Uppnå optimal kroppskontroll! - omt sweden

NR 2/2007
Ortopedisk Manuell Terapi
Ortopedisk Medicin
MANUALEN
Sjukgymnaster och läkare
i forskning och praktik
1
Uppnå optimal
kroppskontroll!
Sid 9

Member
Experience
Nyhet! EXPERIENCE series cardioutrustning med en ny mer användarvänlig
och funktionell design.
Nyhet! Två nya styrkemodeller, INFINITY och CONTURA, som kombinerar
en mjukare design och utseende med en genuin funktionalitet.
Nyhet! Personliga TV-skärmar som enkelt integreras med cardiodisplayerna
vilket ger medlemmen möjlighet till egna individuella val av underhållning.
Det är enkelt att förstå varför PRECOR och CLfitness Sverige AB är den främsta
valet av partner om Du vill erbjuda dina medlemmar Member Experience!
Vad vill Du att dina medlemmar ska uppleva vid ett träningstillfälle?
Ring oss på CLfitness!
CLfitness Sverige AB, Fallskärmsvägen 3, 721 31 Västerås
Tel 021-17 13 90 2 • Fax 021-18 16 16 • www.clfitness.se

Extra! Extra!
Read all about it!
Den 22 maj drog media
igång tidigt på morgonen
och började basunera ut
att nu hade den fösta utvärderingen
av Naprapati
gjorts på Karolinska Institutet!
Jag fick ett samtal av
vår förbundsordförande
Anna Hertting klockan
07:37 med en kort uppmaning
att lyssna på vetenskapsradion
i P1. Trots
att jag påbörjat dagens
första patientbehandling
slog jag snabbt på webradion
och hörde slutet
av programmet samtidigt
som jag som vanligt behandlade
en nackpatient
med olika manuella tekniker,
jag insåg att det skulle
bli en lång arbetsdag.
Vid niotiden drog diskussionen
igång för fullt på
kliniken och upprörda röster
höjdes, med all rätt. Då
hade även inboxen börjat
fyllas och mobilen gå
varm. Jag har sällan sett
så många felaktiga påståenden
i morgontidningarna.
”Naprapati ger bäst resultat
för onda ryggar och
nackar” stod det i SvD och
”Naprapati bättre än traditionell
behandling” skrev
DN.
På hemsidan till Vetenskapsradion
var man
inte sämre, en rubrik som
”Naprapati hjälper ryggpatienter
bättre än gängse
läkarråd” såg ju ut att
stämma med det studien
visade och den verklighet
vi lever i. Att ”Manuell
Terapi” ger bättre hjälp
än undersökning och rådgivning
av läkare borde
väl vara ett rimligt forskningsresultat,
om än ett
förutsägbart resultat så
varför behövs en studie?
Man skrev osakligheter
som att ”patienter med
rygg- och nacksmärtor
får betydligt bättre hjälp
om de går till en naprapat
än om de erbjuds de behandlingsmetoder
som de
flesta landsting erbjuder
idag. Det visar den första
utvärderingen som gjorts
av naprapati som smärtbehandlingsmetod”,
vilket
kvalifi cerat nonsens!
Detta genomskådades dock
av det stora fl ertalet människor
som kommenterade
artiklarna på dagstidningarnas
bloggar, folk är inte
så dumma i alla fall.
Hur kunde då något
som såg ut som en enda
stor PR-kupp lyckas. Jag
LEDAREN
Dagens ledarskribent Ragnar Faleij är ordförande i OMT-sektionen.
3
förstod inte det förrän jag
framåt lunch såg pressmeddelandet
på Karolinska
Institutets hemsida,
”vetenskapligt genombrott
för naprapati” och nedan ”
Studien är den första stora
utvärderingen av naprapati
- och öppnar för att
behandlingsformen integreras
i den vanliga vården”.
Skandalöst av ansvariga
på KI att skriva
på det sättet och inte konstigt
att media ”fi ck fnatt”
då dom trodde att det var
en världsnyhet på gång.
Det blev en lång arbetsdag,
ständig kommunikation
med många kollegor
på fältet och förbundskansliet
via e-post
och telefon. Telefonsamtal
och e-post kontakt med
de journalister som skrev
artiklarna. En stor eloge
till vårt förbund som reagerade
och agerade och
som kom ut med ett extra
medlemsbrev och informerade
om läget, samma dag.
Hoppas många av er agerade
på ett eller annat sätt
under dagen. Mer är på
gång från LSR, information
som du säkert redan
sett när du läser detta.
Många funderingar och
undringar kom även upp
hur det kan vara så politiskt
korrekt med KAM,
Komplementär, Alternativ
och Integrativ medicin dit
naprapati räknas. Det som
räknas till TOP 5 inom
KAM (olika former av manuell
terapi, akupunktur,
massage etc.) är nog de
fl esta sjukgymnaster världen
över överens om är
evidensbaserad sjukgymnastik
som används dagligen
i olika kombinationer
inom olika sjukgymnastiska
specialistområden.
Problemet är att patienterna
inte hittar till rätt
sorts sjukgymnast med rätt
sorts kompetens tillräckligt
lätt då det är en av världen
bäst bevarade hemligheter,
sjukgymnasten djupa
och breda kompetens.
Hjälp oss i sektionsstyrelsen
med konkreta förslag
till hur vi skall sprida
saklig information om
specialistområdet OMT till
Sveriges alla hörn. Skriv
ner dina tankar och eposta
under sommaren.
E-post:
ragnar@OMTsweden.se

MANUALEN NR 2 2007 presslagd i juni 2007
Nr Manusstopp ut i vecka
3/2007 20 aug v 38
4/2007 22 nov v 51
Vill du lämna bidrag till tidningen,
kontakta re dak tö ren.
Redaktionen för be hål ler sig rät ten att
korta i ma nus. För in sänt bild- och
text ma te ri al an sva ras ej.
Redaktör:
Carina Ågren
Hovsjö Rehab, SÖDERTÄLJE
0730-33 90 11
carina@OMTsweden.se
I redaktionen:
Fredrik Johansson
Staffanstorps vårdcentral/Lund
fredrik.p.johansson@skane.se
Grafi sk form & produktion:
Fysioterapi Tidning & förlag AB
Annonsansvariga:
Eva-Lena Lohi, eva-lena@OMTsweden.se
0703-92 61 22 och Anne-Marie Sjögren,
anne-marie@OMTsweden.se
0703-44 64 39
OMT-sektionens styrelse:
Ordförande, AU för IFOMT Sweden/SOMT: Ragnar
Faleij, ragnar@OMTsweden.se
Kassör: Lena Carlbom, lena@OMTsweden.se
Sekreterare: Marie-Louise Broomé, marielouise@OMTsweden.se
Ledamot: Anne-Marie Sjögren, se ovan.
Suppleant: Eva-Lena Lohi, se ovan.
AU för MANUALEN: Carina Ågren, se ovan.
AU för utbildning/Lärarrådet: John Ressman,
john@OMTsweden.se
Kanslist: Helena Präst
Öster Munga 2, 725 94 VÄSTERÅS
Tel/fax: 021-633 83, 070-733 26 51
helena@OMTsweden.se
SFOMs styrelse:
Ordförande Ulf Måwe, ulf@mawe.se
Skattmästare: Carl-Lennart Gustavsson,
clg@swipnet.se
Föreningssekreterare: Ingemar Söderlund, kliniken.
dorsum@tele2.se
Ledamöter:
Henry Nylin, henry.nyhlin@erstadiakoni.se
Anders Gillblad, gillblad@algonet.se
Gunilla Bring, gunilla@bring.se
Håkan Ödling, hakan.oedling@telia.com
Webmaster OMT-sektionen:
Ragnar Faleij, ragnar@OMTsweden.se
Hemsida: www.OMTsweden.se
Rickard Malmborg
rickard@hfc.se
Webmaster SFOM:
Gunnar Lundberg, gunnar.lundberg@mailbox.swipnet.se
Hemsida: www.slf.se/sfom
Tryckt hos: Edita, Västerås
MANUALEN är en medlemstidning som ges ut med fyra nummer per år till medlemmar i OMTsektionen
inom Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund och Svensk Förening för Ortopedisk
Medicin inom svenska läkaresällskapet. Vi arbetar och forskar kring undersökning, behandling och
förebyggande av smärtor i leder, muskler och nerver i nacke, rygg och extremiteter.
UR INNEHÅLLET:
sid 3 Ledaren
sid 5 Funktionell träning
sid 10 Lateral epicondylalgia
sid 11 Kinetic Control
sid 14 Profi len: Niclas Hjelm
sid 17 Sjukgymnastik — historia
sid 20 Referat
sid 21 Referat
sid 22 Kalendarium
Texten på sidan 17 - 19 tillsammans
med fyra av bilderna
har blivit en PR-folder som
kommer att delas ut på WCPT
i Vancouver samt vid politikerveckan
i Almedalen.
”Knägrenstående
ryggböjning bakåt”
Sid 17
4
Omslagsbilden:
En bra funktionell övning
ska helst innehålla allt, det
vill säga moment som utmanar
rörlighet, styrka,
balans och koordination
och programmet ska utföras
ofta.
Foto:
Anne-Sophie Enberg

