2015 - Holmiensis 4

HOLMIENSIS 

Nr 4 2015. Sedan 1963. 

FLYKTINGKRISEN I EU | MED MOBILEN SOM SNUTTEFILT | VARDAGSDISKRIMINERING DEL 2

Redaktören har 

ordet 

Kära läsare, 

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Kanske borde jag ta 

det här utrymmet till att prata om förra numrets tidning, om 

allt kul som händer på nationen och i Uppsala, eller återigen 

tjata om hur mörkt, kallt och jävligt november är. Just nu är det 

väldigt svårt att få ordning på tankarna. 

I skrivande stund sitter jag med en olustig känsla 

i magen. Jag är helt slut, men har fortfarande någon form av 

spring i benen, och vansinnigt svårt att koncentrera mig. Jag 

har massor att göra, en stor tenta om precis en vecka, med 

minst hälften av de 2500 sidorna vi ska läsa inför den kvar. Det 

känns dock som att jag inte får någonting gjort. 

Jag har sedan flytten till Uppsala för drygt två år sedan 

utvecklat en rätt raffinerad prokrastineringsvana, den senaste 

tiden har den tagit sig i uttryck i ett nästan tvångsmässigt 

tittande på X-Factor-auditions på Youtube. Och vi känner ju 

alla till att lägenheten sällan är så välstädad som i tentatider. 

Ett visst mått av ”kniven mot strupen” krävs ofta för att man 

ska få tummen ur men för mycket stress leder, i alla fall hos 

mig, till totala låsningar. Ni har säkert befunnit er här flera 

gånger. Där stressen tar över. 

Jag har trots allt varit väldigt produktiv den här 

terminen. Jag är uppe tidigt på morgnarna och pluggar i regel 

varje dag någorlunda flitigt. Ändå tar stressen över. Det 

påverkar sömn och relationer. Framför leder oförmågan att få 

någonting gjort till att man till slut börjar tvivla på sig själv. 

Båda mina föräldrar pluggade i Lund. När de tjatat 

om ”den bästa tiden i livet” glömde de dock bort att berätta att 

Ansvarig utgivare 

Carl Wigow 

1q@stockholms.se 

Annonsförsäljning 

Max Almgren 


Tryck 

Wikströms Tryckeri AB 

tel: 018-15 62 90 

Omslagsfoto 

Fredrik Moberg 

Fotograf 

Fredrik Moberg 

& 

John Park 

Kontakt 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

tel: 018-14 63 33 

holmiensis@stockholm.se 

den också ibland är den värsta. Mellan gasquer, klubbar, festivaler, 

Valborg och andra studentikosa aktiviteter är vardagen 

inte alltid så jävla kul. Jag tror att vi alla också vill kunna prata 

om dessa år som våra bästa. Det kommer vi säkert göra. Med 

tiden kommer vi glömma all den här stressen. Men när man är 

mitt i den är det svårt att beskriva livet i Uppsala som det bästa 

som hänt en. 

Ännu värre blir det om det som ska vara roligt istället 

blir kravfyllt. Att man helt enkelt börjar stressa över att 

man inte har kul hela tiden, som ens föräldrar hade, eller som 

alla vänner verkar ha. Ensam är jag nog inte heller i att ibland 

ha gått på fester och middagar med inställningen att de ska 

”bockas av”. Som om de bästa åren i ens liv utgör en lista med 

massa punkter som ska strykas. 

Det har nu gått ett par timmar sedan jag började 

skriva den här texten. Under tiden har jag ätit lunch på nationen 

med en av mina bästa vänner. Under tiden har jag accepterat 

att idag inte kommer bli en superproduktiv dag. Och 

att det är okej. Man måste få ha sådana dagar. Man måste tillåta 

sig själv att blint tro att allt kommer lösa sig. Att man måste 

skriva en omtenta eller missar en fest för att man inte riktigt 

får ihop det, är okej. Det löste sig inte just nu med tentan och 

festen, men för eller senare fixar det sig. 

Stress och livskriser (i stil med ”vad ska jag egentligen 

göra med mitt liv!?”) kommer att avlösa varandra mitt i 

den bästa tiden i våra liv. Det hör till. Vi befinner oss i limbo 

mellan barndomens ansvarslöshet och vuxenhetens krav. Vad 

som inte är okej är att tro att man själv därför inte duger till. 

För det gör man, alltid. 

Något fick jag gjort till slut, och kommer klappa mig 

själv lite på axeln. Glöm inte att berömma er själva. Ta en paus 

och läs Holmiensis i all stress. Det kommer jag i alla fall göra. 

Allt kommer lösa sig. Sköt om er! 

Erik Norman 

Redaktör 

Redaktionen 

Erik Norman 

Redaktör 

Poya Ataei 

Art Director 

Alina Germundson 

Art Director 

Vad önskar du dig i julklapp? 

En skitstor säng. 

Favorit på julbordet? 

Julskinka på vörtbröd! 

Vem vill du mula i år? 

Alla på redaktionen. 


En get. 


Senapssill. 


Putin. 


En fredligare värld. 


Lussebullar, lussekatter, saffransbullar - kalla 

det vad du vill! 


Emma. Vi gör grupparbete tillsammans.. 

Nationen 

1Q HAR ORDET 4 

ÉLEVÉ SNDG 5 

CAFÉVERKET – NATIONENS ANSVARSTAGARE 6 

GÅSMIDDAG 8 

TERMINENS RECENTIOR 10 

Nudlar, studier och stålar 

SAVE BY SOLAR 11 

MED MOBILEN SOM SNUTTEFILT 15 

HUMANIORAAPOKALYPSEN 17 

FLYKTINGKRISEN OCH EU 19 

Erik Tullberg 

Skribent 

Clara Monserrat Forssén 

Skribent 

Emma Sandgren 

Skribent 

Amelie Dahlgren 

Skribent 

22 EN GEMENSKAPENS CHIMÄR 

24 FÖR STUDENTERNAS VÄLMÅENDE 

26 SAKER ATT UPPLEVA UNDER DIN TID I UPPSALA 

Kultur & nöje 

28 VISDOMSORD FRÅN TIM MINCHIN 

30 FILMRECENSION 

31 SKANDINAVISK KROG? ÄR INTE DET HÄR AGAVE? 

32 EN GEMENSKAPENS CHIMÄR 

34 LIVET ÄR EN DANS 

35 MVH, KURATELET 


Ett bra förkläde, har fått nog av fläckade 

kläder. 


Julskinkan med senap. 


Redaktionssekreterare Clara Monserrat 

Forssén, hon har blivit jävligt kaggig. 


En resa till Karibien. 


Mormors glögg gjord på läkarsprit. 


Redaktör Erik Norman. Han behöver loosen 

up litegrann. 


Nya skidor. 


Köttbullar. 


Amelie, för att hon inte är kvar i Uppsala när 

jag kommer tillbaka från mitt utbyte :( 


Snö. 


Stark motståndare till konceptet “julbord”. 


Erik Tullberg. Provocerande karaktär. 

02 03

TEXT EMMA SANDBERG 

Hej Tjejer! Vilket roligt initiativ! 

Vad är Élevé SNDG? 

Élevé SNDG är en nystartad dansgrupp 

med anknytning till nationen. 

Vi uppträder på nationens evenemang 

men även på andra sittningar. 

stå på scen och dansa är så häftig upplevelse, 

alla borde få vara med om 

den känslan! Dans är förutom otroligt 

kul och grym träning ett sätt att 

uttrycka känslor och personlighet, det 

är den bästa formen av terapi! Att 

vara utan dans är en omöjlighet och 

Vilka är ni? 

därför är det extra kul med Élevé! 

Vi består nu av sju tjejer, Freja Liljedahl, 

Jessica Edlund, Lina Karlsvärd, 

Amanda Karlsson, Hanna Hillgren, 

Thea Torbjörner och Juulia Olkkonen! 

Alla medlemmar är studerande 

vid universitet, från olika program. 

Just nu är vi bara tjejer men även 

killar är varmt välkomna att söka! 

Hur uppkom idén att starta gruppen? 

Tyvärr finns det inte så mycket dans på 

en högre nivå i nationslivet, så det ville 

vi ändra på! Några av oss i gruppen har 

länge tänkt på att dra igång ett projekt 

där man som dansare kan få fortsätta att 

träna, uppträda och utvecklas även då 

man börjar studera! Att starta en dansgrupp 

var det perfekta projektet och 

Vad kan vi vänta oss av Élevé SNDG 

i höst? 

Vi har en hel del inbokat på flertalet 

olika sittningar även utanför Stockholms 

Nation, där vi senast uppträdde under 

Gåshelgen. Ni kan förvänta er fartfyllda 

uppträdanden i olika stilar och 

att se mer och mer av oss, mer dans! 

något som tidigare saknats i Uppsala! 

Vad är er vision? 

Vad innebär dans för er? 

Att bli en väl etablerad dansgrupp 

Vi har alla dansat hela livet, det är 

i nationslivet och att fortsät- 

det absolut roligaste som finns! Att ta utvecklas, skapa nya ovänta- 

1Q 

har 

ordet 

fanns alla På spåret-klassiker med, såsom dressinen, 1:a klass 

och utlandsfrågor inspelade av semestrande familjemedlemmar. 

Tro mig när jag säger att inga hade kunnat träda in i rollen 

N 

som Luuk och Lindström bättre än de här två lirarna. 

U ÄRE JUL IGEN! 

Så här i slutet av terminen blir jag lätt blödig. Vilken 

fantastisk hösttermin vi haft! Det känns som Det var få som missade “Runda Upp”-projektet till stöd för 

Nationsräv Anna Sundberg 

vi får fler besökare hela tiden. För denna popularitetsökning flyktingkrisen. Anna Sundberg (som även var med och startade 

har vi naturligtvis inga mindre att tacka än nationens oslagbara nationens frukostverksamhet) tänkte snabbare än alla andra då 

ämbetsmän. Titta bara på pubens burgare, kaféets bullar eller hon tog initiativ till detta projekt som sedan blev omskrivet i 

Holmianas menyer. Alla verksamheter har levererat i höst och Ergo och inspirerade andra nationer att starta liknande projekt. 

det har verkligen märkts! 

Ovanför har vi tydliga exempel på kreativitet och nytänkande 

som ständigt håller Stockholms Nation i framkant. 

En nation mår även bra av nytänkande. Därför vill 

jag särskilt lyfta fram några orädda och kreativa personer som Självklart behöver man inte vara ämbetsman för att hitta på 

tagit initiativ och hittat på helt nya projekt denna hösttermin: och driva projekt på nationen. Titta bara på Edvard Berg som 

förra året startade nationens omåttligt populära Jaktsällskap 

Idrottsförmän Malin Ingvarsson och Emil Lindqvist 

som håller kurser och hjälper mängder av medlemmar att ta 

Energiknippet Malin har utnyttjat det faktum att hon jobbar jägarexamen. Om du som medlem sitter på kunskap eller idéer 

på Actic och därigenom startat gruppen “Träna med Mallan”. som du tror skulle uppskattas av våra medlemmar – tveka inte 

Skivstångspassen ska tydligen vara snuskigt jobbiga (har inte att höra av dig! Vi har en lång härlig vårtermin framför oss som 

själv vågat mig dit) men otroligt givande. Därtill har hon startat 

både fotbollslag och basketlag för tjejer. Emil samlade ihop gäster. 

ska fyllas med roliga alternativ för våra medlemmar och övriga 

ett gäng nationsgrabbar och skapade herrfotbollslaget “Kaklets 

Jag tänker inte avsluta med att önska er alla god jul 

Väktare” som redan sin första säsong plockade hem studentserien. 

Grattis! 

sta festhelg kvar att se fram emot, den mytomspunna Lucce- 

och ett gott nytt år, för vi har ju faktiskt höstterminens främhelgen! 

Torsdag, slabb, gasque och brunch, fest fyra dagar i 

Landsmannaförman Freja Liljedahl 

sträck… Det kommer bli makalöst, vi ses i dimman! 

Det sjungs för mycket och dansas för lite tyckte Freja som samlade 

ihop en grupp tjejer och skapade Elévé SNDG (Stockholms 

Nation Dansgrupp). Tjejerna har haft sin första audition Förste Kurator • 

Carl Wigow 

och blivit fler. Nu ser vi fram emot många storartade framträdanden 

på våra sittningar framöver! 

Kultur- och Nöjesförman Jonathan Wikström med vapendragare 

Magnus Borgman 

Detta radarpar visste precis vart de var på väg när de snickrade 

ihop nationsvarianten av “På spåret”. I denna storsatsning 

www.stockholms.se 


´ 

´ 

ELEVE SNDG 

VAD GÖR MAN NÄR INTRESSET FÖR DANS ÄR STORT MEN UTBUDET ÄR LITET I UPPSALAS NATIONSLIV? 

