt. Ett sätt är enligt Lekvall och Wahlbin, (2001, 

s. 200) ”hur data uttrycks för vidare bearbetning och analys”. Nedan följer en figur 

som beskriver vad som kännetecknar respektive metod. 

Jämförelse mellan kvalitativ- och kvantitativ undersökningsmetod 

Kvalitativ 

förståelse (varför?) 

konceptuell 

liten kunskap om området krävs 

begränsad undersökning 

komplexa frågor 

tacit knowledge 

Kvantitativ 

mätande (hur? vem? när?) 

statistisk 

kräver kunskap om området 

omfattande undersökning 

enkla frågor 

explicit knowledge 

Figur 4 Kvalitativ / kvantitativ undersökningsmetod (Imms & Ereaut, 2002, s. 44) 

3.2.1 Val av metod 

I vissa fall kan man välja att komplettera en kvantitativ metod med en kvalitativ för 

att kunna göra statistiska data mer förståeliga och meningsfulla för läsaren (Kjaer 

Jensen, 1995). Utifrån vårt problemområde och uppsatta syfte har vi valt att 

komplettera den kvantitativa metoden med en kvalitativ metod. Vi vill med hjälp av 

intervjuerna ge en fördjupad bild av hur förutsättningarna ser ut för de undersökta 

företagen. Författarna Andersen och Gamdrup (1994) menar att valet av metod styrs 

av tre faktorer: 

1. undersökningsämnet 

2. hur författarna uppfattar undersökningsämnet 

3. undersökningens syfte 

Kvantitativ och kvalitativ forskning kan ha olika grad av relevans för olika stadier i 

forskningsprocessen (Bryman, 1997). 

Då den kvantitativa metoden erbjuder hög grad av standardisering och formalisering 

(Andersen & Gamdrup, 1994), har vi använt den kvantitativa metoden i syfte att ge 

en övergripande bild av de förutsättningar som invandrarföretag i Jönköpings 

kommun har vid start och tillväxt. Eftersom enkätundersökningar ofta ses som alltför 

20

starkt standardiserade och strukturerade har vi även byggt uppsatsen på personliga 

intervjuer med fem invandrarföretagare i kommunen. De personliga intervjuerna 

ämnar ge en djupare bild av problemområdet. Genom att komplettera den 

kvantitativa metoden med den kvalitativa minskas de svagheter som respektive metod 

har. Bryman (1997) för en diskussion om hur en kombination av de två metoderna 

påverkar undersökningen. Han menar att om forskaren accepterar att kvantitativ 

forskning passar bäst till att titta på mönster i samhället och att den kvalitativa delen 

undersöker de sociala processerna går det mycket bra att kombinera de två 

metoderna. För vårt uppsatsarbete betyder det att de två olika metoderna bidrar till 

att beskriva de undersökta företagen och företagarna på olika sätt. 

3.2.2 

Kvantitativ metod 

Inom den kvantitativa forskningen finns olika metoder för att samla in information. I 

vår undersökning har vi använt oss av surveymetoden för att samla in delar av vårt 

datamaterial. Denna metod används när målet är att framställa kvantifierbar data som 

ska omfatta en större, avgränsad grupp. Undersökningen kan genomföras genom 

exempelvis frågeformulär vilket är en del av vårt tillvägagångssätt vid insamlandet av 

data. Forskaren använder sitt resultat för att se om ett problem kan generaliseras att 

gälla andra än bara det som har studerats (Bryman, 1997). 

Vi har använt oss av enkätutskick för att se om det finns några generella 

förutsättningar för invandrarföretagare i Jönköpings kommun. Användandet av 

enkätutskick kan vara enklare, i många fall billigare och även mindre tidskrävande än 

enbart användandet av personliga intervjuer. I vårt fall blev enkätutskicket både dyrt 

och tidskrävande då vi var tvungna att anlita SCB. På grund av dålig svarsfrekvens vid 

första utskicket anlitade vi SCB ytterligare en gång vid påminnelseutskick för att öka 

gensvaret. Anledningen till att enkäten förmedlats via SCB är att de adressuppgifter 

som var intressanta är sekretessbelagda. Det var därför inte möjligt för SCB att 

vidarebefordra adressuppgifterna på företagare som inte är födda i Sverige till oss. En 

fördel med enkätutskick är dock att alla intervjupersoner får exakt samma frågor 

vilket kan göra det enklare att jämföra och sammanställa svaren (Ejvegård, 1996). 

3.2.2.1 

Urval för datainsamling 

Att använda sig av en hel population vid en undersökning kan enligt Trost (1994) bli 

både dyrt och komplicerat och därför används oftast ett urval av den totala 

populationen. För oss är den totala populationen, det totala antalet 

invandrarföretagare inom Jönköpings kommun. Ur denna totalpopulation valdes ett 

antal företag ut på basis av krAfts och våra egna intressen. Dessa val kan ha påverkat 

uppsatsens slutgiltiga resultat vilket kommer att behandlas vidare i metodkritiken. 

När vi påbörjade vår primärdatainsamling stötte vi på problem eftersom 

adressuppgifterna till företagare inte födda i Sverige var sekretessbelagda hos SCB. 

Detta löstes genom att enkäten skickades ut via SCB. Vi har därmed inte sett namnen 

och adresserna på företagarna och har behandlat företagarnas svar helt konfidentiellt. 

För att ändå komma i kontakt med några av dessa företagare, för eventuellt 

21

medverkande i en intervju, efterfrågade vi de som var intresserade och bad de skriva 

namn och adress på enkäten. Dessa uppgifter var frivilliga för samtliga företagare. 

Genom att använda oss av SNI-koder 4 som är SCB:s kategorisering av 

branschområden, har vi ur totalpopulationen, i samarbete med vår uppdragsgivare 

krAft, gjort ett urval av företag i Jönköpings kommun. Detta urval har gjorts på de 

grunder att det ska vara så representativt som möjligt för den totala populationen 

samt passa syftet för vår uppsats. De valda branscherna återfinns i bilaga 8. För en 

mer detaljerad beskrivning hänvisar vi till SCB:s hemsida 

www.scb.se/foretagsregistret 

3.2.2.2 

Utformning av enkät 

Enkäten utformades utifrån de teoretiska kunskaper vi inhämtat från de två 

områdena, finansiering av småföretag och invandrarföretagande. I samråd med Mike 

Danilovic från krAft utformades enkäten under en rad olika möten. Vi lämnade även 

enkäten till Anders Melander och Markus Lundgren (representanter för krAft). 

Enkäten reviderades och förtydligades många gånger innan den slutliga versionen var 

klar. 

Ett missivbrev även kallat följebrev skrevs i slutfasen av enkätutformningen. 

Missivbrev ska enligt Trost (1994) se inbjudande ut och inte vara alltför långt. Det 

utformade brevet finns med i uppsatsen som bilaga 4. 

3.2.2.3 

Svarsfrekvens 

För att det ska vara meningsfullt att bearbeta en besvarad enkät krävs det att 

svarsfrekvensen är hög. En bra riktlinje är att minst 80 procent av enkäterna ska 

återsändas ifyllda. En svarsprocent som är under 70 procent är egentligen inte 

godtagbar för att vidare bearbeta enkäten. Svaren kan ändå vara intressanta att 

sammanställa trots att svarsfrekvensen inte är tillräckligt hög för att analysen ska 

kunna räknas som en statistisk korrekt analys (Ejvegård, 1996). 

Det första enkätutskicket gav oss en låg svarsfrekvens på endast 13 procent. Vi 

bestämde därför i samråd med krAft att skicka ut ett påminnelsebrev och en enkät till 

samtliga respondenter i undersökningen. Anledningen var att det inte fanns någon 

möjlighet att få tillgång till adresserna och att företagarna kunde välja att vara 

anonyma i enkäten. Anonymiteten gav oss inte möjlighet att se vilka företagare som 

skickat in enkäterna, förutom ett fåtal som fyllt i de frivilliga adressuppgifterna. Efter 

andra utskicket fick vi många påringningar om varför vi skickat ut enkäten och vad 

den skulle vara till. Detta tycker vi visar på en stark vilja att bidra till uppsatsens 

resultat trots att de inte riktigt visste hur detta skulle kunna hjälpa dem. Genom dessa 

telefonsamtal tror vi att svarsfrekvensen ökade. Efter det andra utskicket blev 

4 

SNI-koder står för Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE 

(www.scb.se/foretagsregistret). 

22

svarsfrekvensen totalt 31,3 procent. Vi är väl medvetna om den låga svarsfrekvensen 

men har ändå valt att göra en sammanställning av de inkomna svaren. 

3.2.2.4 

Bortfallsanalys 

Vid användandet av en enkät som undersökningsmetod finns det alltid en risk för 

bortfall. Ett enkätbortfall föreligger då respondenten inte skickar tillbaka formuläret 

eller skickar tillbaka det obesvarat. Ett internt bortfall förekommer då en eller flera 

frågor inte besvarats (Ejvegård, 1996). Därför ska alltid en bortfallsanalys göras vid 

sammanställandet av en enkät vilken sedan ska ligga till grund för hur enkäten vidare 

ska bearbetas. 

Det första utskicket kom respondenterna tillhanda den 19 maj. Svarsfrekvensen i vårt 

första utskick uppgick till ca 13 procent. Eftersom detta är en mycket låg 

svarsfrekvens valde vi att skicka ut påminnelser till samtliga företagare för att på så 

sätt öka svarsfrekvensen. Vi skrev att följebrevet (Bilaga 5) var en påminnelse och att 

vi vore tacksamma om de fyllde i och sände tillbaka enkäten. Även påminnelsen 

skickades ut av SCB och respondenterna fick denna påminnelse den 27 maj. Det som 

kan ha påverkat den låga svarsfrekvensen kan bero på en rad olika faktorer. Nedan 

följer några punkter som kan ha haft betydelse för svarsfrekvensen: 

• Språksvårigheter vid förståelsen av frågorna 

• Kulturella skillnader 

• Brist på tid då många är enmansföretag vilket bidrar till tung arbetsbelastning 

• Många småföretagare får redan många enkäter vilket kan ha bidragit till att 

företagarna inte ens tog sig tid att öppna kuvertet utan slängde det. 

I efterhand har vi kommit fram till att svarsfrekvensen kanske hade kunnat ökas 

genom att förenkla frågorna och språket i enkäten. Frågorna kunde ha förenklats 

genom att använda mer direkta frågor, exempelvis istället för att fråga om företagaren 

erhållit stöd vid starten kunde vi ha frågat vem/vilka som hjälpt till vid 

företagsstarten. Det hade även underlättat om vi låtit en person med annat 

modersmål än svenska läsa igenom enkäten och ge förslag till eventuella förbättringar 

som kunde ha ökat förståelsen. 