Funktionell träning
med idrottsperspektiv
Av Fredrik Johansson
Två ”fotbollssjukgymnaster” kom till OMT-kongressen i Ystad
för att visa och förklara hur de arbetar med träning, både i
rehabilitering och i prestationshöjande syfte.
Matti Demegård har hand om Örgryte IS och svenska damlandslaget,
Simon Bakkioui jobbar med Halmstads BK.
Båda arbetar utöver det även på klinik
i Göteborg respektive Halmstad.
Oavsett vilken av sina arbetsplatser
dessa båda herrar befinner sig
på så använder de funktionell träning
för att nå målen. Tankesättet
är detsamma vare sig de förebygger
skador och höjer prestationsförmågan
i sina fotbollslag, får en patient
att återgå till motion eller rehabiliterar
en spelare tillbaka till matchspel.
Matti och Simon tillmäter fem musk-
ler eller grupper av muskler extra stor
betydelse för skapandet av en stabil
funktionsgrund: m.latissimus dorsi,
gluteérna, m.transversus abdominis,
m.obliques internus samt diafragma.
På deras grund byggs den funktionella
träningen upp och alla muskler
betraktas som synergister som kan
deccelerera, stabilisera och accelerera
kroppsdelar. Träningen ska förbereda
kroppen för de specifi ka krav som
ställs på individen och sjukgymnas-
”Fotbollssjukgymnasterna” Simon Bakkioui och Matti Demegård.
5
OMT–kongress 2007
ten konstruerar övningar utifrån vad
undersökning eller försäsongsscreening
gav för resultat. En bra funktionell
övning ska helst innehålla allt,
det vill säga moment som utmanar
rörlighet, styrka, balans och koordination
och programmet ska utföras
ofta. Om ren styrketräning av en
muskelgrupp behövs ska den syfta
till att senare fylla en funktion i den
funktionella träningen.

OMT–kongress 2007
Bild 1
Bild 3: Ett långsamt utfört löpsteg som kan vidareutvecklas i en dragapparat
eller vidare till ”Draken”.
6
Målet med den funktionella träningen
är för det första att minska
smärta, om sådan förekommer, och
för det andra att öka rörlighet vid
inskränkt sådan. Primärfokus ska
ligga på att uppnå symmetriska ledrörelser
vilket inte sällan innebär att
man börjar träna rörlighet åt motsatt
håll. Ensidighet som ger asymmetrier
riskerar att ge skador på leder och
enligt Matti Demegård och Simon
Bakkioui kan det bland fotbollsspelare
ofta handla om kraftiga sidoskillnader.
Deras erfarenhet är att
extremt högerfotade spelare är mer
skadebenägna än mer dubbelfotade
och av den anledningen ska träning
av den icke-dominanta kroppshalvan
ske dagligen, inte enbart i rehabilitering.
Till exempel bör alla fotbollsspelare
lika ofta träna inlägg och
skott med vänstern vilket då inte
enbart stärker andra sidans muskler
utan också normaliserar rörligheten.
Dessutom är den avlastning som utsatta
kroppsdelar hos en elitspelare
får när andra kroppshalvan används
inte oviktig. Att sådana delar i sjukgymnastens
resonemang delas av
tränare och fystränare i klubben blir
en viktig förutsättning för att arbetet
inte ska kännas mycket motigt, säger
Simon. Först när Matti och Simon är
nöjda med den aktiva ledrörligheten
går de vidare och tränar förbättrad
neuromuskulär kontroll och koordination.
Det är viktigt att sjukgymnasten
inte ser för snävt på patientens problemområde.
Vid behandling av patellofemuralt
smärtsyndrom (PFSS)
till exempel, fokuseras starkt på
m.vastus medialis medan andra
muskler tenderar att glömmas bort.
Vid knäböjning ska knäet böjas i en
rak linje från höften till os metatarsale
II, i det som på engelska kallas
ett ”alignment”. Glutealmusklernas
aktivitet är viktig för att förhindra
en inåtrotation i höftleden vilket påverkar
knäskålen negativt. En konsekvens
av att börja använda detta
synsätt på patienternas knäproblem
blir att utvärderingsmetoderna måste
ses över. Matti och Simon tycker
att man hoppar alldeles för mycket
i idrottsrehabilitering så fort det ska
utvärderas. Försök istället att kontrollera
om den svaga länken leder
till kompensation eller inte. En väl-

tränad person klarar nämligen att
hoppa både långt och kraftfullt med
kompensatoriska rörelser. Sjukgymnasten
måste dock inte endast klara
att upptäcka kompensationer utan
också förstå dem för att kunna förklara
för den enskilde idrottsutövaren
på vilket sätt kompensationerna
kan ge negativa följder. ”Kom ihåg
att malalignments, avvikelser från
den perfekta linjen under belastning,
är funktionella och inte statiska” säger
Simon.
Om patienten inte klarar utvärderingen
måste sjukgymnasten våga
gå tillbaka i träningen, till och med
till första nivå. Matti tar som exempel
att om en fotbollsspelare, elit eller
på lägre nivå har ingen betydelse,
får återkommande ljumsksmärtor
i andra halvlek är det enda rätta att
gå tillbaka och börja öva i liggande
igen. ”Var inte rädda för att backa
i träningen!” lyder uppmaningen.
Det är vanligt att Matti och Simon
fi lmar spelare för att bättre kunna
analysera återkommande besvär. Ett
analysprogram används som mycket
exakt mäter vinklar av bäcken, rotationer
av bålen etcetera. På så vis
kan till exempel en bäckentippning
i ögonblicket för bollträffen lättare
upptäckas. Att sjukgymnaster fi lmar
idrottsstjärnor för att analysera rörelser
är mer vanligt förekommande
i sporter som tennis och golf.
Tack vare stabiliserande övningar
av bål och bäcken har Matti Demegård
och Simon Bakkioui märkt en
klar minskning av hamstrings- och
ljumskskador i sina respektive lag.
För alla deras adepter gäller att de
först ska hitta m.transversus abdominis
(TrA) i olika positioner. I ryggliggande
kan den lumbala lordosen
palperas så att den inte ökar när magen
dras in lätt. Basövningarna är att
hitta TrA i rygg-, mag-, sidliggande
och i fyrfotastående och generellt
sett håller de kvar sina adepter i lig-
Bild 2: Matti Demegård visar en kursdeltagare hur man kan aktivera abducerande höftmuskler.
7
OMT–kongress 2007
gande träningspositioner länge innan
de utsätts för stående krafter.
Vid test av sidoskillnad upptäcks hos
elitidrottare svagheter ibland först
vid stort muskelarbete. Sidliggande
lyftning av kroppen är bra för att
avslöja svaghet i m.quadratus lumborum
vilket inte sällan upptäcks i
rehabilitering av knäskada. När indikationerna
fi nns är det viktigt, som
tidigare har nämnts, att våga backa i
träningen, kanske många gånger om.
Man måste ha pondus och veta vad
man pratar om för att hålla tillbaka
en idrottsstjärna när många i omgivningen,
inklusive media, pressar på
för att det ska gå så fort som möjligt.
En främre korsbandsrekonstruktion
till exempel måste få ta sex månader
att rehabilitera. ”Tro inte på tidningarna
när de berättar om så kallade
lyckade korsbandsrehabiliteringar
där spelaren är tillbaka i full träning
efter tre och en halv månad. Sådant
är inte seriöst!” säger Matti Deme-

