Digitalisering för ett hållbart klimat
Temarapport-3-Digitalisering-f%C3%B6r-ett-h%C3%A5llbart-samh%C3%A4lle
Temarapport-3-Digitalisering-f%C3%B6r-ett-h%C3%A5llbart-samh%C3%A4lle
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Digitalisering</strong>, innovation och hållbar urbanisering<br />
<strong>Digitalisering</strong>ens kunskapseffekter: Från kolera till SARS<br />
På vilket sätt kan den digitaliserade staden öppna möjligheter <strong>för</strong><br />
skapandet av ny kunskap – t.ex. <strong>för</strong> forskaren som vill <strong>för</strong>stå energianvändningens<br />
beteendemönster, eller <strong>för</strong> <strong>för</strong>etaget som vill testa<br />
potentiella produkter på framtida kunder? Denna fråga bottnar i en<br />
mer allmän frågeställning om vilken typ av kunskap som produceras<br />
av digitaliseringen.<br />
De senaste årens debatt om så kallad ”big data” har bland annat<br />
cirklat kring kunskapsteoretiska spörsmål. I en inflytelserik artikel<br />
hävdade Chris Anderson, redaktör <strong>för</strong> tidskriften Wired, att dagens<br />
datamängder innebär att teorier – kausala <strong>för</strong>klaringar till hur världen<br />
fungerar – inte längre är nödvändiga (Anderson, 2008). I en värld där<br />
den insamlade mängden information mäts i petadata behövs inga<br />
sådana <strong>för</strong>klaringar längre: Datorers <strong>för</strong>måga att söka efter mönster<br />
i stora datamängder, och även att utveckla algoritmer som <strong>för</strong>utspår<br />
komplexa systems beteende, tränger ut behovet av teorier. Denna<br />
tanke har ofta upprepats i diskussionen om big data, och mer generellt<br />
i relation till digitaliseringens effekter. Samtidigt skapar digitaliseringen<br />
ytterligare effekter i kunskapandet kring samhällsprocesser,<br />
exempelvis processer relaterade till hållbar urbanisering.<br />
Den smarta hållbara staden: Exemplet Singapore<br />
<strong>Digitalisering</strong>ens kunskapseffekter kan spåras i den stad som Ericsson<br />
listar som tredje mest nätverkade stad: Singapore. Denna stadsstat<br />
är den plats som kan sägas ha tagit tanken om en smart stad längst.<br />
D<strong>ett</strong>a dels <strong>för</strong> att Singapore har integrerat den smarta hållbara staden<br />
i en övergripande vision om en ”smart nation”, dels genom att man<br />
redan hunnit implementera flera avancerade smartstadslösningar.<br />
Vidare är staden <strong>ett</strong> exempel på det kunskapande som kan uppstå<br />
ur finkalibrerad datainsamling och långtgående samkörning av olika<br />
former av databaser – i en utsträckning som ännu inte visat sig<br />
politiskt genom<strong>för</strong>bar någon annanstans.<br />
2014 presenterade premiärminister Lee Hsien Loong två initiativ,<br />
vilka beskrivs som två sidor av samma mynt: Dels målet att bli världens<br />
ledande smarta nation, i vilken medborgares liv görs meningsfulla<br />
och möjlighetsrika genom sömlös integration mellan människa<br />
och teknologi; dels Singapores hållbarhetsplan (Cheam, 2015). Den<br />
84