Man startar en dansgrupp förstås! Nu i höst grundades Élevé SNDG, Stockholms 

Nations dansgrupp. Nyfikenheten kring dansgruppen är stor och därför 

tog jag tempen på de sju talangfulla tjejerna som står bakom initiativet. 

de och inspirerande nummer och 

fortsätta sprida dansglädje till fler! 

Favoritdansstil? 

Vi är en kommersiellt inriktad 

dansgrupp så måste vi välja 

en stil blir det kommersiell jazz. 

Men vi dansar även hiphop, modernt, 

lyrisk jazz och mycket mer! 

Om man är intresserad att vara med? 

Vi har nyligen haft audition där vi tog 

in våra två nyaste medlemmar Hanna 

och Juulia! Vi kommer att hålla audition 

en gång per termin men man 

är även varmt välkommen om man 

har frågor eller vill anmäla intresse 

via vår mail elevesndg@stockholms. 

se. Via mailen kan man även boka 

oss för evenemang och sittningar. • 

NYFIKEN PÅ VAD ÉLEVÉ SNDG 

HAR FÖR SIG UTANFÖR SCENEN? 

Élevé SNDG 

@elevesndg 

04 05

STUDENTTIPS! 

Köp det nylanserade ”Kaffekortet” för 50 kronor – för det får du 10 koppar kaffe! 

CAFÉVERKET – 

nationens ansvarstagare 

EN KALL HÖSTDAG I BÖRJAN AV NOVEMBER SLOG JAG MIG NER I SOFFORNA PÅ NATIONEN tillsammans 

med en av Stockholms Nations cafémästare, Karin Gabrils, för att prata om hennes och 

Emilia Sundqvists visioner och tankar kring denna så omtalade verksamhet. Ett mysigt 

och inspirerande samtal utvecklade sig, i takt med att mitt bidrag till cafékassan ökade. 

Ni klev på ämbetet som 

cafémästare i slutet av 

augusti – hade ni några 

idéer kring hur ni ville 

att caféet skulle vara redan då? 

Vi visste att vi ville fortsätta bygga på 

det som fanns från förra terminen – det 

ska vara mysigt att komma hit, och vi 

vill skapa en miljö dit folk kan komma 

och plugga samtidigt som de fikar. 

Är det något som är nytt för den här 

terminen? 

Förut har man inte bakat varje dag, 

TEXT AMELIE DAHLGREN 

men den här terminen bakar vi minst 

ett bakverk per dag – vi vill att det alltid 

ska finnas flera alternativ att som gäst 

kunna välja mellan! Vi mästare har dessutom 

velat vara ännu mer engagerade 

och hjälpa till, och kommer därför själva 

in ofta och står i kassan samt bakar. 

Nytt för den här terminen är också 

att vi bakar vårt goda bröd helt själva 

från grunden. Tidigare har man köpt 

in ciabatta, men genom att baka eget 

sparar vi nästan 5 kronor per macka! 

Vi använder olika recept från gång till 

gång för att skapa variation, också för 

bakverken, eftersom vi har en vision 

att du ska kunna komma hit och fika 

varje dag, utan att det känns tråkigt. 

Och just det, numer har vi alltid 

glutenfria alternativ! 

Och hur verkar det faktiskt ha 

gått för verket sen ni klev på? 

Det har gått riktigt bra i höst, och 

därför tar vi in nissar nu, vilket är nytt 

för den här terminen! Två extra nissar 

varje pass gör det möjligt för oss att 

baka ännu mer, och dessutom är det alltid 

roligt att lära känna nya människor! 

I dessa tider där miljön och sin fika, och för varje kopp kaffe skänkte 

på humör och vad vi valt att köpa in! 

det sociala ansvaret känns extra 

vi även 5 kronor till Cancerfonden! 

viktigt, hur tar ni ert ansvar? 

Allt förutom bullarna är sånt som kan 

sparas till nästa dag för att inte slänga 

något i onödan. Vi hade en tanke redan 

när vi formade vårt utbud att så 

mycket som möjligt inte skulle vara 

sånt som blev dåligt efter bara en dag. 

Den mat som blir över från lunchen 

säljer vi dessutom i matlådor till ett 

billigare pris, för att slippa slänga det 

som blir över. Konceptet med matlådor 

infördes redan förra året för att minska 

matsvinnet, och vi kände självklart 

att vi ville fortsätta på det spåret. 

I december har vi planer på att ha jultema 

större delen av månaden, med 

små evenemang så ofta som möjligt. 

Exempel på cafépriser: 

Kaffe 10kr 

Salamie- och briemacka 20kr 

Kanelbulle 15kr 

Smoothie 15kr 

Småkaka 5-15kr 

Lucia- och adventsmys blir det definitivt 

hos oss! Vi har också planer på 

att fortsätta låta en del av kaffeintäkterna 

Vad har varit extra viktigt för er 

och för caféet den här terminen? 

Vi har velat göra caféet ännu större, det 

ska finnas mer att välja mellan när du 

kommer hit och vill fika. Alla ska känna 

sig välkomna, och vi vill att folk ska 

förstå att nationen faktiskt är öppen 

för alla som vill, hela dagen. Kom hit 

och sitt nere i vårt bibliotek och plugga, 

och gå sen upp för en mysig paus 

i någon av våra soffor, eller varför inte 

kombinera plugg och fika uppe i caféet 

– vi har verkligen försökt skapa ett mer 

”pluggvänligt” fik den här terminen! 

Något som är extra viktigt för caféver- 

Har ni några kommande planer 

gå till något passande välgörande ket är såklart våra fantastiska verk- 

inför slutet av terminen? ändamål – alla har rätt till att fira jul! are! Även om vi har en vision så är 

Ja! Under november månad satsade vi 

stort på ”Movember” för att öka medvetenheten 

kring cancerforskningen. 

Eftersom vi inte hade något Rosa Bandet-evenemang 

i oktober så valde vi att 

rikta oss både mot kvinnor och män. 

Det fanns möjlighet att skänka hur mycket 

Vad säljer bäst? 

Vår brie- och salamimacka är ny efter 

önskemål från våra verkare, och den har 

varit en succé! Chokladbollar säljer ju 

alltid, och även smoothiesarna är populära. 

Våra verkare brukar göra dem med 

det verkarna som engagerar sig och 

gör det till ett så fantastiskt café - vi 

hade aldrig klarat det utan dem!• 

Öppettider: 

måndag – fredag 13.30 – 16.30 

man ville i kassan när man köpte olika smaker från dag till dag, beroende 

VILL DU TESTA PÅ ATT NISSA? 

Gå med i Facebookgruppen ”Nissar till Caféverket HT15” och skriv in ditt namn i schemat på 

den dag du vill jobba. Passen är från 12.30 till cirka 17.00, och som tack får du ett kvarts brytleg! 

06 07

GÅSMIDDAG 

08 09

Terminens Recentior 

JAKOB TUFVESSON ÄR KILLEN SOM SIGNADE UPP SIG TILL KLUBBVERKET redan innan hans första 

termin i Uppsala hade börjat. Många slitiga torsdagspass och en drös nya 

bekantskaper senare och Jakob var fast. Som numera dagverkare talar han 

med säkerhet om att han kommer att vara kvar på nationen länge till. Holmiensis 

tog sig ett snack med killen som i september utnämndes till ”Terminens Recentior”. 

Save By Solar - 

K 

hett som solen 

lockan är 12.00 när Jakob 

dyker upp i entrén 

till Stockholms Nation 

där vi har stämt träff. Just idag är han 

TEXT CLARA MONSERRAT FORSSÉN 

kare och hade ingen aning om vad jag 

gav mig in på. De hade utlyst fyllnadsval 

och min kompis brorsa peppade oss 

att verkligen söka. Så vi gjorde det, mest 

et jobb men samtidigt kände jag 

”oj, jag hade nog inte kunnat komma 

in bättre i min studietid”. 

Vad har du fått med dig därifrån? 

ledig från dagverket men kommer 

ändå till lunchen för att äta. Men innan 

Jakob ska få äta har han lovat att 

berätta lite om sig själv. Vi slår vi oss 

ned i ett hörn av landskapssalen som 

allt eftersom börjar fyllas av såväl 

för skojs skull och här sitter jag nu. Gemenskapen, ganska givet. Fina 

minnen med fina människor. Mest 

minnesvärt är när hela klubbverket 

fick åka till Lund. Det var en 

galen helg och jag gick runt i frack 

hela dagarna. Men utöver det har jag 

hungriga studenter som kyckling 

även fått en massa erfarenhet. Jag vet 

och ris. Jakob är glad men lugn och 

inte vad jag skulle ha gjort annars. 

trygg, något som ganska väl speglar 

hans roll på nationen ska det visa sig. 

Favoritverksamhet på nationen? 

Jag måste ändå säga att jag bidrar till 

FYRA SNABBA: 

Hur kommer det sig att du valde 

många verksamheter men på klubben 

är jag en ständig gäst. Men alla 

1. Bäska droppar/Hallonlakritsshots 

Stockholms Nation och att du började 

engagera dig? 

verksamheter är grymma på sitt 

2. Vårbal/Vårbalsbrunch 

3. Rosa Pantern/Max 

Det var ett ganska enkelt val och egentligen 

sätt och smälter samman till att 

kan man säga att jag gled in på 

ett bananskal. Det var en kompis brorsa 

som tipsade oss båda om att engagera 

oss på nationen. En vecka innan jag började 

studera blev jag vald till klubbver- 

4. ”När vindarna viskar mitt 

namn”/”Stad i ljus” 

Varför tror du att du blev vald till 

bli den här nationen som är så fin. 

Har du några tips till nya nationsmedlemmar? 

Jag uppmanar verkligen alla att våga 

”Terminens Recentior”? 

testa på olika saker, det kan vara vad 

Det har jag inget klockrent svar på som helst, men att göra någonting på 

JAKOB TUFVESSON 

men jag tror att andra ser mig som en Stockholms Nation. Då märker man 

Ålder: 20 

positiv kille som gör sitt jobb med stort vad man gillar, inte gillar och kommer 

förhoppningsvis fastna för något. 

engagemang, att jag är driven och löser 

Från: Stockholm 

problem. Och sen är det ju inte heller 

Pluggar: Ekonomi 

alla reccar som blir klubbverkare direkt. Om du hade fått vara i någons 

Favvokurator: Det gick ju rykten om 

skor här på nationen för en dag, 

att jag var Quyens favvo (f.d. 3Q ). 

Hur var det att kasta dig in i klubbverket? 

vem skulle det vara och varför? 

Men alla kuratorer är mina favoriter. 

Carl Gustav Johansson [3Q], för att 

Väldigt speciellt. Jag var inte redo få sitta på den där makten och ge omstäd. 

för att det skulle vara så myck- 

Sen är han väldigt söt också. • 

TEXT EMMA SANDBERG 

SAVE BY SOLAR ÄR FÖRETAGET PÅ ALLAS LÄPPAR. 

Det kanske inte är så förvånande med 

tanke på att det är tre drivna och heta 

egenföretagare som dessutom kämpar 

taget. En dag i november tog jag mig 

därför en pratstund med killarna och vi 

möttes på deras kontor i centrala Uppsala 

för att diskutera entreprenörskap, 

för vår planet som står bakom före- 

framtidsvision och givetvis 

solceller. 

10 11

Save by Solar arbetar med 

att skapa förnyelsebar el 

vill göra solenergi mer tillgängligt för 

alla och därför arbetar företaget efter 

de att det är viktigt med högt i tak 

och att man kan säga ifrån. De berät- 

av solenergi. De erbjud- 

tre ledord: enkelt, lönsamt och säkert. 

tar att de kan ryka ihop men att de 

er fastighetsägare helhetslösningar 

brukar komma över det snabbt. Då 

med optimerade solcellssystem och 

Att ni nyligen har installerat 

de tillbringar majoriteten av dygnets 

företaget tar hand om hela proces- 

era solceller på Stockholms Na- 

vakna timmar tillsammans kan det 

sen, allt från simulering och mod- 

tions tak har ju blivit lite av en 

nästan kännas som att de är syskon. 

ellering till installation och drift. 

snackis, kul! Hur känns det? 

”Vi är alla väldigt olika som personer 

Idén till Save By Solar up- 

”Det är såklart jätteroligt! Det har 

men det gör också att vi kompens- 

pkom när Linus, utbildad civilingenjör, 

blivit uppmärksammat i hela Up- 

erar varandra bra och har otroligt 

skrev sitt examensarbete våren 2014. 

psala och vi har fått otroligt bra re- 

roligt tillsammans.” berättar Linus. 