OMT–kongress 2007
gård med extra allvar. Däremot är
det killarnas bestämda uppfattning
att smärta i vissa fall kan accepteras.
Idag tenderar sjukgymnaster att
ta för mycket hänsyn till smärta vilket
hindrar idrottare från att snabbt
komma tillbaka men naturligtvis
måste en bedömning göras i det enskilda
fallet.
Workshopens fokus låg på förmågan
att stabilisera rygg och höft under
belastning, det vill säga att undvika
höftadduktion och inåtrotation
på ståbenet. Men även om huvudintresset
kanske ligger på att undvika
”malalignments” glöms inte TrA-aktiveringen
bort; alla övningar föregås
av en lätt magindragning som
ska behållas. Andra funktionella bål-
och höftstabiliserande övningar som
Matti och Simon gillar är enbensknäböjning
med lyft av hantel och ”höftvickande”
rörelser av ståbenet på en
step-bräda (bild 1). En svaghet eller
ofrivillig bäckentippning här avslöjar
svaghet i m.gluteus medius vilket
är typiskt för fotbollsspelare (och att
de är starka i m.gluteus maximus).
Den försämrade höftstabilisering som
detta medför gör att de ”vaggar” mer
när de springer vilket kan ge ryggont.
I en förlängning kan det också
påverka knäet i och med att det sker
en inåtrotation av femur.
För att bättre förstå hur Matti och
Simon jobbar fi ck vi prova på en rad
övningar på mjukmattor, med hant-
Bild 4
lar, på balanskuddar etcetera. En tidig
övning vid knäskada är att glida
med friska sidans fot i abduktion
på en pappersbit under foten med
ryggen rak. Gluteerna håller femur
rakt och höft-knä hålls statiska i lätt
fl exion. Vid ofrivillig knävalgisering
i övningar med knäböjning kan man
spänna ett bälte runt knäna. Patienten
ska då helt enkelt hindra att bältet
faller till marken i knäböjningen.
Vid enbensknäböjning kan man
ha ett elastiskt band runt benet med
draget medialt riktat (bild 2). Samma
band använder Matti och Simon
ofta vid bäckenlyft (i motsats till den
vanligt förekommande bollen mellan
knäna som aktiverar adduktorer). En
spegel är ett nödvändigt redskap för
att idrottaren själv ska se knäets vinkel
och alltid ha den rätta.
Ett långsamt utfört löpsteg är en bra
övning som kan utvecklas i en dragapparat
eller vidare till ”Draken”
(bild 3). Enbensknäböjning med
touch i golvet är exempel på en bra
diagonal rörelse. Här fi nns möjlighet
att lägga till armrörelser och sedan
en hantel, ett sätt som går att stegra
på i de fl esta övningar. Bild 5 visar
en förstärkning på detta sätt av den
mest basala ryggliggande stabiliseringsövningen.
Hanteln förs långsamt
ut åt sidan och om svaghet föreligger
redan här tenderar huvudet
att avslöja detta genom att vridas åt
samma håll som hanteln. Att kliva
upp på stepbräda eller balanskud-
Bild 5: Simon Bakkioui (till vänster)
övervakar utförandet Bild 6
8
de med ben- och armuppdrag är en
övning Matti och Simon använder
som försäsongsscreening för att kolla
bäckenstabilisering (bild 6). Generellt
är doseringen i träningen två eller tre
set om åtta repetitioner.
Balansövningarna försöker de hålla
dynamiska, som en långsamt utförd
spark eller genom att komma
med fart upp på en balanskudde (till
exempel i ett utfallssteg). Även här
passar det bra med stegring först genom
att ta med armar, sedan hantlar
(en i taget!) eller en medicinboll (bild
7). En relativt tung stabiliseringsövning
för bålen och hamstrings (bra
vid skador baksida lår, ljumskar och
vid PFSS) är att i ryggläge föra en
bobathboll fram och tillbaka endast
med hälarna. Bild 8 visar också övningar
för det senare skedet av rehabiliteringsprocessen.
Att uppleva sin egen stabiliseringssvårighet
lite skamset darrande av
ansträngning inför kollegor var ett
bra sätt att bli övertygad om övningarnas
effektivitet på! Själv har jag nu
gått tillbaka till att ligga och träna
ena sidans glutealmuskulatur dagligen
så att ryggen till hösten kanske
ska orka tre-sets matcher i tennis.
Och så länge inte några större
skadeproblem verkar drabba ÖIS eller
Halmstad BK, som nu efter fyra
matcher spelade ligger i toppskiktet i
sina respektive serier, ligger jag kvar
och tränar ett tag till!

Bild 7: Endast markkontakt med skuldror och armar. Kan utföras med ena eller båda benen på bollen.
Bild 8: En lätt stång hålls på utsträckta armar och förs snabbt åt sidorna genom vridning av överkroppen. Skuldrorna
håller kontakt med bollen och får liksom bålen inte tappas.
9
OMT–kongress 2007

OMT–kongress 2007
Manuell behandling och träning
vid lateral epicondylalgia
Referat av Kari Kiviniemi, sjukgymnast
Danuta Krukowski är sjukgymnast med
OMT-examen och magisterexamen i OMT.
Hon arbetar på Sport- och rehabkliniken i
Åkeshov samt som föreläsare på Karolinska
Institutet. Danuta presenterade sitt magisterarbete
från magisterutbildningen i OMT
på KI.
Titeln på studien är ”Manuell behandling
samt funktionell träning som behandlingsform
vid lateral epicondylalgia”
Inledningsvis presenterade Danuta bakgrundsdata om
tillståndet. Lateral epicondylalgia drabbar ca 3% av den
vuxna befolkningen i Sverige. Defi nitionen av lateral
epicondyalgia enligt Haker (1993) är smärta/ömhet över
den laterala epicondylen av humerus. Naturalförloppet
för lateral epicondylalgia är fortfarande okänt, men hos
de fl esta drabbade sker spontan läkning inom ett till två
år enligt Svernlöv och Adolfsson (2001). Eftersom patologin
bakom tillståndet är oklart är det svårt att hitta en
behandling som är överlägsen andra.
Olika patofysiologiska förklaringsmodeller presenterades
bla tendinos av den gemensamma ursprunget till
handledsextensorerna samt artros/artrit i den radiohumerala
leden.
En funktionell förklaringsmodell till epicondylalgia
gavs också som en överbelastningssmärta i armbågs-
och handledsmuskulatur. Denna överbelastning förklaras
komma som en effekt av bristande samordning av muskulatur
i arm och skulderblad. Armbågs- och handledsmuskulatur
får inte tillräckligt stöd från den funktionella kedjan
utan arbetar isolerat och utsätts för överbelastning.
Syftet med denna studie var att utvärdera effekter av
manuell behandling av radio-humerala leden ( mobilisering
/ manipulation ) samt funktionell träning för smärta
och funktion vid lateral epicondylalgia.
Behandlingsteknikerna bestod av manuell behandling
av radio-humerala leden med manipulation och/eller
mobilisering. Manipulationsgrepp utfördes som ”gappingteknik”
riktad lateralt tvärs över armbågsleden med
liten kraft och kort, snabb impuls. Funktionell träning
utfördes stående i form av fem övningar. Försökspersonerna
instruerades att utföra de fem övningarna i en
vecka två gånger om dagen med 10 - 30 repetitioner
varje gång beroende av graden av armbågssmärta. Trä-
10
Konklusionen av Danuta Krukowskis studie är att för
en diagnos med ett stort panorama av symtom så
skall behandling riktas mot den specifi ka struktur eller
funktion som anses påverkad.
ningen stegrades successivt med ökad vikt, redskap och
svårighetsgrad.
Denna studie med fem försökspersoner kunde inte påvisa
att det fanns en universalbehandling för diagnosen
lateral epicondylalgia, inte heller att den ena behandlingsmetoden
var överlägsen den andra även om en tendens
till att den funktionella träningen gav ännu bättre
resultat. En av förklaringarna enligt Danuta kan vara att
diagnosen har olika genes och att det återspeglas genom
olika specifi ka undersökningsfynd hos varje försöksperson.
Eftersom det fi nns många olika behandlingsmetoder
att välja mellan bör kanske användningen av respektive
metod ske med hänsynstagande till de specifi ka
undersökningsfynden hos varje försöksperson och inte
bara den gemensamma symtombilden.
Konklusionen av studien var att för en diagnos med
ett stort panorama av symtom så skall behandling riktas
mot den specifi ka struktur eller funktion som anses
påverkad och inte bara mot generella symtom.
kari@tyfonmail.se

