2005:28 - SAU

större bebyggelsemiljö. Det förefaller ha funnits ett större bebyggelsekomplexboplatser kring dalgången/havsviken med lämningar på båda sidor. Gravar sommycket väl kan vara samtida med lokalen finns på många ställen i omgivningarna. Förövrigt finns undersökta skärvstenslokaler i närheten vilka mycket väl kan vara avsamma karaktär som RAÄ 328. Vid RAÄ 305 i Tillinge sn har kokgropar, lager medskärvsten samt ”härdliknande lager” etc, med dateringar till mellersta bronsålder ochförromersk järnålder, blivit undersökta (Price 1995). Boplatskomplexet vid Ullunda(RAÄ 575), endast några hundra meter österut, har en datering som är samtida medlämningen vid RAÄ 328. Det förefaller därför troligt att RAÄ 328 ska uppfattas somen utmarkslokal till den centrala boplatsen vid RAÄ 575.Det går att tänka sig flera skäl till att man valt att använda just denna plats. Det kan tex ha funnits ett praktiskt skäl till att välja ett ställe med brant terräng. En annanpraktisk aspekt kan ha haft att göra med vattnet nedanför som t ex var tillräckligtdjupt. Läget kan betraktas som något avskilt från boplatser och gravar även om detvarit inom synhåll. Därmed kan man ha fått den distans som man kanske ville ha omman sysslade med något som t ex luktade illa vilket garvning av skinn gör. Vidare kanman tänka sig att man valde platsen just för att den var så synlig och att det låg merrituella förtecken bakom valet av platsens läge.De vedartsprover som analyserades innehöll relativt få bitar. Det bestod endast avolika arter av lövträd. Makrofossilanalysen gav inte något bra resultat men där fannsett förkolnat barr från gran vilket antyder att inte bara lövträd använts. Däremot gavfosfatanalysen ett tydligt utslag. Högre värden kan knytas till skärvstenslagren.Därmed finns en indikation på aktiviteter som mathantering eller möjligen slakt.Eftersom inga djurben påträffats får dock slakt ses som mindre trolig. Det finnsandra möjliga hypoteser om verksamheten på lokalen som varken kan bekräftas elleravfärdas men där lokalen uppvisar en viss lämplighet. Man kan exempelvis ha ägnatsig åt beredning av hudar från både land- och havslevande djur genom exempelvisgarvning eller rökgarvning. Läget alldeles intill vattnet gör det att det bör funnits enmaritim anknytning. Det går inte heller att utesluta att platsen haft en rituell ellersymbolisk funktion, något som läget skulle kunna vara passande för.40