Han konstaterade då att solceller i kom- 

spons.” berättar Linus. Hugo fortsät- 

Det blir även en hel del prat 

bination med kommersiella fastigheter, 

om förebilden Elon Musk, en amer- 

såsom butiker och fabriker, var ett vin- 

ikansk entreprenör och förespråkare 

nande koncept. Linus blev inspirerad 

att starta ett eget företag och ställde 

sig frågan vem han skulle vilja arbeta 

med. Efter en enkel övertalning var 

Visste du att… 

Stockholms Nations 

för hållbar utveckling, som är en av 

grundarna till det omtalade Tesla 

Motors. Det amerikanska bilföretaget 

har tagit täten inom sin bransch 

Hugo med på tåget. Hugo har tidigare 

studerat ekonomi och hållbar utveckling 

och de två killarna delade samma 

ambition och kompletterade varandras 

kunskaper väl. I september 2014 var 

solcellsanläggningsproduktion 

kan förse 

cirka 50 studentrum på 

Studentvägen med el 

genom att tillverka elbilar och har 

varit en stor inspiration för killarna. 

Sedan företaget startade 

för lite mer än ett år sedan har det 

dock inte alltid varit en raksträcka 

Save by Solar registrerat som företag. 

För Linus, som skrev sitt 

årligen? 

och samtliga kan hålla med om att 

det stundtals har varit en svajig resa. 

examensarbete inom området, har 

”Vi har stött på många utmaning- 

valet att arbeta med förnyelsebar en- 

ar. En generell utmaning är att folk 

ergi alltid varit lite av en självklarhet. 

ter: ”Det känns bra att se att nationen 

inte tror att solceller fungerar. Därför 

Även Hugo hade innan företagets 

visar framfötterna när det kommer 

måste man alltid börja med att sälja 

grundande varit inne på samma spår: 

till förnyelsebar energi och med det 

solenergi innan man kan fokusera på 

“Jag har alltid brunnit för miljö och 

hoppas vi kunna uppmana andra stu- 

att sälja vår produkt i sig. Lite dub- 

hållbarhet, så någonstans har det all- 

dentnationer att göra samma sak.” 

belsälj med andra ord.” skrattar Linus. 

tid funnits i bakhuvudet att det är 

Det är ingen tvekan om att 

Hugo håller med: ”Vi har såklart våra 

just inom det området jag vill arbeta. 

det går bra för Save By Solar och jag 

ups and downs. Vi gör allt arbete från 

Vi måste fokusera mer på förnyelse- 

frågade killarna vad de tror är anled- 

bokföring till sälj själva vilket både är 

bar el och hållbar utveckling och 

därmed göra något åt våra vanor 

om vi ska leva på den här planeten.” 

ningen till deras framgång. ”Vi alla har 

en otrolig drivkraft! Vi jobbar långa 

dagar och lägger mycket tid och energi 

krävande och inte alltid helt enkelt. 

Allting tar även längre tid än vad man 

tror och det finns många småsaker man 

VILKA ÄR VI PÅ SAVE BY SOLAR? 

Efter ett tag kom även 

Viktor in i förtaget och han hade 

den kompetens inom industriteknik 

killarna ansåg att de saknade och behövde. 

Idag är de alltså tre personer 

som arbetar heltid på företaget. De tre 

killarna delar samma vision och tanken 

bakom företaget är att skapa en 

miljömässig produkt, som samtidigt är 

på arbetet. Det är motiverande att se att 

hårt arbete ger resultat.” berättar Hugo. 

”Vi har så roligt på jobbet också. Att 

man har roligt och arbetar bra med sina 

kollegor gör att man drivs i arbetet och 

hela tiden vill utvecklas.” menar Victor. 

Killarna berättar att det alltid 

är bra stämning på kontoret och 

att det skämtas ofta. För att få samar- 

har tagit för givet men som man måste 

göra själv.” Alla tre håller dock med om 

att det har varit en otroligt lärorik resa. 

Vad är det roligaste med att arbeta på 

företaget? 

”Det är nog att få driva sin egen grej, 

företaget är som ett litet barn du ska 

ta hand om och utveckla.” säger Li- 

Namn: Hugo Larsson 

Från: Göteborg (skoltid 

Borås) 

Ålder: 24 

Utbildning: Hållbar utveckling 

och Nationalekonomi 

Ansvarsområde: Marknad & 

Försäljning 

Namn: Viktor Gabre 

Från: Uppsala 

Ålder: 29 

Utbildning: Maskinteknik 

med Master inom Industriell 

ledning 

Ansvarsområde: Projektering 

& installation/drift 

Namn: Linus Werner 

Från: Danderyd 

Ålder: 28 

Utbildning: Civilingenjör 

(STS) inriktning energi, samt 

Företagsekonomi 

Ansvarsområde: Teknik & 

Ekonomi 

effektiv och snäll mot plånboken. De 

betet att fungera på bästa sätt menar 

nus. Viktor instämmer: ”Jag tycker det 

12 13

Save by Solar erbjuder fastighetsägare helhetslösningar med optimerade solcellssystem. 

De tar hand om hela processen, allt från simulering och modellering till 

installation och drift. De vill göra det enkelt, säkert och lönsamt med solenergi. 

Med mobilen som 

snuttefilt 

är häftigt att få se när saker blir till 

liv, som när vi har byggt klart en anläggning 

och får vara med och starta 

upp den. Det är roligt att se sina projekt 

gå igenom.” “Det är många olika 

delar som gör arbetet så spännande. 

Att man får göra affärer och driva projekt 

är otroligt givande. Man träffar 

så många intressanta och kompetenta 

människor och då vi arbetar med en 

komplex produkt där processen tar 

lång tid skapar du ett förtroende och 

en relation till dem du arbetar med. 

En dröm helt enkelt!” berättar Hugo. 

Vårt samtal fortsätter kring 

vad killarna har för framtidsvision och 

hur de tror att Save by Solar kommer 

att se ut i framtiden. De berättar att affärsplanen 

är att vara en ledande aktör 

inom solenergi i Norden och att de vill 

bygga ett företag människor vill arbeta 

på. Save by Solar ska vara ett roligt 

och nytänkande företag med de senaste 

lösningarna inom teknik och för att 

uppnå målen ska de anställa drivna personer 

med olika kompetenser. Att ha 

ett brinnande intresse för förnyelsebar 

energi är såklart en viktig förutsättning. 

Förutom i Uppsala så finns 

verksamheten idag även i Stockholm. 

Planen är att etablera fler lokala kontor 

runtom i Sverige, nu närmast i 

Göteborg. I framtiden finns givetvis en 

önskan om att etablera företaget utanför 

gränserna och vidare ute i Europa. 

Jaha killar, man får väl lov att kalla 

er entreprenörer? Vad är era tips 

till andra som vill starta företag? 

”För mig är entreprenör mer ett personlighetsdrag, 

medan egenföretagare 

är en roll. Men vilken som går bra.” skrattar 

Linus. ”Tips till andra som är nyfikna 

på att starta något eget är verkligen 

att se sig omkring i sin omgivning, 

då hittar man alla typer av kompetenser 

och kunskaper. Mitt råd är även att 

”För mig är entreprenör 

mer ett 

personlighetsdrag, 

medan egenföretagare 

är en roll.” 

utnyttja sina nationskontakter, de är 

viktigare än du tror. Så många människor 

med olika intressen och färdigheter 

finns på nationen.” Hugo försätter: ” Ta 

hjälp av universitetet och engagera dig i 

olika forum för egenföretagare. För mig 

har nog engagemanget på nationen 

varit den viktigaste skolan för att kunna 

axla min roll på Save by Solar. Helt 

enkelt att vara där det faktiskt händer. 

Att få vara med och driva verksamheter 

på nationen och att leverera resultat 

har gett en helt annan erfarenhet än 

det akademiska du får genom din utbildning.” 

Viktor håller även han med 

om att nationsengagemanget har varit 

betydelsefullt: ”Man formas som person 

på nationen då man får frihet att 

leverera och växa med allt ansvar vilket 

är något du verkligen har nytta av idag.” 

De tre killarna har under sin 

studietid varit engagerade på Stockholms 

Nation och Hugo och Linus 

har under olika perioder suttit i kuratelet 

som Förste respektive Tredje 

Kurator. Det var på nationen de först 

lärde känna varandra och då var det 

kanske svårt att föreställa sig vad minglandet 

i kakel några år senare skulle 

resultera i. Dina torsdagskontakter kan 

bevisligen vara viktigare än du tror! 

Tiden har sprungit iväg. 

Under vårt samtal har det skrattats 

mycket och det märks att killarna har 

kul ihop och gillar att arbeta tillsammans. 

De kompletterar varandra väl 

helt enkelt. Jag önskar killarna lycka 

till i framtiden och jag är säker på att 

vi kommer få höra mer om företaget. 

När jag går därifrån har jag inte 

bara blivit inspirerad av egenföretagande 

och en hejare på solceller, utan 

även lärt mig att vägen till dessa killars 

hjärta går genom Elon Musk. • 

Vi är många som är beroende av 

våra smartphones. Se själv hur du reagerar 

när mobilbatteriet är på väg att 

dö och ingen laddare finns att tillgå. 

Panik, bottnad i rädslan att inte kunna 

hantera vardagen utan alla dessa 

behändiga applikationer. Men allt för 

ofta går vi miste om livet som pågår 

runtomkring oss medan vi stirrar på 

Det är sen eftermiddag och 

tåget jag sitter på befinner 

sig någonstans mellan 

Stockholm och Uppsala. 

Under dagen har det regnat 

men nu börjar några solstrålar tränga 

sig igenom molnen. Tåget passerar 

skog, ängar och små röda stugor. Och 

så plötsligt ser jag den. Regnbågen. 

I ett ögonblick av förundran blickar 

jag mig omkring i kupén för att dela 

min upplevelse av naturens oöverträfflighet. 

På andra sidan mittgången sitter 

soloåkaren, fastklistrad vid sin mobilskärm 

med hörlurarna inkopplade. 

På raden framför trängs två småpojkar 

vid sin ”padda”, avskärmade och 

helt inne i spelens värld. Jag har inga 

blickar att möta i tyst samförstånd. 

I vår magiska dosa ryms ett 

parallellt universum som innefattar 

likväl underhållning som praktiska 

hjälpmedel. En vanlig dag kan jag ta 

hjälp av mobilen för att ställa alarm till 


morgondagen, kolla upp vädret, betala 

mina räkningar och leta upp ett recept 

till kvällens middag – allt på en tumlängds 

avstånd. Med andra ord, smartphonen 

förenklar vår vardag avsevärt 

och har skapat tusen nya möjligheter. 

Så längt är vi alla överens. Men vilket 

är egentligen priset vi får betala? 

Vem blir du när nätverksuppkopplingen 

strular? Eller när du åker 

utomlands. Nuförtiden kan vi tacka 

det utbredda nätet för att vi lättare kan 

hålla kontakten med de där hemma när 

vi befinner oss på resande fot. Ett ”hej, 

jag mår bra” kan lugna många oroliga 

föräldrar. Men när jakten på wifi 

blir dagens projekt och tiden det tar 

att uppdatera bloggen, scrolla igenom 

Facebook-, Instagram- och Twitterflödet 

samt hänga med i nyhetssvängen 

gör att vi missar snorkelturen – då är 

det något som är skevt i min mening. 

Frågan är vad vi egentligen behöver 

semester ifrån, våra stressiga liv eller 

våra mobiltelefoner. Inte minst förlorar 

vi timmar som aldrig kommer tillbaka 

när vi prokrastinerar tentaplugg 

till förmån för gulliga katt-videor och 

Talang-auditions. Den virtuella världen 

tycks konkurrera ut verkligheten. Vi 

är så uppslukade, så förlorade i uppkopplingen 

att våra smartphones 

har kommit att diktera våra liv. 

vårt betungande mobilberoende? 

Mobilen har blivit den 

moderna människans snuttefilt. Mobilen 

ska finnas inom nåbart och 

helst synbart avstånd. Det är en tröst 

när vi känner oss nervösa, ensamma 

eller obekväma i kollektivtrafiken. 

Varje gång vi inte vet vad vi ska göra 

av oss själva finns mobilen till hands 

som den tryggaste vän. Vad säger det 

om den moderna människan? Är vårt 

mobilberoende endast en flykt från 

livets meningslöshet, ett sätt att fylla 

ut tomrummen med? Istället för att 

möta känslor av tomhet skärmar vi av 

genom att vända oss mot – skärmen. 

I brist på sinnesnärvaro 

krockar vi in i varandra på gatan och 

säkert har en och annan närapå blivit 

överkörd med blicken i backen istället 

för på trafiken. I Kina har man inrättat 

speciella trottoarer för smartphoneberoende 

i avseende att minska olyckor. 

(Ironiskt nog har de mobilbesatta svårt 

14 15

+Andy o Soffan är softa... 

- aah, hur softa? 

+så softa. 

”Mobilen har blivit den moderna människans snuttefilt. Mobilen ska 

finnas inom nåbart och helst synbart avstånd. Det är en tröst när vi 

känner oss nervösa, ensamma eller obekväma i kollektivtrafiken.” 