Patrik Pedersen testar Inger Karlssons m gluteus minimus, en vältränad plastikopererad kvinna där fotografen låg
i lä. Testet klassades som godkänt ”2 tics” vid fullgott rörelseuttag och bibehållen höjd under 15 s x 2.
Premiär för Kinetic Control
i Sverige
Av Helene Holmborg
Under fem soliga marsdagar gästade Sarah Mottram Stockholm.
Sarah bor i närheten av Birmingham, England men har
hela världen som arbetsplats då hon reser runt och undervisar
vid Kinetic Control-kurser.
Kinetic Control har erbjudit kurser
för sjukgymnaster som har arbetat
inom det muskuloskelettala området
i över 10 år. KC är ett koncept för
analys och rehabilitering av symtomgivande
mekaniska/dynamiska
rörelse- och stabilitetsdysfunktioner.
Konceptet baseras på uppdaterad
akademisk och klinisk evidens.
Under de två första dagarna behandlades
grundkonceptet - ”Understanding
movement and Function”,
som bland annat innehåller fysiologiska
fakta angående rekrytering av
långsamma respektive snabba motor
units.
Intresse ägnades också hur smärta
påverkar rekryteringen av dessa
motor units. Enligt klinisk evidens
förändrar smärtan i sig en patients
rörelsemönster och fler motoriska
enheter kopplas på än vad som behövs
vid en specifi k rörelse. Det vill
säga mer kraft och mindre precision
och kontroll över rörelsen. KC pratar
här om low load för att nå fram
med träningen på lokal/djup muskelfunktion
respektive high load vid
träning global muskelfunktion. Denna
teori appliceras direkt i kliniken
via testövningar avseende fl exion,
extension och rotation som direkt
11
kan översättas till funktionshöjande
träning på patientens svagaste område.
Ett effektivt sätt att direkt kunna
testa sin patient för utvärdering. Det
innebär också att arbetsgången inte
alltid går från lokal till global muskelträning
vilket är fallet i mycket av
den stabiliseringsträning som bedrivs
i nuläget utan att fi nna patientens
utgångsläge.
KC- konceptet klassifi cerar musklerna
i grupper enligt sina funktioner
som lokala respektive globala stabilisatorer
samt som mobilisatorer. Varje
grupp har sina specifi ka egenskaper
för den roll den spelar i normal muskelfunktion.
Sarah fi nner lätt sina ”patienter”
bland kursdeltagarna och identifi erar
muskulär imbalans mellan lokala
och globala aktörer eller en stabilitetsdysfunktion,
där hon strävar
efter att identifi era ”give” eller ”restrictions”.
”Give” är ett uttryck för
okoordinerad rörelse, som dels kan
FOTO: Carina Ågren

ero på en oförmåga att stabilisera
i en viss rörelseriktning eller dels en
okontrollerad dynamisk komponent
beroende på konstitution, vanehållning
eller stram muskulatur som hindrar
ett jämnt rörelseuttag. ”Give eller
weak link” kan vara av translatorisk
o/el angulär karaktär och kan
liksom ”restrictions” ha både artrogen
o/el myofasciell bakgrund.
Grundkonceptet presenterar ett utvärderingssystem
där markering
med ”tic” eller ”cross” används som
beskrivning av om patienten klarar
eller inte klarar genomföra aktuella
funktionstester. (Se illustration).
Efter noggrann analys av symptomens
samband med funktionsfynden
byggs rehabiliteringsprocessen upp
med detaljstyrd träning.( av bristande
kontroll. ) Träningen inriktas på
postural kontroll och låg belastning
och stegras successivt i takt med förbättrad
kontrollförmåga och integreras
steg för steg i allmänträning enligt
individuellt behov. Parallellt ges
behandlingsåtgärd för eventuella restriktionsfynd
av led eller mjukdelar.
Peter Ehlin får sin hållning korrigerad för att sedan kunna bibehålla den
under en knäextension. En viktig del i testerna är att patienten får olika sätt
att lära sig uppgiften då inlärning fungerar individuellt. Berätta, visa själv
och instruera med hjälp av handpåläggning och korrigering.
Annica får utföra ett test för styrka i m gluteus maximus. Det är samtidigt ett test för fl exibiliteten i höftextension.
Finns passivt fullt rörelseomfång? Klarar patienten att bibehålla sitt uppnådda rörelseomfång? Patrick kontrollerar
höjden medan Sarah instruerar patienten.
12
FOTO: Carina Ågren
FOTO: Carina Ågren

Med oförtruten energi fortsatte Sarah
med tre dagars kurs i ”Diagnosis of
Mechanical Back Pain Sub-groups
and Stability Retraining of the Lumbar
Spine” - en likaledes ambitiös
presentation av aktuella teoretiska
bakgrundsfakta och av kliniska analyser
och rehabiliteringsåtgärder för
ländryggsproblem.
Allt fler forskningsstudier visar
samband mellan symptom och bristande
kontroll av rörelse bland annat
i ländryggsregionen. En av målsättningarna
i KC-konceptet är att
skapa förståelse för sambandet mellan
symptom och dysfunktion. Fokus
ligger på att lära ut hur identifi ering
av ”site” och ”direction”, dvs hur lokalisation
och riktning av bristande
kontroll av rörelseuttag kan undersökas
och relateras till symtom.
Samtidigt identifi eras abnorma strategier
inom det globala muskelsystemet
för att användas vid design av
rehabiliteringsträningen.
Kursen förbättrade förståelsen för
skillnaden mellan lokal och global
muskelkontroll, core-träning och traditionell
styrketräning samt när och
hur varje träningssystem bör integreras
i den kliniska rehabiliteringen.
Vi arbetade praktiskt i grupper
under handledning av Sarah. Vi bedömde
lumbalryggens stabilitetsfunktion
i olika rörelseriktningar
samt translatorisk kontrollförmåga
i neutralposition. Aktuella muskler
bedömdes specifi kt från bäckenbotten
till diafragma - hela tiden med
återkoppling till senaste forskningsrön
inom området. Vi tränade på att
använda utvärderingsinstrumenten
”tics and crosses” för att få översikt
av patientens kapacitet/svaghet och
för att använda som stöd genom hela
processen från problemanalys till rehabiliteringsåtgärd.Även
under detta
kursavsnitt fann Sarah sina patienter
bland deltagarna.
Den konsekventa återkopplingen
mellan teoretiska kursmoment och
Test av muskellängd av höftfl exorer i förhållande till ländryggens rörlighet.
Ju rakare knän med bibehållen kyfos an mot väggen desto bättre längd.
Också ett sätt att fascilitera aktivering av m gluteus maximus.
Dax igen!
KINETIC CONTROL
UNDERSTANDING MOVEMENT AND FUNCTION
Missa inte Sarah Mottram i höst
Nu har Du återigen möjligheten att njuta av ”Kinetic Control” i Sverige
Ett kurskoncept där Du får med dig ett nytt, fräscht tänkande med kliniknära, evidensbaserad undersökning,
bedömning, behandling och utvärdering av Din patient med dysfunktion i rörelseapparaten
22 - 27 november på Haninge Fysiocenter i Stockholm (se sidan 23)
Håll utkik på vår hemsida www.OMTsweden.se
13
FOTO: Carina Ågren
Ett av de tre
testformulären. Vid bockar /tics
är testet godkänt, vid kryss /cross
underkänt av någon anledning. Det
avgör var man startar i träningen.
Copyright: Kinetic Control
fynden hos våra kollegor som agerade
försökspersoner ingav respekt
för konceptets djup och bredd - särskilt
då ”våra patienter” rapporterade
symptomlindring efter korrigerat
muskulärt rekryteringsmönster.
Vi hade intressanta diskussioner
angående olika möjliga rehabiliteringsövningar
för aktuella dysfunktioner.
Sarah påpekade de enskilda
övningarnas möjlighet att påverka
till förbättrad funktion i olika hög
grad, beroende på ”patienternas” individuella
egenheter i hållning och
rörelsefunktion.
Vi som tog chansen att delta i Sarah
Mottrams Kinetic Control-kurser gratulerar
oss själva!
SÅ mycket väl underbyggda fakta
och SÅ bra klinisk/praktisk handledning
vill vi ha mer av...
Vi hoppas att entusiastiska kursdeltagare,
ett vårvarmt och soligt
Stockholm och en skärgårdsglimt
från Nacka Strand ska bidra till att
Sarah Mottram gärna återvänder!

