Bilaga 6 - krAftprov.nu

More documents

Recommendations

Info

En jämförelse mellan olika invandrargrupper visar att invandrare från de nordiska länderna har en relativt låg företagsamhet. Den största andelen representeras av företagare födda utanför Europa. Detta menar Najib (1999) kan bero på att vissa grupper är tvingade att söka sig till eget företagande på grund av svårigheter att komma in på arbetsmarkanden. Det antas i ett flertal studier (exempelvis SOU 1999:49; Stein 2000) att invandrarföretagare har sämre förutsättningar än övriga företagare att klara sig. Detta anser Tegnemo (SOU 2003:17) inte stämmer. I sin utredning hävdar Tegnemo (SOU 2003:17) att invandrarföretagarna inte verkar ha haft sämre förutsättningar än övriga företagare vid start av företag. Undersökningen är grundad på ett antal konkurser där samma antal invandrarföretagare som övriga företagare har ingått. Resultatet i undersökningen visar inte heller att invandrarföretagarna har blivit diskriminerade i några finansiella sammanhang och varken banker eller andra låneinstitut menar att det förekommit någon diskriminering. 2.2.2 Skäl till att starta eget Anledningarna till att starta eget kan vara många. Vad är det som driver dessa företagare att starta eget? I flera undersökningar (Stein, 2000; Brundin et al, 2001) nämner invandrarföretagare skäl som att: • Arbeta självständigt • Undvika arbetslöshet • Förverkliga sina idéer • Tjäna pengar Najib (1992) framhåller svårigheterna med att ta fram de mest framträdande skälen till att starta eget eftersom motiven i undersökningen visade sig vara av mycket varierande slag. Brundin et al (2001) har dock i sin undersökning funnit att viljan att arbeta självständigt var mycket starkare hos invandrarföretagarna än övriga företagare. Stein (2000) har funnit att invandrarföretagare i större utsträckning angav att de inte kunde få arbete på annat sätt jämfört med övriga företagare, vilket även stöds av NUTEK (2001) och Najib (1999). Undersökningarna visar en tydlig skillnad mellan invandrarföretagare och övriga företagare i denna fråga. Stein (2000) fann att 25 procent av invandrarföretagarna ansåg att arbetslöshet var ett viktigt eller ett mycket viktigt skäl men endast 10 procent av de övriga företagarna. Företagartraditioner från födelselandet eller inom familjen kan vara ytterligare skäl till att starta eget. Detta är en hypotes som Light (1984)(återfinns i Hammarstedt, 1999) lagt fram men som även Hammarstedt (1999) kommit fram till i sin undersökning om invandrarföretagande i Sverige. 14
2.2.3 Finansieringsproblem och möjligheter för invandrarföretagare Föregående kapitel tog upp olika former av finansieringsalternativ för småföretagare i allmänhet. Hur ser förutsättningarna ut för invandrarföretagare vid finansiering av verksamheten? Upplever de andra svårigheter än övriga företagare eller har de andra möjligheter att finna kapital? Endast ett fåtal studier har fokuserat på de finansiella problem en invandrarföretagare kan möta. Bland dessa finns Levin och Weström (2001) som i sin studie ”Finansieringssvårigheter som hinder för tillväxt” gjort en kartläggning av invandrarföretagares finansieringssituation. Vidare har även SOU 1999:49 behandlat detta område. Utredningen beskriver de svårigheter en invandrarföretagare kan möta i samband med kapitalanskaffning. Det är främst avsaknaden av tidigare bankkontakter, svårigheter i att visa det personliga ekonomiska läget samt bristen på ”realsäkerheter” som har gjort att många tvingas finansiera starten av sin verksamhet genom andra medel. Detta kan enligt utredningen leda till att låntagaren söker kapital på den illegala lånemarknaden. Utredningen förslår därför att bankkontakter bör skapas i ett tidigt skede för att underlätta vid senare lånetillfällen. I Levin och Weström (2001) görs en jämförelse mellan företagare med och utan