HUMANIORA 

Gästkrönika: 

HUMANIORAAPOKALYPSEN 

TEXT NILS BYRÉN 

att hålla sig till avgränsningarna då de 

har uppmärksamheten riktad mot, just 

det, telefonen och inte trottoaren.) Och 

så dessa fikaträffar, där vi prioriterar att 

”instagramma” kladdkakan framför 

att prata med varandra. I genomsnitt 

ägnar vi 4 år (!) av våra liv på sociala 

medier. Inte bara försakar vi våra relationer 

i brist på närvaro, vi klarar inte 

ens av att bara vara, trygga i oss själva. 

Även vår mentala hälsa 

påverkas på många sätt. Det konstanta 

flödet av intryck gör oss överstimulerade 

och tvingar oss att ständigt 

söka ny input. Hjärnans struktur 

anpassar sig efter den stimulans den 

utsätts för och vårt konstanta surfande 

gör att hjärnans synapser läggs 

om. Vårt surfande kännetecknas av 

ett konstant fokusskifte, starka intryck 

och en mängd distraktioner. Vår 

hjärna påverkas på ett sådant sätt att 

den kräver ständigt dopaminpåslag. 

Översatt betyder det av vi numera inte 

klarar av att se på film utan att tappa 

koncentrationen och behöva scrolla 

igenom Facebookflödet. Vår förmåga 

till kunskapsinhämtning, kritiskt tänkande, 

fantasi och till och med empati 

försakas på bekostnad av vårt mobilfipplande. 

Forskning visar dessutom 

att vi minns sämre av det vi läser på en 

skärm än det som läses från ett papper. 

När vi sedan ska sova efter att ha glott 

in i en mobilskärm i mörkret har blåljuset 

från displayen aktiverat hjärnan 

och minskat produktionen av sömnhormonet 

melatonin - vi får svårt att 

sova, och en än mer uttröttad hjärna. 

Slutligen, vad vore en tillvaro 

utan mänsklig interaktion? I alla 

fall jag vill hellre leva i en värld där 10 

personer ringer och grattar mig när jag 

fyller år än 100 personer på Facebook. 

Jag tar hellre en komplimang ”irl” än 

150 likes på min nya profilbild. Jag 

ryser av tanken på att vårt mobilberoende 

i förlängningen kommer att göra 

oss till asociala grottmänniskor som 

glömt bort att den verkliga världen existerar 

alldeles runtomkring oss. Blinda 

och förlorade i det parallella universum 

smartphonen har att erbjuda. 

Hade jag varit mer rebelliskt 

(och romantiskt) lagt hade jag 

kanske rest mig upp i den där tågkupén, 

på vägen till Uppsala, och predikat 

att livet pågår här. Om du tittar 

upp från mobilen. Livet går inte att 

finna i ett paket plast, miljöovänliga 

kemikalier och dyrbara metaller. 

Livet är en regnbåge i ett tågfönster, 

ett leende från en främling. Det är 

att uppskatta det du har framför dig i 

detta nu. Allt annat är distraktioner. • 

En frän, akademisk förruttnelse 

sveper över universitetens anrika 

korridorer och penetrerar 

dagstidningarnas polemiska kultursidor. 

Det luktar död. Humanioras död. 

Humaniora. Enligt Nationalencyklopedin 

”studier som gör 

människan mer mänsklig”. Flummigt 

nog? Mer konkret innefattar det språk, 

historia, estetiska vetenskaper (t.ex. 

litteraturvetenskap, retorik och estetik) 

och filosofi. Dess död kan exemplifieras 

med min egen introduktion 

till studier i retorik. Första kursdagen. 

En torr föreläsningssal full av stirriga 

elever som alla rycker till när de tjocka 

ekdörrarna plötsligt slås upp med 

en smäll och en kort, lätt stressad professor 

kommer inrusande med svett 

drypande ur pannan och händerna 

fulla av papper. Han svamlar sig igenom 

kursplan, slutmål och praktiska 

funktioner på några stressade sekunder, 

varefter han med motvilja i rösten 

frågar: ”Några frågor?”. Knäpptyst. 

Knarrande stolsryggar, viskningar och 

harklingar. Någons darrande hand 

sträcks upp i luften och en lika darrig 

nyutexaminerad gymnasieröst frågar: 

”Hur… hur sere ut me jobb då?”. Professorn 

bleknar. En storm av motstridiga 

känslor drar över hans ansikte. 

Ännu mer svett. Han hostar. Skrattar 

nervöst ett par gånger. Samlar sig. ”Jo 

men…” han drar i skjortkragen ”vi… 

vi har en retoriker på…” hans flackande 

blick sveper över våra fågelholkade 

ansikten ”f… fiskdisken i saluhallen! 

Ja! Det… det är ta mig fan den… den 

g-gladaste f-fiskförsäljare jag träffat!”. 

Livet som humaniststudent 

har blivit en bisarr tillvaro. Vi 

förvandlas gradvis till akademiska 

zombies. Å ena sidan förgiftade av 

medial senapsgas från politikers och 

”nyttiga” akademikers muttrande 

om bortkastade skattepengar på 

smakdomare och Strindbergtolkare. 

Å andra sidan förlamade av framtidshopplösa 

dödsångestskrik från 

humanisterna själva som ekar i de 

allt tommare föreläsningssalarna. 

Det verkar ske en häxjakt på 

ämnet för att skrämma och demaskera 

humanister som dyra tidsfördrivare. 

Svenska tidningars debattsidor är ofta 

nedlusade med kritik mot humanvetenskapers 

oförmåga att rättfärdiga 

sin forsknings samhällsnytta. Ledande 

politiker både i Sverige och andra 

nordiska länder förkastar studier som 

inte gynnar företagstillväxt. Humaniorainstitutionerna 

på universiteten lider 

16 

15

”Och visst är vi humanister rädda. Panikslagna inför en dystopisk 

framtid där vi tvingas till arbetslöshet eller skitjobb med 

cv:n fulla av genusstudier, litterär kommunikation eller uppsatser 

i franskklassicism som får arbetsgivarna att rynka på näsan.” 

ständigt av budgetnedskärningar som 

när intoleranta åsiktsströmmar sprid- 

och fakta om mottagarna svalde allting 

inskränker både studier och forskning. 

er sig som löpeldar över Sverige och 

med hull och hår utan att ens blinka! 

Enligt statistik på GLIS (Generellt 

resten av Europa. Kan man då säga 

Humanvetenskaplig 

forsk- 

ledningsinformationssystem) har an- 

att studier i humaniora är dödfödda? 

ning kommer förmodligen aldrig att 

talet doktorsexamineringar på Uppsala 

Snarare handlar det 

kunna skryta med konkretion, direkt 

Universitets litteraturvetenskapliga in- 

om ett växande behov av en 

mätbara svar eller ekonomiskt lukra- 

stitution mellan 2001 och 2014 sjunkit 

mer uttalad syntes mellan hu- 

tiva lösningar, men den gör oss till 

från 7 doktorander till 1, och antalet 

aktiva studenter på forskarnivå under 

samma period och vid samma fakultet 

maniora och andra vetenskaper, 

yrken och samhällsfunktioner. 

Visst är det enkelt att peka 

tolkande, kännande, kritiska och kulturellt 

öppna människor; till självständiga 

och solidariska individer. Om 

Flyktingkrisen och EU 

från över 20 studenter till runt 10. 

ut en enskild, narratologisk studie av 

vi slutar studera humaniora, slutar vi 

Och visst är vi humanister 

Goethes Den unge Werthers lidanden 

intressera oss för människor. Då för- 

rädda. Panikslagna inför en dystopisk 

framtid där vi tvingas till arbetslöshet 

eller skitjobb med cv:n fulla av genusstudier, 

litterär kommunikation 

eller uppsatser i franskklassicism som 

får arbetsgivarna att rynka på näsan. 

som irrelevant för samhällsutveckling. 

Visst kan en lingvistisk studie av hebreiska 

kännas svårapplicerbar på företagskommunikation. 

Men då missar 

man poängen. Denna studie är en del 

av en diskurs som är till inte för att ge 

vandlas vi verkligen till levande döda. • 

”Att tänka, tyc- 

Det är svårt att undgå att det pågår en flyktingkris i Europa just nu. Angela Merkel gick tidigare 

i höstas ut och sade att Europa måste öppna sig för att ta emot fler flyktingar. Det var ett 

starkt ställningstagande men EU:s medlemsländers regeringar är inte enade i frågan. Holmiensis 

har intervjuat Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. 

Rädslan får humanisterna att desperat 

ifrågasätta omvärldens nyttokrav, 

gnälla om akademisk frihet och skylla 

de allt för få schemalagda föreläsning- 

excentriska bokmalar utlopp för sina 

studiefetischer, utan för att skapa en 

pågående dialog om kulturyttringar i ett 

samhälle där teknik, media och medföl- 

ka och tolka är 

att ifrågasätta. 

TEXT ERIK TULLBERG 

stimmarna på institutionens budget. 

Såväl humanister som 

jande propaganda går okontrollerbart 

fort framåt; där det finns allt mindre 

Det är farligt.” 

Hur har flyktingkrisen sett ut ur ett 

EU-perspektiv? 

stöd i medlemsländerna utan det hanterades 

så att hushållen inte visste så 

stor kris som kom över varseblivningströskeln 

och det var den som explod- 

antihumanister verkar med- 

plats för att stanna upp och tänka till. 

Jag tänker att unionen har haft tre his- 

mycket om det helt enkelt, de var un- 

erade i somras i och med hanteringen 

vetet blunda för verkligheten. 

Men det är inte konstigt 

toriska svårigheter. Den första har att 

der varseblivningströskeln. Hanterin- 

av Grekland. I förlängningen utav den 

I själva verket deltar vi 

att politiker, tekniska vetenskapsmän 

göra med hur den inre marknaden är 

gen förutsatte att man var försiktig och 

krisen ligger väldigt besvärliga saker, 

alla i den humanistiska dialogen. 

och kommersiella kommunikatörer 

konstruerad, att man bestämmer om sa- 

att man inte aktualiserade arbetsrät- 

som att Bryssel, och i praktiken finans- 

Vi konsumerar otaliga tv-serier, lit- 

underminerar humaniora och isoler- 

ker på en europeisk nivå, och att länder- 

ten, socialpolitiken och motsvarande. 

departementet i Berlin, måste pröva 

teratur och spel om historia, över- 

ar det från andra vetenskaper; att de 

na är bundna av detta. Det har kunnat 

Under 90-talet gick man in 

medlemsländernas budgetar. Det finns 

satta från antika och moderna språk; 

kallar litteraturvetenskap, retorik och 

hanteras under femtio-sextio år efter- 

för att ha en gemensam valuta. Man 

inte politiska förutsättningar för det. 

konst- och musik-program om estetisk 

estetik för strökurser och underhålln- 

som det har funnits en sorts pragma- 

bestämde sig då för att inte ha några 

Medlemsländerna går inte med på det. 

bedömning och värdering. Vi diskuter- 

ing. Att tänka, tycka och tolka är att 

tism, en politisk försiktighet, i det hela. 

gemensamma skatter, alltså att inte ta 

Sen har det kommit en tred- 

ar, tolkar och kritiserar. Vi reser runt 

ifrågasätta. Det är farligt. Det hotar 

Unionen har inte lagt sig i mer än den 

ut skatter från Bryssel. Det fanns inte 

je svår situation och det är den flyk- 

i världen för att lära oss mer om an- 

informationsflödet. Det gör männi- 

kan hantera, det vill säga fri rörlighet 

förutsättningar för det. Istället uppfann 

tingvåg som har kommit under det 

dra länders kulturella och historiska 

skor självständiga och svårkontrol- 

för kapital och varor och regler som 

man stabilitetspakten, att man skulle 

senaste halvåret. Där är problemet inte 

kontexter. Vi peppras med nyhetsre- 

lerbara. Vore det inte en dröm för ett 

har varit gemensamma. Gällande tjän- 

lova varandra att inte ta varandras re- 

fördelning av pengar utan fördelning 

portage, reklam och information där 

politiskt parti att bara kunna införa 

steproduktion och arbetsrätt har man 

surser i anspråk. Den fungerade ganska 

av ansvar: alla vill inte vara med och 

vi utan verktyg för att sålla ut fakta 

nya regeringsformer och sedan, utan 

hesiterat. Det betyder i praktiken att 

bra inom EU fram till 2008 när den 

ta ansvar för att ta emot flyktingar. 

från fiktion ständigt löper risken att 

invändningar, applåderas av hela sam- 

unionen under väldigt lång tid inte var 

ekonomiska krisen kom och då ham- 

Samtidigt har orsakerna till de första 

förföras och förblindas, inte minst idag 

hället? Tänk vad lätt att sälja produkter 

beroende av särskilt mycket politiskt 

nade man i nästa svåra fråga. Det var en 

problemen med den inre marknaden 

18 

19

och med den ekonomiska politiken 

att göra med den gemensamma ekon- 

som är det knepiga när man kommer 

inte försvunnit. Tidigare fanns det 

omiska politiken, är det väldigt svårt 

in i det här läget, det blir lite undan- 

ingen [gemensam] värdegrund för 

att få alla att vara överens om att de har 

tagstillstånd över det hela. Juridiken 

att betala skatter som går till andra 

ansvar för andra länder ekonomiskt. 

blir plötsligt bara något man viftar 

länder. Nu är det dessutom så att det 

Men i flyktingfrågan handlar det inte 

undan. Det gjorde man också när det 

inte finns någon värdegrund för att 

bara om en ekonomisk, utan även en 

gällde centralbankens stora köp av 

ta emot flyktingar. Medlemsländerna 

humanitär värdegrund, så nu vet jag 

obligationer som man satte igång för 

har inte samma syn på det gemensam- 

inte vad som kommer att hända. Det är 

några år sedan. Det var ju inte heller 

ma ansvaret när det gäller det här rätt 

ju så dramatiskt att jag föreställer mig 

förenligt med stadgarna, men man gör 

extraordinära som inträffat i Syrien. 