OMT–profi len
Niclas Hjelm:
Mångsysslare med egen strategi
Av Carina Ågren
Skriftlig intervju med en av våra medlemmar som nyss utkommit
med en bok som belyser patologiska tillstånd vi kan stöta
på i vår vardag.
Berätta om din bakgrund!
Jag är född och uppvuxen i Stockholm.
Innan jag blev sjukgymnast
arbetade jag i försäkringsbranschen.
Bland annat informerade jag om
Patient- och arbetskadeförsäkringar.
Parallellt med detta satsade jag
mycket på träning och idrottande,
framför allt kinesisk kampkonst som
jag både instruerat i och tävlat inom.
Efterhand kände jag att jag ville gå
vidare med studier och sökte till
den tvååriga Idrottslinjen på Bosöns
Idrottsfolkhögskola och gick denna
i slutet av åttiotalet. Fick då chansen
att göra en prao på Folksams företagshälsovård
hos sjukgymnasterna
där och tyckte det verkade vara
mycket stimulerande att göra konkreta
insatser för lidande än att bara
administrera deras försäkringspapper,
som jag tidigare gjort. På Bosön
fick jag även grundläggande
kunskaper i humanbiologi (anatomi,
fysiologi, näringslära samt biomekanik),
och psykologi och detta spädde
på intresset till vidare studier inom
dessa ämnen.
Var och när är du utbildad?
Direkt efter studierna på Bosöns
Idrottsfolkhögskola kom jag in på
Sjukgymnastutbildningen på Karolinska
Institutet och blev klar i januari
1993.
Genom att därefter starta ett eget
företag på sidan om sjukgymnasttjänsten,
där alla intäkter från framför
allt kampsportinstruerandet fi ck
fi nansiera en mängd olika fortbild-
14
ningskurser och studieresor: först
inom akupunktur och andra specialiteter
inom traditionell kinesisk medicin
som tuina (kinesisk manuell terapi),
qigong och tai chi chuan.
Så småningom kände jag ett ökat
sug och behov av att fördjupa mina
anatomiska och fysiologiska kunskaper
och utöka behandlings- och undersökningsarsenalen.
Det föreföll
därför naturligt att lägga mitt fokus
på OMT och närbesläktade discipliner
vilket innebar att jag läste in
OMT steg 1 och nosade litet på olika
osteopatiska behandlingstekniker,
McKenzie och nervmobilisering samt
idrottsmedicin.
I samband med att jag gick några
kurser i nervmobilisering med Johan
och Amrit Alvemalm och Bob
Elvey fi ck jag tips om OMT-utbildningen
vid Curtin University of Science
& Technology i Perth, Australien.
1997 läste jag denna lika krävande
som givande utbildning och
kom hem med både examen och min
blivande hustru.

Via Karolinska Institutet läste jag
därefter in 10 poäng akupunktur vid
sjukdom och 20 poäng idrottsmedicin.
Mellan 2001 och 2006 läste jag till
Osteopat, D.O. vid Skandinaviska Osteopatskolan
i Göteborg.
Har även kompletterat dessa studier
med kurser i CranioSacral Terapi
och Neuromuscular Therapy i USA
och Kanada.
Hur kom sig intresset för patologi?
Fröet såddes nog redan när jag arbeta
med att informera om Patientförsäkringen.
Thomas Lundebergs
föreläsningar vid K I´s akupunktur
vid sjukdom gav en god introduktion
i det spännande området mellan rörelseapparaten-nervsystemet-viscera.
Men först efter att ha studerat till Osteopat,
D.O. och autodidaktiskt fördjupat
mig inom området tycker jag
mig ha fått en djupare förståelse för
detta komplexa och litet bortglömda
ämne. Självfallet har även iordningställandet
av kursmaterial och föreläsningar
om nervmobilisering bidraget
till intresset.
Vad gav upphov till boken ”Strategi för
identifi ering av patologi”?
Alla kontakter jag fi ck med lärare
från European School of Osteopathy
under studietiden vid Skandinaviska
Osteopatskolan gjorde mig pinsamt
medveten om mina egna tillkortakommanden
inom detta enormt
viktiga område. Genom min roll som
kursgivare för nervmobiliseringskurser
har jag kommit i kontakt med
hundratals sjukgymnaster från Kiruna
i norr till Lund i söder och erfarit
att de tyvärr delat mina bristfälliga
kunskaper i hur man identifi
erar bakomliggande patologi till
ett smärttillstånd/störning i rörelseapparaten.
Efter utökade studier av
patologi och hur olika patologiska
processer påverkar olika vävnaders
hållfasthet och respons på vanliga
sjukgymnastiska behandlingsmetoder
kändes det ytterst viktigt att få
delge mina insikter inom området
till mina kollegor. Först och främst
för att patienter ska få adekvat behandling
så snart som möjligt, men
även för att skydda kollegor från att
ge potentiellt farlig behandling och
därigenom försätta sig i en situation
som man absolut inte vill befi nna sig
i. Andra positiva effekter av att ha
en effektiv strategi för att ringa in
patienter med bakomliggande patologi
är att det är mycket kostnadsbesparande
ur ett samhälleligt perspektiv
genom att fruktlös symtomatisk
behandling undviks samt att det bidrar
till sjukgymnasternas status om
de blir de som först identifi erar att
det fi nns en annan förklaring till patientens
lidande.
Det som ytterligare har understrukit
behovet av dessa kunskaper är
att jag, genom att själv följa Strategin,
funnit illavarslande tecken hos
patienter som senare visat sig vara
magsår, skelettcancer, lymfom, tarminfektion,
cystbildning och leverförändringar.
Samtliga dessa patienter
hade gemensamt att de nyligen
bedömts av läkare ha behov
av sjukgymnastisk intervention för
sina ”besvär i rörelseapparaten” och
de blev inte korrekt diagnostiserade
förrän jag påtalat att de hade tecken
på systemisk påverkan och suspekt
patologi.
Vilken respons har du fått från deltagarna
på din kurs?
Den feedback jag hittills fått in har
uteslutande varit mycket positiv.
Många har uttryck sin tacksamhet
för det bakomliggande arbetet till
både kursen och kurslitteraturen/föreläsningsmaterialet.
Extra roligt är
det när kollegor spontant hör av sig
och berättar om patienter där de med
hjälp av Strategin först av alla funnit
bakomliggande patologiska tillstånd.
Vem har nappat på utbildningen?
Prmärvårdssjukgymnaster och privat
praktiker främst. Nyutbildade eller de
som har mycket utbildning och erfarenhet
verkar inte spela någon roll.
Några arbetsterapeuter samt någon
enstaka läkare, sjuksköterska och
massageterapeut har också deltagit.
Vad har jag som sjukgymnast med OMTkompetens
för nytta av kunskaperna?
Du får en genomgång om hur viscerala
dysfunktioner och patologier
kan skapa restriktioner och irritation
i rörelseapparaten på neurologisk/refl
exmässig väg och på mekanisk väg
(främst genom bildandet av adherenser).
Vid genomgången av autonoma
15
nervsystemets segmentella ursprung
får du även ”hintar” om vilka organ
som du primärt kan misstänka.
De patologier jag huvudsakligen
valt att beröra under kursdagen är
antingen viktiga för att de är starkt
vävnadsdestruerande och därigenom
olämpliga för vår behandling (läs
cancer, beninfektioner, bindvävssjukdomar)
eller för att de är mycket
frekvent förekommande (t ex endokrina
störningar). Detta är kunskaper
som varje OMT-are borde ha.
Hur kan det påverka mitt arbete, val av
behandling och prognos?
Du kommer att få en skärpt uppmärksamhet
för att det patienten
klagar över mycket väl kan ha sin
förklaring i en bakomliggande visceral
dysfunktion eller i ett patologiskt
tillstånd. Förhoppningsvis och sannolikt
kommer du att börja screena
samtliga patienter för tecken på systemisk
påverkan och suspekt patologi
via autoanamnes. Många gånger
kommer du att avböja att behandla
förrän vidare medicinsk utredning
har skett för att vara på den säkra
sidan.
Val av behandlingsmetod behöver
inte så många gånger förändras när
man väl gjort en grundlig selektion
av de patienter som man väl väljer
att behandla. Du kommer att bli mer
restriktiv med mer vävnadsbelastande
metoder när du vet att det fi nns
något som stör den normala fysiologin
och anatomin.
”Strategi för identifiering av
pateologi”, ny bok av Niclas
Hjelm

