Budgetunderlag 2018-2020

Budgetunderlag 2018-2020
Verksamhetens inriktning
Arbetsförmedlingen kommer under 2017 fortsätta sitt arbete med att
utveckla interna styrande och stödjande dokument för att förenkla och
tydliggöra tillämpningen av det arbetsmarknadspolitiska regelverket. För
att få ett moderniserat regelverk som bidar till en effektiv beslutsprocess
och förenklar matchningsarbetet finns det dock ett behov av förändringar
på förordningsnivå. Senast en större översyn av det
arbetsmarknadspolitiska regelverket som helhet gjordes var år 2000.
Sedan dess har flera förändringar genomförts, vilket lett till att
regelverket idag uppfattas som svåröverskådligt. Vissa punktinsatser har
gjorts för att regleringen ska bli mer tydlig och enhetlig, men
bedömningen är att vidare förändringar behöver göras.
Arbetsförmedlingen ser ett behov av genomgripande förändringar av den
typ som för närvarande pågår inom etableringsområdet även vad gäller
övriga arbetsmarknadspolitiska program. Ett tydligare regelverk kan
även signalera att kontrollnivån har stärkts vilket kan ha en avhållande
effekt på oseriösa stödmottagare.
Som ett led i att skapa en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning
föreslog Arbetsförmedlingen i budgetunderlaget för åren 2017-2019 ett
förenklat och enhetligt regelverk för subventionerade anställningar 17 .
Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. I detta
budgetunderlag fortsätter Arbetsförmedlingen att påtala behoven av
modernisering av regelverket kring subventionerade anställningar,
genom att lägga förslag om förenkling av de stöd som riktas till personer
med funktionsnedsättning, se ovan under 3.2.1.
Arbetsmarknadspolitiken regleras främst genom förordningar, vilka
generellt saknar förarbeten som stöd för tolkning och tillämpning. Att
förordningstexterna i sig utgör den i stort sett enda källan till tolkning
ställer krav på att de är tydliga och konsekventa. Därutöver är det få av
de beslut som kan fattas av Arbetsförmedlingen som är överklagbara till
domstol. Därmed förloras möjligheten att domstolen utvecklar praxis
som stöd för regeltolkning, vilket skulle vara värdefullt i avsaknaden av
förarbeten. Den praxis som utvecklas genom interna styrande dokument
– däribland föreskrifter och allmänna råd – och på enheten Central
omprövning blir således sällan föremål för rättslig prövning i domstol.
En ökad överklagbarhet till domstol bedöms skapa ökade möjligheter att
tydliggöra regeltolkningen genom utvecklande av praxis. Den begränsade
möjligheten till domstolsprövning kan också upplevas som begränsande
för enskilda som är missnöjda med Arbetsförmedlingens beslut, varför
en ökad överklagbarhet skulle kunna bidra till att öka förtroendet för
myndigheten. En typ av beslut som idag inte kan överklagas till domstol
och som kan ha långtgående konsekvenser för den enskilde är beslut om
återkrav av olika typer av arbetsgivarstöd. Just bedömningar av återkrav
17
Arbetsförmedlingen Budgetunderlag 2017-2019, avsnitt 3.3.2, förslag Modernisering 1,
Utforma ett förenklat system för subventionerade anställningar.
28