2005:28 - SAU

som 14 C-daterats utgjordes av träkol som vedartbestämdes före urvalet av ErikDanielsson på Vedlab (bil. 1). Ytterligare träkol från floterade jordprover har ocksåvedartsbestämts (bil. 2).Fosfatprover insamlades från samtliga eller närapå samtliga rutor på RAÄ 330, 328och 104. På RAÄ 103 togs fosfatprover i en anläggning i den tidigare åkermarken. PåRAÄ 329 insamlades fosfatprover från de rutor som låg närmast indikationen.Proverna togs på 0,10 m djup och på något ställe även djupare. Proverna haranalyserats med en reflektometer av Per Falkenström på SAU. Resultaten redovisas ippmP-värden, dvs antal gram fosfor per miljon gram jord (Blidmo 1995). Resultatenav fosfatanalysen redovisas under respektive undersökningslokal samt i bilaga 5.En analys av lipider har utförts av Björn Hjulström på Arkeologiskaforskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Lipider utgörs bl a av olika fetteroch vaxer vilka kommer från organiska material. Lipiderna bryts ned mycketlångsamt och därför finns möjligheten att spåra verksamheter som innefattathantering av djur och växter. För ytterligare beskrivning av metoden och resultatet sebil. 4 där rapporten finns i sin helhet. Alla lipidprover som tagits kunde inteanalyseras på grund av tidsbrist. Detta berodde på att grävningens genomförandeförsenades. Ett mindre antal lipidprover från två lokaler, RAÄ 330 och RAÄ 104,vilka ansågs mest lämpliga, valdes ut för analys.Makrofossilprover togs i någon eller några rutor med skärvstensförekomst påsamtliga lokaler och på RAÄ 103 även i en anläggning i den tidigare åkermarken. Detförkolnade växtmaterialet i proverna har analyserats av Ann-Marie Hansson påArkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet (bil 3).De eventuella stenbrotten på RAÄ 330 och 329 undersöktes genom att basen vidbrottytan rensades fram i syfte att påträffa eventuella rester från brytningen.Dessutom grävdes, där så var möjligt, ett antal kvartsmeterrutor i anslutning tillstenblocken.Samtliga rutor, schakt, lager, anläggningar, fynd och prover samt ett urval avstenblock mättes in med Geodimeter och behnadlades i Intrasis och har bearbetatsvidare i ArcView. Genom hela arbetsprocessen har fotodokumentation meddigitalkamera gjorts av lager, anläggningar, miljö och själva arbetet.Tidigare undersökta skärvstenslokalerI Mellansverige är få fornlämningar från perioden senneolitikum-äldre järnålderbelägna i skogsmark kända och undersökta. Det är uppenbart att det finns en storvariation i bebyggelseknutna lämningar både avseende utformning och funktion ochatt aktivitetsområden till en boplats kan påträffas över en stor yta. Det förefallertroligt att de vanliga boplatslokalerna bör kopplas samman med de platser som legat iutmarken och som kan ha använts för exempelvis aktiviteter i samband med jakt,skinnberedning eller avskilda rituella handlingar.6