Ingen som deltagit vid kursen ska
heller ha undgått budskapet om att
det är ett stort ansvar att även ge
smärtmodulerande behandling, då
denna behandling kan minska incitamenten
för en allvarligt sjuk (men
odiagnostiserad) patient att söka behandling
i god tid.
Prognosmässigt så gör det oerhört
stor skillnad om patienten har en
bakomliggande patologi eller visceral
dysfunktion. Det som i förstone
synes vara ett relativt banalt tillstånd,
t ex en segmentell dysfunktion,
kan vara omöjligt att få rätsida
på så länge den bakomliggande källan
till besvären adresserats korrekt.
Vad har du själv för erfarenheter?
Att bakomliggande patologier och
viscerala dysfunktioner är mycket
vanligare än vad jag tidigare trott.
Att patienter blir fantastiskt positiva
till att jag försöker förstå helheten
bakom deras tillstånd.
Att det oftast behövs specifi ka frågor
för att få fram specifi k, och ibland
känslig, information. Och att
man ofta måste förklara bakgrunden
till varför jag behöver veta något om
det jag frågar om för att få patienten
att delge sådan information.
Att aldrig koppla av misstankegraden
om att det kan fi nnas något ”annat”
bara för att patienten har passerat
en läkarmottagning.
Niclas har en hemsida,
som du hittar på adressen
www.strategin.dinstudio.se
Att många patienter inte uppger att
de haft cancer om jag (bara) frågar
om vilka tidigare sjukdomar de haft.
Om jag däremot frågar om de haft
cancer så svarar de att de har haft
det om nu så skulle vara fallet.
Att besvär som jag tycker att jag
har åtgärdat så att det ser bra ut direkt
efter behandling, men tenderar
att återkomma trots att patienten
inte förtjänar det (t ex genom att
fortsätta med dålig hållning/ergonomi/bristfällig
träning), många gånger
har sin förklaring utanför själva rörelseapparaten.
Exempel på detta har varit kvinnor
med tippad livmoder som på mekanisk
väg (sannolikt via uterosacrala
ligament) och möjligen neurologisk
väg (sannolikt refl exmässig störning
p g a visceral afferens via parasympatiska
nervfibrer), haft återkommande
SI-led problematik trots att
behandling för stunden gett avsett
resultat. Just denna patientgrupp har
många gånger ingen systemisk påverkan
då det inte rör sig om någon
egentlig patologi.
Ett annat exempel på samma tema
är patienter med tidigare genomgången
pleurit/lungsäcksinfl ammation
som haft svårbehandlad costal
hypomobilitet. Sannolikt utlöst av
adherenser mellan viscerala lungsäcken
och costae.
Att smärtan är en lögnare!
Och viktigast av allt: Att vem som
helst kan komma in med vad som
helst och att detta kan ”se ut som,
lukta som och smaka som” en vanlig
somatisk dysfunktion. Det enda
sättet att skilja ut det ena från det
andra är att konsekvent screena för
systemisk påverkan och andra ”red
fl ags” och följa upp med systemisk
genomgång om det är påkallat.
Vilken respons har du fått från läkare?
Jag har aldrig fått någon kritik på
något sätt. Men jag är också noga
med hur jag förmedlar mina farhågor.
I den hierarki som råder inom
sjukvården så är det nödvändigt
för en sjukgymnast att trippa fram
försiktigt. Min erfarenhet säger att
när man hittar bakomliggande patologi
till det patienten söker för så
blir sjukgymnasten ofta bortkopp-
16
lad från ärendet. Tyvärr så verkar
det många gånger vara svårt att få
iväg ett besked om vad det egentligen
var patienten led av. Jag antar
att det avspeglar arbetsbördan hos
många läkare.
Framsidan på boken verkar intressant!
Berätta lite om den och varför valde du
just den?
Jag kom i kontakt med den amerikanske
medicinska illustratören Ronald
Guastaferri via Internet när jag
sökte efter bilder på refererad smärta.
Hans illustration av smärtbilden vid
levercancer överensstämde tillfullo
med vad jag lärt mig om visceral
afferent innervation. Han fi ck med
både den högersidiga skuldersmärtan
förmedlad av n. phrenicus och
den thoracala smärtan förmedlad av
afferenta sympatiska nervfi brer. Mitt
i prick tänkte jag och blev mycket
glad när han lät mig återanvända
hans konstverk mot en acceptabel
”re-use fee”. Ronald lät senare meddela
att han kände sig mycket hedrad
av att en av hans illustrationer blivit
bokomslag.
Var får du all din energi ifrån dubbla utbildningar,
föreläsare, håller kurser, skriva
böcker, småbarnspappa?
Utöver min svaghet för centralstimulerande
och energirik choklad handlar
det nog om fl era olika faktorer:
lyckats fi nna engagerande områden,
entreprenörskap, positiva reaktioner
och uppmaningar från kursdeltagare,
”egen amortering men ingen
egen etablering”, förstående hustru.
Erfarenhet av att idrotta på elitnivå
har sannolikt en karaktärsdanande
effekt. Min pappa ger sig inte heller
i första taget, så kanske genetiska
mekanismer har sin gång även här.
Utöver energi perspektivet handlar
det självklart om att ha självdisciplin
och att prioritera.
Om någon av läsarna blir intresserad av
att gå kursen, var hittar man information?
Äntligen kan jag hänvisa till hemsidan:
www.strategin.dinstudio.se (se bild).
Här finns information om kursinnehåll,
aktuella kurser med angivna
tidpunkter/datum/plats, instruktioner
om kursanmälan, tidangivelse för att
få ”boka tidigt rabatt” med mera.

Sjukgymnastik – en av Sveriges största
kulturexporter genom tiderna
Av Anders Ottosson, fi l. dr, Historiska institutionen,
Göteborgs universitet
Sjukgymnastik, det vill säga att behandla och motverka
sjukdomar med hjälp av formaliserade rörelser, manipulationer
och massage, är förmodligen 1800-talets största
svenska kulturexport. 1813 grundade poeten och fäktmästaren
Pehr Henrik Ling (1776-1839), ”den svenska
gymnastikens fader”, Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet
(GCI, idag GIH) i Stockholm. På GCI blev man
blev undervisad i Lings gymnastiksystem som innehöll
Militärgymnastik (mest fäktning), Skolgymnastik (eller
Pedagogisk gymnastik) och Sjukgymnastik (eller Medikal
gymnastik). Enligt Ling var systemet baserat på naturvetenskap,
anatomi, fysiologi och patologi varför även
dessa ämnen (inklusive likdissektioner och preparatframställning)
blev hörnstenar i GCI:s utbildning. Den typiske
GCI-studenten var länge synonym med en högborgerlig
eller adlig offi cer i den svenska armén. Kvinnor fi ck
tillträde till institutet först 1864 (de undervisades dock
inte i militärgymnastik) och manliga sjukgymnaster var
i majoritet fram till sekelskiftet 1900 för att under 1930talet
försvinna helt från utbildningen. ”Spetsstupfallande nackresning”
”Detta innebär också att den
svenska sjukgymnastiken är grunden till
all modern behandlingsverksamhet
som nvänder sig av rörelser och
manuella metoder.”
Från 1830-talet och långt in på 1900-talet reste sjukgymnaster
(manliga som kvinnliga) från GCI utomlands i
vad som kan kallas ett verkligt missionsarbete. De skulle
sprida ljuset att sjukgymnastik var en ny vetenskap som
var oundgänglig i arbetet med att bota och motverka
sjukdomar och ohälsa. På grund av sjukgymnasternas
spridningsarbete reste också många utländska läkare och
lekmän till GCI för att lära sig den nya vetenskapliga Mekanisk
medicinen, som sjukgymnastiken också kallades.
Kort sagt var framgångarna enorma och sjukgymnastiken
blev en integrerad del av hälso- och sjukvården runt
om i världen. Det fi nns därför idag ingen Physiotherapist
(sjukgymnast på engelska), Krankengymnast (sjukgymnast
på tyska), Kinésiethérapeut (sjukgymnast på franska),
Letjebnaja Gimnastica (sjukgymnast på ryska) eller
Kinesiólogo (sjukgymnast på spanska) som inte fi nner
sina kraftigaste och djupaste yrkesrötter i Sverige. Detta
innebär också att den svenska sjukgymnastiken är grunden
till all modern behandlingsverksamhet som använder
sig av rörelser och manuella metoder. Närbesläktade
17
men yngre terapiformer som osteopati, kiropraktik, naprapati
och kinesiologi hade kanske inte sett dagens ljus
utan sjukgymnasternas intensiva missionsarbete under
1800-talet.
Men hur kommer dig sig egentligen att den svenska sjugymnastiken
har kunnat breda ut sig så mycket som den
faktiskt gjort? Sjukgymnaster är till numerären den absolut
största av alla yrkesgrupper som arbetar med manuell
terapi och de fi nns som sagt över hela jordklotet. Varifrån
kom styrkan? Det fi nns förstås många förklaringar till
sjukgymnastikens expensionskraft men en av de absolut
viktigaste var att sjukgymnastiken, till skillnad från
sina ovan nämnda yngre ”syskon”, redan från början
betraktades som vetenskaplig när den gjorde sig påmind
utomlands. Inga andra representanter för en terapiform
i det manuella ”fältet” har kunnat arbeta utifrån sådana
premisser. När exempelvis Andrew Taylor Stills (1828-
1917) och Daniel David Palmer (1845-1914) utvecklade
osteopatin respektive kiropraktiken betraktades dessa metoder
som ovetenskapliga nymodigheter för att inte säga
som rent kvacksalveri. Det ödet drabbade alltså inte sjukgymnastiken,
åtminstone inte i samma utsträckning. Här
krävs en kortare utläggning.
Lings vision var att alla läkare måste lära sig sjukgymnastik
innan de kunde ta sin doktorsgrad. Han ansåg
nämligen att universitetens läkarutbildningar var för en-

