2016 - Holmiensis 3

HOLMIENSIS 

Nr 3 2016. Sedan 1963. 

HÖST, HÅNGEL OCH HUDUTSLAG | ARTIKELSERIE: SPRÅKETS MAKT | TRYGGHETSGRUPPEN

R e d a k t i o n e n 

Redaktören har 

ordet. 

Kära läsare 

En ny termin är i full rullning och äntligen är vi på banan med 

höstens första nummer av Holmiensis. Det är ett par stora 

skor jag har att fylla efter förra läsårets redaktör Erik Norman 

(i dubbel bemärkelse). Vi klev på samtidigt för ett år sedan och 

tänkte att nationstidningen hade potential att bli så mycket 

mer än internskvaller och navelskåderi. Ambitionen var att 

Holmiensis skulle kännas relevant, intressant och rolig att läsa. 

Två terminer senare, på Tidningskonventets gala, tilldelades 

Holmiensis tre priser för terminens bästa tidning, avtryck och 

allvar. Det var en stolt redaktion som på vårbalen, med medaljer 

på bröstet, reste sig på Proinspektor Terrys uppmaning för 

att ta emot salens applåder. Det är med andra ord inte med lite 

prestationsångest jag tar över redaktörsposten. Men uppbackad 

av ett motiverat redaktionsteam tvivlar jag inte på minst 

lika goda resultat den här terminen! 

De gångna veckorna av höstterminen har jag varit 

praktikant på en kommunikationsbyrå i Stockholm. En för 

det mesta väldigt rolig erfarenhet och välbehövlig paus från 

skolbänken. Kontrasten mot studentlivet är påtaglig och som 

vanligt brukar distans ge en lite perspektiv på tillvaron. 

Här i Uppsala pratas det mycket om studentbubblan. 

Det är som att livet här är separerat från den verkliga 

världen där ute. Vi har våra egna restauranger, caféer och klubbar, 

med priser helt ur linje med resten av samhället. Vi har 

bostadsköer, vårdmottagningar och demokratiska val. Nationslivet 

är ett ekosystem där alla verksamheter lever sida vid sida 

men i symbios med varandra. Och studentlivet som sådant är 

ett evigt kretslopp av tentor, fester och bakfyllor. Vi befinner 

hos helt enkelt i ett slags limbotillstånd mellan uppväxtåren 

och ”vuxenlivet”. 

Det är när man lämnar bubblan som illusionen 

spricker och man inser ett och annat. Visst har man alltid vetat 

att den riktiga världen existerar där ute, men jag kan ändå inte 

låta bli att känna mig lite som när Jim Carreys Truman seglar 

in i fasaden till den förfalskade horisont han trott var verklig. 

Framför allt har jag förstått vilket extremt maskineri 

vårt samhälle är uppbyggt av. Att det varenda morgon blir 

korvstoppning i kollektivtrafiken före kl. 09 och efter kl. 17. 

Att folk klär upp sig och bär portfölj, kavaj eller klackar för 

att liksom se viktiga ut. Och att det är ett deltidsjobb bara att 

svara på jobbmejl. På allt detta tillkommer ett ”ansvar” att hålla 

kugghjulen i rullning och uppfylla sin yrkesroll. 

När man står inklämd mot en tunnelbanedörr 

en måndag kl. 17.30, på väg till ett överbelamrat gym, och 

försöker lista ut när 17 man ska hinna fixa veckans matlådor, 

så inser man vilken lyx det är att få vistas ett par år i en bubbla 

av oberoende. Att kunna gå till gymmet mitt på dagen när alla 

andra är på jobbet, och att få kalasa fyra dagar i veckan utan att 

det angår någon annan än en själv. 

Vi må kanske leva i en låtsasvärld, men allt här har 

ändå sin mening. I slutet av filmen brakar Truman in med 

fören i himmelsblå plywood och TV-producentens röst ekar 

ut bland molnen. En Truman som just fått hela sitt liv avslöjat 

som en bluff frågar upp mot himlen: ”Was nothing real?” och 

producenten svarar: ”You were real.” Det jag vill säga med detta 

är att livets mening är att uppfinna sin egen mening. Och 

glöm inte bort att ta vara på magin så länge ni är i den. 

Ha en riktigt fin fortsatt höst! 

Ansvarig utgivare 

Adam af Ugglas 

1q@stockholms.se 

Annonsförsäljning 

Alexander Kangas 


Tryck 

Wikströms Tryckeri AB 

tel: 018-15 62 90 

02 

Omslagsfoto 

John Park 

Fotograf 

Fredrik Moberg, 

John Park & Sofia Åqvist 

Kontakt 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

tel: 0729647550 

holmiensis@stockholm.se 

Clara Monserrat Forssén 

Redaktör

R e d a k t i o n e n 

Clara Monserrat forssén 

Redaktör 

Vad är det bästa med att vara student? 

Att det är socialt accepterat att vara snål och 

dekadent. 

Hur hottar du upp en regnig höstkväll? 

Med chiliflakes på avokadomackan och salsa 

i högtalarna. 

Svartsoppa eller lammskalle? 

Tacos snälla? 

Joel Lenell 

Skribent 


Gratis plusmeny på Max. 


Spolar upp ett fotbad och slår på Gyllene 

Tider. 


Svartsoppa. Det är ju gott. 


Superhjältekänslan man har efter ett seminarium 

en fredag morgon. 


Pyjamasbyxor och ett stort glas vin. 


Svartsoppa. 


Att kunna ha sovmorgon varje morgon. 


Då åker julbelysningen fram. 


Svartsoppa alla gånger. 

Ina Unger 

Art Director 

Anna Johnson 

Skribent 


Tentafirandet. 


Hetskollar Downton Abbey. 


Blä, inget av dem! 


Att kunna tvätta en tisdagsförmiddag. 


Jag shottar upp den. 


Svartsoppa. 

Linn Ansved 

Art Director 

Klara Printz 

Skribent 


Att man får (okej, låna) pengar för att läsa. 


Ljus, rödvin och en bok. 


Svartsoppa. 

Hanna Bäärnhielm 

Skribent 

N A T I O N E N 

4 1 Q H A R O R D E T 

5 G Å S M I D D A G - D E N G Å T F U L L A T R A D I T I O N E N 

6 N A T I O N E N S P I O N J Ä R E R - T R Y G G H E T S G R U P P E N 

8 R E C C E M O T T A G N I N G O C H R E C E N T I O R S G A S Q U E 

1 0 E T T A N S P R Å K S L Ö S T S A M L E V N A D S M A N I F E S T F Ö R S T O C K - 

H O L M S N A T I O N 

1 2 S . N . A . K . 

1 4 H Ö S T G A S Q U E O C H S C H T O K T O B E R F E S T 

N U D L A R , S T U D I E R O C H S T Å L A R 

1 6 S K Y T T E A N S K A P R I S E T 

1 8 T I P S P Å T I P S O M T I P S ! 

2 0 D E N B Ä S T A S T U D E N T S T A D E N - U P P S A L A E L L E R L U N D ? 

K U L T U R & N Ö J E 

2 3 E X P L O R I N G T H E T R A I L S O F A N C I E N T U P P S A L A 

2 4 A R T I K E L S E R I E : S P R Å K E T S M A K T 

2 6 H Ö S T , H Å N G E L O C H H U D U T S L A G 

2 8 T R Ö T T P Å G T ? 

3 0 L Ä S - E T T L Ä N G R E L I V 

3 1 M V H , K U R A T E L E T 

03

N a t i o n e n 

1Qhar 

BÄSTA STOCKHOLMARE, 

Det är nog ingen som har missat att det blir mörkare 

och kallare ute, hösten är här. Men på nationen är 

det fortfarande ljust och varmt. Tiden flyger förbi och det ena 

evenemanget löser av det andra i en rasande fart. Jag kan med 

glädje berätta att vi har varit riktigt välbesökta under den gångna 

tiden av höstterminen, och att vi med största sannolikhet 

har ett nytt medlemsrekord sett både till antalet men också antal 

inskrivna recentiorer! 

I skrivande stund har vi just avnjutit en storslagen 

Höstgasque med 04-släpp och liveband. Dagen efter det 

(Scht)oktoberfest, där vi dansade till tonerna av bandet Café 

Innsbruck. Det var en sådan helg som lämnar ytterst få oberörda 

och vi samlar nu krafterna för ett besök hos vår kära vännation, 

Malmö Nation, i Lund. Det är Ålagillet som stundar och 

det känns fantastiskt trevligt att få åka och hälsa på. 

I övrigt och utöver de ständiga kalasen har vi en ny 

hemsida att vänta inom kort som ska ge nationen något av ett 

ansiktslyft. En lansering av nya träningskläder ligger också runt 

hörnet och för ett par veckor sedan sprang 40 (!) ämbetsmän 5 

km för Världens barn. 

