MEDICIN & FORSKNINGNär Susanna Eriksson var liten tyckte hon det pirrade så konstigt ibenen. Till mamma sa hon att hon var ”damsig” – ett barns sätt att medegna ord försöka förklara att det kändes besvärligt i kroppen och atthon behövde röra på sig. Fyrtio år <strong>se</strong>nare fick hon hjälp mot sina besvär.Susanna blev av med”myrkrypningarna”Susanna Eriksson är 46 år ochhar haft ”myrkrypningar” ibenen så länge hon kan minnas.- Jag kommer till exempelihåg hur jag i tioårsåldern fick gå upptidigt för att vara i tid till en hundutställningsom jag skulle besöka tillsammansmed mamma och våra hundar. Jag satt ibilen i två timmar och kände hur detbörjade sprattla allt mer i benen. Detblev en plågsam resa för en liten flickasom inte kunde gå upp och röra sigunder den långa bilturen, berättar hon.Att det ”kryper”, pirrar eller ”bränner”i benen är något som även Susannasmamma och morfar fått erfara. Hennesbror och yngsta son har också känningar,men inte lika omfattande.- När jag var yngre led jag inte såmycket av det hela, eftersom besvärenupphörde när jag rörde på mig och jagupplevde att jag kunde kontrollera dem.Men med tiden blev de allt mer handikappande.Att resa, sova och sitta stillunder möten – allt sådant blev väldigtjobbigt. Jag har aldrig kunnat somna ifamnen på min man, utan måste alltidvända och vrida och krångla innan jagtill slut somnar. Ett tag trodde min manatt det var något psykiskt med mig, somgjorde att jag höll på så där, säger honmed glimten i ögat.Jag borde ha sökthjälp tidigareSusanna tyckte länge att det inte varnågon idé att söka medicinsk hjälp förproblemen eftersom de fanns i släktenoch hade blivit ”vardagsmat”. Men endag 2004 sa hennes mamma till henneatt anmäla sig till en forskargrupp somannon<strong>se</strong>rade efter patienter med restlesslegs och som skulle studera effekterna avett nytt preparat.- Jag fick kontrollera mitt järnförrådsom visade sig vara extremt lågt. Sedanhamnade jag i en grupp som fick järnsackarosinsprutat intravenöst fem gångerunder två veckor. Redan efter förstado<strong>se</strong>n kände jag en enorm befriel<strong>se</strong> –besvären var borta! Jag trodde knapptdet var sant. Plötsligt kunde jag tittaklart på en hel film på TV utan avbrott.Och jag kunde sova en hel natt utan attgå upp och vandra, berättar SusannaEriksson.I efterhand tycker hon att hon bordeha sökt hjälpt tidigare. Då hade hon kanskebland annat fått rådet att avstå frånatt bli blodgivare – en olämplig företeel<strong>se</strong>för personer med låga järnvärden.- Jag gav blod vid något tillfälle, menvid ett annat sa personalen stopp. Ochnär min läkare i forskningsstudien fickveta att jag lämnat blod tidigare i livetblev hon riktigt upprörd – ”den karriärenär över!” var hennes kommentar.Susanna Eriksson arbetar som tjänstemanpå industriföretaget ESAB, menär också bonde tillsammans med sinmake på gården i Viby mellan Hallsbergoch Laxå.- Båda mina jobb innebär mycket rörlighet.På gården har vi ett åttiotal nötkreatur,skogsbruk och odlingar så jagsitter sällan still en längre period, vilkethar varit bra för att motverka symtom.Men idag vet jag att jag också kan blibesvärsfri genom att hålla järnvärdet pårätt nivå, säger hon.Fakta om Restless legs:• Upp till 15 procent av Sveriges befolkning beräknaslida av restless legs (RLS). Det yttrar sig som krypande,hettande, sprittande, brännande, stickande, svidande,domnande eller smärtande känsla i ett eller bådabenen, men man kan också ha symtom i armar ochbål. Besvären uppstår i vila och lindras av aktivitet.