KartlÃ¤ggning av energianvÃ¤ndning pÃ¡ lantbruk 2008 Rapport - LRF

More documents

Recommendations

Info

en stor andel och här finns också de viktigaste sparåtgärderna, bl.a. värmeåtervinning frånmjölktanken.I medeltal på 17 gårdar med smågrisproduktion användes 42 kWh/smågris och med en variationfrån 15,3 till 77,5 kWh/smågris. Vid ett energipris på 0,80 – 1,00 kr/kWh och energianvändningen42 kWh/smågris svarar energin för 33,60 – 42 kr/smågris av produktionskostnaden.Ungefär 50 % av energin går åt till uppvärmning och ca 40 % av den i sin tur går till värmelamporna.Bättre lampor, effektreglering och bättre uppföljning kan minska värmelampornasenergianvändning.I medeltal på 14 gårdar med slaktsvinsproduktion användes 29,4 kWh per producerat slaktsvin,med en variation från 12,4 till 52,6 kWh/gris. Vid ett energipris på 0,80 – 1,00 kr/kWhoch energianvändningen 30 kWh/gris svarar energin för 24 – 30 kr/gris av produktionskostnaden.Utfodring och ventilation svarar tillsammans för ¾ av energianvändningen. Allmäntgäller i djurproduktion att olika åtgärder i ventilationen kan spara energi och samtidigt förbättradjurmiljön.På 32 gårdar har dieselförbrukningen i växtodlingen utretts. Då räknas inläggningen avspannmål och foder medan uttagning av foder ingår i djurproduktionens förbrukning. I en beräkningpå 22 gårdar med spannmål, oljeväxter och vall men utan andra grödor som potatisoch betor, blev det vägda medeltalet 84 l/ha. Högsta värdet var 120 l/ha. I medeltal hadegårdarna ett medelfältavstånd på 2,4 km. Bättre planering och ändrat körsätt är viktiga vägaratt sänka dieselförbrukningen.Variationen kring ovanstående medeltal är stor och den har många orsaker. Det finns skillnaderi avkastning, besättningsstorlek, produktionssystem, utrustning, tekniknivå, mekanisering,anläggningarnas ålder etc. Vidare finns skillnader i användning, inställning, skötsel, tillämpaderutiner och skötarnas beteende.Sparåtgärder kan vara mer eller mindre kostsamma och kan kräva mer eller mindre planeringoch mer eller mindre omfattande ombyggnad. Man kan göra en grov indelning av sparåtgärderi tre nivåer:1. Byte av system2. Byte av utrustning och enskilda komponenter3. Ändra användningssätt, rutiner, beteendeBild 1.Med en tångamperemeterkan man mäta strömmen ien fasledare.’4
A. BakgrundUnder 2007 påbörjade LRF Konsults energirådgivare projektet Gårdens energianvändning.Projektets syfte var dels att utveckla ett rådgivningsverktyg för energieffektivisering och delsatt sammanställa en energisparhandbok. Med hjälp av verktyget ska rådgivaren kartlägga ochanalysera gårdens energianvändning och utifrån det föreslå åtgärder för att minska åtgångenav energi i form av elenergi, dieselolja, eldningsolja och eventuella andra slag. På ett tidigtstadium insågs att det behövdes ett jämförelsematerial. Det är av stort värde att vi vid rådgivningenkan jämföra lantbrukarens energianvändning med andra företag som har samma produktionsinriktning,liknande system och jämförbar storlek.LRF beslutade under hösten 2007 att finansiera ett projekt med energikartläggning på 100gårdar med syfte att få fram ett sådant underlag för jämförelser. Projektet har drivits av LRFKonsults energirådgivning. Under namnet Energikollen gick LRF Konsult ut med ett erbjudandeom en sådan kartläggning till lantbrukarna. Projektets målsättning har varit att genomföraenergikartläggning på 100 gårdar, men tyvärr har detta inte kunnat uppfyllas av olika skäl.B. Projektets genomförande i stortProjektets delar och aktiviteter kan i stora drag beskrivas så här:1. Annonsering, riktat utskick till större energiförbrukare i LRF Konsults datalager2. Intern utbildning3. Uppläggning och underhåll av gårdsregister samt arbetsfördelning4. Utformning av analysmallar för olika inriktningar samt rapport till lantbrukaren5. Riktlinjer och hjälpmedel för gårdsanalyserna, support till medarbetarna6. Gårdsbesök med genomgång, registrering, bearbetning, komplettering av data7. Sammanställning och bearbetning av gårdsanalyserna8. RapporteringArbetet skulle ha påbörjats i oktober 2007 och det skulle enligt den ursprungliga planen haslutförts under våren 2008. Tyvärr har projektet försenats av olika skäl. Det visade sig att arbetsinsatsenhade underskattats i planeringen både vad gäller förberedelser och tidsåtgångför varje gård med besök, registrering av data och bearbetning.Till att börja med tog det tid att få in intresseanmälningar samt att lägga upp och underhållaprojektets gårdsregister. Innan arbetet med gårdsbesök tog sin början var det nödvändigt attutforma bra mallar för registrering av data från gården. Det krävs av sådana mallar att de ärrationella att använda och att de underlättar överföring till en sammanställning. Mallarnamåste också anpassas till olika produktionsinriktningar. Arbetsinsatsen för detta hade underskattatsvid projektets planering. Först när mallarna var klara kunde kartläggningen börja.Ungefär 110 intresseanmälningar kom in och lades in i ett gårdsregister. Några av företagenbeslutade senare att avstå på grund av ändring i driften, tidsbrist eller andra orsaker. Projektethar dessutom fått stryka några anmälda intressenter, när det visade sig att de faktiskt intebedrev lantbruk. Geografiskt ogynnsamt läge och mycket udda produktionsgrenar har ocksåvarit orsaker till strykningar. I något fall har det inte varit möjligt att utreda energianvändning-5
Page 1 and 2: Kartläggning avenergianvändningp
Page 3: InnehållA. Bakgrund 5B. Projektets
Page 7 and 8: Intressantare än exemplets nyckelt
Page 10 and 11: tagligt behov av en sammanställnin
Page 12 and 13: E. Resultat av kartläggningenDet s
Page 14 and 15: Energianvändning fördelat på el
Page 16 and 17: Energianvändning fördelat på el
Page 18 and 19: E2. NötköttsproduktionInte mer ä
Page 20 and 21: Uppvärmn. biobränsle6%Övrigt el2
Page 22 and 23: Nyckeltal energianvändning el, die
Page 24 and 25: Fördelning i medeltal för 3 äggf
Page 26 and 27: På 10 av gårdarna odlades föruto
Page 28 and 29: Att variationen i energianvändning
Page 30 and 31: Inom varje moment registreras alla
Page 32 and 33: SammandragUtskriftNamnAntal medelå
Page 34 and 35: Sammanfattning av gårdsbesök och
Page 36: Kartläggning av energianvändningp

KartlÃ¤ggning av energianvÃ¤ndning pÃ¡ lantbruk 2008 Rapport - LRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?