Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
koloniområde har tolkats som torknings- eller rökanläggningar i relativt strandnäraläge men en bit från eventuella boplatser.Figur 2. RAÄ 3<strong>28</strong>, gropen i det södra skärvstenslagret. Mot sydöst. Foto: MarcusPersson.Vid Gryta, RAÄ 970, Västerås sn, Västmanland, undersöktes en cirka 8 × 8 m idiameter stor sotig anläggning med skärvsten och gropar. Lokalen var belägen iskogsmark. I anläggningen påträffades brända ben och tänder och den har dateratstill yngre bronsålder-äldre järnålder. Strax norr om anläggningen fanns en mindrevåtmark. Platsen är tolkad som en slakt- och tillagningsplats lokaliserad i utmarken(Wigg & Schmidt Wikborg 2000).Andra strandnära men perifert belägna platser som till skillnad från de ovan nämndahar maritim anknytning är de sammanhängande kokgropar med mycket fet och sotigfyllning som påträffats på flera ställen. Ett exempel från Mälardalen ärgropanläggningen vid Kumla, RAÄ 38, Danmarks sn, Uppland. I anläggningarnapåträffades rikligt med keramik och obrända ben, främst från fisk. Anläggningarnahar tolkats i analogi med gotländska tranframställningsgropar från stenåldern(Persson et al 2000). Vid undersökningarna av Stormossen 1, RAÄ 333, Frebro sn iUppland, undersöktes en cirka 2,9 × 2,9 meter i diameter stor skärvstensvall. Centralti anläggningen fanns en tydlig försänkning. I anläggningen påträffades förutom rikligtmed sot och kol även obrända ben samt tänder från nöt. Strax intill påträffadesenstaka keramikfragment. Anläggningen daterades till romersk järnålder. Platsen låg inära anslutning till vatten (Guinard et al i manus).Gemensamt för denna typ av anläggningar är riklig förekomst av skörbränd sten, sotoch kol. I övrigt kan ett antal vanligt förekommande drag nämnas som en central8
Change language