sidigt fokuserade på Kemi, det vill säga medikamentbehandlingar.
Vad läkarna behövde veta mer om var istället
Mekanik, alltså behandlingar med rörelser och manipulationer.
Kemi och mekanik var enligt Ling lika viktiga. Det
fi ck inte fi nnas för mycket eller för lite av vare sig det
ena eller det andra. Kemin ansågs verka inifrån och ut i
kroppen, mekaniken utifrån och in. Uppstod en obalans
dem emellan blev människan disharmonisk och följaktligen
sjuk. En komplett läkare måste därför behärska både
kemi och mekanik. Vad Ling ville göra med GCI:s hjälp
var med andra ord att skapa jämvikt i läkarutbildningen
- den skulle bli komplett genom sjukgymnastiken.
I många avseenden fi ck Ling, och inte minst hans närmaste
man och efterträdare, professor Lars Gabriel Branting
(1799-1881), gehör för sina åsikter. Sjukgymnastiken
blev redan under 1830-talet erkänd som en vetenskap
av det svenska vetenskapssamhället. Ling och Branting
invaldes också 1831 i Svenska Läkaresällskapet, Sveriges
främsta vetenskapliga sammanslutning på medicinens
område. Särskilt Karolinska institutet (KI) var starkt
behjälpligt i detta vetenskapliggörande. Många av dess
professorer blev övertygade om att sjukgymnastiken var
ett nytt vetenskapligt utarbetat läkemedel som kunde
användas mot allsköns sjukdomar. Länge hade GCI och
KI också ett kollegialt förhållande till varandra. I några
18
av de tusentals sjukjournaler, som fördes vid GCI:s sjukgymnastiska
poliklinik på 1800-talet, återfi nns till och
med professorer från KI bland patienterna. Denna starka
förvissning om sjukgymnastikens vetenskaplighet och
potential att kurera fi ck också effekter gällande GCI:s
utbildning.
1864 skrevs det in i Svensk författningssamling att alla,
inklusive läkare, var tvungna att ha en examen från GCI
för att kunna praktisera den vetenskapliga sjukgymnastiken.
Ett av GCI:s offi ciella huvuduppdrag blev också att
utbilda läkare till Gymnastikläkare. Detta innebara alltså
att utbildningen på GCI formellt sett, av svenska staten,
fi ck status som en läkarutbildning i sjukgymnastik. Av
olika skäl kunde emellertid inte särskilt många läkare gå
utbildningen. Den var inte heller obligatorisk för dem.
De som däremot kunde gå utbildningen var, som tidigare,
alla de offi cerare som skulle bli gymnastiklärare i
försvaret och skolväsendet. Därmed fi ck de, i egenskap
av sjukgymnaster, ståta med en läkarutbildning, trots att
de inte vara läkare!
Det var denna status som sjukgymnasterna föste framför
sig när de började sitt missionsarbete i främmande land.
De hade en examen från ett statligt institut som hade en
egen läkarutbildning, låt vara i mekanisk medicin.
Anders Ottosson har förutom att han varit med och bidragit till framtagandet av årets OMT-kalender också
försäljning av planscher med tidtypiska träning och behandling från 1800-talets sjukgymnaster. Titta gärna in
på hans hemsida, botanisera själv och kanske införskaffa att pryda mottagningen med: www.chronomedica.se

Att sjukgymnasterna 1887 också erhöll
legitimation från Medicinalstyrelsen
(nu Socialstyrelsen) gjorde förstås
inte deras vetenskapliga muskler
mindre framträdande. Utgångsläget
för de tidiga sjukgymnastmissionärerna
var således betydligt bättre än
för osteopater och kiropraktorer. De
kunde ju åberopa ett helt lands vetenskapliga
erkännande, inte bara
från en ensam uppfi nnare i läkekonstens
periferi.
Har man ovanstående i åtanke blir
det genast mer begripligt varför
sjukgymnastiken både är den äldsta
”moderna” manuella terapin i världen
och den mest spridda. Störst var
inte bara först utan också mest vetenskaplig.
Varför sedan sjukgymnastikens
vetenskapliga status blev
mindre framträdande efter sekelskiftet
1900, är en annan historia som vi
kanske får tillfälle att återvända till.
Samma sak gäller också frågan varför
dagens sjukgymnaster i regel tror
att deras yrke endast är cirka 100 år
istället för nästan 200. ”Sittande underkäkskakning”
Britsspecialisten
J. B. Ødemark – 35 års erfarenhet av försäljning och marknadsföring inom Fysioterapi.
J. B. Ødemark
post@masolet.com TEL: +47 91 57 20 35 FAX: +47 32 89 75 96
Britsservice: MASOLET. MASOFLEX. Specialmodeller
19

Rekrytering av djupa nackfl exor muskulatur
under en hållnings korrigeringsövning i sittande
Referat av Fredrik Thunberg, sjukgymnast
MANUAL THERAPY
Vol 12, Issue 2 May 2007
Dehborah Falla, Shaun O´Leary,
Amy Fagan och Gwendolen Jull
Specifika strategier behövs för att
optimalt kunna facilitera posturala
muskler och omskola hållningen,
vilket är viktigt för den kliniska behandlingen
av patienter med nacksmärta.
Syftet med studien var att
jämföra aktiviteten på valda cervicala,
thorakala och lumbara muskler
under en hållningskorrigering
i sittande på 10 st försökspersoner
med kronisk nacksmärta. Aktivitet i
djupa nackfl exor muskulatur registrerades
med specialgjorda invasiva
elektroder som fördes in via näsan.
Ytelektroder placerades på thorakala
m.erector spine och lumbala
mm.multifi dus. Root-mean square
EMG amplitud mättes på musklerna
i två lägen.
I den första undersökningen, var
försökspersonerna instruerade att
sitta upprätt (”sit up straight”) från
sittande i fl exionsmönster (slumped
position) utan någon annan guidning
från terapeuten. I den andra undersökningen
instruerades försökspersonerna
både muntligt och manuellt
av terapeuten till en upprätt po-
20
sition av bäcken samt en neutral position
av ländrygg-bäcken position.
Det var signifi kant (P