3.2.3 

Kvalitativ metod 

Då forskaren vill få fram åsikter, kunskap etc. hos en viss grupp människor används i 

den kvalitativa metoden muntlig kommunikation i form av intervjuer vilka kan vara 

mer eller mindre strukturerade (Ejvegård, 1996). Den kvalitativa metoden används 

ofta då syftet är att få fram information genom en vägledd konversation som kan 

anpassas för varje individ (Svensson & Starrin, 1996). En av den kvalitativa metodens 

nackdelar är att vissa anser att den inte är helt tillförlitlig. En kvantitativ insamling av 

data i form av enkätutskick har däremot stor tillförlitlighet genom dess höga grad av 

standardisering. Då kvalitativ datainsamling används kan intervjuerna vara utförda på 

olika sätt och således är det svårt att bedöma den totala tillförlitligheten. En annan 

23

faktor som också påverkar tillförlitligheten är att det är forskarens tolkning av 

informationen som bearbetas och inte statistiska data. Giltigheten hos den kvalitativa 

metoden kan dock ökas genom att flera fördjupade frågor ställs, vilket bidrar till att 

frågorna besvaras på ett så korrekt sätt som möjligt (Kjaer Jensen, 1995). Under 

genomförandet av intervjuerna ställdes följdfrågor, dels för att försäkra oss om att 

respondenten uppfattat frågorna korrekt men även för att få ett djupare svar. 

3.2.3.1 

3.2.3.2 

Personlig intervju 

Uppsatsen bygger förutom enkäten på fem intervjuer som gjorts i syfte att få en 

djupare förståelse för det valda ämnet. Det finns olika typer av intervjuer och ett sätt 

att särskilja dem är graden av standardisering. En starkt standardiserad intervju 

kännetecknas av att frågeformuleringen samt frågornas ordningsföljd är bestämd 

innan intervjutillfället. Ostandardiserade intervjuer är mer fria vilket påverkar både 

frågorna och ordningsföljden (Lundal & Skärvad, 1992). Våra intervjuer är starkt 

standardiserade vilken bidrar till att svaren lättare kan kvantifieras. Nackdelen är 

enligt Lundahl och Skärvad (1992) att denna typ av intervju inte ger en så djup och 

detaljrik bild jämfört med en mindre standardiserad intervju. I vårt fall underlättades 

intervjuerna av den standardiserade utformningen och även att respondenten i förväg 

visste vilka frågor som skulle tas upp. Genom att öka förståelsen får frågorna och ge 

respondenterna möjligheten att tänka igenom frågorna och eventuellt ifrågasätta 

oklarheter kan vi ha minskat risken för missförstånd. 

Det är även möjligt att skilja de olika intervjuerna åt genom graden av strukturering. 

En strukturerad intervju kännetecknas av att intervjuaren har en klar och tydlig 

målsättning med intervjun och därmed i förväg har utformat lämpliga frågor för att 

kunna fokusera på det som anses vara viktigt för undersökningen. En ostrukturerad 

intervju som även kan kallas djupintervju är inte lika strikt ordnad och syftet här är 

att lyfta fram respondentens egna värderingar och åsikter i lika stor utsträckning som 

de direkta fakta intervjuaren söker. Här används också frågor som ska inspirera till en 

dialog mellan respondenten och intervjuaren enligt Lundahl och Skärvad (1992). 

Intervjuerna i vår uppsats är utformade enligt den strukturerade intervjun. En 

anledning till detta val är att vi hade en klar målsättning med intervjuerna och visste 

därmed vilka typer av frågor vi ville ha svar på. Ytterligare en anledning var att 

personerna som vi intervjuade inte har svenska som modersmål. Vi ansåg därför att 

en strukturerad intervju skulle underlätta förståelsen. 

Val av intervjupersoner 

Tre av de intervjuade företagarna valdes ut i samråd med Leif Wetterö på 

Nyföretagarcentrum. Leif har hjälpt dessa företag att starta upp respektive 

verksamheter. Anledningen till att vi tog hjälp av Leif vid urvalet av de tre första 

respondenterna var att vi inte visste hur stort gensvaret skulle bli från enkätutskicket. 

Leif ansåg att dessa respondenter var representativa för vår undersökning både med 

avseende på bransch och också verksamhetens utvecklingsfas. I enkäten fanns det 

möjlighet för respondenterna att fylla i namn och adress om de kunde tänka sig att 

medverka i en personlig intervju. De två sista företagarna valdes ut från enkäterna 

med avseende på bransch, ursprung och tillgänglighet. 

24

3.2.3.3 

3.2.3.4 

3.2.3.5 

Utformning av intervjuguide 

För att kunna arbeta fram ett bra underlag till intervjuer så bör hänsyn tas till två 

aspekter. Den ena aspekten är standardiseringen av frågorna, det vill säga i vilken 

utsträckning intervjuaren själv ska bestämma ordning och utformning av frågorna. 

Den andra aspekten är struktureringen, vilket innebär hur stor frihet respondenten 

ska ha vid tolkning av frågorna utifrån egna erfarenheter och inställningar. 

Utformningen av frågorna bestämmer hur stort utrymme respondenten ska ha vid 

besvarandet av frågorna. Graden av standardisering vid intervjun kan vara olika, den 

kan vara allt från icke standardiserad till helt standardiserad (Patel & Davidsson, 

1994). Vi valde att använda oss av den strukturerade intervjuformen eftersom vi visste 

vad vi ville ha ut av intervjun. Därmed utformade vi exakta intervjufrågor som vi 

skickade till respondenten några dagar innan intervjutillfället. Respondenterna gavs 

därmed möjlighet till att förbereda sig inför intervjun. Frågorna till intervjun 

utformades enligt det mönster som enkäten följer med fyra större problemområden. 

Det är viktigt att informera respondenten om vad syftet är med intervjun och om den 

kommer att behandlas konfidentiellt eller inte. Respondenten bör få denna typ av 

information innan intervjun. Det kan vara bra att kontakta respondenten via brev 

innehållande information om undersökningens syfte och vilka som är ansvariga för 

den (Patel & Davidsson, 1994). Innan intervjun skickade vi ut ett brev samt ett 

intervjuunderlag för att förbereda respondenterna. För att respondenternas svar på 

enkäten inte skulle påverkas av oss så ombeddes de att fylla i och returnera enkäten 

före genomförandet av intervjun. 

Genomförandet av intervjuerna 

Tre av intervjuerna genomfördes den 26 maj 2003. Intervjuerna gjordes på 

respondenternas företag. Under intervjuerna av företagare A, B och C användes en 

MiniDisc (Md) och en mikrofon för att öka tillförlitligheten i återgivandet av 

respondenternas svar. Under intervjuerna antecknade två personer och en ställde 

frågorna. Vi valde att göra så för att personen som ställde frågorna helt skulle kunna 

koncentrera sig på frågorna och eventuella följdfrågor. 

De två sista intervjuerna gjordes den 19 juni. Vid detta intervjutillfälle medverkade 

bara två av uppsatsförfattarna på grund av att den tredje personen arbetade på annan 

ort. Vi stötte dock på problem då en av de bokade intervjuerna ställdes in, då 

företagaren redan ansåg sig svarat på frågorna i enkäten. Vi kontaktade då en ny 

respondent som ställde upp på intervju istället. Frågorna skickades därmed enbart ut 

till en av respondenterna eftersom sista intervjun bokades dagen före intervjutillfället. 

Intervjuerna gjordes på respektive företagares arbetsplats och dokumenterades med en 

kassettbandspelare. 

Bearbetning av intervjumaterialet 

Svaren som respondenterna gav oss sammanställdes direkt efter det första 

intervjutillfället gemensamt i uppsatsgruppen. De skrivna svaren kontrollerades mot 

de inspelade intervjuerna och kompletterades vid behov. Vi skickade även de 

nedskrivna svaren till företagarna för att ge dem möjligheten att läsa igenom svaren 

25

och korrigera eventuella missförstånd. För att påskynda korrigeringen ringde vi till 

företagarna för att höra om de ville ändra något. Under ett av dessa samtal 

kompletterade vi en av intervjuerna genom att ställa ytterligare en fråga till företagare 

B för att förtydliga svaret. De två sista intervjuerna sammanställdes direkt efter 

tillfället av de två personer som utförde intervjuerna. 

3.3 

Käll- och metodkritik 

3.3.1 Källkritik 

Vid användandet av sekundära källor är det viktigt att som forskare förhålla sig till 

materialet på ett kritiskt sätt. Informationen kan vara vinklad och ibland ofullständig 

vilket gör att forskaren måste vara observant vid val av källor (Lundahl & Skärvard, 

1999). Då vår undersökning endast fokuserar på företagare som inte är födda i 

Sverige 5 kan det vid jämförandet av andra studier medföra problem, eftersom flertalet 

studier i Sverige benämner invandrare som en person vilken är född utomlands eller 

vars mor eller far är det. Vi har ändå valt att relatera till studier som använder detta 

bredare begrepp eftersom vi inte har funnit undersökningar som använder den 

snävare definitionen. 

Vi har vid användandet av Internetkällor diskuterat deras trovärdighet inom gruppen 

och utifrån syftet med informationsinsamlingen valt vilka källor som tagits med i 

uppsatsen. 

3.3.2 Enkätutskick 

Vid val av företag som skulle ingå i enkätundersökningen gjordes ett urval baserat på 

krAft:s och våra egna intressen. Genom att titta på SCB:s SNI-koder fick vi en 

överblick av tänkbara branscher som skulle inkluderas i undersökningen. De 

branscher som valdes från registret är ur vår och krAfts synpunkt representativa. 

Dessa val kan ha påverkat uppsatsens utformning genom att vissa företagare inte kom 

med i urvalet. Eftersom antalet företagare som inte kom med i undersökningen är 

relativt liten anser vi inte att detta påverkat undersökningen att ge ett felaktigt 

resultat. 

Den låga svarsfrekvensen på enkätutskicket påverkande vårt val av hur vi har 

presenterat empirin. Eftersom det för vissa frågor var ett stort internt bortfall ansåg 

vi att resultatet av en statistisk analys inte skulle vara tillförlitligt. Resultatet hade 

troligtvis pekat på fel saker som egentligen inte är representativa för undersökningen. 

För att förtydliga vad vi menar följer nedan ett exempel: 

Har företaget behov av finansiellt stöd för framtida tillväxt, i så fall vilken typ? 

Rangordna alternativen enligt 1-6 där 1=störst behov och 6=minst behov 

___Bidrag 

5 I vår definition finns inte 2:a generationens invandrare med, dvs. personer som har minst en 

utlandsfödd förälder. 

26

___Banklån 

___ALMI Företagspartner 

___Nya delägare 

___Privata investerare 

___Annat, såsom……………………………………… 

Nej 

Denna fråga besvarades av majoriteten på ett felaktigt sätt, genom att företagaren 

exempelvis har skrivit 1 på alla alternativen samt kryssat i nej-rutan. För att kunna 

öka förståelsen här borde vi istället för att använda oss av ordet rangordna, frågat 

vilken form av stöd företagaren har störst behov av. 

Vår empiri och analys presenteras i stället på ett deskriptivt sätt som vi anser i detta 

fall är mer tillförlitligt och ger en mer sanningsenlig bild än vad en statistisk analys 

hade gjort. 

