13.07.2015 Views

Kartläggning av energianvändning pá lantbruk 2008 Rapport - LRF

Kartläggning av energianvändning pá lantbruk 2008 Rapport - LRF

Kartläggning av energianvändning pá lantbruk 2008 Rapport - LRF

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Sammanfattning <strong>av</strong> gårdsbesök och beräkningarför energikartläggningenDetta har vi gjortVi har gått igenom energianvändningen för hela företaget och särskilt för mjölkproduktionen.Vi har också gått runt och tittat igenom vilka förbrukare som finns och noterat effekter ochuppskattat ungefärliga användningstider. Sedan har vi diskuterat lite olika förslag på åtgärdsområden.Därefter har energianvändningen beräknats och fördelats på de olika momenten imjölkproduktionen.Gårdens nyckeltalGårdens användning <strong>av</strong> elenergi för mjölkproduktion hamnar runt 51800 kWh/år eller 0,116kWh per kg mjölk samt 1036 kWh per ko och år. Användningen räknas från och med uttag <strong>av</strong>foder till och med att mjölken hämtas och att gödseln ligger i gödsellagret.Med dieselförbrukningen inräknad blir nyckeltalet 0,135 kWh/kg mjölk. Detta är betydligtbättre än undersökningens medeltal på 21 gårdar med uppbundna kor, 0,161 kWh/kg. Sesida 12-13 i rapporten, där Storängen är gård 7.Vid 0,135 kWh/kg mjölk och ett energipris på exempelvis 0,70 kr/kWh så blir energikostnadenca 9,5 öre/kg mjölk.Dieselförbrukningen i växtodlingen har beräknats till 90 l/ha. Det är något högre än undersökningensmedeltal för 22 gårdar med vall och spannmål, som är 84 l/ha.Åtgärder att gå vidare medEnergianvändningen är idag relativt låg och därför är inte sparpotentialen så stor.Varvtalsstyrning <strong>av</strong> vakuumpumpen med frekvensomriktare skulle kunna ge en besparing på2000 - 3000 kWh/år eller mer, men det är nog ändå för lite för att investeringen ska varalönsam.Gamla typen <strong>av</strong> lysrör skulle kunna bytas till högfrekvensrör med elektronisk reglering. De drarca 20 % mindre elenergi och har längre livslängd. Med tanke på kostnaden för utbyte så är detfrämst aktuellt i utrymmen med många brinntimmar per år. Besparingen vid ett byte hos kornakan uppskattas till 1000 kWh/år.Värmeåtervinning från mjölktanken borde kunna spara i storleksordningen 2500 – 3000kWh/år.Ett alternativ för att värma vatten skulle också kunna vara en kulvert från flispannan.34

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!