Det gör att vi är i en väldigt besvärlig 

situation. Besvärligare, tycker jag, än 

vi riktigt vill kännas vid här i Sverige. 

”Vi är i en väldigt besvärlig 

situation. Besvärligare, 

tycker jag, 

än vi riktigt vill kännas 

vid här i Sverige.” 

att man – framförallt den tyska ledningen 

– kommer att vilja ifrågasätta spelreglerna 

och säga att vi måste ha mera 

överstatliga beslut om att tvångsmässigt 

fördela flyktingar och kanske också 

att unionen ska ha beskattningsrätt. 

För ett år sedan skulle vi absolut inte 

trott detta men nu så kan sådana saker 

mycket väl komma upp på dagordningen 

när som helst, alltså tvångsbeslut 

om flyktingfördelning respektive gemensamma 

skatter till Bryssel. Men 

det betyder väldigt stora bekymmer 

för politikerna i medlemsländerna för 

de tycker redan att de har för höga 

pengar i den europeiska kassan så har 

man inte kunnat göra något. Man har 

inte kunnat attackera grundproblemet, 

att det är så väldigt stor skillnad 

i levnadsstandard mellan länderna 

inom unionen. Inom ett land är 

man ju oerhört angelägen att jämna 

ut levnadsomständigheterna basalt. 

Det kan inte unionen göra, de pengar 

som har gått till mellaneuropeiska 

länderna har gått till jordbrukssubventioner 

och regionalstöd i en skala 

som är en helt annan än den som de 

stora länderna använder inom sig. 

det därför att nöden inte har någon 

lag. Ultima ratio [den sista utvägen]. 

Det är intressant och det visar också 

hur förhållandet mellan juridik och 

statskunskap ser ut. Juridiken kan ha 

väldigt strikta regler som gäller, så att 

säga, under söndagsbetingelser. Men 

då uppstår det sådana situationer och 

då är det plötsligt som om det [juridiken] 

bara viftas bort. Politiken tar 

över när det blir riktigt stora frågor 

och det gör det också lite läskigt att 

leva i en sådan tillvaro. Juridiken uppfattar 

man som ett sätt att disciplinera 

och göra tillvaron förutsägbar. 

skatter. De kan inte lägga ytterligare 

Det är viktigt att alla begrip- 

Så du menar att man kommit att ifrågasätta 

värdegrunden som ligger till 

en skatt ovanpå de andra utan ska 

man skicka pengar till Bryssel måste 

”Det var ju inte heller 

er att det här är extraordinärt. Det får 

inte leda till att man stärker de utom- 

grund för samarbetet? Att samarbetet 

i större utsträckning ifrågasätts helt? 

Precis, ja, men i den första fasen som 

man antagligen ta in pengar inom 

sina länder, det förstår man ju redan 

i Sverige att detta är ett bekymmer. 

förenligt med stadgarna, 

men man gör 

parlamentariska eller populistiska 

rörelserna ännu mer än vad vi redan 

har gjort. Det är klart att man kom 

Foto: Sten Widman 

handlar om den inre marknaden kan 

åtminstone personer som befinner sig 

i eliten i alla länder vara överens om att 

alla tjänar på frihandel och att alla tjänar 

Hur såg det ut när man hanterade 

flyktingkrisen från Balkan, 

fanns det något EU-samarbete då? 

det därför att nöden 

inte har någon lag” 

igång sent. Hade man haft det gamla 

utredande [förhållningsättet] och tänkt 

igenom saker långt i förväg så kanske 

vi hade varit lite bättre rustade, i alla 

får vi alla betala det politiska priset för 

denna attityd. Behövliga kompromisser 

är inte tillräckligt förberedda i utredningar 

där alla partier har varit med. 

omöjligt att domptera ländernas finanspolitik. 

I den tredje frågan är det 

en väldigt stor risk att det imploderar 

och det tar ju sig det uttrycket att 

på att göra marknaden, spelregler- 

Nej det kan man inte säga. Det var 

fall vi här i Sverige. Det har jag skrivit 

gränserna stängs och att länderna får 

na, så enhetliga som mö- 

ingen dramatisk sak betraktat som ett 

om. Går man längre tillbaka i tiden, tar 

Och sista frågan, vad skulle krävas 

en väldigt dramatisk utveckling inrike- 

jligt. I den andra 

svårigheten, 

s o m 

har 

EU-problem utan det var också så att 

Tyskland och Norden då tog fler än 

alla andra men det var inte proportionsvis 

lika stort [som i dagens kris]. 

Har det gjorts för lite fiskal integrering, 

det vill säga att 

unionen inte fått ta tillräckligt 

med pengar från medlemsländerna 

för att omfördela dessa? 

Det har varit bekymret hela tiden, 

i och med att man inte har några 

Till vilken grad kan EU tvinga länder 

att ta emot flyktingar? Är det en gråzon? 

Det är nog en gråzon. Det är inte 

glasklart om ett sådant beslut är förenligt 

med grundfördragen men då är 

min uppfattning att de bara kommer 

tolka grundfördragen; ”nu är det det 

här som gäller”. De kanske har politisk 

kraft att göra det i en desperat situation, 

men ser man det strikt juridiskt är 

det förmodligen tveksamt. Det är det 

man urbaniseringen och inflyttningen 

till städerna, industrialiseringen, arbetsmarknadspolitiken, 

skolan, etcetera, 

så utreddes det kolossalt. Regeringen 

och partierna höll på med detta 

ständigt och jämnt. Nu har vi haft en 

lång period med ett minimum av parlamentariskt 

sammansatta utredningar. 

Den nyliberalt inspirerade attityden 

har varit att inte “trassla” så mycket 

utan låta experter utreda och sedan 

agera. Som det med tiden har blivit 

för att EU skulle implodera? Är 

vi nära den bristningsgränsen? 

Det som hör ihop med den gemensamma 

marknaden har jag svårt att tro att 

det imploderar, det hanteras i praktiken 

av domstolar och myndigheterna 

och det är rättsfall efter rättsfall. Det 

har kommit för att stanna, det tror jag 

nog. Men däremot när det handlar om 

den andra svåra frågan, den ekonomiska, 

så kan man inte utesluta att EMU 

faller samman eller att det bevisar sig 

spolitiskt. I det läget imploderar nog 

sådana länder som Frankrike. Om man 

med implosion menar att det kommer 

grupperingar till makten som man 

finner icke önskvärda, som är direkt 

negativa mot det europeiska projektet. 

Svaret på frågan är att vi inte är långt 

borta, det kan alltså hända hemska 

saker, men man får ha klart för sig att 

det är tre olika saker vi pratar om, den 

gemensamma marknaden, den ekonomiska 

politiken och flyktingfrågan. • 

20 

21

”Jag är väldigt social, jag syns och hörs. Jag 

Reportageserie: 

Vardagsdiskriminering – Del II 

tänker inte skämmas för det. Men jag är så jävla 

trött på att andra tycker att jag borde det” 

EN AV 

20 000 

TEXT ERIK NORMAN 

JAG RINGER UPP EN GOD VÄN, SOM VI HÄR KAN KALLA LISA. Hon är en 22 år gammal 

läkarstudent. För ett tag sedan satt vi på nationens utegård och diskuterade 

den här artikelserien, och det resulterade i ett långt samtal om hur sexism faktiskt 

kan ta sig i uttryck i vardagen. Lisas berättelse är i mångt och mycket ett 

exempel från vardagen om hur samhället i Sverige och till och med i politiskt 

medvetna universitetsstaden Uppsala, inte är så jämställt som vi gärna vill tro. 

När vi satt på utegården tidigare 

den här terminen nebär att jag förväntas vara på ett visst från Lisa blev ”plugga till läkare”, var 

som en bimbo, antar jag. Och det inna 

fråga kom från killar och svaret 

diskuterade vi bland annat sätt” säger Lisa. Varje gång hon befinner 

reaktionerna många. De hade gemensamma 

utseende och de fördomar som finns 

kopplade till det. När jag ber Lisa 

beskriva sitt eget utseende suckar hon 

och säger ”porrig, tydligen”. Hon får 

ofta höra att hon är just det. Hon betonar 

att hon gillar att klä sig feminint; 

ska hon ut och festa kan klänningen 

eller kjolen vara kort och klackarna 

höga. ”Jag känner inte att jag ska behöva 

täcka mig själv”. Hennes hår är 

tjockt, rakt och blont, ögonen djupa 

och stora och läpparna fylliga. Flera 

personer, oftast män, har antagit att de 

är opererade. ”För dem ser jag väl ut 

sig i ett nytt socialt sammanhang 

med nya personer är hon tvungen att 

motarbeta dessa fördomar, att vinna 

över dem. Lisa minns särskilt ett samtal 

med två manliga kursare i början 

på läkarprogrammet. ”Wow, du var 

verkligen inte som vi trodde. Du är ju 

asskön, och smart!”. Slutet gott allting 

gott kanske. Men Lisa är trött på att 

alltid bli offer för samma fördom, och 

att ständigt behöva motarbeta den. 

Efter gymnasietiden mötte 

Lisa, som alla vi andra, ofta frågan 

”jaha, vad ska du göra nu?”. När den- 

nämnare: hånskratt och 

förvåning, ofta följt av ”men lilla du/ 

gumman, du kanske borde tänka om”. 

Enligt Lisa yttrar sig detta framför allt 

utanför Uppsala, inte minst på krogen 

i Stockholm. Lisa berättar om äldre 

killar, som upplever att de har auktoritet, 

tror att de kan erövra ”snärtor” 

bara med sin världsvana. Ibland tycker 

Lisa att det är kul att trycka till dem, 

ibland orkar hon bara inte. För ett tag 

sen var hon ute i Stockholm igen, och 

blev tillfrågad av ytliga bekantskaper 

vad hon sysslade med nuförtiden. Svaret 

blev att hon pluggar till lärare, det 

blev enklare så. Av någon anledning 

ifrågasätter inte folk det lika mycket. 

Kanske för att läraryrkets status sjunkit 

i takt med att lönenivåerna rasat. Det 

är dessutom sjukt tycker Lisa, men 

likväl ett sätt att slippa diskussionen. 

Ute på nation i Uppsala är 

det tyvärr inte heller alltid bättre. På en 

sittning för läkare för ett par veckor sedan 

stod Lisa och rökte med en manlig 

läkarstudent. Efter fem minuters kallprat 

tog killen henne helt sonika på 

rumpan. Lisas instinktiva reaktion blev 

att klippa till honom. Hans reaktion på 

detta? ”Fan vad tråkig du är”. Fem minuter 

senare var han tillbaka och frågade 

om han ”bara inte får klämma lite”. Det 

låter kanske som en enskild idiot. Men 

Lisa kan också berätta om ”catcalling” 

från män när hon är på väg till ICA 

Luthagen. De står alltså och visslar 

till henne, och gör ”kattljud”. Och hon 

är inte ensam om detta, Lisa berättar 

om flera tjejer som upplevt samma sak. 

Ytterligare en historia inträffade 

på en annan nation. Lisa hade en 

konversation med en kille hon träffat 

under kvällen i baren. Hon proklamerade 

att hon skulle gå ut och röka, 

varpå killen, som visste att hon var 

läkarstudent, höll en lång föreläsning 

om hur hjärnan skadas av rökning. 

Lisa stod mest och gapade. Skulle 

hon föreläsa för honom, en ekonomistudent, 

om BNP? Hon hade precis 

skrivit tenta om hjärnans funktion, 

så nog fasen hade hon koll på vilka 

receptorer som påverkas av rökning. 

Som läkarstudent genomgår 

man tidigt praktisk utbildning. Lisa är 

högst medveten om att försöka framstå 

som professionell i kontakten med 

patienter på sjukhusen. Ibland spelas 

dessa patientmöten in för att man ska 

kunna granska sin insats senare. I ett 

fall skulle hon undersöka hjärt- och 

lungstatus på en man i 70-årsåldern, för 

första gången utan handledning. Hon 

ber mannen att klä av sig, för att hon 

ska kunna genomföra undersökningen. 