Vi hade för första gången på länge ett helt hus fram 

tills för ett par dagar sen. Renoverat på nästan alla håll och 

kanter. Efter en vattenläcka har dock arbetet med huset satts 

ordet 

igång igen. Det är nog helt enkelt så det blir ibland här på nationen 

- men vi har kul ändå! 

Det var rätt mycket information på rätt lite utrymme 

men i resten av tidningen väntar spännande artiklar och mer 

välskrivna reportage. 

Har ni några frågor och funderingar kan ni alltid nå mig på 

1q@stockholms.se! 

Allt gott! 

Adam af Ugglas 

Förste kurator 

www.stockholms.se 


04


Gåsmiddag – den 

gåtfulla traditionen 

Det nalkas gåsmiddag på Stockholms nation. Vi klär oss i långklänning och frack, gör oss 

vackra i håret och håller förtjusande dejt i armkrok. Gåsmiddag innebär 

tradition, bal och gås för oss på Stockholms nation. Varför vi firar 

traditionen verkar å andra sidan vara en gåta för en del... 

Högtiden vi uppmärksammar 

under den klassiska 

Gåsmiddagen är den vi 

kallar Mårtensafton. Aftonen infaller 

den tionde november årligen. På 

Stockholms nation slår vi oss ner i 

nya salen för gåsmiddag i år lördagen 

den tolfte november. Kvällen för 

oss innebär underhållning, fantastiskt 

sällskap, mat och dryck, följt av dans 

och mingel långt in på småtimmarna. 

Firandet av Mårtensafton 

kom till Sverige för flera hundra år 

sedan. Under högtiden hyllar vi enligt 

traditionen Mårten Gås som är 

en symbol för det helgon som hette 

Sankt Martin. När firandet introducerades 

i Sverige bytte vi namnet från 

Martin till Mårten. Helgonet hade 

sitt ursprung i Frankrike och levde 

enligt sägnen redan på 300-talet e.v.t. 

Vid Sankt Martins utnämning till biskop, 

som han själv inte var förtjust i, 

försökte han gömma sig undan bland 

gäss i en gåsstia. Gässen gav honom till 

känna genom att högljutt kackla. Till 

följd av detta, beslutade Sankt Martin 

att det årligen skulle slaktas och ätas 

TEXT ANNA JOHNSON 

en gås, för att bestraffa gässen för att 

de gett honom till känna. Det var på 

så vis gåsen tillfördes historien och äts 

än idag för att hedra Sankt Martin. 

Traditionen spred sig 

uteslutande till den högre sociala 

samhällsklassen när firandet av högtiden 

inleddes i Sverige. Senare, under 

1900-talet, etablerade sig gåstraditionen 

hos hela befolkningen, från 

söder till norr, men firandet skulle komma 

att avta inom kort. Idag är högtiden 

någorlunda vedertagen i Skåne men 

sällsynt i resten av Sverige. Det tros 

bero på att gåsuppfödningar runtom i 

landet upphörde och gjorde det svårt 

att få tag på gås. I Skåne fortsatte gåsuppfödningen 

och traditionen kunde 

hållas vid liv, tills än idag. Stockholms 

nation ligger mer norrut än så, trots detta 

har traditionen fortlevt på nationen. 

Enligt den klassiska Mårten 

Gås-menyn serveras till förrätt svartsoppa 

och till huvudrätt givetvis gås. 

Svartsoppan har en tendens att ge 

gäster ett obehagligt intryck, ifall vana 

inte finns. Huvudingrediensen gåsblod, 

eller grisblod i modernare tappning, 

kan för vissa ha en motbjudande effekt. 

Den innehåller därtill rödvin och 

konjak samt varierande kryddor såsom 

kanel och nejlika, bland annat. Till färgen 

är soppan svart, eller åtminstone 

väldigt mörkt brun, därav dess namn. 

Min egen erfarenhet, av 

att äta svartsoppa, har lärt mig att 

övning ger färdighet även när det gäller 

smak. Till en början är den gemene 

inställningen ofta att det är oaptitligt, 

mycket till följd av vetskapen om 

dess innehåll. Efter tillräckligt många 

smakprov blir den tämligen aptitlig, 

enligt mitt tycke. Hemligheten 

är att inte låta sig avskräckas. 

I min skånska släkt lever 

traditionen kvar. Under Mårtensaftonmiddagen 

samlas hela släkten för att äta 

av både gåsen och av svartsoppan, tillagad 

med omsorg av mormor själv. Vi 

bär inte balklänning eller frack, emellertid 

uppskattar jag den högklassiga 

versionen vi firar på Stockholms nation. 

Välkomna till höstens 

höjdpunkt – gåsmiddag. 

05


Nationens pionjärer – 

Trygghetsgruppen. 

Ingen som har befunnit sig på Stocken under den senaste tiden kan väl ha missat affischerna 

som sitter uppe på alla tänkbara ställen. Nationen – med Trygghetsgruppen i spetsen – jobbar 

stenhårt på att förbättra miljön för alla medlemmar, affischerna är bara toppen av isberget. 

Jag sitter ner med Hedvig Heijne, en av initiativtagarna till Trygghetsgruppen, för att 

höra hur tankarna gick när allting startades och om vad som händer innanför husets väggar just 

nu. Här följer en redogörelse över vad som berättades över en varsin sallad en fredagslunch. 

TEXT KLARA PRINTZ BILD ELIN COLMSJÖ 

N 

ationer, och studentsammanhang 

överlag känns 

för många som en 

egen liten bubbla. Ett ställe där man 

är avskärmad från resten av världen. 

Ingen som inte är, eller har varit här, 

kommer någonsin förstå. Men är det 

verkligen så? Varför skulle inte studentlivet 

spegla samhället, och dess problematik, 

i stort? Självklart gör det det. 

Sorgligt nog går vi inte fria 

från patriarkala strukturer, sexuella 

trakasserier och normativa antaganden. 

Dessa problem kommer finnas överallt 

där det finns människor, men man 

kan välja att arbeta aktivt emot det. 

Stockholms nation har länge 

haft stadgar och värdegrunder. Här 

kommer Trygghetsgruppen in, som har 

sett ett behov av att damma av dessa 

I trygghetsgruppen ingår 

hela kuratelet samt restaurangchefen. 

Utöver det 

finns fyra framnominerade 

ämbetsmän, just nu sitter 

Jakob Tufvesson, Hedvig 

Heijne, Lisa Olofsson och 

Freja Liljedahl. 

stadgar. Trygghetsgruppen delar en 

vision om att ”utbildning i jämlikhet 

ska vara lika självklart för ämbetsmän 

så som en Anticimexkurs är för 

restaurangarbetare”, förklarar Hedvig. 

I början var det tänkt att 

Trygghetsgruppen skulle finnas till 

företrädelsevis för ämbetsmän på nationen. 

Ett samordnande organ som 

kan fungera som bollplank till kuratelet, 

som stöd för personer som känner sig 

utsatta och som inbjudare av föreläsare 

eller workshopledare. Snabbt insåg de 

att ska man attackera ett problem, så 

räcker det inte med några upplysta få. 

Dessutom, förtjänar inte alla medlemmar 

att känna sig trygga i vårt hus? 

Arbetet drog igång direkt. 

En grupp sattes ihop, värdegrunderna 

dammades av, enkäter skickades 

06


ut, affischer formgavs, det snackades 

med klubbverkare och andra nationer 

involverades. Projektet var ett faktum. 

Reaktionerna har inte låtit 

vänta på sig. Gruppen har fått 

överväldigande positiv respons, först 

från kuratelet, sedan från ämbetsmannakåren, 

och numera också från 

de människor som rör sig på stocken. 

Självklart fanns det några tvivlare som 

ifrågasatte om det verkligen fanns ett 

problem, och om det var upp till nationen 

att ta tag i det. Under en diskussion 

om enkätsvaren som lämnats 

in öppnades många dörrar till nya 

synsätt, och mot slutet av ämbetsmannadagen 

var de flesta rörande överens 

om att trygghetsgruppen är ett välbehövt 

inslag. ”Hur skulle det egentligen 

se ut med ett företag på 160 

anställda utan HR?”, menar Hedvig. 

Framtiden ser ljus ut, 

och Trygghetsgruppen hoppas på 

ett utökat samarbete med de andra 

nationerna i deras kamp för 

jämställdhet och trygghet för alla. 

Tradition är ett ord som är högt aktat 

i nationskretsar, men på Stockholms 

nation är vi övertygade 

om att inte allt var bättre förr. 

