2005:28 - SAU

More documents

Recommendations

Info

208211204Y=1564790X=6614000203209202205215207210201206214212276rutaruta med indikation213stenfri grävenhetamfibolitblockfornlämning275274Y=1564810X=6613980100024ppmP4041 - 4546 - 5556 - 600 2 4 6 8meter61 - 65Figur 15. RAÄ 329, plan med utfallet av fosfatanalysen. Skala 1:200.Fosfatprover togs i sex rutor vilka låg i och i anslutning till skärvstensförekomsten,fig. 15 (bil. 5). Värdena ligger mellan 40 och 65 ppmP, vilket är helt normala nivåerför skogsmark. Tyvärr har för få prover tagits för att en variation verkligen skall26
kunna ge sig till känna, men värdet i R276, där skärvstenslagret var kraftigt, är ett avde lägsta värdena, något som ändå antyder att själva skärvstenspackningen inte hörihop med några aktiviteter som genererar höga fosfatvärden. Provet är taget vidövergången mellan det övre och det under skiktet i skärvstenslagret och det går inteatt utesluta att högre fosfathalter skulle kunna finnas längre ned.StrandlinjeförhållandenRAÄ 329 ligger 35 m. ö. h. och har daterats till 780-410 e. Kr. Lokalen har, precissom RAÄ 330, legat på fastlandet i det inre av ett skärgårdslandskap. Havsstrandenhar legat ungefär 250-1000 m från lokalen, i östlig och sydöstlig riktning (fig. 11).Idag ligger ett kärr ett 40-tal m norr om RAÄ 329 och det är troligt att det här kan hafunnits en mindre yta med öppet vatten under den tid då lokalen var i bruk.TolkningSkärvstenslagret som påträffades kan som störst vara 7 × 3-5 m och fyller i så fall uten mindre svacka i terrängen. Det utgörs av ett till två skikt med en störstasammanlagd tjocklek om 0,25 m. Det övre skiktet består av silt med inslag av sot ochen del skärvsten. Det undre skiktet består av svart, mycket humös silt med mycketsot, kol samt skärviga och skörbrända stenar. Lagren är kraftiga och välbevarade. Detvå skikten kan indikera olika saker. Tänkbart är att det undre skiktet utgör enanläggning, t ex en härd eller en kokgrop vilken överlagrats av ett skärvstenslager. Enannan möjlighet är att det rör sig om ett skärvstenslager där de två skiktenrepresenterar olika användningstillfällen. Även denna lokal, precis som RAÄ 330,skulle kunna sättas i samband med de fornlämningar som finns i nordöst och denskulle också kunna vara en del av ett återkommande utnyttjande av utmarken.Lokalens 14 C-datering som ligger inom intervallet 780-410 BC (kal. 2 sigma) visar attdateringsintervallen för RAÄ 330 och 329 överlappar varandra till stor del och de kanmycket väl vara helt samtida.Det undre av de två skikten i skärvstenslagret verkar inte vara påfört då det delvisligger direkt på fast berg. Däremot är det svårare att utesluta att det övre skiktet ärpåfört även om det inte finns något som talar för att så skulle vara fallet. Denbegränsade utbredningen av lagret, sammantaget med den plats där brända benpåträffades, talar emot att det skulle kunna finnas flera aktivitetetsytor på lokalen(uteslutet amfibolitblocket). Det går inte att ur lämningens struktur urskilja någonkronologisk förskjutning, några praktiska eller geografiska faktorer som påverkat elleratt få några sociala eller ekonomiska förhållanden belysta.Intill skärvstenslagret påträffades brända djurben vid utredningen. Detta visar att detfinns fynd i anslutning till lagret, även om fyndfrekvensen sannolikt är låg. Det undreskiktet i skärvstenslagret skulle kunna utgöra en anläggning och det går inte attutesluta att det finns fler anläggningar i lagret eller intill det.Fosfatanalyserna kan tyvärr inte ge några indikationer om aktiviteterna på platsen.Det låga värde som kommer från det prov som togs alldeles ovan det undre skiktet iskärvstenslagret ger dock en fingervisning om att lagret inte innehåller några höga27
Page 4 and 5: InledningArkeologiska förundersök
Page 6 and 7: som 14 C-daterats utgjordes av trä
Page 8 and 9: koloniområde har tolkats som torkn
Page 10 and 11: mellersta bronsåldern (1000 f Kr).
Page 12 and 13: LERAÄ 249RAÄ 122RAÄ 214RAÄ 213R
Page 14 and 15: Stenblock#Skärvstenslager#0 50 100
Page 16 and 17: Y=1564260X=6613816205B36 möh209Bru
Page 18 and 19: X=1020Y=1000rutastenfornlämingppmP
Page 20 and 21: Eftersom skärvstenslagret är väl
Page 22 and 23: NSkärvstenslager#0 50 100 meterFig
Page 24 and 25: under förnan ett 0,10 m tjockt lag
Page 28 and 29: fosfathalter. Den stora mängden tr
Page 30 and 31: AÄ 193:2RAÄ 50:2RAÄ 49ULLBRO RA
Page 32 and 33: N#0 50 100 meterFigur 18. Undersök
Page 34 and 35: X=661471020 möh22 möhY=1568400342
Page 36 and 37: I övriga rutor där skärvstenar p
Page 38 and 39: StrandlinjeförhållandenVid 1200 f
Page 40 and 41: större bebyggelsemiljö. Det före
Page 42 and 43: !! !FornlämningsmiljöDet finns re
Page 44 and 45: 20 möh21 möhY=1570040 Y=1570040X=
Page 46 and 47: skärviga och skörbrända stenar s
Page 48 and 49: ek, en, hassel, björk, al och ask.
Page 50 and 51: RAÄ 103Lämningarna på RAÄ 103 u
Page 52 and 53: Tolkningar och slutsatserFörunders
Page 54 and 55: att närheten till vattnet haft bet
Page 56 and 57: argumentera för nedan så kan dock
Page 58 and 59: är att ingen av de aktiviteter man
Page 60 and 61: SammanfattningFem fornlämningsloka
Page 62 and 63: ReferenserAnttila, K., Gräslund, E
Page 64 and 65: Muntliga uppgifterPer Nysten, Fil D
Page 66 and 67: Atmospheric data from Reimer et al
Page 68 and 69: Bilaga 3 MakrofossilanalysAnalysen
Page 70 and 71: x 15 min) i en lösning av klorofor
Page 72 and 73: Figur 1. Överst visas ett kromatog
Page 74 and 75: Bilaga 5 RutförteckningRAÄ 330Rut
Page 76 and 77:
RAÄ 328RutnrStorlek(m)X-koordinat(
Page 78 and 79:
Bilaga 6 SchaktförteckningRAÄ 328
Page 80 and 81:
Bilaga 7 AnläggningsförteckningRA
Page 82:
Bilaga 9 Profilritningar av anlägg
show all

2005:28 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?