Hon blir mött av ett skratt följt av ”oj 

oj, det är inte varje dag en ung kvinna 

ber mig ta av mig kläderna”. När hon 

tittar på en inspelning från ett annat 

tillfälle, även denna gång med en manlig 

patient, märker hon hur han tittar 

på henne skeptiskt, trots att hon gör 

allting rätt. Hon försöker vara professionell, 

sänker sitt tonläge i rösten. 

Ofta går läkarstudenterna 

runt bland patienter tillsammans med 

en läkare som är handledare. Då sköter 

handledaren konversationen med patienten 

medan studenterna håller sig 

i bakgrunden och tar anteckningar. I 

de fallen handledaren är en kvinna och 

några av studenterna män är det inte 

ovanligt att patienten inte riktigt vet 

var hen ska vända sig. Ofta, konstaterar 

Lisa, pratar patienten mer med de 

manliga läkarstudenterna än med den 

kvinnliga handledaren, som faktiskt är 

läkare. Lisa konstaterar att det kommer 

att bli tufft att slå sig fram i ett tidigare 

mansdominerat yrke. Dessutom är 

konkurrensen i högsta grad hård gentemot 

äldre, mer erfarna kvinnliga läkare. 

Hon säger att hon tror att de första 15 

åren kommer att bli svåra, innan hon 

får auktoritet just genom högre ålder. 

Lisa berättar att folk tenderar 

att inte tro på henne när hon 

säger att hon ska bli läkare. I deras 

ögon befinner hon sig i ett fack. Ett 

fack som inte framtida läkare passar in 

i. Det är som att den kvinnliga läkarstudenten 

måste se ut och vara på ett 

visst sätt. Hon ska vara ordentlig både 

till utseendet och sättet. Den duktiga 

flickan som pluggar hela tiden, en 

moralens väktare. En kompis, som 

hon beskriver som sin manliga motsvarighet 

däremot, han både ”drunknar 

i uppmärksamhet från tjejer” och anses 

dessutom vara extremt smart. Frustrerat 

frågar Lisa retoriskt vad skillnaden 

är mellan henne och honom, mer än 

att de har olika kön. Varför ska hon 

behöva lägga sig till med en jargong 

för att bli tagen på allvar? Varför ska 

hon automatiskt hamna i underläge? 

Under hela vårt samtal är det 

uppenbart att Lisa inte på något sätt tycker 

synd om sig själv. Hon är självsäker 

och säger att hon tycker att hon är 

smart, vältalig och har något att tillföra. 

Men det är klart att de upplevelser hon 

berättat för mig om sätter sina spår. 

Hon måste jobba hårdare än sina manliga 

kursare för att bli tagen på allvar, 

både socialt och i rollen som läkarstudent. 

Hon, och många andra kvinnliga 

studenter, jobbar hela tiden i motvind. 

”Jag är väldigt social, jag 

syns och hörs. Jag tänker inte skämmas 

för det. Men jag är så jävla trött på 

att andra tycker att jag borde det”. Så 

avslutar vi samtalet. Jag lägger på och 

sitter och funderar en lång stund. Det 

finns cirka 40 000 studenter i Uppsala. 

Runt hälften är kvinnor. Hur många 

har liknande saker att berätta om?• 

22 23

För studenternas välmående 

PÅ ÖVRE SLOTTSGATAN 7, i samma byggnad som Uppsala Studentkår 

och väl undangömt, ligger en av Uppsalas förmodligen bäst bevarade 

hemligheter – Studenthälsan. Hit tar sig de studenter som insett 

att arbetsbördan, och kanske livet i övrigt, har blivit lite för mycket. 

Enligt tidigare undersökningar 

upplever var tredje student 

vid Uppsala universitet 

stress och psykisk ohälsa som 

ett hinder i sin utbildning. Känslan av 

att inte räcka till, att aldrig få de där 

betygen man strävar efter, eller att känna 

pressen att minst en gång i veckan 

dricka sig riktigt berusad ute på nation 

är alla exempel på anledningar goda 

nog till att söka sig till Studenthälsan. 

På uppdrag av regeringen har 

mottagningen, belägen fem minuter 

från Stockholms Nation, fokus på 

studierelaterad hälsovård. I de ljusa 

lokalerna finns tio stycken läkare, sjuksköterskor, 

psykologer och kuratorer 

redo att ge råd till den som är i behov. 

I snitt söker sig drygt sjuttio 

personer i veckan till Studenthälsans 

mottagning, som står öppen fyrtiotvå 

veckor om året. Dock kan detta antal 

variera mycket från månad till månad, 

till viss del beroende på tentaperioderna. 

Fördelningen mellan tjejer och 

killar som söker sig hit är jämn och 

alla tas de emot på samma villkor. 

Vanligast förekommande 

är det att studenter söker hjälp för 

någon form av upplevd kris, depression, 

nedstämdhet, ångest eller bristande 

självtillit. Här finns möjligheten 

24 

TEXT AMELIE DAHLGREN 

att tala med folk specialiserade inom 

just studierelaterad vård samt få rådgivning 

och verktyg för att klara av 

det som känns jobbigt. En bedömning 

görs om vårdbehovet ligger inom 

ramarna för verksamheten – anses 

fallet inte vara så guidas studenten 

vidare till rätt ställe för att få det 

stöd och den behandling som krävs. 

Varje termin hålls kurser och 

workshops i Studenthälsans regi, inriktade 

på de problem som de upplever att 

ett stort antal studenter kämpar med. 

Titlar så som ”Gör det nu!”, ”Våga 

tala”, och ”Vägar ur duktighetsfällan” är 

alla exempel på vad som erbjuds. Vid 

dessa kurser ges studenter verktyg för 

att förbättra sin situation och hitta en 

mer jämn balans i tillvaron, och i grupper 

bestående av likasinnade släpper 

ofta blockeringarna och diskussionerna 

flyter fritt. Kurser erbjuds även på 

organisationsnivå, där studentorganisationer 

och nationer utbildas i hur 

de på ett bra sätt tar hand om och 

bemöter sina medlemmar, framförallt 

när det kommer till alkoholservering. 

Bara genom att gå in på 

Studenthälsans hemsida kan det åtminstone 

till viss del gå att identifiera 

problem man kan tänkas ha 

– här finns mycket råd och tidigare 

ställda frågor och du inser snabbt 

att du inte är ensam. Att sedan boka 

en tid för samtal och rådgivning 

är enkelt och självklart har samtliga 

på mottagningen tystnadsplikt. 

Studenthälsan finns där 

för dig som student, vare sig det 

handlar om att hjälpa dig tygla din 

ångest eller för att ge dig bättre verktyg 

att hantera dina studier när tentaångesten 

kryper närmre. Depression, 

stress och skräcken att tala inför 

folk är ämnen som idag diskuteras på 

tok för lite – men hos Studenthälsan 

inser du att du aldrig är ensam! 

Ljusrum i Studenthälsans lokaler 

Allmän information: 

Hemsida: http://sh.uu.se/ 

Adress: Övre Slottsgatan 7, 

2 trappor 

Boka tid via telefon: 

018–15 50 50 

Öppettider: 

Vardagar 8.00-17.00 

Allmän information 

Gynhälsan: 

Hemsida: 

http://www.gynhalsan.se/ 

Adress: Rundelsgränd 3C 

Telefon: 018-12 82 10 

Öppettider: 

Vardagar 08.00-16.15 

Drop-in: Måndagar 16-19 

Ett stenkast från Studenthälsan, i de 

nya lokalerna på Rundelsgränd 3C, ligger 

GynHälsan - lika viktigt som Studenthälsan 

men med något större besöksfrekvens. 

Hit kommer studenter för att 

bli undersökta och för att ställa frågor – 

utan att dömas eller mötas av pekfingrar. 

Sen flytten till de nya lokalerna 

har viss förvirring rått kring var 

man faktiskt bör vända sig med sina 

besvär eller spörsmål. Så för att en 

gång för alla klargöra detta: på Övre 

Slottsgatan 7, i Studenthälsans lokaler, 

är Studentgyn beläget. Hit kan du 

gå för rådgivning, preventivmedelsförskrivning 

och testning av diverse 

vanligt förekommande sjukdomar – 

inga gynekologiska undersökningar 

utförs alltså här. Om det är just detta 

du söker bör du istället vända dig till 

GynHälsan på Rundelsgränd. Här erbjuds 

vård för alla åldrar, i likhet med 

den som erbjuds vid Studentgyn, men 

även vård gällande fertilitetsproblem, 

ultraljud och allmän gynekologi. 

I snitt 300 personer i veckan 

söker sig till dessa lokaler med sina 

frågor och problem, och antalet besökare 

tycks hänga ihop med tiden för tentaperioderna. 

Tio läkare, barnmorskor 

och undersköterskor arbetar dagligen 

med att ge råd, undersöka och skriva 

ut recept – och om så behövs, remittera 

besökare vidare för hjälp på annat håll. 

En uppfattning bland studenter 

är att killar inte skulle vara 

välkomna till dessa mottagningar – så 

är dock inte fallet. Testning av köns- 

”Känn er alltid 

v ä l k o m n a a t t 

kontakta eller 

besöka oss!” 

sjukdomar är samtliga killar och män 

välkomna att göra hos Studentgyn och 

Gynhälsan, men eftersom ingen venereolog 

finns på plats är detta också 

det enda. Dock kan råd fortfarande 

ges och frågor likväl svaras på, och 

finns ett behov skickas personen ifråga 

vidare till lämplig inrättning. 

Att komma förbi på drop intid 

eller bokad tid spelar för mottagningens 

del ingen roll – det viktiga är enligt 

personalen på respektive mottagning 

att du som student faktiskt kommer 

och hälsar på någon gång då och då! • 

Allmän information 

Studentgyn: 

Hemsida: 

http://www.studentgyn.se/ 

Adress: Övre Slottsgatan 7, 

2 trappor 

Telefon: 070-521 00 39 

Öppettider: 

Vardagar 08.00-16.00 

Visst du att: Hittills i år har 

1 047 personer smittats av klamydia 

(källa: Folkhälsomyndigheten) 

23

S a k e r a tt up p l e va 

un d e r d i n ti d i U p p sa l a 


Spring studentloppet 

Du behöver inte vara maratonlöpare 

för att springa studentloppet 

då det går att springa två 

distanser, 5km eller 10 km. Aktivera 

dig! 

Bli bestulen på cykeln 

Tyvärr är även detta en genuin Uppsala-upplevelse. 

Om du blir bestulen på cykeln 

kan du i alla fall tänka att du har upplevt 

någonting som nästan alla i Uppsala har genomlidit. 

Känn dig nollad av själva staden. 

Det finns mycket saker att göra på här på Stockholms Nation men Uppsala 

är rikt på andra upplevelser, Holmiensis vänder blicken utåt. Här är 

en lista på saker som du bör uppleva i Uppsala innan du flyttar härifrån. 

Lambskallegasquen på 

Falafel vid Domkyrkan 

Gotlands Nation 

Det här är ett måste. Att äta falafel från 

Det här är en sittning där du får äta en… 

matbilarna nedanför Domkyrkan stillar inte 

fårskalle! Verkar det motbjudande? Det 

bara din hunger utan är även fantastiskt gott. 

vet du ju inte om du inte har testat! De 

Bästa falafeln du någonsin kommer äta. Garanti. 

flesta brukar säga att det är godare än 

man tror, och just det: man släpper 

ner ögat i snapsen. 

Kulturnatten 

Den 10 september varje år arrangeras 

Kulturnatten. Då fylls staden med alla 

möjliga sorters aktiviteter och föreställningar. 

Körer sjunger, dansare dansar och 

utställningar öppnar upp sina dörrar. 

Domkyrkan 

Du cyklar förbi den varje dag 

men har du någonsin varit inne i den? 

Sveriges största kyrka är väldigt imponerande 

även för den icke-troende. Den är ju en del av 

vår historia. Lägg märke till koret längst fram i 

kyrkan där Gustaf Vasa ligger begravd omringad 

av stora målningar från romantiken som berättar 

om hans liv. Och passa för all del på att gå in 

och se utställningarna på museum Gustavianum 

när du ändå är i krokarna. 

Flogstavrålet 

Varje kväll klockan tio ekar ett vrål 

över Flogsta. Studenter går ut på balkonger 

eller öppnar sina fönster för att skrika 

allt vad de har. Här kan man ge utlopp för 

frustration, ångest eller varför inte lycka. 

Vrålet varar längre än man tror. Det är 

mäktigt att uppleva. 

Fyrishovs simhall 

Fyrishov är ett enormt komplex 

med äventyrsbad, hopptorn och långa 

simbassänger. Dra på dig badbrallorna 

och hoppa i böljan blå. 

Uppsala stadsteater 

Det finns massor av spännande 

pjäser att se på den rikskända teatern. 

En studentbiljett kostar ungefär lika mycket 

som en vanlig biobiljett, så gå dit och njut 

av fantastisk underhållning. När Holmiensis 

kommer ut spelas bland andra Bravo, 

en pjäs om Edith Piaf och musikalen 

”La cage aux folles”. 