Neurodynamiska svar hos barn med migrän eller
cervicogen huvudvärk jämfört med en kontroll grupp
Referat av Fredrik Thunberg, sjukgymnast
MANUAL THERAPY
Vol 12, Issue 2 May 2007
Harry J.M. von Piekartz
Sara Schouten
Geert Aufdenkampe
Barn med huvudvärk av okänd etiologi,
ffa under tillväxtspurten, är ett
ökande fenomen i industriländer. När
barnen växer som mest, kan långsittande
med extenderade knän och
fl ekterad columna (”the long sitting
slump”) blir ett användbart mätinstrument
i neurodynamiken och val
av behandling.
Ryggoperation för äldre
med gott resultat och utan risk
Referat av Johan Merler, sjukgymnast
Spine. 32(10):1135-1139, May 1, 2007.
I denna retrospektiva studie ville
man undersöka effekten och utfallet
av dekompressions operation i
lumbalryggen hos äldre patienter.
Denna typ av operation utförs för
att eliminera tryck från nervroten
och utförs när sjukgymnastisk intervention
ej gett önskvärd effekt.
Författarna inkluderade 263 opera-
www.ifomt.org
Den här studien undersöker skillnaderna
rörelseutslag vid cervical
fl exion och känselsvar (intensitet och
lokalisation) under ett sittande i long
sitting slump test hos barn (n=123)
mellan 6 -12 år för barn med migrän
och barn med cervicogen huvudvärk
samt en kontrollgrupp. Resultaten
visar att intensiteten av känslosvaret
var större hos migrängruppen och
cervicogena huvudvärksgruppen än
hos kontrollgruppen. Migrängruppen
fi ck mest svar från benen (81,9%) och
svar från ryggen visades ffa i cervicogena
huvudvärksgruppen (80%).
Positionen av sacrum varierade
signifi kant mellan de båda huvudvärksgrupperna
och kontroll-
tioner i sin studie där samtliga deltagare
var 65 år eller äldre. Forskarna
valde att mäta smärta med Visuell
analog skala (VAS) samt patienttillfredsställelse
med ett eget konstruerat
frågeformulär. Man ville även ta
reda på hur stor del av patienterna
som råkade ut för komplikationer i
samband med operationen. Resulta-
Temat för IFOMT 2008:
Connecting “science” to Quality of Life
Speakers include: Lorimer Moseley. Deborah Falla. Paul Hodges. Karim Kahn.
Jill Cook. Bill Vincenzino. Louis Gifford. Mark Jones. For Scientifi c matters
contact: Erik Thoomes at: thoomes@ifomt2008.nl
Please visit: www.ifomt2008.nl for: more information updates on-line registration accommodation
social programme or send an e-mail to Jacky van Dulmen: info@ifomt2008.nl
21
gruppen (p0,05). Det kunde inte hittas
några signifi kanta skillnader i mätt
nackfl exion i long sitting slump eller
under en standardiserad knäfl exion
mellan migrängruppen och kontrollgruppen
(p>0,05). Rörligheten i
cervical fl exion skilde sig signifi kant
(p

KALENDARIUM
2007
7 september 2007
OM dag med tema Neurologi och Neurodynamik på Kulturhuset.
8–9 september 2007
Kurs i neurodynamik övre kroppshalvan med Michael Shacklock,
information och anmälan på: www.OMTsweden.se
7–10 november 2007
6th Interdisciplinairy World Congress
on Low back & Pelvic Pain. Barcelona.
www.worldcongresslbp.com
22-27 november 2007
Kinetic Control, Sarah Mottram. Haninge FysioCenter
Anmälan via hemsidan: www.OMTsweden.se
2008
8-10 februari 2008
Kongress i Ortopedisk Manuell terapi/Ortopedisk Medicin i Linköping
8-13 juni 2008
Connecting ”science” to Quality IFOMT Rotterdam (se även sid 21).
Info: www.ifomt2008.nl
OMT-utbildning
i Stockholm
30 augusti - 1 september 2007
E1/E2 - Nedre extremitet
27-29 september 2007
E1/E2 - Övre extremitet
Kurs i diagnostik och behandling av
smärttillstånd och funktionsproblem
i nedre respektive övre extremitet.
Pris: 4.000 kr per kurs (exklusive moms,
inklusive kursmaterial)
Plats: Ortoped Medicinskt Center, Stockholm
Lärare: Heléne Holmborg
Anmälan: Tel. 08-6175615
E-post: helene.holmborg@swipnet.se
För defi nitiv anmälan:
sätt in 600 kr på pg 238112-7
22
KURS I NERJA, SPANIEN I HÖST
Diagnos och behandling av det
MYOFASCIELLA SMARTSYNDROMET
Triggerpunktsbehandling med CRYO-
STRETCH am Travell & Simons
Vi bor på ett svenskägt hotell som vi disponerar
helt själva. Flygbiljetter förhandsbokade
med ut– och hemresa 30/9 – 7/10.
Först till kvarn...!
Tid: 1 – 5 okt. Kursavgift: 6500:- inkl. moms
och kurslitteratur. Tillkommer kostnad för resa
och logi. För de som så önskar kan viss kurslitteratur
läsas in före resan och mot inlämningsuppgifter
frigöra tid i Nerja.
Lärare: Stefan Zettergren, OMT steg 3 och
MPS-utbildad i USA av bland andra Travell,
Maloney, Fischer, Gerwin, Dommerholt m fl .
Kursen följer kvalitetskriterierna antagna av
International Myopain Society
För anmälan & info: fysiozet@glocalnet.net
Fax: 08-520 119 81 Tel: 0708-127 556
Nordisk kongress till Göteborg
Föreläsare och fest i toppklass!
Platsen för kongressen är Hotell 11
Boka in:
29-30 maj 2009
i din kalender redan nu!

Sektionen för Ortopedisk Manuell Terapi
Kurs och Kongress hösten 2007 - våren 2008
OM-DAG
7 september på Kulturhuset i Stockholm
Tema Neurologi och Neurodynamik
Lyssna till bland andra Michael Shacklock som presenterar
senaste nytt inom konceptet neurodynamik och neurolog/neurofysiolog
Tor Ansved samt andra specialister
inom området. Passa på att fortsätt med praktisk kurs i
konceptet med Michael Shacklock!
Clinical Neurodynamics, upper quarter
8-9 september på Haninge FysioCenter
Nästa års SOMT-dag och KONGRESS börjar ta form!
8 februari SOMT-dag
Manipulation inom Kaltenborn - Evjenth Konceptet med
John Krauss och Douglas Creighton från Oakland University
i Detroit
Funktionell stabilitetsträning/kinetic control med Mark
Comerford från Australien
Information och bokning på www.OMTsweden.se - Din länk till kunskap
23
KINETIC CONTROL
Efter fullbokade succékurser i våras
kommer fl er chanser i höst!
Sarah Mottram från Kinetic Control kommer på nytt till
Sverige, ett unikt tillfälle att få ta del av den senaste kunskapen
vid träning av dynamisk stabilitet.
22-23 november: Understanding Movement
& Function
24-25 november: Nacke
26-27 november: Skuldra
9-10 februari 2008 KONGRESS OMT/OM i Linköping
Med fortsättning av föreläsare från SOMT-dagen 8 februari
samt fl era lokala föreläsare!
Information och bokning på www.OMTsweden.se - Din länk till kunskap
Boka redan nu SOMT-dag och årskongress med vetenskapligt program!
Program för proffs
inom sjukgymnastik.
info@rehabinfo.se www.rehabinfo.se Tel. 0143-132 00

Nu finns det träningsutrustningar, anpassade för seniorer! Steglöst tryckluftsmotstånd gör dem
säkra och tysta. De har dessutom dubbla funktioner, vilket spar värdefullt utrymme och är
budgetvänligt. ”HUR” är varumärket på dessa maskiner!
Lojer, Speed Pulley
Vi kan dessutom erbjuda ett fullt sortiment av
senioranpassade träningscyklar och andra träningsredskap.
Monark Compact Rehab 871E
Medema Physio AB. Domnarvsgatan 29. Box 8164, 163 08 Spånga.
Tel: 08-404 12 00 Fax: 08-28 00 15 E-post: info@medema.se Hemsida: www.medema.se
HUR MAN
ÅLDRAS MED
BEHAG...
Välkommen in på nya hemsidan:
www.medema.se
PÅ OMT KONGRESSEN DEN 18-19 MARS!
Vattenrodd, First Degree Ställ med kromade hantlar