3.3.3 Intervjuer 

De tre första intervjuerna gjordes på respondentens företag enligt en förbokad tid. Vi 

valde att skicka ut intervjuunderlaget några dagar före intervjun för att underlätta 

förståelsen av frågorna. Detta kan ha bidragit till att respondenten svarat på ett 

förutbestämt sätt eftersom de då fick chans att tänka igenom svaren innan. Vi tror 

dock att svaren vi fick, trots allt beskriver företagarens verkliga situation på ett 

korrekt sätt. Dessutom underlättade utskicket förståelsen av de ställda frågorna. De 

sista två intervjuerna gjordes av två av författarna. Det kan vara nackdel att alla tre 

inte närvarade men vi tror inte att det påverkat undersökningen nämnvärt. 

Under intervjuerna och den efterföljande bearbetningen har vi försökt att uppnå en 

hög grad av objektivitet, vilket är svårt att uppnå fullt ut. Egna tankar och tidigare 

kunskap påverkar alltid en persons objektivitet. 

3.4 Reliabilitet 

Lundahl och Skärvad (1992) beskriver reliabilitet som frånvaron av fel vilka 

framkommit av en tillfällighet. Reliabilitet är således ett nödvändigt villkor för 

validitet (vilket beskrivs i stycket nedan). Ett bra mått på att en undersökning utförts 

med god reliabilitet är då samma resultat uppnås oavsett vem som utför 

undersökningen eller under vilka omständigheter den sker. Det finns få slumpmässiga 

fel och det är inte vanligt att mätningen påverkas av tillfälligheter. 

För att minska risken för låg reliabilitet föreslår Lekvall och Wahlbin (2001) att de 

ställda frågorna bör vara mycket klara och tydliga. En hög standardisering kan bidra 

till en bra reliabilitetsgrad. De anser vidare att reliabiliteten är lättare att undersöka än 

validiteten. Vi utformade enkäten i samarbete med krAft och bearbetade frågorna i 

under en längre period. Enkätfrågorna utformades utifrån vår referensram och 

omarbetades flera gånger för att undvika oklara frågor. Enkäten granskades även av 

andra personer som inte varit med under framtagandet av enkäten. Vi fick då andra 

27

synpunkter som vi inte uppmärksammat. Genom att bearbeta och granska enkäten 

mycket noggrant har vi bidragit till att öka uppsatsens reliabilitet. 

3.5 Validitet 

Validitetsbegreppet handlar om att den mätmetod undersökningen bygger på 

verkligen mäter det som avser att mätas (Lekvall & Wahlbin, 2001). Begreppet 

validitet definieras som avsaknad av konsekventa mätfel (Lundahl & Skärvad, 1992). 

Därefter görs en distinktion mellan yttre och inre validitet vilka vidare beskrivs så 

här: 

Inre validitet: När det som avses att mätas verkligen mäts. Mätinstrumentet som 

används, vilket i vårt fall är en kombination av ett frågeformulär i en 

enkätundersökning och en intervjuundersökning, ska utnyttjas på ett sådant sätt att 

den teoretiska och praktiska delen överensstämmer på ett korrekt sätt. Det är mycket 

svårt att uppnå en total inre validitet, det är därför viktigt att tydliggöra 

medvetenheten om i vilken utsträckning de använda mätinstrumenten mäter 

felaktigt. 

Yttre validitet: Då man vid en enkätundersökning får ett resultat som inte stämmer 

överens med det problem man sökt svar på, trots att enkäten i övrigt genomförts med 

god reliabilitet, kan det sägas att enkäten har en dålig yttre validitet. Enligt Lundahl 

och Skärvad (1992) är inte svar på frågor alltid valida då det finns många faktorer som 

spelar in, främst hur kapabla testpersonerna är att svara på de givna frågorna. 

Lekvall och Wahlbin (2001) påpekar svårigheter med att se om en underökning har 

en hög grad av validitet. För att ge vår uppsats en högre grad av validitet skickade vi 

ut intervjuunderlaget några dagar innan själva intervjun. Samma intervjuunderlag 

användes till alla respondenter vilket också bör ha bidragit till en ökad validitet. 

28

4 Empiri 

4.1 Enkätundersökningen 

Delar av vår empiriska studie baseras på en postenkät som skickades ut till 239 

företag, verksamma inom Jönköpings kommun. Enkäten skickades ut under våren 

2003. Urvalet av dessa företag är beskrivet i metodkapitlet under rubriken Urval för 

datainsamling. Svarsfrekvensen uppkom till 31,3 procent efter att en påminnelse 

skickats ut till samtliga företag. Enkäten är uppdelad i områden som förtydligar 

beskrivningen av de undersökta företagen. Svaren kommer att redovisas inom dessa 

olika områden för att ge en tydlig bild av undersökningens resultat. 

4.1.1 

Företagen i allmänhet 

Företagarna i enkätundersökningen är representerade inom världsdelarna Europa, 

Asien och Nordamerika. Diagrammet nedan visar att den största andelen härstammar 

från Asien med en andel på nära 40 procent av det totala antalet som besvarade 

frågan. De mest förekommande länderna är Irak och Iran. 

Födelseland 

39% 

34% 

25% 

2% 

Norden 

Europa 

Asien 

Amerika 

Figur 5 Födelseland 

60 procent av de besvarade enkäterna har angivit att de bedriver företaget som enskild 

firma. Företagen kännetecknas också av att de är enmansföretag med endast en 

anställd (inklusive ägaren). Endast 8 företag av 65 har 5 personer eller fler anställda. 

70 procent av företagen i undersökningen agerar på en lokal marknad som sträcker 

sig inom Jönköpings län. 

Företagen i undersökningen återfinns inom de flesta sektioner men de mest 

dominerade är inom restaurang och servicebranschen med respektive ca 29 och 24 

procent I parti- och detaljhandeln finns enbart 17,5 procent. De minst frekventa 

företagen återfinns inom tillverkningsbranschen. 

Vid frågan huruvida företagaren erhållit något stöd svarade majoriteten att de inte fått 

någon extern rådgivning av något slag under tiden företaget varit verksamt. 

29

4.1.2 Start av företag 

De vanligaste anledningarna som angivits i de besvarade enkäterna till varför 

företagen startats var (rangordnade efter mest frekventa): 

• Att komma ut ur arbetslösheten 

• Att utveckla den egna kompetensen 

• Att ha möjlighet att styra sina egna arbetstider 

• Att försörja familjen 

Diagrammet nedan visar hur svaren är fördelade med avseende på hur ägaren 

finansierade starten av företaget. 

Finansieringssätt vid företagets start 

23% 

4% 

2% 

2% 

40% 

Eget kapital 

Finansiellt stöd från vänner & 

familj 

Starta-eget bidrag, via 

Arbetsförmedlingen 

Banklån 

10% 

19% 

Finansiellt stöd från ALMI 

Företagspartner 

Lån privat (annan långivare 

än vänner & familj) 

Annan typ av finansiering 

Figur 6 Finansieringssätt vid företagets start 

Vid företagets start svarade hela 51,5 procent att de inte erhöll någon typ av stöd. Av 

de som fick stöd var det 24,4 procent som erhöll det från familj och vänner. 

På frågan om vilka de tre viktigaste problemen som företagaren stött på vid starten av 

företaget fick vi en rad olika svar vilka inte alla kan återges i uppsatsen. Vi har därför 

valt de mest återkommande svaren. 

• Finansiering, det vill säga anskaffning av kapital där många har haft problem 

med beviljande av lån från banken 

• Att skapa kontakter och bygga upp en kundkrets 

• Svensk byråkrati, problem att sätta sig in i svenska lagar och regler 

30

• Språkbarriärer 

4.1.3 

Företagen i dagsläget 

Väldigt få av dem som besvarat enkäten utnyttjar någon form av kontaktnät eller 

samarbetar med andra företagare i sitt hemland eller i Sverige. Kontaktnätet eller 

samarbetet innefattar inte leverantörer. Vidare visar enkäten att ökad omsättning är 

den faktor som företagarna finner mest intressant i fråga om företagets tillväxt. 

Väldigt få av företagarna är intresserade av att företaget skall växa genom att öka 

antalet anställda. Majoriteten av företagarna ser inte dålig lönsamhet, begränsad 

tillgång till lån och externt kapital som några större hinder för tillväxt. 

4.1.4 

Företagen i framtiden 

Svaren från företagarna gav inga indikationer på framtida behov av utveckling, råd 

eller tillskott av finansiellt stöd. En stor andel av de företagare som svarade på 

enkäten har angett att de har behov av personlig utveckling. 

4.2 Intervjuerna 

Intervjuerna kommer att redovisas företagsvis. I samråd med intervjupersonerna har 

vi valt att benämna företagen A, B, C, D och E genomgående i empirin, analysen och 

slutsatsen. 

4.2.1 Företagare A 

Företagare A kommer ursprungligen från Indien och har varit bosatt i Sverige sedan 

1975. 

Han har ingen tidigare erfarenhet som egen företagare, men har sedan 1985 haft 

företag inom klädbranschen. Han började i liten skala genom att sälja kläder 

importerade från Frankrike och England på torg och marknader, för att sedan starta 

upp sin första klädbutik. I dagsläget är han ensam ägare med två anställda, vilka är 

hans döttrar. En anledning till att han startade eget företag var att han såg ett behov 

av utländska kläder på marknaden. Ytterligare en anledning var arbetslöshet. Han 

poängterar dock att konkurrensen idag är mycket större än vid starten. 

Vid företagets start erhöll företagare A starta-eget bidrag i sex månader men han fick 

ingen hjälp i form av rådgivning. Företagets start finansierades genom ett lån från 

brodern i Frankrike. Han ansökte senare om checkkredit vilket inte var något 

problem att få. Annat stöd han har fått från familjen är att hans fru hjälper till i mån 

av tid och båda döttrarna är anställda i butikerna. Svårigheter vid företagets start var 

finansieringen och att marknadsföra företaget. Någon diskriminering upplevde 

företagaren inte vid företagets start utan det är något han tror har utvecklats mer 

under åren. 

Vid frågan om han har några råd till invandrare som funderar på att starta företag, 

svarade han att det är mer krävande att starta företag idag. Han poängterar vikten av 

31

a service, samt att kunderna efterfråga billiga varor med bra kvalitet. Han påpekar 

också att konkurrensen har ökat och att det blir svårare att konkurrera med de stora 

företagen. 

Det enda samarbetet han har med andra företag är med leverantörer, vilka de flesta 

finns i England och Sverige. 

Företagare A vill gärna expandera sin verksamhet genom att öppna fler butiker. 

Finansieringen av en eventuell expansion kommer att ske genom banklån, vilket 

enligt honom kan bli ett problem då han tidigare har fått avslag. Han bedömer dock 

möjligheterna för företaget att växa som goda då han har stor erfarenhet inom 

branschen i kombination med goda kontakter i England och Frankrike. De största 

hindren för tillväxt kommer enligt företagare A fortfarande att vara inom 

marknadsföring och finansiering. Företagare A har ett stort behov av extern hjälp i 

form av rådgivning eller kurser för att kunna utveckla sin personal och sig själv. Han 

säger att många misstag som begicks vid företagets start kunde undvikits om han fått 

någon typ av rådgivning eller kurs som till exempel en starta-eget kurs. 

