Bilaga 6 - krAftprov.nu

More documents

Recommendations

Info

metoderna kan uttryckas på olika sätt. Ett sätt är enligt Lekvall och Wahlbin, (2001, s. 200) ”hur data uttrycks för vidare bearbetning och analys”. Nedan följer en figur som beskriver vad som kännetecknar respektive metod. Jämförelse mellan kvalitativ- och kvantitativ undersökningsmetod Kvalitativ förståelse (varför?) konceptuell liten kunskap om området krävs begränsad undersökning komplexa frågor tacit knowledge Kvantitativ mätande (hur? vem? när?) statistisk kräver kunskap om området omfattande undersökning enkla frågor explicit knowledge Figur 4 Kvalitativ / kvantitativ undersökningsmetod (Imms & Ereaut, 2002, s. 44) 3.2.1 Val av metod I vissa fall kan man välja att komplettera en kvantitativ metod med en kvalitativ för att kunna göra statistiska data mer förståeliga och meningsfulla för läsaren (Kjaer Jensen, 1995). Utifrån vårt problemområde och uppsatta syfte har vi valt att komplettera den kvantitativa metoden med en kvalitativ metod. Vi vill med hjälp av intervjuerna ge en fördjupad bild av hur förutsättningarna ser ut för de undersökta företagen. Författarna Andersen och Gamdrup (1994) menar att valet av metod styrs av tre faktorer: 1. undersökningsämnet 2. hur författarna uppfattar undersökningsämnet 3. undersökningens syfte Kvantitativ och kvalitativ forskning kan ha olika grad av relevans för olika stadier i forskningsprocessen (Bryman, 1997). Då den kvantitativa metoden erbjuder hög grad av standardisering och formalisering (Andersen & Gamdrup, 1994), har vi använt den kvantitativa metoden i syfte att ge en övergripande bild av de förutsättningar som invandrarföretag i Jönköpings kommun har vid start och tillväxt. Eftersom enkätundersökningar ofta ses som alltför 20
starkt standardiserade och strukturerade har vi även byggt uppsatsen på personliga intervjuer med fem invandrarföretagare i kommunen. De personliga intervjuerna ämnar ge en djupare bild av problemområdet. Genom att komplettera den kvantitativa metoden med den kvalitativa minskas de svagheter som respektive metod har. Bryman (1997) för en diskussion om hur en kombination av de två metoderna påverkar undersökningen. Han menar att om forskaren accepterar att kvantitativ forskning passar bäst till att titta på mönster i samhället och att den kvalitativa delen undersöker de sociala processerna går det mycket bra att kombinera de två metoderna. För vårt uppsatsarbete betyder det att de två olika metoderna bidrar till att beskriva de undersökta företagen och företagarna på olika sätt. 3.2.2 Kvantitativ metod Inom den kvantitativa forskningen finns olika metoder för att samla in information. I vår undersökning har vi använt oss av surveymetoden för att samla in delar av vårt datamaterial. Denna metod används när målet är att framställa kvantifierbar data som ska omfatta en större, avgränsad grupp. Undersökningen kan genomföras genom exempelvis frågeformulär vilket är en del av vårt tillvägagångssätt vid insamlandet av data. Forskaren använder sitt resultat för att se om ett problem kan generaliseras att gälla andra än bara det som har studerats (Bryman, 1997). Vi har använt oss av enkätutskick för att se om det finns några generella förutsättningar för invandrarföretagare i Jönköpings kommun. Användandet av enkätutskick kan vara enklare, i många fall billigare och även mindre tidskrävande än enbart användandet av personliga intervjuer. I vårt fall blev enkätutskicket både dyrt och tidskrävande då vi var tvungna att anlita SCB. På grund av dålig svarsfrekvens vid första utskicket anlitade vi SCB ytterligare en gång vid påminnelseutskick för att öka gensvaret. Anledningen till att enkäten förmedlats via SCB är att de adressuppgifter som var intressanta är sekretessbelagda. Det var därför inte möjligt för SCB att vidarebefordra adressuppgifterna på företagare som inte är födda i Sverige till oss. En fördel med enkätutskick är dock att alla intervjupersoner får exakt samma frågor vilket kan göra det enklare att jämföra och sammanställa svaren (Ejvegård, 1996). 3.2.2.1 Urval för datainsamling Att använda sig av en hel population vid en undersökning kan enligt Trost (1994) bli både dyrt och komplicerat och därför används oftast ett urval av den totala populationen. För oss är den totala populationen, det totala antalet invandrarföretagare inom Jönköpings kommun. Ur denna totalpopulation valdes ett antal företag ut på basis av krAfts och våra egna intressen. Dessa val kan ha påverkat uppsatsens slutgiltiga resultat vilket kommer att behandlas vidare i metodkritiken. När vi påbörjade vår primärdatainsamling stötte vi på problem eftersom adressuppgifterna till företagare inte födda i Sverige var sekretessbelagda hos SCB. Detta löstes genom att enkäten skickades ut via SCB. Vi har därmed inte sett namnen och adresserna på företagarna och har behandlat företagarnas svar helt konfidentiellt. För att ändå komma i kontakt med några av dessa företagare, för eventuellt 21
Page 1 and 2: I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN
Page 3 and 4: Kandidatuppsats inom företagsekono
Page 5 and 6: Författarnas tack Vi vill tacka sa
Page 7 and 8: 4.2.4 Företagare D................
Page 9 and 10: 1 Inledning 1.1 Bakgrund En person
Page 11 and 12: 1.4 Metodavgränsningar Uppsatsen i
Page 13 and 14: Figur 1 Disposition 5
Page 15 and 16: av ägarens egna kapital (Osteryoun
Page 17 and 18: Figur 3 Tillväxthinder (Barth, 199
Page 19 and 20: 2.1.5.2 Riskvilliga finansiärer De
Page 21 and 22: 2.2 Teorier och tidigare studier in
Page 23 and 24: 2.2.3 Finansieringsproblem och möj
Page 25 and 26: Enligt Light och Gould (2000) är d
Page 27: 3 Metod 3.1 Vetenskapsteori För at
Page 31 and 32: svarsfrekvensen totalt 31,3 procent
Page 33 and 34: 3.2.3.3 3.2.3.4 3.2.3.5 Utformning
Page 35 and 36: ___Banklån ___ALMI Företagspartne
Page 37 and 38: 4 Empiri 4.1 Enkätundersökningen
Page 39 and 40: • Språkbarriärer 4.1.3 Företag
Page 41 and 42: 4.2.3 Företagare C Företagare C k
Page 43 and 44: trivsel tycker hon att det är vikt
Page 45 and 46: vilket kan vara svårt innan verksa
Page 47 and 48: 6 Slutsats och avslutande diskussio
Page 49 and 50: 7 Implikationer och förslag till s
Page 51 and 52: Referenslista ALMI Företagspartner
Page 53 and 54: Najib, A. B. (1996). På väg mot e
Page 55 and 56: Bilaga 1 Almi företagspartner ALMI
Page 57 and 58: Bilaga 3 ENKÄTFRÅGOR Frivilliga u
Page 59 and 60: 4. Vilken är företagets huvudsakl
Page 61 and 62: 9. Hur finansierades företagets st
Page 63 and 64: externt ägarkapital Fråga 17-18 h
Page 65 and 66: Handledare gunnar.wramsby@ihh.hj. G
Page 67 and 68: Handledare gunnar.wramsby@ihh.hj. G
Page 70 and 71: Bilaga 7 Intervjuunderlag Företage
Page 72: Bilaga 8 Bransch (SNI2002) - Antal

Bilaga 6 - krAftprov.nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?