• Det har länge varit känt att alltför låga värden av signalsubstan<strong>se</strong>ndopamin i hjärnan kan utlösa restless legs.Dopaminpreparat är därför ett av de vanligaste läkemedlenmot RLS idag. Senare forskningsrön har visat attjärn har en viktig funktion vid bildandet av dopamin,och att järnbrist därigenom kan leda till en minskningav dopamin. Det kan vara en orsak till att restless legsofta debuterar vid graviditet, och är vanlig hos blodgivareoch andra grupper med låga järnvärden.• Cirka 60 procent av personer med RLS har en ärftligbelastning. Övrigas besvär kan ibland härledas tillnågon annan sjukdom, tillstånd eller intag av läkemedel,men hos vissa personer hittar man ingen bakomliggandeförklaring till besvären. Kvinnor drabbas i någothögre grad. RLS leder ofta till sömnstörningar och kanvara socialt handikappande, eftersom aktiviteter somkräver längre stillasittande ofta måste undvikas.14 1,6 <strong>milj</strong>oner<strong>klubben</strong> nr 4, 2008
MEDICIN & FORSKNINGKvinnor har magproblem istörre utsträckning än mänÅtta tips för en friskare mage1. Undvik kolsyrade drycker och tuggummi.2. Minska intaget av gasbildande livsmedel som lök ochkål av olika slag. För mycket fibrer kan också gegasbildning och en känsla av uppsvälldhet3. Ät mindre salt, så att kroppen inte behåller överdrivetmycket vätska.4. Ät regelbundet. Hoppa aldrig över måltider och låtdet inte gå för lång tid mellan dem.5. Tugga maten ordentligt och äta långsamt.6. Rör på dig regelbundet, det motverkar förstoppning.7. Stressa ned. Öva avslappning en kvart om dagen.8. Uppsök läkare om du ofta har problem med uppsvälldhetför en utredning.En av tio svenskar upplever attmaghälsan försämras då manåtergår till arbetet efter <strong>se</strong>mestern.Det visar en undersökningsom Verum och Norrmejeriergenomfört.1 000 kvinnor och män från hela Sverigedeltog i studien som visar att problemet ärmer utbrett hos kvinnor än hos män.Knappt 37 procent av kvinnornauppgav att de har problem med ga<strong>se</strong>roch svullen och spänd mage upp till tregånger i veckan. Motsvarande siffra förmän var 27 procent.– Mag- och tarmkanalen är otroligtnervtät, därför är den så känslig för hurvi mår i övrigt, säger Peter Benno, magtarm-specialist.Stressa mindreDet är alltså inte ovanligt att stress sättersig i magen. För vissa får det här svårakon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r. Nästan var fjärde svarandei Norrmejeriers enkät tyckte att magstruletförsämrade livskvaliteten, ochdrygt var tionde hade såna besvär att deibland stannade hemma från jobbet.– Om man har ont i magen när mangår till jobbet, och mår som en prins påhelgerna är det en varningssignal sägerPeter Benno.– Stressa mindre, säger Peter Benno.FIBROMYALGISmå varma plattor – efterlängtad lindring för en stor gruppFyra små varma plattor, en lika enkelsom genial metod mot smärta.Det visar en ännu opubliceradstudie av fibromyalgipatienter på Karolinskasjukhu<strong>se</strong>t i Stockholm. Drygt 30patienter har hittills fått pröva uppfinningen,en liten apparat med fyra värmeplattorsom patienten fäster direkt påhuden vid de punkter där det värker sommest. Varje värmeplatta håller en konstanttemperatur på 40 grader och fästsmot kroppen med hjälp av kardborrebandeller en specialväst i stretchmaterial.Apparaten går att koppla till ett vanligteluttag och kan laddas upp om manvill gå omkring utan att ta av sig plattorna.Ett av problemen vid fibromyalgi äratt smärtan får musklerna att styvna, vilketgör personen stel och öm. Mångasover dåligt och blir trötta och ännumera smärtkänsliga av den ständigaanspänningen.Uppfinningen som heter Thermo-Sen<strong>se</strong> är testad med mycket gott resultatpå Karolinska sjukhu<strong>se</strong>t i samarbetemed Reumatikerförbundet. Tyvärr ärden dyr, kostar ca 2000 kronor, så omdu inte kan köpa den så lyssna med dinvårdcentral om den finns att tillgå ochlåna genom dem.1,6 <strong>milj</strong>oner<strong>klubben</strong> nr 4, 2008 15