4.2.2 Företagare B 

Företagare B kommer ursprungligen från Iran och kom till Sverige 1987. 

Det nuvarande företaget inom IT-branschen startades i början av 1990-talet. Han har 

ingen tidigare erfarenhet inom branschen men är utbildad elektroniktekniker och har 

i sitt hemland arbetat med export och import av hushållsmaskiner, livsmedel och 

kläder. Anledningen till att han startade sitt företag var att han var trött på att arbeta 

för andra och att han ville arbeta med något där han har användning av sin 

utbildning. Han säger att det även vid den tiden fanns ett behov på marknaden då 

efterfrågan på datorer var stor. 

Vid företagets start fick han hjälp i form av rådgivning från Nyföretagarcentrum men 

inget finansiellt stöd såsom bidrag. Han valde att bedriva verksamheten som ett 

aktiebolag redan från start då han använde egna medel och inga lån. Ett av de största 

hindren han stötte på vid starten var svårigheten att marknadsföra företaget och 

skapa en kundkrets. Andra problem var att hitta en bra lokal och söka finansiella 

medel. Vid frågan om diskriminering sa företagare B att han endast upplevt det då 

han ansökt om lån och fått avslag. Det enda samarbetet han har med andra företag är 

då han gör inköp från svenska leverantörer. 

Företagare B har en önskan att expandera företaget och bli känd som företagare inom 

branschen och menar att det inte räcker att stanna på en plats. För tillfället letar han 

efter en större lokal med en annan lokalisering än den nuvarande. Detta är ett stort 

problem för honom då den befintliga lokalen är alldeles för liten för verksamheten. 

Företagaren säger sig ha ett behov av stöd genom anställning av personal och någon 

typ av rådgivning eller kurs som kan hjälpa honom att utveckla sig själv och 

verksamheten. 

32

4.2.3 Företagare C 

Företagare C kommer ursprungligen från Turkiet och har varit bosatt i Sverige sedan 

1989. 

Han har tidigare haft eget företag inom guldsmedsbranschen i både Turkiet och 

Sverige. Företaget han hade i Sverige lade han ner på grund av sjukdom som uppstod 

på grund av kemikalierna han arbetade med. Istället öppnade han sin nuvarande 

guldsmedsbutik. Valet av bransch grundades på att 99 procent av hans släkt har 

företag eller arbetar inom branschen och att han själv arbetat med det sedan nio års 

ålder. Han är ensam ägare av företaget och har inte någon anställd. 

Vid företagets start fick han starta-eget bidrag från arbetsförmedlingen i sex månader. 

Starten finansierade han även genom lån från sina kusiner. Han ansökte även om lån 

på banken men fick avslag på grund av att han var nyföretagare. Något behov av 

rådgivning hade inte företagare C då han hade erfarenhet av att starta och driva 

företag sedan tidigare. Släkt och vänner hjälpte vid behov till med det svenska språket 

samt hjälpte honom med att sätta sig in i hur den svenska marknaden fungerar. De 

största hindren han stötte på var av ekonomisk karaktär, det vill säga problem med 

finansieringen. 

På frågan om det finns något speciellt som framtida invandrarföretagare bör tänka på 

när de ska starta eget här i Sverige, påpekade han vikten av att förstå den svenska 

marknaden eftersom den ofta skiljer sig från hemlandets. 

Företagare C samarbetar med grossister och företag som köper in hans 

specialdesignade varor. 

Företagare C är intresserad av att utöka verksamheten genom att öppna fler butiker. 

En expansion skulle finansieras genom långa krediter hos svenska grossister. Han 

säger att branschen är speciell på så sätt att de ställer upp mycket för varandra, bland 

annat genom att ge längre krediter. Ett problem med en expansion är att hitta en 

lokal, han har sökt på A6 men inte fått tillstånd att hyra där. Han säger att det är 

svårt att hitta en bra lokal på rätt ställe, vilket han tror beror på sin utländska 

bakgrund. 

Han skulle gärna ta emot professionell rådgivning men är inte så intresserad av 

utbildning då han tycker det skulle ta för lång tid och kräva för mycket engagemang. 

4.2.4 Företagare D 

Företagare D är ursprungligen från Syrien och kom till Sverige 1994. 

Han har tidigare ägt en livsmedelsbutik i hemlandet och han ägde även en godiskiosk 

i Norrahammar en kortare period under 1996. 

Han driver sedan sommaren 1998 en glassbar, vilken han tog över från sin svåger 

eftersom han tyckte det var en intressant bransch. Detta efter att ha provat på att 

hjälpa till hos svågern i dennes butik. Företagare D's svägerska äger ett konditori i 

33

Jönköping varifrån han köper in en del varor. Han driver företaget på egen hand och 

har endast en deltidsanställd. 

Vid företagets start ansökte företagare D om starta-eget bidrag men han kan inte 

minnas om det beviljades eller inte. Han fick rådgivning av någon organisation via 

arbetsförmedlingen, vilken han inte kommer ihåg namnet på. Företagets start 

finansierades genom lånade pengar från familj och vänner. Han fick även senare 

mycket hjälp och stöd från familj och vänner vilket ofta förekommer bland 

invandrarföretagare. Detta menar han beror på att invandrare i större utsträckning 

ställer upp för varandra i dessa sammanhang vilket grundar sig på deras traditioner. 

Genom ett samarbete med en av leverantörerna fick han lära sig att tillverka sin egen 

mjukglass. 

Företagare D skulle gärna utöka sin verksamhet genom att byta till en större lokal. 

Han säger att problemet vid en expansion inte kommer vara det finansiella eftersom 

det inte krävs så mycket kapital. Det stora problemet blir däremot att hitta en större 

lokal med samma lokalisering. 

4.2.5 Företagare E 

Företagare E kommer ursprungligen från Ungern och har bott i Sverige sedan 1994. 

Hon arbetar med violintillverkning och reparationer, men har ingen tidigare 

erfarenhet som egenföretagare. Valet av bransch grundades på att hon tidigare arbetat 

som cellolärare och spelat cello på professionell nivå men som hon lade av med på 

grund av sin scenskräck. Intresset för instrument har alltid varit stort och hon trivs 

med att arbeta med händerna. Hon är ensam ägare av företaget och har inte någon 

anställd. 

Vid företagets start fick hon kontakt med Nyföretagarcentrum, vilka hjälpte henne 

att komma med i en starta-eget kurs. Hon säger att kursen var mycket uppmuntrande 

och uppmanande, vilket passade henne bra. Hon fick starta-eget bidrag i nio månader 

och finansierade starten av företaget med eget kapital då hon valde att inte ansöka om 

lån eftersom hon inte ville skuldsätta sig. Hon hade inga finansieringssvårigheter vid 

starten då hon noggrant hade planerat alla inköp av material och inredning under en 

längre tid. Denna noggranna planering gjorde att inköpen kunde göras till bra priser. 

De största svårigheterna vid starten var att marknadsföra företaget och få kontakt 

med kunder. Hon säger att det har varit svårt att som kvinna med utländskt ursprung 

komma in i ett mansdominerat yrke och konkurrera. Hon berättar även att det 

troligtvis kommer krävas 10 år innan hon har en bra grund att stå på. 

Hon har aldrig känt sig diskriminerad när hon på företagets vägnar sökt hjälp eller 

stöd. Om hon ska råda framtida invandrarföretagare om vad de bör tänka på så 

påpekar hon vikten av planering. Hon poängterar att noggrann planering som görs 

under en längre tid kan bidra till en billigare start av ett företag. Företagare E säger 

att det kan vara svårt att som invandrare anpassa sig till svenska rutiner inom 

företagande och även språksvårigheter kan ha en viss betydelse. Men för sin egen 

34

trivsel tycker hon att det är viktigt att man på bästa sätt försöker anpassa sig efter 

landet man flyttar till 

……och inte kräva att landet ska anpassas efter en själv (Företagare E, personlig 

kommunikation, 2003-06-19). 

Företagare E samarbetar med en 1 år gammal förening inom branschen, vilken bland 

annat anordnar kurser. Här diskuteras även vilken prissättning som bör gälla då det 

är svårt att veta vad som är lämpligt inom denna bransch. Medlemmarna träffas också 

för att delar tankar och erfarenheter och det anordnas tillställningar dit 

världsberömda fiolbyggare bjuds in. 

Företagare E har inget intresse av att expandera eftersom hon inte har resurser till det 

och inte vill skuldsätta sig eller dela företaget med någon annan. 

Hon är däremot intresserad av att utbilda sig mer inom fiolbyggeri och på så sätt 

utvecklas personligen, däremot anser hon inte att företaget i sig behöver utvecklas då 

hon trivs med att arbeta enligt gamla traditionella sätt som bland annat innebär 

handskrivna kvitton och fakturor. 

35

5 Analys 

5.1 

Analys av företagen i allmänhet 

Företagarna i vår enkätundersökning kommer främst från asiatiska länder i likhet 

med vad Najib (1999) har kommit fram till i sin undersökning, där han fann att 

största andelen är födda utanför Europa. I vår intervjuundersökning är även 

majoriteten företagare födda i Asien. 

Benämningen mikroföretag är enligt Johannisson och Lindmark (1996) ett företag 

med högst 10 personer anställda, vilket företagen i vår undersökning kan 

kategoriseras inom då endast 8 av 65 har fler än fem personer anställda. Vi har funnit 

i vår undersökning att största delen av företagen agerar på en lokal eller nationell 

marknad. Detta resultat stämmer överens med författarnas (Brundin, Bögenhold & 

Sundin, 2001; Najib, 1999) antagande om att invandrarföretagare ofta riktar sig till 

den lokala marknaden. Enligt en undersökning gjord av NUTEK (2001) agerar 

invandrarföretag på en internationell marknad som ett resultat av kontakter i 

födelselandet. Företagarna i vår undersökning stämmer dock inte in på detta 

påstående då det endast är ett fåtal som samarbetar med någon person eller något 

företag i födelselandet. 

Vår undersökning visar att majoriteten av företagen representerar restaurang- och 

servicebranschen, vilket även NUTEK (2001) och Brundin et al (2001) kom fram till i 

sin undersökning. 

5.2 

Analys av företagsstarten 

De vanligaste anledningarna till varför invandrare startar företag är i vår 

undersökning arbetslöshet, personlig utveckling, behov av självständighet och 

försörjning. Detta har även framkommit i undersökningar gjorda av Stein (2000) och 

Brundin et al (2001). Enligt Stein (2000) är det under startfasen som 

invandrarföretagare har svårigheter med att finna finansiärer och lämpliga lokaler. 

