Bilaga 6 - krAftprov.nu

Både SOU 1999:49 och Najib (1999) menar att invandrare i större utsträckning
finansierar sin verksamhet genom familj och släkt jämfört med företagare i allmänhet.
Detta beror dels på grund av att det ligger i den företagskultur som många invandrare
kommer ifrån men även det faktum att det är svårt att erhålla krediter för
invandrarföretagare. Även Pripp (1998) visar i sin undersökning att lån från släkt och
vänner är mycket vanligt hos invandrarföretagarna. Banklån är vanligast när ett
företag ska expandera eller utvecklas. En förklaring till detta är enligt
undersökningen (Pripp, 1998) att när väl företaget kommit igång är det lättare att visa
för banken att företaget är stabilt och lånet inte lika riskfyllt för banken. Najib (1999)
betonar att trots att 25 procent av invandrarföretagen i hans undersökning använder
denna typ av lån utnyttjas de inte i så stor omfattning som de oftast tillskrivs i många
studier. Han visar också på att lånen inte är så stora i kronor mätt. Därför måste
företagaren ofta låna från fler personer och att lånen ofta sker inom det sociala
nätverket. Dessa lån är enligt Najib (1999) mest vanliga i företagsstarten. När
verksamheten väl kommit igång krävs ofta andra typer av lån från banker och andra
låneinstitut. Han anser till och med att lånen från familj och vänner kan vara skadliga
för företagets framtida tillväxt och utveckling. Lånen som sker via släkt och vänner
bidrar enligt SOU 1999:49 inte till att företagaren bygger upp nödvändiga
bankkontakter som kan behövas när företaget skall expandera och nya lån behöver
tas.
2.2.4
Tillväxt och hinder för tillväxt
Jämfört med övriga företagare, upplever invandrarföretagare i stort sätt samma
hinder för tillväxt. En företagare måste, oavsett födelseland tänka på
finansieringsmöjligheter, leverantörskontakter, kundrelationer och andra
företagsrelaterade uppgifter. Kulturella skillnader och språkbarriärer är det som
skiljer invandrarföretagare från övriga företagare vilka kan medföra ytterligare
problem (NUTEK, 2001). Den största skillnaden som NUTEK (2001) har funnit i sin
undersökning var företagens syn på finansiering. Företagare födda utanför Sverige
upplevde i större utsträckning svårigheter att erhålla lån och annan extern
finansiering än övriga företagare. Inom denna undersökning gjordes även åtskillnad
inom gruppen invandrarföretagare. Där har NUTEK funnit att personer födda
utomlands, dvs. första generationens invandrare, upplever dessa olika hinder som ett
större problem än andra generationens invandrare, särskilt de finansieringsrelaterade
problemen.
De invandrare som väljer att starta företag har enligt Stein (2000) bott i Sverige en
längre tid. Därför menar han att dålig kännedom om landet och dess lagar inte borde
vara ett problem som är särskilt påtagligt för dessa företagare, även om många
utredningar (ex. SOU 1999:49) framhåller detta som ett mycket stort problem.
2.2.5
Nätverk och invandrarföretagare
I Sverige finns det ett begränsat antal studier som har undersökt de etniska nätverken
och hur invandrarföretagaren använder dessa. Utomlands är forskningen om etniska
nätverk betydligt mer utbredd och har pågått under en längre tid.
16