Kom ihåg att du alltid kan ta kontakt med 

Trygghetsgruppen om det är något du vill ta 

upp, eller om du bara har ett tips på en grym 

föreläsare du vill att deska boka in. De finns 

på trygghetsgruppen@stockholms.se. 

07


RECCEMOTTAGNING 

2016-09-13 

Terminen drog i vanlig ordning igång med ett hejdundrande tempo och den så 

kallade Sthlmsveckan. Under denna vecka fick våra ärade recentiorer ta del av bland 

annat Reccemottagningen och Reccepubrundan. Under Reccemottagningen fick 

alla chansen att träffa nationens olika verksamheter och förhoppningsvis få lite inspiration 

till vad de själva kan engagera sig i inför framtiden. Detta skedde såklart under 

lite tävlingsinriktade former där olika stadsdelar slogs om den prestigefyllda vinsten. 

Kvällen avslutades med en första sittning där fokus låg, inte bara på att ha trevligt, utan 

också på att lära sig hur man skålar och dricker snaps. Stockholms nation i all ära, men 

under pubrundan visades även fler av de andra nationerna upp. Självklart avslutades 

kvällen ändå i vårt älskade hus och Kakel gungade under fötterna på taggade reccar. 

08


RECENTIORSGASQUE 


Sthlmsveckan avslutas alltid med den traditionella Recentiorsgasquen. Som så 

många före desamlades terminens recentiorer för att tillsammans tåga till Slottet 

där en ceremoni hölls. Under sittningen senare på kvällen sjöngs och skålades 

det i bästa manér samtidigt som grunden till ett rikare studentliv lades. På släppet 

flockades fler nykomlingar tillsammans med mer erfarna nationsmedlemmar, 

samt en och en annan räv – allt för att hälsa våra reccar välkomna! 

09


ETT ANSPRÅKSLÖST 

SAMLEVNADSMANIFEST FÖR 

STOCKHOLMS NATION 

TEXT HANNA BÄÄRNHIELM 

Ärade gamla stockholmare, nya stockholmare och ni som är i gråzonen, 

härligt att ni läser Holmiensis. Jag har tidigare berört ämnen gällande konverserande 

under sittningar och hur man kan laga mat och ragga. I detta nummer 

tänkte jag ta och reda ut det här gällande om hur man beter sig på en nation. 

VVad är Stockholms nation? 

I den mest enkla 

förklaringen är Stockholms nation 

ett par väggar och rum, ett tak och 

en grund. Så enkelt skulle svaret kunna 

vara. Men så enkelt är det inte och 

det vet vi. Vi som utgör medlemmarna 

av Nationen. Fråga var och en av oss 

och vi skulle komma med en massa 

svar, alla olika. För Nationen betyder 

något annorlunda för alla oss. Nationen 

är till för fest, eller vänner, eller 

trygghet, eller mat, eller arbete, eller 

minnen. En nation kan vara mycket. 

Man skulle även kunna vara så extrem 

och säga att det är vi som utgör 

nationen, det är vi som besjälar dessa 

väggar, rum, tak och grund. Stockholms 

nation är vi. Att det är genom oss 

som Nationen speglas och då betyder 

det även att vi har ett ansvar. Vi har 

10


ett ansvar för att presentera Nationen 

som ”den bästa av världar”, om man 

ska låna ett uttryck från Voltaire (läs: 

enbart låna själva uttrycket, inte filosofin). 

Vad är då detta, ”den bästa av 

världar”? Och vem kan skilja på vad 

som är bra från dåligt, är det jag? Nej, 

jag kan inte ta på mig ett sådant stort 

ansvar. Det är nog faktiskt så att alla på 

Nationen måste ta på sig detta ansvar. 

Vi befinner oss i en tid i 

livet där utsvävningar är accepterat. 

Det är under tiden som student som 

vi kan hålla på med sådant som annars 

kan anses ociviliserat. Om det så 

är att kasta ut en soffa på en efterfest, 

stå och skrika på balkongen klockan 

“Vi kan självfallet 

inte styra över hur 

alla uppfattar sin tid 

med studentlivet, 

men vi kan se till att 

man kommer ihåg 

Stockholms nation 

som en glad plats i 

prunkande färger.” 

tio en vardagskväll eller att bara allmänt 

leva dekadent. Kort sagt är det 

nu vi kan prova på att leva, på riktigt. 

För sen tar det slut, ungdomen och 

studentlivet kommer tyvärr inte kunna 

vara ledsagare genom hela våra liv. 

Men vi kommer behålla minnet av 

dem. Se bara på någon ur den äldre 

generationen. Hur deras ansikte slätas 

ut och ögonen blir nästan immiga när 

studentlivet kommer på tal - “det var 

väl tider”. Men vissa kan komma ihåg 

studentlivet som något mindre drömlikt, 

nästan mer som något grått och 

mardrömslikt. Vi kan självfallet inte 

styra över hur alla uppfattar sin tid 

med studentlivet, men vi kan se till att 

man kommer ihåg Stockholms nation 

som en glad plats i prunkande färger. 

Jag har tänk nu ett tag på hur 

vi skulle kunna göra detta. Tänkt på hur 

vi ska bete oss mot varandra och andra. 

Det är i den här stunden jag skulle 

vilja författa en bildningsroman, vara 

oraklet med alla sanna svar, profeten 

på toppen av berget. Ge tio lektioner 

i hur man är på nation. Men jag kan 

inte förmå mig att skriva ut vad detta 

skulle innebära. För inte vill jag predika 

och jag vill verkligen inte förarga 

någon, för jag är tyvärr en väldigt konflikträdd 

person. Så vad skriver man då? 

Kanske skriver man om en påhittat 

plats, där det fanns en backe och i 

slutet av denna backe fanns ett hus på 

lut. Detta hus var rätt så egendomligt. 

För samtidigt som ingen bor i det, bor 

det en massa människor där, men bara 

måndag-fredag, mellan frukost och när 

1Q gått hem för dagen. Det finns inga 

sängar i detta hus. Man ska inte sova 

där, men ibland råkar vissa göra det. 

Men man kan äta där och man kan 

dansa där och man kan träffa människor 

där och man kan plugga där och 

man kan glömma bort stress där – på 

många olika sätt. Man kan jobba där, 

man kan hjälpa till där, man måste 

städa där, vissa måste handla mat där, 

laga mat och diska där. Vissa jobbar 

där på heltid, andra jobbar där, för att 

de vill. Alla som är där pluggar samma 

eller andra saker. Nästan ingen där är 

egentligen släkt, men de är alla som en 

enda stor familj, trots att många tillkommer 

och byts ut varje halvår. Hur 

kan det gå till? Jo, det ska du få höra. 

Det är så för att alla där respekterar varandra 

och de är väldigt intelligenta, så 

de kan skilja på rätt och fel och detta 

gör att alla kan vara där i samexistens. 

“Man skulle även 

kunna vara så extrem 

och säga att 

det är vi som utgör 

nationen, det är vi 

som besjälar dessa 

väggar, rum, tak 

och grund.” 

Det sägs att de som är där har fattat 

poängen med livet. Att livet är för 

kort för att vara elaka mot varandra, 

att livet istället borde gå ut på 

att man ska bjuda på sig själv. De ser 

varandra i ögonen och säger hej, de 

kan prata med alla och de kan skratta 

ihop. På torsdagar kan man till och 

med höra dem skåla och slå klackarna 

i taket tillsammans. Ibland har de 

stora middagar ihop, och då kan även 

andra vara med. Men det märks inte, 

för alla är och känner sig välkomna där. 

Jag har haft äran att sätta min fot där 

flera gånger om. Jag har sett de ståtliga 

rummen, och känt värmen som utstrålades 

från varje person. Det var fint. 

Men i all denna värmande prakt finns 

en kyla, den smyger sig runt grunden 

och väntar på att någon ska släppa in 

den. Det har ännu inte hänt, mer än 

enstaka gånger, men då har den bara 

hunnit in i hallen innan man fick tag 

och slängde ut den. Det skulle vara 

hemskt bedrövligt att se en sådan varm 

plats bli ett hem för en sådan kyla... 

11


S.N.A.K. 


12


Lördag morgon, den 1 oktober, gick startskottet till årets upplaga av S.N.A.K. 

Akronymen som står för ”Stockholms nations automobilklubb” är ett rebusrally 

som i år hade temat ”Jorden runt på 8 timmar”. Tävlingen går ut på att hitta och 

ta sig till de stationer som placerats ut i och kring Uppsala, lösa kluriga gåtor och utföra 

knäppa uppdrag på kortast möjliga tid för att vinna så många poäng som möjligt. 

De tävlande lagen, iklädda festliga outfits inspirerade av temat, spurtade Uppsala 

runt i jakten på poäng. Ölsvep, äggkast och norsk fylla var några av uppdragen ute på 

plats hos stationsvärdarna. Dagen avslutades med en sittning i Nya salen och vinnarna 

av S.N.A.K. 2016 kunde koras. Stort grattis till El Taco Truck som kammade hem vinsten! 

