Digitalisering för ett hållbart klimat
Temarapport-3-Digitalisering-f%C3%B6r-ett-h%C3%A5llbart-samh%C3%A4lle
Temarapport-3-Digitalisering-f%C3%B6r-ett-h%C3%A5llbart-samh%C3%A4lle
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Digitalisering</strong>, innovation och hållbar urbanisering<br />
Denna utveckling innebär en betydande omvälvning, i vilken 1900-<br />
talets alltmer professionaliserade myndighetsutövning öppnar upp<br />
sig mot medborgare.<br />
Samtidigt är det främst utan<strong>för</strong> den offentliga sektorn som man<br />
finner framgångsrika exempel på samskapandeprocesser där medborgare<br />
bidrar. Det är talande att <strong>för</strong>hoppningar om en mer samskapande<br />
policyprocess baseras på fallstudier som exempelvis TED Talks<br />
”Open Translation Project”, vilket lyckats med att motivera närmare<br />
25 000 olika användare till att på frivilligbasis producera uppåt<br />
100 000 översatta undertexter till TED Talks video<strong>för</strong>eläsningar<br />
(Noveck, 2015:171). Denna form av crowdsourcing av arbetsuppgifter<br />
märks även inom näringslivet, hos <strong>för</strong>etag som öppnat upp<br />
sig <strong>för</strong> samskapande med medborgare. Det finns således exempel på<br />
crowdsourcing av idéer och kreationer, såsom LEGOs ”Design<br />
byMe” och ”Ideas” projekt, vilka samlar LEGO-fans egna skapelser<br />
under <strong>för</strong>esatsen att dessa i framtiden kan bli nya produkter (Palmås<br />
& von Busch, 2009).<br />
Crowdsourcing-fenomenet har en styrka i att det kan sammanställa<br />
expertis eller resurser från medborgare som ofta är geografiskt<br />
utspridda. Samtidigt finns det unika egenskaper som gör att staden<br />
lämpar sig väl <strong>för</strong> samskapande med medborgare. ”Living labs” som<br />
aktiva huset i Norra Djurgårdsstaden drar nytta av geografisk samlokalisering<br />
– samlokalisering av människor i grupp, samt samlokalisering<br />
av människor och sensorer. Som antytts ovan används här<br />
laboratoriemetaforen på <strong>ett</strong> något friare vis: Målet är inte att – som<br />
med naturvetenskapliga laboratorier – skapa en slags ”platslös plats”<br />
<strong>för</strong> replikerbara RCT-experiment, utan att göra användarstudier där<br />
deltagare tillåts vara aktiva samskapare i experimentet.<br />
Skapandeprocesser med, inte <strong>för</strong>, människor<br />
I dessa laboratorier finns det flera tankespår som sammanfaller.<br />
Laboratorie-tanken springer delvis ur en pågående diskussion inom<br />
forskningsfältet ”innovation management”, där fokus kommit att<br />
hamna på just användarledd, ”demokratiserad” (von Hippel, 2005)<br />
och ”öppen” innovation (Chesbrough, 2003). Denna utveckling kan<br />
ses i en bredare kontext av det som samhällsteoretikern Nigel Thrift<br />
(2006) kallar the reinvention of invention. Ӂteruppfinnandet av upp-<br />
94