Från intervjuerna framkom det att det största problemet var och är att finna bra 

lokaler och inte finansiering som ofta antas vara det största hindret. Anledningen till 

att finansieringen inte är ett sådant stort problem som många tror, är att invandrare i 

större utsträckning ställer upp för varandra inom släkten och vänskapskretsen med 

både kapital och stöd. Detta överensstämmer med vad SOU 1999:49 och Najib (1999) 

menar med att invandrare i större utsträckning finansierar sin verksamhet genom lån 

från släkt och vänner, vilket ofta tros bero på deras företagskultur. Detta 

finansieringssätt är en form av bootstrapping. Bootstrapping är enligt Smith och Smith 

(2000) ett sätt att finansiera verksamheten genom personliga tillgångar, krediter eller 

lån från släkt och vänner. De menar även att företagaren på detta sätt undviker att 

tappa kontrollen till investeraren. Enkätsvaren visade dock att det trots allt förekom 

svårigheter vid anskaffning av kapital, främst i form av banklån, vilket enligt SOU 

1998:93 är ett generellt hinder för småföretag. Anledningen till detta är ofta att 

bankerna har många restriktioner gällande krediter där de inte får utsättas för risker. 

Låntagaren måste också kunna bevisa sin återbetalningsförmåga (Kamsvåg, 2001), 

36

vilket kan vara svårt innan verksamheten kommit igång. Andra frekventa problem 

som framkommit både vid intervjuerna och från enkätsvaren var svårigheter med att 

bygga upp en kundkrets, svensk byråkrati och språkliga barriärer. 

Till skillnad från Lights (1984) hypotes gällande att företagartraditioner kan vara en 

anledning till att starta eget har vi i vår undersökning funnit att ytterst få har detta 

som skäl. Detta kan bero på att det inte finns en tillräckligt stor marknad här i 

Sverige för deras varor och tjänster. 

Ungefär hälften av alla företagarna i enkätutskicket erhöll inte någon form av stöd 

vid företagsstarten. Majoriteten av dem som erhöll stöd fick det genom sin familj och 

bekantskapskrets, vilket även överensstämmer med vad ett flertal författare (Najib, 

1999; Bassam, 1999; Pripp, 1998) kommit fram till. En anledning till bristen på 

utnyttjandet av stöd vid starten tror vi kan bero på dålig upplysning av vilka stöd 

som finns att tillgå och hur de ska sökas. 

5.3 Analys av företagen i dagsläget 

Då levebrödsföretagen syften oftast är att generera pengar för överlevnad och inte har 

för avsikt att växa i någon större skala (Osteryoung et al, 2001), stämmer detta väl in 

på de flesta företagen i vår undersökning. Ett sätt som flertalet av de intervjuade 

företagarna kan tänka sig att utöka verksamheten på är att finna en större lokal med 

bättre läge. Enkäten visar dock att de flesta är intresserade att växa i form av ökad 

omsättning, vilket enligt Andersson (2001) är ett av de vanligaste sätten att mäta 

tillväxt på. Vid alla intervjuerna och från de flesta svaren på enkäterna framkom det 

att om en expansion skulle bli aktuell så skulle den i så fall finansieras genom 

krediter, egna medel eller lån från släkt och vänner. Enkätsvaren visar att de flesta 

företagarna inte ser begränsad tillgång till lån som något problem vid eventuell 

tillväxt, vilket ofta är fallet för småföretag enligt bl.a. Arnold (2002) och SOU 

1998:93. Även i detta stadium kan man se att de flesta väljer att använda sig av 

bootstrapping, vilket enligt Smith och Smith (2000) är ett vanligt sätt att tillföra 

kapital när det involverar mindre summor pengar. 

I motsats till vad Stein (2000) säger gällande att dålig kännedom om Sveriges lagar inte 

borde vara ett stort problem, eftersom de flesta har varit bosatta i Sverige en längre 

tid innan starten, visade intervjusvaren i vår undersökning att så inte var fallet. De 

intervjuade personerna anser att det är svårt att förstå svensk företagskultur och dess 

lagar och regler. 

Det är viktigt att man förstår hur det går till på svenska marknaden, det är inte bara 

att starta ett företag utan man måste förstå hur man ska agera på marknaden 

(Företagare C, personlig kommunikation, 2003-05-26). 

Vår undersökning visar att utnyttjandet av nätverket främst sker i form av finansiellt 

stöd och arbetskraft. Av de få undersökningar som gjorts i Sverige har bland annat 

Bassam (1999) kommit fram till att invandrare i stor utsträckning använder sig av 

nätverk. Han tillskriver dessa nätverk en större betydelse än vad som framkommit 

vid våra intervjuer och från enkätsvaren. Johannisson (1996) benämner både sociala 

37

och affärsmässiga relationer som nätverk, vilket även borde innefatta de relationer 

som företagarna i enkäten och intervjuerna beskriver att de använder sig av. 

Enkätsvaren visar inte att företagarna i någon större utsträckning använder sig av 

nätverk. Detta är något som Pripp (2001) uppmärksammar i sin undersökning, vilket 

han tror beror på att företagarna anser att det bara är ett samarbete vänner eller 

släktingar emellan och inte ett nätverkssamarbete. Det framkom under våra 

intervjuer att företagarna använder sig av nätverk i motsats till vad enkätsvaren 

visade. Dessa nätverk visar sig vara sociala relationer likt de Pripp (2001) har funnit i 

sin undersökning. 

5.4 Analys av företagens framtid 

Utifrån vår undersökning har det framkommit att invandrarföretagare har olika 

behov av stöd. Detta har även Levin och Weström (2001) kommit fram till då de 

föreslår att åtgärder inte ska sättas in för invandrare som en homogen grupp. Enligt 

Najib (1999) bör stödåtgärderna utformas efter företagets branschtillhörighet, 

utvecklingsmöjligheter eller vilken tillväxtfas de befinner sig i. Dessa önskemål har 

även framkommit under intervjuerna då det fanns önskemål om rådgivning om 

svenska regler och lagar, men även utbildning som kan bidra till personlig utveckling. 

Enkätsvaren visade dock på en liten efterfrågan på utveckling av produkter, men en 

större efterfrågan på personlig utveckling vilket stämmer med Osteryoung et al:s 

(2001) påstående att levebrödsföretag sätter ägarens intresse i centrum. En förklaring 

till denna begränsade efterfrågan på utveckling kan bero på att dessa levebrödsföretag 

vilka enligt Osteryoung et al (2001) ofta har som enda syfta att generera pengar för 

överlevnad. Detta svaga intresse kan bero på att företagarna inte vill förlora 

kontrollen över sina företag eller anser sig inte ha tid eller råd att utveckla sig eller sitt 

företag. 

38

6 

Slutsats och avslutande diskussion 

6.1 Slutsats 

Vi har genom våra båda undersökningar fått en bild av vilka förutsättningar 

invandrarföretagare har i det svenska samhället. Både hinder och möjligheter har 

framkommit genom enkät- och intervjusvaren. Nedan följer vad vi anser vara de mest 

framträdande slutsatserna från undersökningarna. 

• En stor del av företagarna i intervjuerna har fått finansiellt stöd från släkt och 

vänner vid starten. 

Detta kan visa på två saker. Det ena är att denna typ av lån används på grund av 

bristande tillgång till andra lån. Vi menar här att banklånen inte är helt tillgängliga 

för dessa företagare eftersom de i vissa fall saknar referenser till tidigare lån och 

säkerhet som bankerna kräver. Den andra orsaken kan vara att företagarna kommer 

från en kultur där det är vanligt att ställa upp för varandra både genom att tillföra 

kapital och ställa upp som arbetskraft. 

• Bland de viktigaste problemen framträder svårigheter med att skaffa kapital, 

bygga upp en kundkrets, svensk byråkrati och språkbarriärer. 

Dessa problem hade kunnat avhjälpas genom olika former av stöd, såsom starta-eget 

kurser speciellt utformade för invandrare som egenföretagare eftersom deras behov 

skiljer sig från övriga företagare. Svårigheter med att erhålla finansiering tror vi kan 

minskas på två sätt. Dels krävs en ökad förståelse hos bankerna för dessa företagares 

behov, vilket kan innebära att banken inte bör titta på företagarens 

återbetalningsförmåga i dagsläget utan se det ur ett längre perspektiv. Företagaren kan 

även behöva ha med sig en kontaktperson från någon näringslivsorganisation såsom 

Nyföretagarcentrum eller ALMI vid en ansökan om banklån. 

• Skaffa ny lokal anses vara ett av de största problemen. 

Flera av företagarna i intervjuerna angav att en ny och större lokal var ett önskvärt 

sätt för att få verksamheten att växa. De menade även att detta var ett av de största 

problemen. Vi tror att det kan minskas genom ett samarbete med någon 

näringslivsorganisation som hjälpa till att förmedla lokaler eller kontakter. 

• Invandrarföretagare har ett stort nätverk i form av sociala relationer. 

Vår undersökning har visat att företagarna i mycket stor utsträckning använder sig av 

sociala relationer, vilka de inte ser som samarbete inom ett nätverk. De får ofta hjälp 

39

och stöd med både kapital och arbetskraft från släkt och vänner. Denna hjälp ser 

många företagare som en självklarhet i verksamheten vilket tyder på ett annat 

kulturellt arv än vad vi i Sverige är vana vid. 

• Avsaknad av utnyttjandet av stöd 

Vi tror att anledningar till detta kan vara bristande kunskaper om svensk byråkrati 

och om Sveriges lagar. Språksvårigheter samt eventuellt dåliga erfarenheter från 

myndigheter i födelselandet kan också vara en bidragande orsak till att företagarna 

tvekar inför att söka stöd. 

Sammanfattningsvis kan vi se att förutsättningarna för invandrarföretagare i 

Jönköping kan försämras på grund av språkbarriärer och bristande kunskap om 

svenska näringslivet, vilket vi tidigare nämnt. Ett stort stöd från familj och vänner 

kan vara möjligheter som hjälper dem att övervinna vissa hinder. 

6.2 Avslutande diskussion och egna reflektioner 

Under uppsatsarbetets gång har vi stött på många intressanta problem vilka vi inte 

har haft möjlighet att fördjupa oss tillräckligt i. Ett av dessa är nätverksproblematiken 

som ännu inte är en stor del av forskningen om invandrarförtagare. De empiriska 

undersökningarna som vi genomfört visar att det endast är ett fåtal företagare som 

använder sig av ett nätverk. Då detta inte stämde in på de teoretiska bidragen som 

starkt påpekar vikten av dessa nätverk, började vi fundera på om dessa nätverk 

verkligen existerar i den utsträckning som många författare påstår. En anledning till 

denna påvisade brist på nätverkssamarbete i vår undersökning kan vara att 

företagarna inte ser hjälp från släkt och vänner som ett uttryck för arbete inom ett 

nätverk utan som en naturlig del i verksamheten. 