13


HÖSTGASQUE 


14


SCHTOKTOBERFEST 


15

N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r 

Skytteanska priset 

“Den 1:a oktober tilldelades Jon Elster det Skytteanska priset under en ceremoni 

vid Uppsala universitet. Priset tituleras ofta i folkmun som ”Nobelpriset i statskunskap” 

och anses vara världens mest prestigefyllda utmärkelse bland politologer.” 

TEXT JOEL LENELL 

Priset följs åt av en prissumma på 500 

000 kronor. Pengarna härrör från en 

394 år gammal donation av en man 

vid namn Johan Skytte. Den som 

känner sitt Uppsala har säkert hört 

namnet sedan tidigare. Johan Skytte 

har nämligen inte bara efterlämnat 

medlen för världens mest prestigefyllda 

pris för statsvetare. Efter att 

ha bevittnat hur Sverige vann krigen 

i fält för att sedan förlora dem vid 

förhandlingsbordet lät Skytte upprätta 

den Skytteanska professuren i statskunskap 

och vältalighet vid Uppsala 

universitet. Professuren finns kvar 

än idag och är därmed världens äldsta 

bevarade professur i statskunskap. 

Så vem var Johan Skytte? 

Johan Skytte (född Bengtsson) växte 

upp i Nyköping, son till stadens 

borgmästare. Nyköping var vid den 

här tiden en metropol som handelsstad. 

Här samsades svenska köpmän 

jämte tyska, engelska och holländska. 

Johan Bengtssons far hade själv 

gjort sig förmögen på handel med 

tyger och därigenom kommit i kontakt 

med inflytelserika människor i 

Nyköpingstrakten. Faderns framgångar 

var säkerligen viktiga för den unge 

sonens första steg på karriärstrappan. 

Vid 15 års ålder lämnade Johan Sverige 

för vidare studier i Europa. Johans 

begåvning hade väckt uppmärksamhet 

på Nyköpings slott där Gustav Vasas 

yngste son, Hertig Karl (senare Karl 

IX), vid tiden huserade. Hertigen såg 

stor potential i den unge mannen och 

tog därför på sig att bekosta hans utbildning. 

Det skulle komma att bli ett 

knappt decennium med studentliv vid 

de främsta universiteten på kontinenten. 

Under sin studietid behöll Johan 

kontakt med Hertig Karl och vid 19 

års ålder förband han sig att gå i tjänst 

hos hertigen efter fullföljda studier. 

Nio år senare, i december 

1601, kallades Johan till Stockholm. 

Hertig Karl hade nu tillträtt 

som riksföreståndare efter att ha besegrat 

sin brorson Sigismund i strid 

om kronan. Ett av Johans första uppdrag 

var att förhandla gränsdragningar 

med danskarna och han skulle 

snart komma att vinna stort förtroende 

genom sina insatser vid hovet. 

År 1602 utsågs Johan till den 8 årige 

pojken Gustav Adolfs (senare Gustav 

II Adolf) lärare. Snart därpå 

utsågs han även till hovråd och adlades 

Skytte. Den unge pojkens 

dagbok finns bevarad och där omnämner 

Gustav Adolf bl.a. att han 

läst om ”romare” med ”Mäster Johan”. 

Under Skytte lärde sig Gustav 

Adolf såväl franska som tyska, 

italienska och holländska. Han lärde 

sig retorik och matematik. Han undervisades 

i matematikens tillämpbarhet, 

såväl vid anfall som vid fortifikationsupprättande. 

Utbildningen 

hade redan från tidiga år en stark 

kontinental prägel. Skyttes studier 

vid de tyska universiteten hade öppnat 

hans ögon för den omfattande 

bildning Europas kungligheter besatt. 

Nu trädde även Sverige in i ljuset. 

Efter 9 års studier under 

Skytte kröntes kronprinsen till Gustav 

II Adolf. Skyttes uppdrag som lärare 

vid hovet var över. Det dröjde dock 

inte länge innan karriären tog fart 

i annan riktning. Senare, samma år 

som Gustav II Adolfs kröning, utsågs 

Skytte till ståthållare över Västerås 

slott. Parallellt med sitt nya ämbete initierade 

han uppförandet av Grönsöö 

slott på ön Grönsöö i Mälaren. 

16


Vad än han tog sig an gjorde han det 

med bravur. Framgångarna födde nya 

framgångar. Skytte fick så småningom 

titeln president i kungliga räknekammaren. 

Med denna befattning kom 

ansvaret för hela Sveriges penningverk. 

Ytterligare exempel på hans framgång 

manifesteras i Skyttes dubbning till 

engelsk riddare av Kung Jacob efter 

ett försök att låna pengar av engelsmännen. 

Kung Jacob hade varit mäkta 

imponerad av Skyttes vältalighet 

och visade så på sin aktning. Till raden 

av titlar lades snart även riksråd. 

Efter många års tjänstgörande 

i hovets tjänst var det åter tur för Skytte 

att omfamna utbildningen. 1622 utsågs 

Skytte till kansler för Uppsala universitet. 

Skytte såg här vidare möjligheter 

att föra Sverige mot större framgång. 

Den skytteanska professuren i statskunskap 

och vältalighet var ett viktigt 

bidrag för att möjliggöra Sveriges fortsatta 

expansion under stormaktstiden. 

I anknytning till professurens 

upprättande köpte Skytte ett 

hus på Valvgatan invid domkyrkan. 

Huset går under namnet Skytteanum 

och är idag, liksom det var år 1625, 

ämbetsmannabostad för innehavaren 

av den Skytteanska professuren. 

Husets äldsta delar härrör från tiden 

kring skiftet 1300-1400-talet och är 

“Den skytteanska professuren 

i statskunskap 

och vältalighet var 

ett viktigt bidrag för 

att möjliggöra Sveriges 

fortsatta expansion 

under stormaktstiden.” 

därav ett av Uppsalas få bevarade hus 

från medeltiden. På husets fasad finns 

ett antal ankarslutar som lyder H I S 

F R och F M N T G. Bokstäverna står 

för ”Herr Johan Skytte Friherre Riksråd 

Fru Maria Nääf Till Grönsöö”. 

I samma byggnad har en 

gång Uppsalas första studentnation 

inhysts. Nationen tillhörde aldrig 

dagens nationsordning utan 

var en sammanslutning av adelsmän 

grundad av Carl Carlsson Gyllenhielm, 

bror till Gustav II Adolf. 

Enligt professurens instiftelsebrev ska 

tillsättningen av ny professor beslutas 

av Skyttes ättlingar på svärdssidan. 

Ifall släkten dör ut på svärdssidan ska 

tillsättningen ske av döttrarnas manliga 

avkomma såvida de är adliga. Den 

här formen av tillsättningsrätt kallas 

patronat och är sprungen från medeltiden 

då en privatperson kunde 

bygga och äga en kyrka varpå denne 

även ägde rätt att tillsätta prästen efter 

eget tycke. Patronatsrätten vid prästval 

avskaffades i Sverige först 1922. 

Patronatsrätten för tillsättandet av den 

Skytteanska professuren består dock än 

idag och innehas av den äldsta manliga 

medlemmen av ätten Mörner af 

Morlanda. Han äger därmed rätt att 

tillsammans med Uppsala universitetet 

utse professurens innehavare. 

Skyttes eftermäle i lärdomsstaden 

är alltjämt omfattande. 

Det Skytteanska priset ,som omnämndes 

i inledningen, instiftades 

1994 på initiativ av den Skytteanska 

stiftelsens patron Nils Axel Mörner 

i syfte att uppmärksamma de största 

bidragen till statsvetenskapen. 

Årets vinnare Jon Elster tar 

emot priset för hans ”genomborrande, 

skarpsinniga och aldrig sviktande vilja 

till prövning och omprövning av vad 

som förklarar mänskligt beteende”. 

Mer information om priset och dess 

pristagare går att hitta på stiftelsens 

hemsida skytteprize.com. 

17


TIPS på Tips om 

Tips! 


Ibland kan det kännas som om man inte alls vet vart man ska ta 

vägen, kanske under en sten? Och fortsätta sitt liv som daggmask 

eller kanske bara stänga in sig på sitt rum och frustgråta i en 

kudde. Ja, ibland kan man behöva lite tips på studentlivets väg. 

18


Studier 

MAT 

övrigt 

Böcker som du aldrig får sålda på 

kurshemsidor riktade till Uppsalastudenter 

– testa att lägga upp dem på 

Blocket istället. Många gånger finns 

det studenter vid andra skolor som 

faktiskt behöver dina böcker, trots att 

de är några upplagor gamla. Egentligen 

kan du sälja det mesta på Blocket 

om du behöver pengar – sälj sälj! 

