Bilaga 6 - krAftprov.nu

faktor som också påverkar tillförlitligheten är att det är forskarens tolkning av
informationen som bearbetas och inte statistiska data. Giltigheten hos den kvalitativa
metoden kan dock ökas genom att flera fördjupade frågor ställs, vilket bidrar till att
frågorna besvaras på ett så korrekt sätt som möjligt (Kjaer Jensen, 1995). Under
genomförandet av intervjuerna ställdes följdfrågor, dels för att försäkra oss om att
respondenten uppfattat frågorna korrekt men även för att få ett djupare svar.
3.2.3.1
3.2.3.2
Personlig intervju
Uppsatsen bygger förutom enkäten på fem intervjuer som gjorts i syfte att få en
djupare förståelse för det valda ämnet. Det finns olika typer av intervjuer och ett sätt
att särskilja dem är graden av standardisering. En starkt standardiserad intervju
kännetecknas av att frågeformuleringen samt frågornas ordningsföljd är bestämd
innan intervjutillfället. Ostandardiserade intervjuer är mer fria vilket påverkar både
frågorna och ordningsföljden (Lundal & Skärvad, 1992). Våra intervjuer är starkt
standardiserade vilken bidrar till att svaren lättare kan kvantifieras. Nackdelen är
enligt Lundahl och Skärvad (1992) att denna typ av intervju inte ger en så djup och
detaljrik bild jämfört med en mindre standardiserad intervju. I vårt fall underlättades
intervjuerna av den standardiserade utformningen och även att respondenten i förväg
visste vilka frågor som skulle tas upp. Genom att öka förståelsen får frågorna och ge
respondenterna möjligheten att tänka igenom frågorna och eventuellt ifrågasätta
oklarheter kan vi ha minskat risken för missförstånd.
Det är även möjligt att skilja de olika intervjuerna åt genom graden av strukturering.
En strukturerad intervju kännetecknas av att intervjuaren har en klar och tydlig
målsättning med intervjun och därmed i förväg har utformat lämpliga frågor för att
kunna fokusera på det som anses vara viktigt för undersökningen. En ostrukturerad
intervju som även kan kallas djupintervju är inte lika strikt ordnad och syftet här är
att lyfta fram respondentens egna värderingar och åsikter i lika stor utsträckning som
de direkta fakta intervjuaren söker. Här används också frågor som ska inspirera till en
dialog mellan respondenten och intervjuaren enligt Lundahl och Skärvad (1992).
Intervjuerna i vår uppsats är utformade enligt den strukturerade intervjun. En
anledning till detta val är att vi hade en klar målsättning med intervjuerna och visste
därmed vilka typer av frågor vi ville ha svar på. Ytterligare en anledning var att
personerna som vi intervjuade inte har svenska som modersmål. Vi ansåg därför att
en strukturerad intervju skulle underlätta förståelsen.
Val av intervjupersoner
Tre av de intervjuade företagarna valdes ut i samråd med Leif Wetterö på
Nyföretagarcentrum. Leif har hjälpt dessa företag att starta upp respektive
verksamheter. Anledningen till att vi tog hjälp av Leif vid urvalet av de tre första
respondenterna var att vi inte visste hur stort gensvaret skulle bli från enkätutskicket.
Leif ansåg att dessa respondenter var representativa för vår undersökning både med
avseende på bransch och också verksamhetens utvecklingsfas. I enkäten fanns det
möjlighet för respondenterna att fylla i namn och adress om de kunde tänka sig att
medverka i en personlig intervju. De två sista företagarna valdes ut från enkäterna
med avseende på bransch, ursprung och tillgänglighet.
24