Avslutningsvis vill vi påpeka att vi under insamlandet av både enkätsvaren och 

intervjusvaren har märkt att det finns ett stort intresse från företagarna. Även om 

svarsfrekvensen visar på det motsatta har de företagarna vi varit i kontakt med på 

telefon eller via intervjuerna varit mycket villiga att hjälpa till. Anledningen till den 

låga svarsfrekvensen kan vara att företagarna inte riktigt förstod syftet med enkäten. 

En annan förklaring kan vara att småföretagare får mycket enkäter utskickade till sig 

och därför kanske inte tog sig tid att öppna brevet. 

40

7 Implikationer och förslag till stödåtgärder 

Denna del avser att ge förslag till krAft om hur de kan utforma sina utbildningar och 

verksamhet för den undersökta gruppen av företagare. 

• Det är viktigt att krAft tydligt redogör syftet med sina kraftgrupper och 

motivet med verksamheten. 

• Grupperna bör i mån av tillgänglighet utformas efter branschtillhörighet för 

att ge deltagarna störst utbyte. I vissa fall kan det vara önskvärt att dela in 

företagen efter utvecklingsstadier. Detta bör dock styras efter företagarnas 

önskemål. 

• Projektet bör fokusera på företagarnas enskilda behov och krAft bör vara 

mycket lyhörda inför deras efterfrågningar. 

• Eventuella föreläsningar bör inrikta sig på det svenska näringslivet samt vissa 

regler och lagar. 

• Den akademiska biten bör tonas ned och praktiska råd bör ges stort utrymme. 

• Projektledaren bör ha tidigare erfarenhet av mångkulturellt arbete för att 

kunna samordna människor från olika kulturer. 

Eftersom invandrarföretagare skiljer sig från infödda företagare, då det gäller språklig 

och kulturell bakgrund är det viktigt att utbildningen anpassas för att kunna rikta sig 

till dessa företagare. Målet med kraftgrupperna måste tydligt klargöras under ett 

informationsmöte. Detta är viktigt för att utbildningen ska ge ett bra resultat som 

bidrar till företagens utveckling. 

41

8 Fortsatta studier 

Under tiden som detta uppsatsarbete har fortgått har vi stött på delar av litteraturen 

om invandrarföretagande som ännu är i ett tidigt skede. Ett område som är mycket 

begränsat i svensk forskning är nätverk och invandrarföretagande. Vi anser att detta 

område bör belysas ur flera perspektiv. Idag är det endast Bassam (1999) och till viss 

del Pripp (2001) som grundat sin studie på nätverksbegreppet. De etniska nätverken 

bör ses från olika perspektiv för att bli återgivet på ett korrekt sätt. Både nackdelar 

och fördelar bör undersökas för att se hur de påverkar den enskilda företagaren. 

Det är även viktigt att ordet nätverk definieras på rätt sätt så att de sociala 

relationerna som företagarna själva refererar till kommer att inräknas i detta begrepp. 

Många av företagarna i uppsatsen menade att de inte använde sig av nätverk men att 

många i släkten hjälpte till med pengar och arbetskraft. 

Ett annat intressant område i relation till det ovan nämnda är hur det finansiella 

stödet från släkt och vänner påverkar företagets verksamhet. Denna fråga väcktes när 

Najib i en av sina undersökningar hävdade att dessa lån kan vara till mer skada än 

nytta för företaget. Här skulle en jämförelse göras mellan företag som erhållit stöd 

från släkt och vänner och företag som inte har det. 

42

Referenslista 

ALMI Företagspartner & NUTEK (2001). Erfarenheter och möjligheter för särskilda 

grupper av företagare att utnyttja de finansiella lånesystemen. Stockholm 

Andersen, W., & Gamdrup, P. (1994). Forskningsmetoder. I Andersen, H. (red.), 

Vetenskapsteori och metodlära – En introduktion. (s. xx-xx). Lund: 

Studentlitteratur. 

Andersson, S. (2001). Det växande företaget. Lund: Studentlitteratur. 

Annell, E., & Nygårds, P. (1999). Statens åtgärder för fler och växande företag. 

Stockholm: Regeringskansliet. 

Arnold, G. (2002). Corporate financial management. Essex, England: Pearson 

Education Ltd. 

Barth, H. (1999). Barriers to Growth on small firms. Licentiate thesis for Department 

of Business Administration and Social Science Division of Industrial 

Organisation. Luleå University of Technology. 

Barth, H. (2001). Tillväxthinder i mindre företag. I P. Davidsson, F. Delmar & J. 

Wiklund (red.), Tillväxtföretagen i Sverige (s. 234-249). Stockholm: SNS 

Förlag. 

Bassam, A. (1999) Invandrarföretagare i Sverige: avknoppningar och 

nätverksstrategier. Working paper – Företagsekonomiska institutionen 

vid Uppsala universitet 1999:5. 

Brundin, E., Bögenhold, D. och Sundin, E. (2001). Invandrares företagande – fakta 

och implikationer. I Marginalisering eller integration invandrares 

företagande i svensk retorik och praktik. (s. 61-78). Stockholm: NUTEK. 

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: 


Davidsson, P., Delmar, F., och Wiklund, J. (2001). Forskning om tillväxt i 

småföretag. I P. Davidsson, F. Delmar & J. Wiklund (red.), 

Tillväxtföretagen i Sverige (s. 9-35). Stockholm: SNS Förlag. 

Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. 

Gandemo, B. (1996). Tillväxt och förändring. I B. Johannisson & L. Lindmark (red.), 

Företag, företagare, Företagsamhet (s. 73-98). Lund: Studentlitteratur. 

Hall, G. (1992). Lack of Finance as a Constraint on the expansion of Innovatory 

Small Firms. I J. Barber, J.S. Metcalfe & M. Porteous (red.), Barriers to 

growth in small firms (s. 39-57). London: Routledge. 

43

Hammarstedt, M. (1999). Egenföretagare bland invandrare. Rapporter från Växjö 

Universitet – Ekonomi. 

Hanks, S. H., Watson, C. J., Jansen, E & Chandler, G. H. (1993). Tighetening the 

Life-Cycle Construct: A Taxonomic Study of Growth Stage 

Configuration in High-Technology Organisations. Winter 1993 

Imms, M., & Ereaut, G. (2002). An introduction to qualitative market research. 

Chippenham Wiltshire: SAGE publications Ltd. 

Industriförbundet (1998). Det behövs en tillväxtorienterad strategi för 

småföretagsutveckling. Industriförbundet. 

Johannisson, B. (1996). Personliga nätverk som kraftkälla i företagandet. I B. 

Johannisson & L. Lindmark (red.), Företag, företagare, Företagsamhet (s. 

122-150). Lund: Studentlitteratur. 

Johannisson, B., & Lindmark, L. (1996). Det mångfasetterade småföretagandet. I B. 

Johannisson & L. Lindmark (red.), Företag, företagare, Företagsamhet (s. 11- 

33). Lund: Studentlitteratur. 

Kamsvåg, C. (2001). Företag och finansiering - problem och möjligheter för 

småföretag. Arvika: Arvika Grafiska AB. 

Kjaer Jensen M., (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: 


Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och CONNECT Sverige (1999). 

Finansieringsmöjligheter för tillväxtföretag – Några råd på vägen. 

Stockholm: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin 

Lekvall, P., & Wahlbin, C. (2001). Information för marknadsföringsbeslut. Göteborg: 

IHM Förlag. 

Levin, H. & Weström, A. (2001). Finansieringssvårigheter som hinder för tillväxt – 

En studie av skillnader mellan företagare med och utan 

invandrarbakgrund. NUTEK I Marginalisering eller integration 

invandrares företagande i svensk retorik och praktik (s. 13-27). Stockholm: 

NUTEK. 

Light, I., & Gould, J. G. (2000). Ethnic Economies. London: Academic Press. 

Lundahl, U., & Skärvad, P-H. (1992). Utredningsmetodik för samhällsvetare och 

ekonomer. Lund: Studentlitteratur. 

McMahon, R. G. P., Holmes, S., Hutchinson, P. J., & Forsaith, D. M. (1993). Small 

Enterprise Financial Management – Theory &Pratctice. Marrichville: 

Harcourt Brace & Company. 

44

Najib, A. B. (1996). På väg mot egenföretagande. Separat bilaga till Invandrarpolitiksa 

kommitténs slutbetänkande i SOU 1996:55 

Najib, A. B. (1999). Myten om invandrarföretaget – En jämförelse mellan 

invandrarföretagande och övrigt företagande I Sverige. Rapport nr 9. Nya 

jobb & företag. 

Najib, A. B. (2000). Invandrarföretagande – Livsverk eller påtvingad lösning? I E. 

Olsson (red.), Etnicietetns gränser och mångfald (s. 123-156). Stockholm: 

Carlsson Bokförlag. 

Nationalencyklopedin, Multimedia 2000. Bokförlaget Bra Böcker, Malmö. 

NUTEK (2001). Invandrares företagande i Sverige - kartläggning och analys. Näringsoch 

teknikutvecklingsverket. Sundbyberg. 

Olofsson, C. (1996). Riskkapitalet och de mindre företagen. I B. Johannisson & L. 

Lindmark (red.), Företag, företagare, Företagsamhet (s. 55-72). Lund: 


Osteryoung, S. J., Newman, L. D., & Davis, G. L. (2001). Small Firm Finance – An 

Entrepreneurial Perspective. USA: Seaside Publishing Services. 

Patel, R., & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, 

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. 

Pripp, O. (1998). Att vara sin egen – Om småföretagande bland invandrare – monster, 

motiv och möten. Tumba: Mångkulturellt centrum. 

Pripp, O. (2001). Strategier och organisering bland assyriska och syrianska företagare 

I Marginalisering eller integration invandrares företagande i svensk retorik 

och praktik (s. 99-114). Stockholm: NUTEK. 

Regeringskansliet, Statsrådsberedningen (1997). Fler och växande småföretag – för jobb 

och utveckling. Stockholm. 

Smith, J. K., & Smith, R. L. (2000). Entrepreneurial Finance. USA: John Wiley & 

Sons, Inc. 

SOU 1993:70 Strategi för småföretagsutveckling. Betänkande av 

Utvecklingsfondsutredningen. Stockholm. 

SOU 1998:93 Kapitalförsörjning till småföretag. Småföretagsdelegationens rapport 6. 

Stockholm. 

SOU 1999:49 Invandrare som företagare – för lika möjligheter och ökad tillväxt. 

Betänkande av utredningen om företagande för personer med utländsk 

bakgrund. Stockholm 1999. 

45

Stein, P. (2000). INVANDRARNA – DE NYA SVENSKA 

ENTREPRENÖRERNA – En undersökning av invandrarföretagens 

villkor i Sverige. Svensk Handel. 

Svensson P-G., & Starrin B., (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: 


Tegnemo, A. (2003) SOU 2003:17 Diskrimineras invandrarföretagre i Sverige?.En 

empirisk studie av småföretagskonkurser under 1990-talet. Stockholm 

2003. 

Winborg, J. (2000). Financing Small Businesses – Developing our Understanding of 

Financial Bootstrapping Behavior. Halmstad: SIRE. 

