Digitalisering för ett hållbart klimat

More documents

Recommendations

Info

Smarta hållbara städer – en lösning för att nå klimatmål Anna Kramers Inledning FN har uppskattat att 60 procent av världens befolkning kommer att leva i städer år 2030. Enligt SCB kommer 85,9 procent av befolkningen i Sverige att bo i storstadsregioner och täta regioner nära en stor stad år 2040 1 . Det är helt uppenbart att framtiden kommer att präglas av urbanisering. Det är därför viktigt att städer utvecklas och styrs så att de globala hållbarhetsmålen 2 nås. Det är till städer som konsumtionsökningen av energi, mark och andra resurser kan hänföras. I dagsläget då drygt hälften av världens befolkning bor i urbana områden konsumeras två tredjedelar av världens energi i städer (IEA, 2008). Enligt Internationella Energiorganets (IEA) prognoser kommer 75 procent av all energikonsumtion att ske i städer år 2030. Energisektorn är ansvarig för två tredjedelar av de globala växthusgaserna och därför bör huvudfokus vara att minska energikonsumtionen för att komma till rätta med växthusgasutsläppen. Många städer runt om i världen har högt satta mål för energianvändning och växthusgasutsläpp. I Europa har flera städer accepterat överenskommelsen i det europeiska borgmästaravtalet Covenant of Mayors 3 som går ut på att minska växthusgasutsläpp med mer än 20 procent till år 2020 jämfört med utsläppen 1990. I Sverige har 1 Långtidsutredningen 2015 Bilaga 7 SOU 2015:101, Demografins regionala utmaningar, s. 20. 2 https://sustainabledevelopment.un.org 3 www.covenantofmayors.eu/index_en.html 55
Smarta hållbara städer – en lösning för att nå klimatmål t.ex. Stockholm beslutat att allt fossilt bränsle ska vara urfasat år 2050. Digitalisering kan användas strategiskt för att bidra till att klimatmål uppnås i städer genom att minska energiåtgången och därmed växthusgasutsläppen. Enligt branschens egna företrädare Global e- Sustainability Initiative 4 (GeSI) kan digitalisering bidra till att minska växthusgasutsläppen i andra sektorer med 20 procent till år 2030. Men trots den enorma potential som digitalisering har att minska utsläppen av växthusgaser så finns det ingen garanti att användningen av teknologin leder till att klimatmål nås. Anledningen till det är att teknikutveckling i allmänhet och digitalisering i synnerhet är neutral. Det är hur den används som avgör dess påverkan på klimatet. Det råder delade meningar om städer har en större potential för ett mer energieffektivt levnadssätt än glesbygden. Städer har större potential för en energieffektiv levnadsstil, menar några (Dhakal and Shrestha, 2010; Glaeser, 2010; Mindali et al., 2004; Williams, 1999), eftersom de som bor i städer promenerar, cyklar, utnyttjar kollektivtrafik och därför kör mindre bil än de som bor i glest utspridda förorter eller i glesbygd. De förbrukar också mindre energi för uppvärmning och/eller kylning av bostäder eftersom de ofta bor trängre. Andra hävdar att städer inte alls har större förutsättningar för ett energieffektivt levnadssätt, och har en mycket större energianvändning än vad som sägs (Heinonen and Junnila, 2011; Hillman and Ramaswami, 2010; Kennedy et al., 2010). Uppfattningen att stadsbor lever energieffektivare bygger på att staden inte satts i ett större systemperspektiv. Hur stor energiåtgång som olika städer har beror på var systemgränser har satts. Räknas bara den energiåtgång med som orsakas inom stadens gräns? Eller tas även den energiåtgång med som orsakas av de som bor i städer för produkter eller tjänster som tillverkats för dem utanför stadens gräns? De som bor i städer har en högre inkomst än de som bor i glesbygd som de spenderar på konsumtion och resor. De influerar också varandra till att konsumera mer än de som bor i glesbygd. Syftet med denna artikel är att beskriva hur de möjligheter som digital teknik erbjuder kan tas tillvara för att bidra till att städers klimatmål nås. 4 http://gesi.org 56
Page 1 and 2:
Digitalisering för ett hållbart k
Page 3 and 4:
Layout: Kommittéservice, Regerings
Page 5 and 6: Att bygga upp kunskap om områden s
Page 8 and 9: Om författarna Matilda Gennvi Gust
Page 10 and 11: Innehåll Inledning ...............
Page 12: Innehåll Staden som laboratorium f
Page 15 and 16: Inledning Digitaliseringens potenti
Page 17 and 18: Inledning Figur 1 Ramverk för att
Page 19 and 20: Inledning • trigga rekyleffekter:
Page 21 and 22: Inledning Energisystem Energiproduk
Page 23 and 24: Inledning Hållbar produktion och k
Page 25 and 26: Inledning miljö- och klimatpolitik
Page 27 and 28: IKT - en viktig nyckel till att nå
Page 58 and 59: Smarta hållbara städer - en lösn
Page 80 and 81: Digitalisering, innovation och hål
Page 106 and 107:
Scenario: ”Beam me up Scotty” -
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
show all

Digitalisering för ett hållbart klimat

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?