Ny lagstiftning och praxis i Sverige och Tyskland Av Reiner Koch ...

diskrimineringsfall som dyker upp i domstolarna bara utgör en väldigtliten del (”toppen av isberget”) av diskrimineringen som faktiskt sker iarbetslivet och att de fall som jag tar upp inte direkt står i proportiontill antalet tvister som finns ifrån de olika samhällsgrupperna. Hindrenför jäm- och likställdhet ligger ju kanske på icke juridiska plan(rättsskyddsmöjligheter för olika grupper, lobbyverksamhet, politiskprotektionism etc.). Jag vill först ägna mig åt en kort genomgång avstatistik angående diskriminering på arbetsmarknaden för att läsarenska få en överblick över problematiken och för att sätta den juridiskadelen i en samhällskontext.1.2 AvgränsningGenom min ambition att belysa den rättsliga sanktioneringen avdiskrimineringen ligger uppsatsens tonvikt på redovisning av rättsfallvarför en stor del av arbetet blir deskriptivt. Jag har valt att redovisavissa rättsfall (särskilt inom könsdiskriminering) som är väldigtomfattande och kontroversiella i bevishänseende, vilket ledde till attde antingen har blivit väldigt uppmärksammade (det första GEMAmålet,se nedan) eller som har ansetts som vägledande (Volvo- målet,se nedan). Jag ska redovisa de två nämnda rättsfallen eftersomkäranden lyckades övertyga domstolen genom en omfattande bevisframläggning.Att jag bara redovisar några rättsfall inom respektivediskrimineringsgrupp beror också på att jag vill redovisa rättsfall ifrånsamtliga diskrimineringsgrunder så att läsaren kan få en vissöverblick. När det gäller övriga diskrimineringsgrunder har jag valt uträttsfall som är lätt begripliga och samtidigt exemplariska för självadiskrimineringsgrunden så att läsaren kan få en lättare inblick i debakomliggande strukturella samhällsproblemen. Jag har främst valt utnationella domar som enligt min åsikt kan ha inflytande på denframtida rättstillämpningen och som för mig framstår som angelägnaur ett samhällsperspektiv. En del domar är färska (i synnerhet detyska). Förhoppningsvis ger domstolarnas argumentation ochlagtolkning en bild av hur man uppfattar diskrimineringsgruppernainom rättskipningen. Jag har även behandlat eller nämnt några rättsfallfrån EG- domstolen när nationella prejudikat saknades eller när de kananses som vägledande.Rättsfall som rör ”allmän mobbing” eller ”trakasserier” tas inte upphär. Jag valde dessutom att begränsa redovisningen av de rättsligabestämmelserna betydligt, vilket har som följd att jag inte kommer attpresentera en heltäckande bild. Jag har fokuserat på ändringar i dennationella lagstiftningen varför vissa kunskaper i diskrimineringsrättförutsätts. Således redovisas endast den viktigaste ramlagstiftningen5