Ta och skaffa dig ett kostnadsfritt 

lånekort på stadsbibliotek eller på 

din institution och låna de kursböcker 

du kan. Eller andra böcker och läs. 

Gå med i kåren (kostar 55 kr), så 

får du 10% på Studentbokhandeln. 

Som student på Uppsala universitet 

kan man få tillgång till Office 

365 och använda Word, 

Excel och Powerpoint online kostnadsfritt. 

Du registrerar dig genom 

att skapa ett konto på deras hemsida. 

Svårt att fokusera? Ladda ner den 

kostnadsfria appen Pomodoro time, 

som hjälper dig komma ihåg de viktiga 

pauserna för att orka fokusera. 

Gratis i App Store och Google Play. 

Nuförtiden finns det ett koncept 

som går ut på att man får hem matkassar 

med mat. Det finns flera olika 

företag som erbjuder detta, och 

många olika typer av kassar. De har 

oftast även prova på-veckor. Glöm 

bara inte bort att avbeställa i tid! 

Laga storkok, både till hemmabruk 

och lunchlådor. Om du börjar tröttna 

på dina egna lådor, samla en grupp 

med människor, kompisar eller varför 

inte nya bekanta, och byt lådor mellan 

er. Ha dock koll på kostavvikelser, 

allergier, ja – sätt upp guidelines eller 

regler, så att alla blir mätta och belåtna. 

Provsmak på fredagar i matbutiken 

brukar ofta locka många kunder och 

ibland vara riktigt gott. Med lite finess 

kan dessa ersätta en hel måltid! 

Ta med dig en kompis och gör det till 

ett event, samtidigt som ni får tid att 

genomföra er planerade storhandling. 

YouTube! Här kan du hitta en massa 

tutorials som visar hur man kan 

göra saker själv som kan kosta en 

del i butik. Länge leve hemmagjort! 

Var uppmärksam på matbutikernas 

erbjudande, handla efter vad som 

är rabatterat för tillfället. Både bra 

för variation i din kost och oftast är 

det säsongsbaserat – bra för miljön. 

Skaffa dig ICA Student, eller kort på 

någon annan matbutik. Det är kostnadsfritt 

och ger dig bättre priser i butiken. 

Även bra då du kan föra över pengar 

(läs: utgår från ICA Student nu) till 

kortet och på så sätt budgetera för mat. 

Havregrynsgröt – behöver jag säga 

något mer? 

Minska ämnesomsättningen och 

därav hunger genom att sluta träna 

och därmed matutgifterna. 

Extremt! 

Skaffa en partner och dela på alla 

kostnader. Detta är dock ett litet 

”wild card”, då det kan kräva investering 

för att få personen på fall 

och du är heller inte medveten om 

hur slösaktig/sparsam den andra är. 

Gå och klipp dig hos en frisörelev. Uppsala 

tycks vara staden där det kryllar 

av frisörsalonger, och på flera av dem 

finns det möjlighet att klippa sig hos 

en elev för en betydligt billigare peng. 

Köp likadana strumpor. Alla vet att 

strumpor har en fenomenal förmåga 

att försvinna, så varför inte vara proaktiv 

och inhandla precis likadana strumpor 

– plötsligt kan du maximera antalet 

fungerande par, och slipper gå runt med 

obesläktade strumpor på förfesten. 

Ladda ner appen Tink. Det kan vara 

jobbigt att se sina utgifter i vitögat, 

men på appen kan man sätta upp 

olika gränser inom olika utgiftsområden. 

Tink kan då notifiera dig 

när du överträtt en gräns, du behöver 

heller inte fixa så mycket med 

den, känner oftast igen dina utgifter 

och placerar dem rätt av sig själv. 

Spara på dina gamla toarullar, ta med 

dem till skolan och rulla upp lite 

toapapper. Alternativt sno en hel rulle, 

men detta är lite mer radikalt 

och aningen “viva la vida loca”! 

Kanske rent utav olagligt? 

Extremt! 

Jobba uthyrning på Stocken, om du 

vill ha en enkel och rolig extrainkomst! 

Köp alkohol med APK - ‬alkohol 

per krona. Se på www.apk. 

se (men glöm inte, att dricka måttligt 

är bäst när man har dåligt 

med stålar och varannan vatten!). 

Har du svårt att vakna i tid? Wakie är 

ett community som låter sina medlemmar 

väcka varandra. Sätt klockan på 

08.00 och få ett samtal från USA, Japan 

eller kanske Italien? Buongiorno! 

19


Den bästa 

studentstaden 

Uppsala eller 

Lund? 

20


Som student i Uppsala finns alla förutsättningar för en fantastisk 

studietid. Staden är full av studenter, har gamla anor, 

studentnationer och en gigantisk domkyrka. Utöver Uppsala 

finner vi en annan stad i landet som kännetecknas av likadana 

karaktärsdrag. Vi tar oss söderut och hamnar i Lund. 

Både Lund och Uppsala kan titulera sig universitetsstäder, 

där studentlivet präglar staden. De två städerna är de mest 

traditionella studentstäderna i Sverige. Tiden har kommit att 

reda ut vilken av de två som är den bästa studentstaden. 


J 

ag flyttade från den skånska 

studentstaden Lund till 

Uppsala för att börja plugga. 

Det var snart tre år sedan. Som 

en flitig nationsbesökare under min 

tid i Lund hann jag leva ut det lundensiska 

studentlivet. Min tid har 

kommit att berätta om de skillnader 

jag iakttagit mellan Uppsala och 

Lund, till alla som så nyfiket undrat. 

För att inleda med något av 

det mest uppenbara, är Lund en kännbart 

mindre stad än Uppsala. Som jag 

upplever det, har Uppsala fler sevärdheter, 

något fler barer och klubbar för 

icke-studenter och ett centrum som tar 

längre tid än 20 minuter att vandra igenom. 

Uppsala är mer stilfullt arkitekturmässigt 

medan Lund går mer åt det 

mysiga hållet. För oss i Uppsala som 

vill lämna studentbubblan en stund 

finns närheten till Stockholm. Lundaborna 

har istället Köpenhamn, som en 

större och händelserik stad, inom räck 

21

N u d l e r , s t u d e r & s t å l a r 

håll. Har de inte fått nog av bred dialekt 

i Skåne får de sig en rejäl dos där. 

Första intrycket av Lund 

brukar vara att det är mysigt och att 

”I Uppsala sprutar vi 

champagne och i 

Lund gör man... inte 

det.” 

det är kullersten och gathus överallt. 

Som novisch, Lundastudentens motsvarighet 

till Uppsalas recentior, är det 

kul att hänga på nationerna. Ifall du 

nu ser nationerna framför dig som välputsade, 

pampiga hus behöver du tyvärr 

tänka om. Nationshusen i Lund är ofta 

något slitna bostadshus, där studenterna 

också kan bo. Kontor och lokaler 

har de i bottenvåningen samt nattklubb 

i källaren. Uppsalas nationer framstår 

som mindre slott i jämförelse med 

nationerna i Lund. Min uppfattning 

är också att nationerna i Uppsala har 

fler aktiva verksamheter och ger mig 

ett allmänt mer professionellt intryck. 

I källare till dessa bostadshus 

styr nationerna i Lund sina nattklubbar. 

Det är avslappnad stämning på 

klubbarna och till vissa kan du i princip 

komma iklädd mjukisbrallor. Lokalerna 

är ofta ganska små och det blir varmt 

och svettigt. Inget att jämföra med 

takhöjden i Nya. Det är billigare priser 

i baren men ett glest utbud. Hörsägen 

säger att Lundastudenten tröttnar på 

att kalasa i dessa källare ungefär termin 

fyra. I Uppsala är jag inne på termin 

sex och jag har nog aldrig flängt 

lika mycket med håret i Kakel som nu. 

Sista april blir både Uppsala 

och Lund varsitt Mecka för valborgsfirare. 

Jag har firat tre Valborg i Uppsala 

och spenderat tre i Lund. I Uppsala 

sprutar vi champagne och i Lund gör 

man... inte det. I Lund har de en stökig, 

skräpig picknick i en park som följs 

upp av dagsfester med bokade akter. I 

Uppsala har den intorkade champagnen 

satt sig i precis allt men framförallt 

har du haft en av årets bästa dagar 

på champagnegalopp. Jag skulle inte 

någonsin byta ut champagnegaloppen 

mot picknick och dagsfest i Lund. 

