Bilaga 6 - krAftprov.nu

5 Analys
5.1
Analys av företagen i allmänhet
Företagarna i vår enkätundersökning kommer främst från asiatiska länder i likhet
med vad Najib (1999) har kommit fram till i sin undersökning, där han fann att
största andelen är födda utanför Europa. I vår intervjuundersökning är även
majoriteten företagare födda i Asien.
Benämningen mikroföretag är enligt Johannisson och Lindmark (1996) ett företag
med högst 10 personer anställda, vilket företagen i vår undersökning kan
kategoriseras inom då endast 8 av 65 har fler än fem personer anställda. Vi har funnit
i vår undersökning att största delen av företagen agerar på en lokal eller nationell
marknad. Detta resultat stämmer överens med författarnas (Brundin, Bögenhold &
Sundin, 2001; Najib, 1999) antagande om att invandrarföretagare ofta riktar sig till
den lokala marknaden. Enligt en undersökning gjord av NUTEK (2001) agerar
invandrarföretag på en internationell marknad som ett resultat av kontakter i
födelselandet. Företagarna i vår undersökning stämmer dock inte in på detta
påstående då det endast är ett fåtal som samarbetar med någon person eller något
företag i födelselandet.
Vår undersökning visar att majoriteten av företagen representerar restaurang- och
servicebranschen, vilket även NUTEK (2001) och Brundin et al (2001) kom fram till i
sin undersökning.
5.2
Analys av företagsstarten
De vanligaste anledningarna till varför invandrare startar företag är i vår
undersökning arbetslöshet, personlig utveckling, behov av självständighet och
försörjning. Detta har även framkommit i undersökningar gjorda av Stein (2000) och
Brundin et al (2001). Enligt Stein (2000) är det under startfasen som
invandrarföretagare har svårigheter med att finna finansiärer och lämpliga lokaler.
Från intervjuerna framkom det att det största problemet var och är att finna bra
lokaler och inte finansiering som ofta antas vara det största hindret. Anledningen till
att finansieringen inte är ett sådant stort problem som många tror, är att invandrare i
större utsträckning ställer upp för varandra inom släkten och vänskapskretsen med
både kapital och stöd. Detta överensstämmer med vad SOU 1999:49 och Najib (1999)
menar med att invandrare i större utsträckning finansierar sin verksamhet genom lån
från släkt och vänner, vilket ofta tros bero på deras företagskultur. Detta
finansieringssätt är en form av bootstrapping. Bootstrapping är enligt Smith och Smith
(2000) ett sätt att finansiera verksamheten genom personliga tillgångar, krediter eller
lån från släkt och vänner. De menar även att företagaren på detta sätt undviker att
tappa kontrollen till investeraren. Enkätsvaren visade dock att det trots allt förekom
svårigheter vid anskaffning av kapital, främst i form av banklån, vilket enligt SOU
1998:93 är ett generellt hinder för småföretag. Anledningen till detta är ofta att
bankerna har många restriktioner gällande krediter där de inte får utsättas för risker.
Låntagaren måste också kunna bevisa sin återbetalningsförmåga (Kamsvåg, 2001),
36