Ylinenpää, H. (1996). Barriers to Innovation in Swedish SME’s. Konferensbidrag till 

The 26 th ESBS. Vasa, Finland, September. 

Internetkällor: 

http://jonkoping.almi.se Hämtad: 2003-05-18 

http://www.kraftprov.nu Hämtad: 2003-05-18 

http://www.nutek.se/index.jsp Hämtad: 2003-09-03 

http://www.scb.se Hämtad: 2003-03-10 

46

Bilaga 1 

Almi företagspartner 

ALMI är en rikstäckande organisation som bildades 1994 för att främja utvecklingen 

av mindre företag som vill växa men arbetar även för att fler företag kan starta. De 

ska underlätta finansiering av företagsstart eller utveckling av företag. ALMI är tänkt 

som ett komplement till den vanliga kapitalmarknaden och erbjuder därför tjänster 

som saknas. Verksamheten bygger på att de olika kontoren kan anpassa sig till det 

regionala företagsklimatet. 

Idag finns organisationen i varje län och har ca 500 medarbetare. ALMI ägs av stat 

och landsting och består idag av 21 regionala dotterbolag och ett moderbolag. 

Kunderna är små och medelstora företag med max 250 anställda, företagen återfinns i 

alla branscher. Varje år hjälper ALMI ca 100 000 företag. ALMI erbjuder företagen 

lån och olika utvecklingsprogram som är anpassade till företaget. Organisationen 

arbetar även med starten av nya företag och hjälper dessa att komma igång. 

AMLI kan ge lån till alla företag oavsett företagsform förutsatt att det uppfyller 

kravet på max 250 anställda. Lånet som ALMI ger kallas Företagarlånet. Denna typ 

av finansiering ska ses som ett komplement. Det är därför inte meningen att ett 

företag ska gå till ALMII först innan det försökt på sin bank. Ett av deras krav är att 

inte låna ut till mer än hälften av företagets kapitalbehov. Lånen specialanpassas till 

det enskilda företagets behov. För varje företag görs en individuell bedömning och en 

specialutformad finansieringslösning görs för företagen. Denna bedömning görs 

utifrån företagsledningens kompetens och företagets tillväxtkraft. 

Lånevillkoren ser ut enligt följande: 

• ALMI tar ut en ränta som är högre än en genomsnittlig bankränta 

• Amorteringar anpassas efter företagets behöv. Återbetalning på sex år. 

• Säkerheter fastställs i form av företagsinteckning och/eller överhypotek. 

Kombineras ofta med borgen 

Denna bilaga är en sammanställning av ALMI företagsinformation (2003-05-18) 

47


krAft 

Målet är att utveckla och distribuera vidareutbildning på kvalificerad nivå för mindre 

och medelstora företag. (www.kraftprov.nu, 2003-05-18) 

KrAft är en organisation vars ambition är att identifiera företag/företagare som både 

har intresset och viljan av att utvecklas. Främst inriktar organisationen sig på små och 

medelstora företag. En svårighet för organisationen är dock att finna dessa företag 

och att därefter "bygga kunskap om deras olika förutsättningar". KrAft strävar dock 

efter att finna företag inom näringslivets alla delar. När väl företagen är identifierade 

skapar organisationen krAftgrupper vars syfte är att skapa en grund som vidare 

förhoppningsvis ska leda till att de deltagande företagen framöver får en kontinuerlig 

utveckling. Organisationen arbetar också för att skapa kraftgrupper som speglar en 

mångfald av bl.a. branscher, geografisk spridning, och kulturellt ursprung. 

KrAft står för kompetens, reflektion, affärsutveckling och tillväxt och har utvecklats 

kring fokus på konceptet för kontinuerlig utveckling. 

• I det initiala skedet arbetar de för att förbättra omvärldskunskapen hos företagen 

vilket ofta sker genom föreläsningar, fallstudier etc. Det är i detta stadiet 

kompetensen byggs upp. 

• I det andra stadiet i företagets utveckling reflekteras det över hur det egna företaget 

påverkas av förmedlad information. 

• Nästa steg i lärandet är att skapa processer i företaget som ger möjligheter att 

identifiera affärsmöjligheter. Det är i detta stadie som en affärsutveckling byggs 

upp. 

• Dessa stadier leder förhoppningsvis fram till att företaget ska kunna finna ett sätt 

på vilket de kan nå en organiserad tillväxt. 

Det slutliga målet med verksamheten är att kunna förse företaget med sådana rutiner 

att företagets förmåga till lärande ständigt utvecklas. Organisationen vill skapa en 

atmosfär som grundar sig på en vilja hos medarbetarna att själva utvecklas och 

engageras i förbättringsmöjligheter för företaget. 

Det stora målet för krAft är att genomföra verksamheten i 70 företagsgrupper mellan 

åren 2000 och 2005. 

Denna bilaga är en sammanställning av krAft´s verksamhetsinformation (2003-05-18) 

48


ENKÄTFRÅGOR 

Frivilliga uppgifter: 

Vi uppskattar om Ni vill fylla i 

de frivilliga uppgifter som finns 

inom det markerade området så 

att vi kan återkomma till Er vid 

ett senare tillfälle, för en 

eventuell personlig intervju. 

Om Ni väljer att lämna dessa 

uppgifter kommer de endast 

behandlas av oss och våra 

handledare. 

Som uppskattning för er 

medverkan kommer vi att sända 

vår uppsats till Er som lämnar 

namn och adress 

Företagets namn & adress 

………………………………………………..……………… 

………………………………………………………………. 

………………………………………………………………. 

• Ditt namn …………………………………………… 

• Telefonnummer………………………………………. 

• Vilket är Ert födelseland? 

…………………………………….… 

• Om inte Sverige, vilket år flyttade Ni till Sverige? 

………………… 

Fyll i enkäten och besvara frågorna genom att kryssa i ett eller flera alternativ 

enligt exemplet nedan: 

Vilket är företagets huvudsakliga marknad? 

Vår marknad är lokal (Jönköpings län) 

Vår marknad är nationell (Inom Sverige) 

Vår marknad är internationell (Utrikes, export, import) 

Fråga 1-7 handlar om företaget i allmänhet 

1. Vilket år startades företaget? 

År…………………………… 

2. I vilken form drivs företaget? 

Aktiebolag (AB) 

Handelsbolag (HB) 

Enskild firma 

Vet ej 

Annan, såsom…………………………… 

49

3. Antal anställda vid årets början, 2003 (inklusive ägare) …………… 

50

4. Vilken är företagets huvudsakliga marknad? 

Vår marknad är lokal (Jönköpings län) 

Vår marknad är nationell (Inom Sverige) 

Vår marknad är internationell (Utrikes, export, import) 

5. Inom vilket område är företaget i huvudsak verksamt ? 

Partihandel 

Detaljhandel 

Restaurang 

Tillverkning av egna produkter 

Legotillverkning 

Tjänsteföretag 

Serviceföretag 

Annat, såsom……………………………. 

6. I vilken omfattning har företaget varit i kontakt med externa 

rådgivare/konsulter? 

Inte alls 

Vi fick stöd/rådgivning vid start av företaget 

Vi har haft kontinuerligt stöd/rådgivning sedan starten 

Vi har haft stöd/rådgivning endast vid tillväxt 

7. Känner Ni till följande organisationer och vad de arbetar med? 

Inte alls 

Hört talas 

om 

Varit i kontakt 

med 

Erhållit stöd 

från 

KrAft 

Nyföretagarcentrum 

ALMI 

Företagspartner 

Fråga 8-11 handlar om starten av företaget 

8. Varför startades företaget? 

Ville komma ur arbetslösheten 

Ville komma in på den svenska arbetsmarknaden 

Har vana från tidigare företagande 

Har tidigare använt samma affärsidé i födelselandet 

Ville utveckla den egna kompetensen 

Ville ha möjlighet att styra mina egna arbetstider 

Ville försörja familjen 

51

Ville följa familjetraditioner 

Såg ett behov på marknaden 

Annan anledning, såsom……………………………. 

52

9. Hur finansierades företagets start? 

Eget kapital 

Finansiellt stöd från vänner & familj 

Starta-eget bidrag, via Arbetsförmedlingen 

Nyföretagarlån 

Banklån 

Finansiellt stöd från ALMI Företagspartner 

Finansiella institutioner (riskkapital) 

Lån privat (annan långivare än vänner & familj) 

Annan finansiering, såsom……………………………… 

10. Fick Ni något stöd i form av utbildning/rådgivning vid företagets start, i så 

fall vilket/vilka? 

Den egna familjen/släkt/vänner 

Min dåvarande arbetsgivare 

Starta-eget kurs 

ALMI företagspartner (utbildning/rådgivning) 

Annan rådgivare, såsom………………………………… 

Annat stöd, såsom…………………………………………… 

Inget stöd 

11. Vilka var de tre viktigaste problemen Ni upplevde vid starten av företaget? 

1.……………………………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………… 

2………………………………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………… 

3………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………………………………… 

Fråga 12-16 handlar om företaget i dagsläget 

12. I vilken utsträckning utnyttjar eller samarbetar företaget idag med följande: 

Ingen Liten Måttlig Stor 

53

Familj/vänner i födelselandet 

Familj/vänner i Sverige 

 

Företag i födelselandet 

 

Företag i Sverige ägda av personer 

 

med svenskt ursprung 

Företag i Sverige ägda av personer 

födda utanför Sverige 

 

13. Vilken omsättning (SEK) har företaget haft de senaste åren? (fyll i de åren 

under vilka företaget varit verksamt) 

Omsättning 1999........................... 

Omsättning 2000........................... 

Omsättning 2001........................... 

Omsättning 2002........................... 

14. Vilket/vilka av alternativen anser Ni vara tillväxtfaktorer för företaget? 

Större marknadsandel 

Ökning av antalet anställda 

Ökad omsättning 

Att kunna erbjuda fler produkter och tjänster 

Tjäna pengar/försörja familjen 

Annat, såsom……………………………… 

15. Är ni intresserade av att företaget skall växa i form av? 

Ja Ja, men har ingen möjlighet pga 

problem med finansiering 

Inget 

intresse 

Omsättning 

Antal anställda 

Volym (sålda 

och/eller 

producerade varor 

16. I vilken utsträckning anser Ni att följande faktorer hindrar företagets 

tillväxt? 

Inget 

hinder Litet hinder 

Ganska 

stort hinder 

Mycket 

stort hinder 

Dålig lönsamhet 

Begränsad tillgång till lån 

Begränsad tillgång till 

övrigt 

54

externt ägarkapital 

Fråga 17-18 handlar om företagets framtid 

17. Har företaget behov av finansiellt stöd för framtida tillväxt, i så fall vilken 

typ? Rangordna alternativen enligt 1-6 där 1=störst behov och 6=minst 

behov 

___Bidrag 

___Banklån 

___ALMI Företagspartner 

___Nya delägare 

___Privata investerare 

___Annat, såsom……………………………………… 

Nej 

18. I vilken utsträckning anser Ni att företaget i framtiden har behov av: 

Ingen Liten Måttlig Stor 

Utbildning av 

anställda 

Personlig utveckling 

Produktutveckling 

Rådgivning 

Finansiellt stöd 

Hjärtligt tack för Er medverkan! 