Vårbal är en traditionsenlig 

tillställning i de båda städerna. I Uppsala 

håller balen godare ordning, vi sitter 

ner under sittningen och håller tyst under 

tal och framträdande. Servering av 

snaps sker i snapsglas, vilket verkar vara 

få förunnat. Vid Malmö nations vårbal 

i Lund används medicinkoppar för 

”Servering av snaps 

sker i snapsglas, 

vilket verkar vara få 

förunnat.” 

samma syfte. Uppklädd från topp till tå 

föredrar jag att inte serveras snapsen ur 

medicinkopp. Vid vår vårbal krävs det 

få marskalkar för att hålla ordning på 

oss gäster. Vid Malmö nations vårbal i 

Lund har de två marskalkar vid varenda 

bord och borden är många. Det verkar 

vara ingen pli på dessa Lundastudenter. 

Välfriserade är något de å 

andra sidan tycks vara. Jag misstänker 

Lundastudenten för att i genomsnitt 

vara mer fåfäng än Uppsalastudenten 

men har inga egentliga 

belägg mer än min intuitiva känsla. 

Där nere i söder har de 

en skånsk vinter, vilket är detsamma 

som en blandning mellan vinter och 

höst. Det är ruggig blåst, sällan riktigt 

kallt, saknar ofta snö och blir det snö 

smälter det snabbt till slask. Uppsalas 

vinterdagar är kalla och förhoppningsvis 

har ett mysigt snötäcke lagt sig 

över hus och gator. Smaken är som 

baken, även gällande snö kontra slask. 

Jag kan konstatera att: 

flytt från Lund till Uppsala för att 

plugga har varit något av de bättre 

valen jag gjort. Uppsala har inte 

bara den finaste domkyrkan utan 

är också, utsedd av mig, den bättre 

staden att studera i. Grattis till din 

studietid i den bästa studentstaden. 

22

K u l t u r & N ö j e 

Exploring the trails of 

ancient Uppsala 

TEXT JOHN SANCHEZ 

Up the road from a university that has 

just celebrated its 539th birthday and 

down a path that looks like it leads nowhere, 

there is an ancient burial ground 

that has existed since pagan times. This 

path is nothing incredibly special, yet 

the simplicity of it makes it incredible. 

For example, when you find the trail 

entrance it looks as though the trail 

leads nowhere. There are no massive 

mountains or canyons but there is an 

expansive countryside that takes your 

breath away. There are parts on the trail 

that a person can forget that the fourth 

largest city in Sweden is no more than 

five kilometers away. To someone from 

an area around Los Angeles, where 

cities never seem to end, it is nice to 

go out and walk for a few minutes and 

just be able to forget. On this trail a 

person could forget their responsibilities 

and that is something not many 

places in this world can accomplish. 

At the end of this trail is Gamla Uppsala, 

the site of the former church 

of Uppsala. See, in medieval times, 

the modern city of Uppsala was actually 

Östra Aros, and Gamla Uppsala 

was Uppsala. Around the 12th 

century, the church of Uppsala burnt 

down and this was a problem because 

back in medieval times churches were 

the center of the city. So, a new cathedral 

was built in Östra Aros, and 

since churches were the city centers, 

it would later be renamed Uppsala. 

It is an incredible place, Uppsala, one 

that has a history spanning thousands 

of years. I have never been in a place 

that has buildings that are older than 

my country. I am John Sanchez, an 

American foreign exchange student 

here. When I entered the city of Uppsala, 

it was incredible to see bridges 

and roads that people have been using 

for hundreds of years, each with a different 

story. That is why I came here, 

to find stories throughout the city and 

add some to my own. So, keep an eye 

out for future columns, because you 

never know if I will find more stories 

to tell from a city as old as this. 

“When I entered the city of Uppsala, it was incredible 

to see bridges and roads that people have been 

using for hundreds of years, each with a different story.” 

23


Artikelserie: 

Språkets makt 

ATT TROLLA 

MED ORD 

TEXT CLARA MONSERRAT FORSSÉN 

Alla som någonsin har sett en politiker orera vet hur skickligt man kan 

vända på ord för att vinkla något till sin fördel och kasta skugga på 

någon annan. Eller hur man med vackra ord kan utrycka mycket men i 

slutändan inte säga någonting. Om du någon gång haft att göra med 

en manipulativ narcissist har du kanske fått bevittna hur hen lyckats 

få sig själv att framträda som Guds bästa gåva medan du framstått 

i dålig dager. Av någon outgrundlig anledning charmar hen alla i sin 

omgivning och får alltid sin vilja igenom. Nästan helt omärkbart kan 

man med lite härskarteknik linda folk runt sitt lillfinger; få människor att 

kuva sig, springa ens ärenden, göra saker de inte vill och ge dem skuldkänslor 

för saker de inte har gjort. Språk är helt enkelt en viktig del i 

maktutövande. Men samtidigt som makt kan nyttjas och utnyttjas, kan 

språkets makt användas som en stark kraft när man väl genomskådat 

retoriken. 

I denna artikelserie kommer vi att visa hur språket på olika sätt 

kan manipulera vår självuppfattning och världsbild. Men också hur 

man med rätt analysverktyg kan få syn på manipulationer och sticka 

hål på ”sanningar”. 

24


För att förstå hur mentalt påverkbara 

vi är, måste man förstå lite av 

språkets kulturella mekanismer. Det 

som man kanske inte så ofta tänker 

på är hur de ord vi använder oss av för 

att beskriva vår omgivning också formar 

vår uppfattning av verkligheten. 

Att vi till exempel har valt att kalla 

de pinnar som håller upp en sits för 

”stolsben” är ett exempel på hur vår 

världsbild är präglad av metaforer – vi 

ser verkligheten i termer av sådant vi 

är bekanta med och kan relatera till. 

Och hur det sedan kan gå så långt som 

när de under den viktorianska eran 

var tvungna att täcka stolsben med 

tyg eftersom de gav associationer till 

kvinnliga former. Ett idag rätt så skrattretande 

exempel på hur vår perception 

av verkligheten är kulturellt betingad. 

Ett annat exempel på hur 

metaforik präglar hela vårt sätt att se på 

en företeelse är det om argumentation. 

Åtminstone i västvärlden är argumenterande 

något som vi ofta beskriver 

i krigstermer. Vi ”anfaller” och ”går 

till attack”, ”försvarar oss”, ”försöker 

medla” och ”lägger ned stridsyxan”. 

Antingen så ”vinner vi striden”, med 

”segerflaggan i topp” eller så tvingas 

vi ”erkänna oss besegrade”. Hela vår 

syn på diskuterande är upplagt som att 

vi går till attack, retirerar eller går till 

motattack, för att slutligen kunna utlysa 

en segrare och en förlorare i slaget. 

Det kanske känns självklart för oss 

att prata om debatt på det här sättet – 

någon måste väl vinna ordkriget? Men 

faktum är att argumentation inte alltid 

har handlat om att vinna. Exempelvis 

har vi de gamla grekerna som utvecklade 

det som kallas dialektik – konsten 

att diskutera. Dialektik används 

för att komma fram till en gemensam 

slutsats – en ”syntes”. Tes ställs mot 

antites för att till slut komma fram till 

nya insikter. Ett slags pyramidbygge. 

Man skulle också kunna argumentera 

för att en debatt lika gärna kan liknas 

vid en dans, där två eller flera parter i 

samspel ”leker” med varandra. Fundera 

själv på hur ett sådant synsätt skulle 

“Att vi till exempel har 

valt att kalla de pinnar 

som håller upp en 

sits för ”stolsben” är ett 

exempel på hur vår 

världsbild är präglad 

av metaforer.” 

förändra din bild av en argumentation. 

Kanske skulle det hela kopplas 

mindre till konfliktsökande och ärelystnad, 

och istället ses som ett nyfiket 

utforskande där utgången är den bästa 

lösningen för alla inblandade parter. 

När man pratar om hur språk formar 

vår verklighet kan man inte låta bli att 

nämna språkets så kallade performativitet. 

För den som inte är så insatt i 

språkfilosofi ska jag försöka förklara. 

Språkets performativa kraft syftar till 

de yttranden som är lika med en handling, 

med effekt och verkan. Ett vanligt 

exempel är när prästen förklarar 

brudparet man och hustru. Utan den 

meningen uttalad av en präst är inte äktenskapet 

ett lagligt faktum. Performativitet 

är ett begrepp som även fått stor 

betydelse inom genusteori. Ofta kan det 

handla om hur identiteter skapas beroende 

av hur man pratar om sig själv 

och andra. Att till exempel proklamera 

att den nyfödda är en flicka eller pojke 

är en språkhandling som får praktiska 

efterföljder – det avgör hur vi därefter 

ser på och behandlar den nyfödda. 

Uppmärksammandet av 

språkets performativa kraft kan ge 

oss lite självinsikt ¬– insikt i hur vi är 

medskapare i formandet av vår tillvaro, 

oss själva och samhällets ”sanningar”. 

