Digitalisering för ett hållbart klimat

More documents

Recommendations

Info

Digitalisering, innovation och hållbar urbanisering Trots nudge-metodikens förtjänster finns det dock en begränsande faktor i detta sätt att utveckla lösningar för mer hållbara städer. Knuffandet förändrar inte policyprocessens traditionella mönster, såsom något som tänks ut av policyprofessionella, och implementeras ”uppifrån” av myndigheter. Det finns de som menar att ytterligare innovationskraft kan förlösas om medborgare tillåts samskapa fram hållbarhetslösningar. Staden som laboratorium för samskapande Låt oss så undersöka den typ av innovationsmetodiker där laboratoriemetaforen används på ett mer öppet vis, och där medborgare förväntas vara medskapare av kunskap. Även här kan vi gå tillbaka till Snow och Whiteheads undersökning av kolerautbrottet på Broad Street. En ytterligare vinkel på denna berättelse berör frågan om hur stadsbornas egna lokalkännedom kunde mobiliseras i gemensamt kunskapande. Då fungerade pastor Whitehead som ett gränssnitt mot denna lokalkännedom; i dag fungerar digitala teknologier, inte minst smarta telefoner, som ett sådant gränssnitt. Detta öppnar upp för det medborgerliga samskapande som framhävs i den svenska innovationsagendan för smarta hållbara städer. Tendensen mot samskapande märks inom flera fält. Forskare som har studerat vetenskaplig praktik har länge intresserat sig för övergången från ett nytt paradigm för kunskapande, i vilket akademiska forskares inomdisciplinära kunskapsproduktion har kommit att kompletteras av kontextbaserad, mångdisciplinärt orienterad kunskapsproduktion (Gibbons et.al., 1994). På senare år har även begreppet medborgarvetenskap (citizen science) – som än mer fokuserar på medborgare, amatörer och lekmäns samskapande med den formella vetenskapen – kommit att diskuteras flitigt. Många exempel inom fältet bygger på crowdsourcing av data, stödd av digitala teknologier, som sedan analyseras vetenskapligt. Även inom policykretsar har frågan om medborgares involvering i utformandet av policy hamnat på agendan. Framväxten av det som forskaren Beth Simone Noveck (2015) kallar ”expertisteknologier” öppnar upp för en mer precis kartläggning av den expertis som medborgare besitter, och möjliggör att myndigheter i större utsträckning kan involvera denna expertis i utformandet av politiska åtgärder. 93
Digitalisering, innovation och hållbar urbanisering Denna utveckling innebär en betydande omvälvning, i vilken 1900- talets alltmer professionaliserade myndighetsutövning öppnar upp sig mot medborgare. Samtidigt är det främst utanför den offentliga sektorn som man finner framgångsrika exempel på samskapandeprocesser där medborgare bidrar. Det är talande att förhoppningar om en mer samskapande policyprocess baseras på fallstudier som exempelvis TED Talks ”Open Translation Project”, vilket lyckats med att motivera närmare 25 000 olika användare till att på frivilligbasis producera uppåt 100 000 översatta undertexter till TED Talks videoföreläsningar (Noveck, 2015:171). Denna form av crowdsourcing av arbetsuppgifter märks även inom näringslivet, hos företag som öppnat upp sig för samskapande med medborgare. Det finns således exempel på crowdsourcing av idéer och kreationer, såsom LEGOs ”Design byMe” och ”Ideas” projekt, vilka samlar LEGO-fans egna skapelser under föresatsen att dessa i framtiden kan bli nya produkter (Palmås & von Busch, 2009). Crowdsourcing-fenomenet har en styrka i att det kan sammanställa expertis eller resurser från medborgare som ofta är geografiskt utspridda. Samtidigt finns det unika egenskaper som gör att staden lämpar sig väl för samskapande med medborgare. ”Living labs” som aktiva huset i Norra Djurgårdsstaden drar nytta av geografisk samlokalisering – samlokalisering av människor i grupp, samt samlokalisering av människor och sensorer. Som antytts ovan används här laboratoriemetaforen på ett något friare vis: Målet är inte att – som med naturvetenskapliga laboratorier – skapa en slags ”platslös plats” för replikerbara RCT-experiment, utan att göra användarstudier där deltagare tillåts vara aktiva samskapare i experimentet. Skapandeprocesser med, inte för, människor I dessa laboratorier finns det flera tankespår som sammanfaller. Laboratorie-tanken springer delvis ur en pågående diskussion inom forskningsfältet ”innovation management”, där fokus kommit att hamna på just användarledd, ”demokratiserad” (von Hippel, 2005) och ”öppen” innovation (Chesbrough, 2003). Denna utveckling kan ses i en bredare kontext av det som samhällsteoretikern Nigel Thrift (2006) kallar the reinvention of invention. ”Återuppfinnandet av upp- 94
Page 1 and 2:
Digitalisering för ett hållbart k
Page 3 and 4:
Layout: Kommittéservice, Regerings
Page 5 and 6:
Att bygga upp kunskap om områden s
Page 8 and 9:
Om författarna Matilda Gennvi Gust
Page 10 and 11:
Innehåll Inledning ...............
Page 12:
Innehåll Staden som laboratorium f
Page 15 and 16:
Inledning Digitaliseringens potenti
Page 17 and 18:
Inledning Figur 1 Ramverk för att
Page 19 and 20:
Inledning • trigga rekyleffekter:
Page 21 and 22:
Inledning Energisystem Energiproduk
Page 23 and 24:
Inledning Hållbar produktion och k
Page 25 and 26:
Inledning miljö- och klimatpolitik
Page 27 and 28:
IKT - en viktig nyckel till att nå
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44: IKT - en viktig nyckel till att nå
Page 56 and 57: Smarta hållbara städer - en lösn
Page 80 and 81: Digitalisering, innovation och hål
Page 106 and 107: Scenario: ”Beam me up Scotty” -
show all

Digitalisering för ett hållbart klimat

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?