Beskrivning av Sveriges befolkning 2005 - Statistiska centralbyrån

Beskrivning av Sveriges befolkning 2005Från stad till land?Stor och tydlig omfördelning mellan områdena iinkomstutjämningenSkillnader i skattekraft utjämnas i inkomstutjämningen. Skattekraftenär kommunens skatteunderlag utslaget på samtliga invånare ikommunen. Lönerna är den dominerande delen av skatteunderlaget.Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarnafrån staten (transfereringar). Grundavdraget och övrigaavdrag minskar skatteunderlaget något.Storleken på skattekraften påverkas av hur mycket kommuninvånarnahar i lön. Men då skatteunderlaget är utslaget på samtliga invånarepåverkar även befolkningsstrukturen och arbetsmarknadenkommunens skattekraft. Hur stor andel av befolkningen som är iarbetsför ålder påverkar hur många personer i kommunen som ingåri arbetskraften. Alla personer i arbetsför ålder ingår dock inte iarbetskraften – exempelvis studenter. Av dem som ingår i arbetskraftenär en del sysselsatta och en del arbetslösa. Trots skillnader ibefolkningsstrukturen och arbetskraften är det lönen per sysselsattsom förklarar det mesta av skillnaden i skattekraft.Vid studier 17 har man funnit att det finns ett starkt samband mellanlön och arbetsmarknadens storlek. Ska hushållen motiveras att pendlai ett allt större område måste detta vanligtvis kompenseras genomen högre lön.I större regioner finns det utrymme för fler branscher och en specialiseringav näringslivet. Detta ökar produktiviteten och därmed möjlighetenatt betala den anställda högre lön. Vidare finns det möjligheterför den enskilda att nyttja och utveckla sin kompetens ochspecialisera sig – vilket har positiv inverkan på den egna lönen.Arbetsmarknaden ser olika ut i de geografiska områdena. StorstadsområdenaStockholm, Göteborg och Malmö utgör stora sammanhängandearbetsmarknader medan de övriga områdena består avfler och befolkningsmässigt mindre arbetsmarknader.I figur 4 redovisas utfallet i inkomstutjämningen. Då inkomstutjämningen,till skillnad från kostnadsutjämningen, inte är ett nollsummespelär det få områden som bidrar. En vägledning till områdetsrelativa läge fås genom att det genomsnittliga bidraget redovisas ifiguren.De olika områdenas bidrag i inkomstutjämningen står i relation tillområdets genomsnittliga skattekraft. Det område som har lägst17Tillväxtens geografi, Svenska Kommunförbundet och Temaplan, 2004.Statistiska centralbyrån 93