Det i sin tur innebär ju också att vi 

kan bryta vissa mönster och skapa en 

verklighet som är mer ”sann” för oss. 

I kommande delar av den 

här artikelserien kommer vi att lyfta 

vardagliga situationer där vi påverkas 

av språkliga tankefällor. Men också hur 

man kan uppmärksamma när den manipulativa 

narcissisten är i farten. Med 

rätt glasögon kan man avslöja mentala 

vanföreställningar och låta ordkonstnären 

smaka på sin egen medicin. 

25


HÖST, HÅNGEL 

OCH HUDUTSLAG 

TEXT JOEL LENELL 

Morgonkylan, de gulnande löven och de mörka kvällarna talar sitt klara språk. 

Hösten är åter i antågande. Studenterna har än en gång intagit Uppsala och 

väckt staden ur sin sommardvala. Här finns mycket att glädjas över. Vännerna 

återförenas, torsdagsklubbarna har öppnat och pollensäsongen är över. 

En av höstens tidiga höjdpunkter 

är utdelningen av Ig Nobelpriset. 

Priset delas ut på Sanders Theatre 

vid Harvarduniversitetet och syftar 

till att lyfta fram forskning som 

får oss att både skratta och tänka. 

I skrivande stund har årets 

pristagare ännu inte tillkännagivits 

men det finns mycket lärdom att 

hämta från tidigare års vinnare. En 

personlig favorit är 2015 års medicinpris 

som tilldelades två forskargrupper 

vilka studerat gynnsamma 

hälsoeffekter av intensivt kyssande. 

Andra intressanta 

“En av höstens tidiga 

höjdpunkter är 

utdelningen av Ig 

Nobelpriset.” 

upptäckter som uppmärksammats 

med Ig Nobelpriset är bl.a. att 

kycklingar föredrar vackra människor. 

Att hjärttransplanterade 

möss lever längre om de får lyssna 

på opera. Och att schimpanser 

kan känna igen varandra utifrån 

bilder på varandras rumpor. 

Det är sedan tidigare känt att stress 

förmår kroppen att öka antalet allergimedierande 

celler hos patienter 

med astma. Stress har även förmågan 

att öka graden av allergiska utslag 

hos patienter med sjukdommarna allergisk 

rinit och atopisk dermatit. Å 

andra sidan är det dokumenterat att 

skratt minskar graden av allergiska 

utslag vid dessa tillstånd. Den här 

kunskapen indikerar på att allergiska 

reaktioner kan moduleras utav känslor. 

Mot bakgrund av detta har förra årets 

mottagare av Ig-nobels medicinpris 

undersökt hur sjukdomarna atopiskt 

26


eksem och allergisk rinit påverkas av 

ohämmat kyssande – ni vet sådant som 

pågår längst in i kakel på torsdagarna. 

De 24 studiedeltagarna stängdes 

in i rum med sin partner och kysstes 

under ackompanjemang av musik i 30 

minuter. Precis innan, och precis efter 

kyssandet, togs blodprover för att 

bestämma antalet immunförsvarsaktiva 

celler samt halten ämnen som triggar 

immunförsvaret. I den här studien såg 

man att halten immunförsvarstriggande 

ämnen sjönk efter kyssandet. 

“Är det en brinnande 

åtrå – eller 

enbart ett exempel 

på klassiskt betingad 

självbehandling?” 

Samma forskargrupp har undersökt om 

samlag kan lindra allergiska hudreaktioner. 

Studien utformades enligt 

cross-over design vilket innebär att respektive 

par utgör sina egna referenser. 

En partner i varje par hade en konstaterad 

allergi. 30 minuter innan samlag 

utfördes ett allergitest. Därpå följde den 

Sexuella akten i 20 minuter. Omedelbart 

efter det fullföljda samlaget gjordes 

åter allergitestet. Resultaten jämfördes 

med en kontrollsession där deltagarna 

enbart kramades i 20 minuter. Studien 

visar att samlaget signifikant minskar 

reaktionen i allergitestet. Något 

sådant ses inte efter enbart kramande. 

För den som besväras av allergi 

kommer ofta lindring till hösten. 

Visst har vi den utdöende pollensäsongen 

att tacka för mycket. Men kanske 

är det så att även kvalsterallergikerna 

finner lindring vid sommarens slut. Det 

intensiva kyssandet som sker runt om 

oss på festerna kanske har fler nyanser 

än det först ger sken av. Är det en brinnande 

åtrå – eller enbart ett exempel 

på klassiskt betingad självbehandling? 

Vad man ännu inte undersökt 

är ifall allergiker söker intimt 

umgänge i högre utsträckning än 

normalpopulationen. Kanske frågan 

om pollenallergi letar sig in i dejtingsidornas 

algoritmer för att vägleda singlarna 

till den perfekta matchningen. 

Den tidigare nämnda hudsjukdomen 

atopisk dermatit följs ibland 

åt av en överkänslighet för latex. 2015 

års medicinpristagare har även studerat 

dessa tillstånd närmare avseende 

möjligheten att lindra hudbesvär med 

musik. Man fann att hudutslag orsakade 

av latex hos patienter med 

atopisk dermatit lindrades av 

att lyssna på Mozart. Beethoven 

“Efter att hånglandet 

i kakel lindrat 

luftvägsbesvären 

och det närmar sig 

mer intima aktiviteter 

i sängkammaren 

är det alltså Mozart 

som gäller när latexgummit 

ska på.” 

kunde inte förmå samma resultat. 

Den här kunskapen bjuder den astmatiska 

latexallergikern på några 

lifehacks. Efter att hånglandet i kakel 

lindrat luftvägsbesvären och det 

närmar sig mer intima aktiviteter i 

sängkammaren är det alltså Mozart 

som gäller när latexgummit ska på. 

Årets Ig Nobelpris delades 

ut den 22 september och lyfte fram 

många fler roliga och tankeväckande 

studier. Fördjupad information 

om prisen går att finna på Annals 

of Improbable Researchs hemsida. 

27


Trött på GT? 

TEXT KLARA PRINTZ 

Har du kanske precis börjat gå ut och känner dig lite vilsen? 

Eller vill du imponera på polar-na i baren? Kanske är du bara 

sugen på att testa något nytt? Här kommer några tips på 

vad du kan beställa nästa gång du är ute och härjar i Kakel. 

Lynchburg 

Lemonade 

Syrlig och apelsinig. En lite 

grabbigare PO, det vill säga 

lättdrucken men med en touch 

av rivighet. Perfekt som första 

runda när du laddar upp 

inför en svettig kväll i 

Kakel. 

PO 

Drinkarnas Britney Spears. Fruktig, 

söt och supergod, men lite för mycket 

efter ett tag. Passar bra som mellandrink 

när du sugit i dig ett par av det bittrare 

slaget. Trots att den är rosa beställs den 

lika flitigt av killar som tjejer. Inga 

könsstereotyper här inte! 

28 

Amaretto 

sour 

Definitionen av sötsur. Skäm bort 

dig själv med denna jetset-drink. 

*Gör sig bäst som mingeldrink då den 

serveras i ett lågt glas. Trots att den 

kostar lika mycket som en vanlig GT 

känns den lite extra lyxig, vilket är 

varför inga centiliter får gå till 

spillo! 

RBV 

Redbull. Vodka. Vad mer behöver sägas? 

- Alla ekonomers favorit efter ett ”långt” 

pluggpass på eko. Är du inte ekonom kan 

du självklart ta en ändå, men med risk 

för att misstas för en… 

Whiskey sour 

En lite snällare, syrligare variant 

av whiskey i drinkformat. Om man 

försöker lära sig att gilla whiskey kan 

det vara en bra idé att börja här. Denna 

är också mer gjord för ett vuxet varv i 

landskap. *Varning, denna är betydligt 

värre på väg upp än ner.


Tequila 

Oerhört fruktansvärt, fast ändå lite 

gott. Bartendern hatar dig och din 

önskan om salt och citron, men det blir 

ju så mycket roligare då! Denna beställs 

antingen av folk som inte kan några andra 

shots, eller av folk som tycker att 

alkoholkonsumtion borde räknas som 

en sport. 

P2 

En spexigare Sprite. Mångas 

favorit från ungdomen, och ofta 

ett tecken på att någon är ny i stan. 

Denna är bra om du verkligen inte 

gillar smaken av sprit. 

Jägermeister 

Drick det inte. Det här är ingen 

jävla afterski. 

White 

Russian 

som kall oboy, fast med sprit. Bra 

drink att lugna magen med om du 

är ute för 

andra dagen i rad. Funkar också 

utmärkt som återställare innan 

någon av nationens legendariska 

bruncher. 