invandrarbakgrund. De har i sin underökning funnit att invandrarföretagare anser att finansieringsfrågan är mer problematisk än vad företagare utan invandrarbakgrund anser. Det är då främst bristen på tillgång till lån som anses vara det största problemet. Författarna menar att de finansieringsproblem som finns ofta beror på att företagaren befinner sig i ett strukturellt sammanhang. De har funnit att invandrarföretag ofta återfinns i branscher där det är särskilt svårt att få lån och attrahera externt ägarkapital. Levin och Weström (2001) hävdar också att finansieringssvårigheterna är ett resultat av att dessa företagare tvingats till denna lösning på grund av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt SOU 1999:49 har små företag, särskilt de med invandrarbakgrund problem med finansiering på grund av att de stora finansiärerna inte anser att nystartade och verksamma småföretags lån är tillräckligt lönsamma. Banklagskommittén förslår därför att mindre finansiella verksamheter lättare skall kunna agera på lånemarkanden vilket bidrar till fler kreditgivare för småföretag och därmed invandrarföretag. Även ALMI:s lån bör utökas vid behov. Stein (2000) poängterar i sin utredning att det är viktigt att skilja på olika faser i invandrarföretagandet. Han menar att det främst är under startfasen som invandrarföretag möter problem och då i samband med att finna finansiärer och en lämplig lokal. Levin och Weström (2001) skiljer sig något åt i sina iakttagelser i vilka faser de största problemen uppkommer jämfört med Stein (2000). Då den senare anser att det oftast är startfasen som är mest problematisk, menar Levin och Weström (2001) att det är i tillväxtfasen som invandrarföretagare möter de största finansieringsproblemen. De har även funnit i sin undersökning att finansieringsproblemen skiljer sig åt beroende på var företagaren kommer ifrån. Personer som kommer utanför Europa anser i större utsträckning att finansiering är ett hinder för tillväxt jämfört med inomeuropeiska personer. 15
Page 1 and 2: I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN
Page 3 and 4: Kandidatuppsats inom företagsekono
Page 5 and 6: Författarnas tack Vi vill tacka sa
Page 7 and 8: 4.2.4 Företagare D................
Page 9 and 10: 1 Inledning 1.1 Bakgrund En person
Page 11 and 12: 1.4 Metodavgränsningar Uppsatsen i
Page 13 and 14: Figur 1 Disposition 5
Page 15 and 16: av ägarens egna kapital (Osteryoun
Page 17 and 18: Figur 3 Tillväxthinder (Barth, 199
Page 19 and 20: 2.1.5.2 Riskvilliga finansiärer De
Page 21: 2.2 Teorier och tidigare studier in
Page 25 and 26: Enligt Light och Gould (2000) är d
Page 27 and 28: 3 Metod 3.1 Vetenskapsteori För at
Page 29 and 30: starkt standardiserade och struktur
Page 31 and 32: svarsfrekvensen totalt 31,3 procent
Page 33 and 34: 3.2.3.3 3.2.3.4 3.2.3.5 Utformning
Page 35 and 36: ___Banklån ___ALMI Företagspartne
Page 37 and 38: 4 Empiri 4.1 Enkätundersökningen
Page 39 and 40: • Språkbarriärer 4.1.3 Företag
Page 41 and 42: 4.2.3 Företagare C Företagare C k
Page 43 and 44: trivsel tycker hon att det är vikt
Page 45 and 46: vilket kan vara svårt innan verksa
Page 47 and 48: 6 Slutsats och avslutande diskussio
Page 49 and 50: 7 Implikationer och förslag till s
Page 51 and 52: Referenslista ALMI Företagspartner
Page 53 and 54: Najib, A. B. (1996). På väg mot e
Page 55 and 56: Bilaga 1 Almi företagspartner ALMI
Page 57 and 58: Bilaga 3 ENKÄTFRÅGOR Frivilliga u
Page 59 and 60: 4. Vilken är företagets huvudsakl
Page 61 and 62: 9. Hur finansierades företagets st
Page 63 and 64: externt ägarkapital Fråga 17-18 h
Page 65 and 66: Handledare gunnar.wramsby@ihh.hj. G
Page 67 and 68: Handledare gunnar.wramsby@ihh.hj. G
Page 70 and 71: Bilaga 7 Intervjuunderlag Företage
Page 72:
Bilaga 8 Bransch (SNI2002) - Antal
show all

Bilaga 6 - krAftprov.nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?