Om ni har några frågor angående enkäten eller vårt uppsatsarbete är Ni 

välkomna att höra av Er till oss eller våra handledare. 

Tel nr Mobil nr E-mail 

Nina Petersson 036 – 71 41 17 070 - 36 36 966 ie00peni@ihh.hj.se 

Lina Danielsson 036 – 16 06 01 070 - 95 45 436 ie00dali@ihh.hj.se 

Jenny Tellbom 036 – 71 26 05 070 - 44 52 601 ie00teje@ihh.hj.se 

Handledare 

gunnar.wramsby@ihh.hj. 

Gunnar Wramsby 036 - 15 77 82 

se 

Mike Danilovic 036 - 15 75 88 mike.danilovic@ihh.hj.se 

55


Brev 1 

Jönköping, 2003-05-15 

Till Dig som är egenföretagare 

Vi är tre studenter som läser vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping på 

Internationella Ekonomprogrammet. Vi skriver för närvarande vårt examensarbete 

under vårterminen 2003 som behandlar invandrarföretagande i Jönköpings kommun. 

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för småföretag som startats 

upp och drivs av personer med annat födelseland än Sverige. Enkäten skickas ut till 

företag inom olika verksamhetsområden i Jönköpings kommun. Uppsatsens 

övergripande syfte är att utveckla kunskap som kan leda till utformandet av olika 

former av stöd för att underlätta och stimulera företagsamheten hos gruppen 


Er medverkan är mycket viktig eftersom vi undersöker om det finns ett större behov 

av stöd än vad som erbjuds idag. Era svar kan hjälpa till att, utifrån Era behov, 

utveckla olika former av stöd och rådgivning. 

Enkäten skickas ut genom Statistiska centralbyrån (SCB) och Era svar behandlas 

konfidentiellt. Vår uppsats kommer endast att innehålla övergripande data. För att få 

en djupare förståelse i ämnet önskar vi att komma i kontakt med företagare som är 

intresserade av att medverka i personliga intervjuer. Om Ni är intresserade av detta 

ber vi Er att fylla i de frivilliga uppgifterna i enkäten. 

Vi vore mycket tacksamma om Ni hjälper oss med vårt uppsatsarbete genom att fylla 

i enkäten och skicka tillbaka den. Som uppskattning för Er medverkan sänder vi vår 

uppsats till Er som lämnar namn och adress. 

Om Ni har några frågor är Ni välkomna att kontakta oss eller våra handledare vid 

Internationella Handelshögskolan på följande telefonnummer och e-mailadresser. 

Enkäten skall returneras i det medföljande svarskuvertet inom 7 dagar från det att Ni 

fått den. 

Vänliga hälsningar, 

Lina Danielsson Nina Petersson Jenny Tellbom 


Nina Petersson 036 - 71 41 17 070 - 36 36 966 ie00peni@ihh.hj.se 

Lina Danielsson 036 - 16 06 01 070 - 95 45 436 ie00dali@ihh.hj.se 

Jenny Tellbom 036 - 71 26 05 070 - 44 52 601 ie00teje@ihh.hj.se 

56

Handledare 



se 


57


Brev 2 Jönköping, 2003-05-26 

Detta är en påminnelse som samtliga företagare inom vår undersökning får. Ni som redan har 

svarat på enkäten kan bortse från denna påminnelse. Vi vore mycket tacksamma om Ni som 

ännu inte fyllt i enkäten gör detta och skicka den i svarskuvertet snarast. 

Till Dig som är egenföretagare 

Vi är tre studenter som läser vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping på 

Internationella Ekonomprogrammet. Vi skriver för närvarande vårt examensarbete 

under vårterminen 2003 som behandlar invandrarföretagande i Jönköpings kommun. 

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för småföretag som startats 

upp och drivs av personer med annat födelseland än Sverige. Enkäten skickas ut till 

företag inom olika verksamhetsområden i Jönköpings kommun. Uppsatsens 

övergripande syfte är att utveckla kunskap som kan leda till utformandet av olika 

former av stöd för att underlätta och stimulera företagsamheten hos gruppen 


Er medverkan är mycket viktig eftersom vi undersöker om det finns ett större behov 

av stöd än vad som erbjuds idag. Era svar kan hjälpa till att, utifrån Era behov, 

utveckla olika former av stöd och rådgivning. 

Enkäten skickas ut genom Statistiska centralbyrån (SCB) och Era svar behandlas 

konfidentiellt. Vår uppsats kommer endast att innehålla övergripande data. För att få 

en djupare förståelse i ämnet önskar vi att komma i kontakt med företagare som är 

intresserade av att medverka i personliga intervjuer. Om Ni är intresserade av detta 

ber vi Er att fylla i de frivilliga uppgifterna i enkäten. 

Vi vore mycket tacksamma om Ni hjälper oss med vårt uppsatsarbete genom att fylla 

i enkäten och skicka tillbaka den. Som uppskattning för Er medverkan sänder vi vår 

uppsats till Er som lämnar namn och adress. 

Om Ni har några frågor är Ni välkomna att kontakta oss eller våra handledare vid 

Internationella Handelshögskolan på följande telefonnummer och e-mailadresser. 

Enkäten skall returneras i det medföljande svarskuvertet inom 7 dagar från det att Ni 

fått den. 

Vänliga hälsningar, 

Lina Danielsson Nina Petersson Jenny Tellbom 


Nina Petersson 036 - 71 41 17 070 - 36 36 966 ie00peni@ihh.hj.se 

Lina Danielsson 036 - 16 06 01 070 - 95 45 436 ie00dali@ihh.hj.se 

Jenny Tellbom 036 - 71 26 05 070 - 44 52 601 ie00teje@ihh.hj.se 

58

Handledare 



se 


59


Brev till intervjuer 

Jönköping 2003-05-21 

Hej 

Inför intervjun som, enligt överenskommelse, kommer att genomföras måndagen 

den 26 maj sänder vi det intervjuunderlag som kommer att följas. Vi skulle vara 

tacksamma om Ni har möjlighet att läsa igenom det före intervjun. Det vore även bra 

om Ni har möjlighet att fundera på frågorna i mån av tid. 

Syftet med intervjun, vilken sker med 5 invandrarföretagare i Jönköpings kommun, 

är att ge oss information om hur invandrarföretagares förutsättningar ser ut vid start 

och drift av ett företag. Denna intervju kommer att vara en fördjupning av frågorna 

från den tidigare utskickade enkäten och vi är därför tacksamma om Ni har fyllt i 

enkäten och returnerat den innan vårt möte. 

Har Ni några frågor rörande intervjun är Ni välkommen att höra av Er till oss på 

nedanstående telefonnummer. Vi vill poängtera betydelsen av Er medverkan och är 

ytterst tacksamma för Er hjälp. 

Tack på förhand! 

Vänliga hälsningar 

Jenny Tellbom, Nina Peterson & Lina Danielsson 

Kontaktperson vid ev. förfrågningar gällande intervjun: Jenny Tellbom 0704-452601 

60


Intervjuunderlag 

Företaget i allmänhet 

1. a) Vilket land kommer Ni ursprungligen ifrån? 

b) När kom Ni till Sverige? 

2. a) Har Ni haft eget företag tidigare? (Sverige/Ursprungsland) 

b) I så fall, inom vilken bransch? 

3. Varför startade Ni Ert nuvarande företag? 

4. a) Inom vilken bransch är Ni verksam? 

b) Varför valde Ni just denna bransch? 

c) Har Ni några tidigare erfarenheter inom denna bransch? 

d) Har någon i Er släkt/bekantskapskrets liknande företag i Sverige eller 

ursprungslandet? 

5. Har Ni några förebilder inom eget företagande inom släkten eller 

vänskapskretsen? 

6. a) Har Ni någon kompanjon, eller är Ni ensam ägare av företaget? 

b) Har Ni någon/några anställda? 

Starten av företaget 

7. Fick Ni någon hjälp vid starten av företaget i form av bidrag eller rådgivning? 

8. a) Hur finansierade Ni företagets start? 

b) Hade Ni några problem med finansieringen vid starten? 

c) Fick Ni mycket hjälp och stöd från familj/släkt vid uppstarten? 

d) På vilket sätt hjälpte de till? 

9. Vilka var de största hindren vid starten av företaget? 

10. Har Ni någon gång vid företagets start känt Er diskriminerad då Ni sökt 

hjälp? 

11. Hur tycker Ni att myndigheter skulle ha agerat annorlunda då Ni sökte stöd 

och hjälp vid företagets start? 

62

12. Har Ni några förslag till förändringar eller råd till kommande 

invandrarföretagare för att eventuellt förenkla för dessa? 

Företaget i dagsläget 

13. a) Har Ni något samarbete med någon/några utanför företaget? 

b) Vem/vilka samarbetar Ni med? 

c) Vilken typ av samarbete är det? 

Företagets framtid 

14. a) Är Ni intresserade av att expandera företaget? 

b) På vilket sätt skulle Ni i så fall vilja expandera? 

c) Hur skulle Ni finansiera expansionen? 

d) Finns det några faktorer som hindrar Er från att expandera? 

15. a) Hur bedömer Ni företagets möjligheter att växa i framtiden? 

b) Vilka är de största hindren? 

16. a) Har Ni behov av någon typ av stöd/rådgivning? 

b) Vilken typ av stöd/rådgivning? 

17. Skulle Ni vara intresserade av att gå en utbildning som är anpassad för Ert 

företag? 

63


Bransch (SNI2002) - Antal arbetsställen 2002 fördelat på näringsgren och storleksklass 

Avdelning D: Tillverkning 

17 Textilvarutillverkning 

18 Tillverkning av kläder; pälsberedning 

19 Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseffekter, handväskor, skodon o.d. 

22 Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 

25 Tillverkning av gummi- och platsvaror 

29 Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning 

30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer 

31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar 

32 Tillverkning av teleprodukter 

36 Tillverkning av möbler; annan tillverkning 

Avdelning G: Partihandel och detaljhandel 

50 Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel 

51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 

52 Detaljhandel utom med motorfordon; reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar 

Avdelning H: Hotell- och restaurangverksamhet 

55 Hotell- och restaurangverksamhet 

Avdelning I: Transport, magasinering och kommunikation 

60 Landtransport; transport i rörsystem 

63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet 

Avdelning J: Finansiell verksamhet 

65 Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 

67 Stödtjänster till finansiell verksamhet 

72 Datahandlingsverksamhet m.m. 

73 Forskning och utveckling 

74 Andra företagstjänster 

Avdelning M: Utbildning 

80 Utbildning 

Avdelning O: Andra samhälleliga och personliga tjänster 

93 Annan serviceverksamhet 

Hämtad från SCB:s hemsida: www.scb.se/foretagsregistret (2003-08-21) 

64

Bilaga 6 - krAftprov.nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?