Skakade 

shots 

En sockerchock i valfri färg och 

smak. Rosa, gul, grön. Ananas, citron, 

enhörnig, you name it. Ta en till dig, till 

din kompis och till Fan och hans moster. 

Tentan gick bra? Tentan gick skit? Skakade 

shots löser allt. *Beställ många 

samtidigt för att slippa irriterade suckar 

från bartendern. 

29


LÄS - ETT LÄNGRE LIV 

Kanske inte när det första lövet ligger där en morgon, lämnat åt sitt öde. Kanske 

inte heller när det har fått sällskap av fem, eller tjugo andra. Men när asfalten 

börjar bli svår att skymta vill vi stänga våra fönster, tända flera ljuskällor, 

dra en filt över huvudet och lägga oss i fosterställning. Det är höst. 


Hösten kan ses 

som en slutpunkt. 

Slut på värme, 

slut på lugna frihetsdagar. 

Men höst är även en början, 

för oss studenter. Det är början på en 

ny termin, kanske din första, din sista 

eller bara en sån där mitt i. Hösten är 

universitetets välkomstbrev – ”Välkommen 

hit, välkommen hem”. Det 

är början till lärdomar och litteratur. 

Litteratur som tyvärr inte är frivillig 

och blir därav inte så värst omtyckt. 

Vi ser det mer som en prövning, ett 

djupt andetag och sen plogar vi igenom 

de obligatoriska raderna till sista 

punkt, då andas vi ut. Stänger boken. 

Och går ut och tar en öl, eller kanske 

tittar på Netflix. Nej, böcker är inte 

avkoppling för många av oss. Men 

där tycker jag att en borde tänka om. 

Att årets mörka månader 

är en tid då vi allra helst söker fly 

verkligheten är inget nytt. Ett enkelt 

och billigt sätt hittar du mellan två 

pärmar. Man kanske befarar att man 

blir bedömd på basis av vad man läser, 

att man skulle bli synad på det man 

håller i handen. Jag menar, se bara till 

tidningarnas litteraturrecensioner, där 

kritiker sitter i sina Babels torn och 

predikar om vad som är bra, vacker och 

”Den genomsnittlige 

bokslukaren 

blir nästan två 

år äldre än den 

som inte läser 

några böcker” 

exceptionell litteratur. Det är en kamp 

om estetik, en debatt om det fina. Men 

du behöver inte bry dig om detta egentligen. 

För att läsa måste du inte välja 

en bok från deras spalt. Du kan gå in i 

en bokaffär och roffa åt dig vilken bok 

du än vill. Om det så är på grund av 

det fina omslaget eller den intresseväckande 

baksidestexten, författaren, 

rekommendationen Ja, ingen bryr sig. 

Själv finner jag den bästa verklighetsflykten 

i populärlitteratur, med andra 

ord, skämslitteraturen. Det är ingen 

litteratur som spränger gränser, det är 

litteratur som man känner sig hemma 

hos, som t.ex. “chic lit”. Jag vet redan 

vid första sidan att hon kommer 

få mannen i slutet, oavsett vad, och jag 

är helt okej med det. För verklighetsflykten 

ligger i tryggheten i att veta 

vad som kommer hända i slutet. Man 

kan alltså lugnt luta sig tillbaka och 

njuta av resan utan att oroa sig för att 

något oväntat ska hända på vägen. 

Att läsa kan även vara ett sätt 

att få leva lite längre, i alla fall enligt 

några forskare i epidemiologi vid Yale 

University i USA. Deras studie, som 

gick ut på att fråga 3600 amerikaner 

om deras läsvanor och sedan följa deras 

hälsa, kom fram till att den genomsnittlige 

bokslukaren blir nästan två år äldre 

än den som inte läser några böcker. 

De som läser minst 3,5 timmar i veckan 

– vilket är en halvtimme om dagen 

– blev två år äldre än de som inte läste 

alls. Och, hör och häpna, skillnaderna 

försvann inte, trots att forskarna tog 

hänsyn till bland annat utbildningsnivå 

och ekonomisk situation. Och nej, jag 

tror inte kurslitteratur ger effekt, du 

får faktiskt ta och läsa en vanlig bok. 

Visserligen vet vi att forskningsrön 

ska man ta med en viss nypa 

salt, vi är ju trots allt akademiker. 

Men tycker du inte att det finns en 

viss lockelse i idén att kunna förlänga 

ditt liv genom att enbart luta dig 

tillbaka och njuta av en god bok? 

30


2Q 3Q BM 

Kära stockholmare, vänner och alla läsglada 

icke-stockholmare som väljer att 

läsa min lilla text. 

Jag har nu insett att jag har börjat kalla 

mitt kontor för mitt andra hem och jag 

antar att det är en påföljd av snart tio 

månaders heltidsarbete på Nationen och 

ett engagemang som sträcker sig flera år 

tillbaka. Men det är inte bara hösten som 

har återvänt snabbt som tusan, utan jag 

har även insett att min tid på Nationen 

och även i Uppsala går mot sitt slut. Min 

avslutningskolumn som kommer först i 

nästa nummer kommer innebära att man 

tackar för sig själv för gott. MEN, ännu 

är det inte över, och jädrans vilken höst vi 

har framför oss. Vi har i skrivande stund 

tre stycken extremt roliga helger kvar i 

nationens regi, som alla närmar sig fortare 

och fortare, och även så fortsätter våra temaklubbar 

under hela hösten. Jag kommer 

använda min sista tid på nationen 

och i Uppsala på helt rätt sätt. Det är även 

mitt råd till er alla: använd er tid väl, för 

ni är bara och pluggar i Uppsala en gång. 

Andre Kurator 

Alexander Kangas 

Käraste vänner i höstmörkret! 

Det är söndag och dödstrött ligger jag 

nu i en soffa i nya salen på Nationen 

med en ordentligt stor hög amerikanska 

pannkakor med blåbär och sirap bredvid 

mig redo att ätas upp. En ofantligt lyckad 

Höstgasque har bevistats och årets 

Schtoktoberfest, som man fortfarande 

kan ana i den mjukt öldoftande atmosfären, 

tar nu ut sin rätt. Men det är redan 

dags att blicka framåt! 

Framför mig har jag planerna 

inför nästa dunderfest - Gåshelgen. 

Som vanligt börjar helgen på nationen 

redan på torsdagen, följt av terminens 

första riktiga slabb på fredagen då vi slår 

klackarna i taket och dansar till Kakels 

bästa Hits For Kids-skiva. Och så på 

lördagen, den storslagna GÅSBALEN, 

då de levande ljusen lyser upp huset och 

med galej in på morgonkvisten. Vet ni 

inte redan vad denna helg innebär gör 

ni klokast i att snarast ta reda på detta 

så att ni kan planera in det med högsta 

prioritet. 

Så glöm kylan och mörkret, 

för på Stockholms nation finns alltid en 

värmande pannkaka eller ett levande ljus 

att lysa upp den mörkaste höstnatten 

eller den kallaste söndagseftermiddagen 

med. 

Bästa stockholmare, 

Vi har precis genomfört ytterligare en 

storslagen Hösthelg med en Schtoktoberfest 

som kändes lite blötare än vanligt. 

I skrivande stund har jag 73 dagar kvar 

som Barmästare och nu börjar min sentimentala 

sida smyga sig fram. Jag vill passa 

på att tacka mina fina kollegor Felicia, 

Alexander, Carl, Carl Gustav, Ludvig och 

Adam. Det är ni som har gjort det senaste 

året till ett av det roligaste och mest fartfyllda 

i mitt liv. 

Extra mycket tack till mina älskade 

barmästarbiträden André, Adrian, 

Andrea och Freja – utan er hade jag inte 

klarat mig. Ni är bäst! 

Men nu är det snart dags att 

lämna över stafettpinnen till min efterträdare 

André Lerdell och jag vet att nationen 

och barstyrkan kommer att hamna 

i säkra händer. Jag önskar dig all lycka i 

världen! 

Snart är det jullov och i januari 

får jag äntligen stå på andra sidan 

bardisken igen, jag hoppas vi ses där! 

Barmästare 

Louisa Juhlin 

Vi ses i värmen och ljuset! 

Tredje Kurator 

Felicia Enequist 

31

KALENDARIUM HT16 

Lör 11 nov 

Lör 12 nov 

Mån 28 nov 

Tors 1 dec 

Fre 9 dec. 

Lör 10 dec 

Sön 11 dec 

Tors 15 dec 

Gåsslabb 

Gåsmiddag 

Tredje Lagtima Höstlandskap 

STORtorsdag 

Lucceslabb 

Luccegasque 

Luccebrunch 

Sista KLUBBEN 

www.stockholms.se

2016 - Holmiensis 3

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?