Valborgstraditionerna 

Under Valborg finns det väldigt många 

evengemang att delta i. På morgonen är det 

forsränning, då försöker ett antal studenter på bräckliga 

egengjorda sjöfarkoster ta sig ner för Fyrisån. Sedan 

håller rektorn tal uppe vid Carolina Rediviva varefter 

alla samlade studenter tar på sig sina studentmössor 

under ”mösspåtagningen”. En tradition är då att äta 

sillunch. Under kvällen sjunger kören Allmänna 

Sången uppe vid slottsklockan vilket sänts i 

radio sedan urminnes tider. 

Gamla Uppsala 

Besök de tre gravarna vid Gamla Uppsala 

och föreställ dig att det var här som 

det stora hednatemplet var på 1000-talet. 

Det var alltså kanske den viktigaste 

platsen i Sverige på den tiden. Coolt! 

Ett tecknat spex 

Tillsammans med Stockholms Nations 

Marsspex är det här ett av Uppsalas 

största spex. Det är ett lite mer klassiskt spex 

i och med att de tillåter omstart. Det spelas 

på Reginateatern varje vår, gå dit och ha 

kul, eller varför inte delta själv? • 

26 27

Visdomsord från 

Tim Minchin 

TEXT ERIK NORMAN 

Det är inte speciellt ofta man snubblar över videor i Facebookflödet som faktiskt förtjänar 

ens tid. När komikern, musikern, författaren och skådespelaren Tim Minchin blir 

hedersdoktor vid University of Western Australia, håller han ett tal där han ger studenterna 

nio livslektioner. Det fångade och förtjänade min uppmärksamhet. Nedan följer 

ett tappert försök till en sammanfattning och översättning av denne briljante mans tips. 

1. Du behöver inte ha en dröm 

Amerikaner säger alltid ”det här är 

min stora dröm på talangshowerna”. 

Visst, om du nu har en stor dröm, 

följ den, det är något att göra med 

din tid. Förhoppningsvis är den så 

stor att det tar så lång tid att nå att 

när du väl är framme är du snart 

död. 

Var istället passionerat 

dedikerad till kortsiktiga mål. Var 

”mikroambitiös” och jobba med 

stolthet med vad det än är du har 

framför dig, du har ingen aning om 

var det kan ta dig. Var uppmärksam 

på att nästa värdiga mål antagligen 

kommer dyka upp i din periferi. Det 

är därför du ska undvika långsiktiga 

drömmar. Om du fäster din blick för 

långt fram kommer du missa det. 

2. Sök inte lycka 

Lycka är som en orgasm, om du tänker 

på den för mycket försvinner den. Om 

du istället siktar på att göra någon annan 

lycklig, kommer du nog upptäcka 

att du själv blir lite lycklig som en sidoeffekt. 

Människan utvecklades inte 

för att vara konstant nöjd. 

3. Kom ihåg att tur är allt 

Du är tursam som är här. Du är tursam 

som har blivit född. Du har tur som 

formats av en uppväxtmiljö som till slut 

fick dig att söka dig till universitetet, 

oavsett om denna miljö var bra eller 

dålig. Du må ha jobbat hårt för det du 

åstadkommit, men du skapade inte sidan 

av dig som jobbar hårt, du hade tur 

som fick den. Att förstå att man omöjligen 

kan ta all ära för sina framgångar 

och därför omöjligen fullt ut beskylla 

andra för deras tillkortakommanden 

gör dig ödmjuk och mer medlidsam. 

Empati är något intuitivt, men också 

något man kan jobba med intellektuellt. 

4. Träna! 

Ta hand om din kropp, du kommer 

behöva den. De flesta av er kommer 

bli nästan hundra år gamla, och även 

de fattigaste av er kommer samla ihop 

en förmögenhet större än vad de flesta 

människor genom historien ens vågat 

drömma om. Och detta långa, lyxiga liv 

kommer göra er … deprimerade. Men 

misströsta inte, det finns ett samband 

mellan för lite träning och depression. 

Så jogga! 

5. Var hårda mot era åsikter 

Ett känt citat lyder ”opinions are like 

assholes, everybody has one”. Man bör 

dock tillägga att rövhål skiljer sig markant 

från åsikter i det att åsikter konstant 

och noggrant ska undersökas. Vi 

måste tänka kritiskt, inte bara kring 

andras idéer, utan också våra egna. Var 

intellektuellt sträng, identifiera din partiskhet, 

dina fördomar och privilegier. 

De flesta av samhällets argument lever 

vidare som följd av vår oförmåga att acceptera 

nya. 

6. Var en lärare! 

Snälla bli lärare. Lärare är de mest 

beundransvärda och viktiga personerna 

i världen. Du behöver inte vara det för 

evigt, men om du inte vet vad du ska 

göra, bli lärare. Dela med dig av dina 

idéer, ta inte din utbildning för givet. 

Gläds åt vad du lärt dig och sprid det. 

7. Definiera dig utifrån vad du älskar 

Vi har en tendens att definiera oss i 

motsatsförhållanden till saker. Om 

någon frågar vad du gillar för musik så 

kanske du säger att du inte lyssnar på 

radio för att popmusiktexter irriterar 

dig. Försök att uttrycka din passion för 

saker du älskar. Var demonstrativ och 

generös i din uppskattning av människor 

du beundrar. Skicka tackbrev och 

ge stående ovationer, var för saker, inte 

anti saker. 

8. Respektera personer med mindre 

makt än du 

Tim Minchin har ofta bestämt sig för 

att jobba med producenter och agenter 

efter att ha bedömt hur de behandlar 

personalen på en restaurang. Det spelar 

ingen roll om någon är den mäktigaste 

personen i rummet, döm denne baserat 

på hur hen behandlar personer med 

mindre makt. 

9. Jäkta inte 

Tim Minchin avslutar: ”Få inte panik. 

Du behöver inte veta vad du ska göra 

med ditt liv. De som vet vad de vill göra 

i tjugoårsåldern får medelålderskriser. 

Livet är meningslöst. Det är absurt 

att söka livets mening, eller tro att det 

finns ett syfte i universum. Men jag är 

inte nihilist eller cyniker, jag är ganska 

romantisk. Här är min idé av romantik: 

ni kommer snart vara döda. Livet 

kommer ibland verka långt, tufft och 

tröttsamt. Ni kommer ibland vara glada 

och ibland ledsna. Sen kommer ni vara 

gamla, och sen är ni döda. Det finns 

bara en sak att göra med denna tomma 

existens: fyll den! Fyll livet genom att 

lära er så mycket ni kan om så mycket 

ni kan, var stolt över vad det än är ni 

gör, ha medlidande, dela idéer, träna, 

var entusiastisk. Sen finns det kärlek, 

resor, vin, sex, konst och barn och bergsklättring, 

men det vet ni redan. Det 

är en fantastiskt spännande sak, detta 

meningslösa liv. Lycka till.” • 

https://www.youtube.com/ 

watch?v=yoEezZD71sc 

28 29

Mark Watney, 

Space Pirate 

Skandinavisk krog? 

Är inte det här Agave? 


TEXT EMMA SANDGREN 

MÅNGA STOCKHOLMARE MINNS SÄKERT BAREN AGAVE som låg vid korsningen 

mellan Drottninggatan och Trädgårdsgatan. Där finns nu istället 

en alldeles ny restaurang: Nubben. Holmiensis har testat den. 

Alltså wow. Jag älskar rymdfilmer. The Martian är otroligt skickligt gjord 

rent filmtekniskt och inte minst orimligt 

spännande, i slutet av filmen satt 

heller inte låta bli att funderar 

Under filmens gång kan jag 

Det är filmer som får mig att känna 

mig liten och i sammanhanget 

över tre saker: 

jag bokstavligt talat nästan i knät på 

Smörrebröden är ganska små så jag 

betydelselös. Med en ranking 

min biokompis. Men utöver det handlar 

1. Blev regissören inspirerad till 

rekommenderar att minst ta två. Min 

filmen också till stor del om ens- 

att välja Matt Damon om hu- 

första blir en råraka, alltså palsternacka 

på 8.2 på IMDB och en späckad amhet och om den stora klyschan att vudrollsinnehavare efter hans 

med svarttrumpetsvamp ackompanjerat 

medverkan i filmen Interstellar 

castinglista har nog inte The Martian 

gått någon obemärkt förbi. 

astronaut strandsatt i rymden? 

och rårörda lingon. Maten är elegant 

hoppet trots allt är det sista som lämnar 

med en spännande rökt färskostkräm 

där han även där spelar en ensam 

människan. För vad gör man egentligen 

när man förväntas sysselsätta sig ensam 

upplagd och smakar lika bra som den 

på Mars i ungefär fyra år? Planterar 

2. I en scen diskuterar NASA 

ser ut. Svampen smälter i munnen, ingredienserna 

kombineras väldigt bra 

under ett möte hur de ska 

potatis, skulle Watney antagligen svara. 

försöka få hem Watney från 

”Everywhere I go, I’m the Mars. De refererar då till Elrond 

med brödet. Det andra smörrebrödet 

first” är en replik från filmen uttryckt av 

Council och Sagan om 

är varmrökt lax med karameliserad lök 

huvudkaraktären. Även om filmen till ringen vilket är lite lustigt med 

och med någon slags ost. Om det första 

tanke på att Sean Bean som är 

viss del skildrar Watneys tankar dokumenterade 

genom en webkamera hade roll i Sagan om Ringen. Fanns 

god skapelse så blev jag lite besviken av 

smörrebrödet var en elegant och mycket 

med och diskuterar även har en 

N 

jag velat se ännu lite mer känslor och det någon tanke bakom detta? 

är jag besöker Nubben olika valmöjligheter, däribland lax, den andra rätten. Det ser inte lika kulinariskt 

avancerat ut när det ligger en bit 

komma karaktären ännu lite närmare. 

en vardagskväll runt sill, och renhjärta. Totalt finns sex 

3. Varför uppmärksammas 

The Martian är regisserad av Ridley Ibland känner jag att Watneys humoristiska 

inställning och återkommande Waterloo? 

skap kvar i lokalen. Det är samma tiv varje vecka, så menyn är i högsta kall, såhär i höstmörkret passar det bät- 

nio är det bara två säll- 

alternativ. De ändrar några alterna- 

lax på ett salladsblad som dessutom är 

ABBA och varför spelas låten 

Scott, som tidigare står bakom filmer 

som Gladiator, American Gangster 

satir får för stort utrymme i filmen, 

ägare som förut men den här gången grad levande. Samma koncept gäller tre med något varmt. 

och rymdbaserade Alien och även om komiken säkerligen blir ett Har ni svar på ovanstående 

ville de testa något nytt. Baren finns också för drinkarna de erbjuder. Det 

Genom högtalare strömmar 

funderingar får ni gärna återkomma 

till mig. 

Prometheus. Mina förväntningar var sätt för honom att hantera sin ensamhet. 

Humorn blir stilistisk för filmen 

längre in i lokalen har en vägg tagits skandinaviska innovationer såsom tad och Ulf Lundell (tack Shazam), och 

kvar där den alltid har varit, men finns sex drinkalternativ, även här svenska toner ut. Man hör Ted Gärdes- 

därmed skyhöga. Utan att avslöja 

för mycket kan jag berätta att filmen 

handlar om en grupp astronauter som 

befinner sig på Mars på uppdrag av 

NASA. En häftig storm bryter ut och 

gruppen tvingas lämna planeten utan 

huvudkaraktären Mark Watney, spelad 

av Matt Damon, som tros vara död efter 

att ha försvunnit i stormen. Som av 

ett under överlever Watney, varpå han 

sedan vaknar upp och inser att han är 

ensam på Mars. Watney måste då kämpa 

mot ensamheten och göra allt för 

att överleva. Med hopp om att kunna 

komma därifrån inleds hans desperata 

30 

försök att kommunicera med jorden. 

men kan till viss del förstärka avsaknaden 

av känslor. Att få se Watney skildra 

sin ensamhet och förtvivlan genom 

ett ordentligt nervsammanbrott hade 

varit intressant ur ett psykologiskt perspektiv 

och kanske skapat ytterligare 

djup i filmen. Han är ju trots allt några 

hundra miljoner kilometer hemifrån. 

För den intresserade besserwissern 

har jag tagit fram några fun 

facts som du kan briljera med under 

söndagsmiddagen. The Martian tog 

70 dagar att spela in och de scener 

som föreställer Mars spelades in i 

Jordanien som har en rödfärgad öken 

och till stor del påminner om landskapet 

på Mars. Du kan även dra till med 

att ett år på denna avlägsna planet är 

betydligt längre än ett år på jorden 

och motsvarar 684 jorddagar samt att 

soluppgång och solnedgång på Mars 

upplevs som blå eftersom att planeten 

knappt har någon atmosfär. Det ni! 

