D-uppsats riktig text… - Kriminologiska institutionen - Stockholms ...

olagen med samma ägare. På så sätt var det aldrig någon avsändarfirma som ifrågasatteföretaget. Att avsändaren och mottagaren var bolag i samma koncern var naturligtvis svårt förtullen att se. Den franska alkoholeverantören liksom chaufförerna i både Danmark ochSverige, som körde för åkerier, var av allt att döma ovetandes om den illegala verksamheten.Vad gäller parasitära organisationsstrukturer nyttjades både det egna ”legala” företaget, dåalkoholen skickats mellan de båda bolagen med samma ägare, och andras legala företag,spritfabriken och åkeriena, som var ovetandes.Täckmantel: ÅtervinningI det sista fallet ägde en person ett företag i Danmark och två i Sverige. Det danska företagetvar systerbolag till ett av de svenska bolagen, vilket var det enda av de tre företagen som hadeskatteupplag och partihandelstillstånd. Det andra svenska bolaget bedrev handel med tomglas,som hämtades i butiker i Sverige och fraktades till bryggerierna i Danmark för återvinning.De båda svenska företagen hade gemensam lagerlokal i Sverige, dit alkohol inhandlad fråndet danska företaget transporterades och sedan kördes ut till svenska kunder av ett välkäntsvenskt åkeri. Från det danska företaget sålde ägaren alkohol även till svenska privatpersoneröver Internet.Av allt att döma har det danska företaget, som saknade tillstånd, utnyttjat sin svenska filial,som hade partihandelstillstånd och skatteupplag. Min tolkning är att returglasföretaget, somägdes av det danska företaget och vars lokal var integrerad med det svenska företagetsskatteupplag, har använts som täckmantel. Först användes företaget för att köra tomglas frånbutiker för återvinning, därefter för att leverera gods till kunder, främst restauranger ochföretag, i hela Sverige. En kvalificerad gissning är att glasen sannolikt snarare var fyllda äntomma. I materialet förekom ett utdrag från bolagsregistret, gällande tomglasföretaget, i vilketstod att verksamheten ska bedriva handel med returflaskor samt därmed förenlig verksamhet.Några av de danska åkerierna kände till att det var alkohol i frakten, medan andra troddeatt det var livsmedel. Den svenska väletablerade speditionsfirman, som körde åttomglasföretaget, kände inte till vilket slags gods som levererats. Åkeriet i Sverigefakturerarde ibland returglasbolaget i Sverige och ibland det danska företaget, beroende påvilket kundnummer ägaren angivit.I detta fall utnyttjades ett välkänt åkeri som gav ett seriöst intryck åt verksamheten. Såväldet svenska som de danska åkerierna kan ha varit passiva offer. I materialet har det inte gåttatt utläsa huruvida det danska åkeri som kände till att det var alkohol i lasten även hadekännedom om att det var smuggelsprit. Precis som i det förra fallet har alkoholen fraktats33