För att slutligen summera: 

jag ger The Martian 4/5 stjärnor. Filmen 

bjuder på magisk underhållning 

i rymden och har du i läsande 

stund inte redan sett den – se den! • 

ner och inredningen är helt förändrad. 

Den är skandinavisk, på väggarna 

hänger affischer med svenska 

växter och nakna träbord kantas av 

grönblåa pinnstolar. Väggen längst 

in är helt täckt av en bild, en vedstapel 

som sträcker sig från golv till tak. 

På menyn finns bara en 

typ av mat: smörrebröd. Nubben 

serverar alltså sina rätter på små 

fyrkantiga bröd, tydligt inspirerat 

av Danmark, men efter den basen 

börjar variationerna. Fortfarande 

inom det skandinaviska temat finns 

punsch och romrussin, en blåbärsdrink 

och en lingondrink. Jag provar 

den senare och finner att den är mycket 

god. Bärens syrlighet kommer 

väl till uttryck. 

På menyn står inget annat 

än drinkar, smörrebröd och ett veckans 

öl. Tittar man sig omkring finns 

dock svarta griffeltavlor på väggarna 

med lite kompletterande rätter. Där 

står det om en ost- och charktallrik 

och om efterrätter, äppelpaj och 

kladdkaka, ingenting främmande 

alltså. 

i baren går det att köpa klassiskt svenskt 

godis. 

Nubben är en enkel restaurang 

som har hittat sin nisch. Allt är 

skandinaviskt. Frågan är om det är 

hit man ska komma som student när 

en för samma pris som ett par smörrebröd 

och en drink till exempel kan 

förunna sig en trerättersmiddag på 

Holmiana. Men för att visa klassiska 

svenska rätter – om än hippt nytänkta 

– för någon som kommer på besök 

från utlandet, är Nubben perfekt. • 

31

EN GEMENSKA PENS CHIMÄR? 

Uppsala universitet kännetecknas av sitt rika studentliv och studenter vurmar sina 

traditioner likt ingen annan stans. Att komma in i denna studentvärld är att känna historiens 

vingslag i luften och att få ta del av ett kulturarv. Men i en tid då begreppet ”tradition” 

väcker allt fler negativa konnotationer börjar ifrågasättandet bli allt svårare 

att ignorera även för den mest inbitna traditionsromantikern. Diskussionen om bevarandet 

eller skrotandet av traditioner är en fråga som väcker ovanligt många personliga 

åsikter. Holmiensis gav två av sina skribenter det otacksamma uppdraget att ta 

ställning på varsin sida om debatten och argumentera för eller emot detta heta ämne. 


Vad är det som talar för traditioner? Det 

kanske man inte tänkt på så mycket under 

sin studenttid men jag ska försöka 

redogöra för varför vi bör ha traditioner. 

Studenttraditionerna föder en 

fantastisk gemenskap bland Uppsalastudenterna. 

De olika sittningarna vi har, 

den akademiska kvarten, och valborgsfestligheterna 

är saker som alla studenter 

i Uppsala upplever. Det skiljer Uppsala 

från andra lärosäten och det särskiljer 

tiden som student som ett mycket speciellt 

skede i ens liv. Studenttraditioner 

är kul. Att ha baler, gasquer, rebusrallyn 

och forsränning är evenemang som upprepas 

därför att det är roligt att delta 

i eller åskåda dem. Man brukar säga 

att om man har gjort någonting två 

gånger i Uppsala är det en tradition. 

En tradition kan vara för att 

minnas någonting, antingen för att hedra 

och fira en person eller händelse, eller 

men på Majmiddagen lägger vi till exempel 

en krans på nationens grav under 

en ceremoni. Det finns flera traditioner 

i det fall en student dör under studietiden, 

bland annat har den rätt att få en 

högtidlig klockringning i Domkyrkan. 

Genom traditioner kan vi ge utlopp för 

många känslor, inte bara sorg. Nationer 

kan visa sin uppskattning genom att 

medaljera olika personer. Studenter uttrycker 

sin ångest genom Flogstavrålet. 

Man kan tycka att traditioner 

får oss att utvecklas till bättre människor, 

får oss att växa. De flesta sätten att 

engagera sig på i Uppsalas studentliv 

är frivilliga, obetalda jobb. Genom att 

ge av sin tid till nationen till exempel 

märker man att man får ut något annat 

än bara världsliga belöningar. Man 

odlar generositet och altruism och man 

kommer in i en väldigt stor gemenskap. 

Återigen är gemenskap ett inslag i studenttraditioner. 

på gasquer och baler medan tjejer bär 

långklänning, klänning och kjol. Så har 

det varit, så är det. Jag tror inte att det 

finns många rationella argument för att 

det ska fortsätta vara så utan här kommer 

det känslosamma in i bilden återigen. 

Studenter tycker att det är kul att 

klä upp sig på det sättet. De tycker också 

att det är snyggt och de känner att det är 

såhär de vill ha det, majoriteten gillar det 

här. Så fort majoriteten av studenterna 

slutar fatta tycke för de olika traditionerna 

kommer nog dessa traditioner försvinna. 

Men de flesta som kanske är skeptiska 

mot frack och långklänning när 

de är recentiorer brukar vad jag sett bli 

konverterade efter första balen. Kanske 

är det för att de då känner en gemenskap 

i bärandet av frack och långklänning. 

Att läsa i Uppsala är på ett sätt 

ett ”2-för-1 köp”. Vid sidan om det akademiska 

får man stadens studenttraditioner 

för att sörja vissa personer och påminnas 

Genom traditionella på köpet. Man väljer själv till vilken grad 

om hemska händelser. Nu i november 

hålls till exempel minnesceremonier 

och demonstrationer för att minnas och 

sörja Kristallnatten. Sådana traditioner 

finns det inte så många i studentlivet 

recentiorevenemang välkomnar vi de 

nya studenterna in i just gemenskapen, 

bara ordet recentior är ju en tradition. 

Det är traditionsenligt att 

killar bär frack, smoking och kostym 

man vill ta del av dessa men för de absolut 

flesta skapar traditionerna en speciell 

gemenskap som gör åren här unika. 

FÖR 

EMOT 


Stockholms Nation i Uppsala grundades 

1649 och det vid Nordens äldsta universitet. 

Mäktigt. Det är en kittlande tanke 

att jag har haft många föregångare i mitt 

ämbete som redaktionsassistent. Jag kan 

inte heller förneka att det ligger en viss 

tillfredsställelse i att ha lärt sig spelreglerna 

för en sittning och kunna instruera en 

bortkommen recce i hur man skålar. För 

det är väl ändå traditionernas mening, 

att skapa en känsla av samhörighet? 

Problemet med traditioner är 

att de är mer än bara seder och bruk. De 

är meningsbärande och berättar för oss 

om vad som uppfattas som ”rätt”, ”god 

smak” och ”eftersträvansvärt”. De har en 

socialiserande funktion och en formerande 

effekt. Det finns inget självändamål 

i en tradition i sig, de tappar all poäng 

utan sin kontext. Är du på en middagsbjudning 

utanför Uppsala är det kanske 

inte så petigt vad du har i glaset, men 

på sittning ska det minsann vara Bäska 

droppar och inget annat. På så sätt finns 

det såklart harmlösa sedvänjor, men vad 

händer när en tradition blir svår att uppfylla 

på grund av vem du är som person? 

ka historia är en skatt men också ett 

hinder på vägen. När traditioner börjar 

upplevas som begränsande och inte 

berikande är det dags att börja revidera 

dem. Utan medvetna aktörer hade vi 

fortfarande sjungit i rasistiska ordalag 

om asiater och om våldtäktsskämt lagom 

till andra snapsbjudet. Utan påtryckningar 

hade nationen fortfarande 

mest liknat en herrklubb där man diskuterat 

rojalismens nytta över en cigarr 

och en kopp punsch. Det finns ingen 

poäng i att bevara en tradition för traditionens 

skull utan vi måste se till syftet 

bakom den och undersöka dess verkan. 

För att tillhöra en miljö som är 

så insatt i den politiska agendan, som är 

en sådan föregångare i jakten på kunskap 

och så präglad av att sikta mot utveckling 

och framtid blir det studentikosa motsatsen 

till allt vad akademin förespråkar. 

Att hetsa upp sig för brutna klädkoder 

känns med andra ord inte så 2015. Vi 

förespråkar fritt identitetsskapande och 

mångfald i alla andra sammanhang men 

likriktning och strömlinjeformade studenter 

på fest. Ingen skoluniform vid 

Att hålla sig till tvånget om att gå på 

bal i par som bordsherre och bordsdam 

känns ungefär lika tidsenligt som 

att homosexualitet avkriminaliserades 

1944. Och att kräva anknytningsbevis 

för att gå med i en särskild nation 

skulle lite magstarkt kunna liknas vid 

en mildare version av REVA med frågan 

”har du papper på att du får vara här?” 

När studenter börjar välja 

att inte ta del av studentsammanhang 

av just dessa anledningar är det verkligen 

dags att fråga sig om de traditioner 

vi värnar så högt snarare verkar 

exkluderande och splittrande än inkluderande 

och gemenskapsbyggande. 

Människan må plågas av en 

rädsla för livets förgänglighet och en 

känsla av att livet rinner oss ur händerna. 

Men det är ett narcissistiskt 

projekt att pådyvla kommande generationer 

samma mat vi blivit matade 

med som om det vore vår plikt. Om vi 

inte går i takt med samhällets förändringar 

kommer vi att bli omsprungna 

av världen och fastna i vårt studentikosa 

Skansen som konserverade statister. 

Uppsala universitets anri- 

skolbänken men klädkrav på vår fritid. 

”Vi förespråkar fritt identitetsskapande och mångfald i alla andra 

sammanhang men likriktning och strömlinjeformade studenter på 

fest. Ingen skoluniform vid skolbänken men klädkrav på vår fritid.” 

32 33

Livet är en dans 

Svänga sina lurviga, slå klackarna i taket, ta sig en svängom, skaka det mamma gav en. Dans 

är överallt och ständigt på tapeten. Nationens hiphopkvällar har genererat i fullproppade 

dansgolv, Let’s dance tycks aldrig tappa tittarsiffror och nu senast har vi fått tillskott av dansgruppen 

Elevé SNDG. Men var kommer egentligen vårt behov av att dansa ifrån? Vare sig det 

handlar om rituell regndans, tv-vänlig foxtrot eller nattklubbsröj. Och vad gör dansen med oss? 

Att dansa tycks onekligen vara ett av 

våra mest ursprungliga behov. Men 

vilket? Är det kanske enbart ett sätt 

för oss att uttrycka oss? På samma sätt 

som vi skriver, målar och sjunger. Att 

på så sätt berätta något om oss själva, 


att dansa ökar vi vår minneskapacitet, 

vi tänker bort prestation och tillåter oss 

att bli kreativa. Eftersom våra kognitiva 

förmågor är kopplade med det motoriska 

kan exempelvis skrivkramp lösas genom 

”överraskande” kroppsliga rörelser. 

fulness. För vad annat existerar, när du 

står på ett dansgolv, med luggen klistrad 

mot pannan och din favoritlåt går på? 

De endorfinerna slår förmodligen allt 

vad syntetiska lyckopiller heter. 

Artisten Robyn har uttryckt 

MVH, KURATELET 

2Q 3Q BM 

vår historia och samtid. Eller är det 

På så sätt kan dansen ge oss tillträde till 

att klubben är den nya kyrkan. Dansen 

en förlösande handling, en metod för 

kroppen att göra sig av med lika delar 

överskottsenergi, frustration och glädje? 

I nästan alla kulturer har det 

funnits inslag av dans. Som en central 

funktion i religionsutövning används 

dansanta inslag i riter och ceremonier. 

Det dansas för att fira segrar och bröllop. 

För att berätta historier och för 

att utöva politiska manifestationer. 

I många 

kulturer 

används dans 

för att 

iscensätta fruktbarhet 

och imitera 

djurens parningslekar. 

Exempelvis är den 

afrokubanska rumban en 

sexuell tävling mellan en 

man och en kvinna, maskerat 

i särskilda dansrörelser 

med ursprung i höft- och 

bäckenområdet. Inte så långt 

ifrån hur vi ungdomar ofta 

raggar på dansgolvet med 

andra ord. 

hjärnans outnyttjade resurser. 

Dans tycks samtidigt försätta 

oss i ett annat medvetandetillstånd. Det 

finns exempel på kulturyttringar som 

handlar om att röra sig rytmiskt till 

musik för att inträda i ett transcendentalt 

tillstånd, för att på så sätt komma i 

kontakt med gudar eller andra dimensioner 

– en slags extatisk meditation. 

Men vad är det vi egentligen kommer i 

kontakt med när vi dansar? När vi börjar 

röra våra kroppsdelar, på ett sätt fritt 

från funktion. När vi låter armar sväva, 

höfter gunga och fötter stampa – i takt 

med musiken eller det egna hjärtats 

rytm. 

När det väl 

kommer till kritan, erbjuder 

inte dansen oss ett sätt 

att för en stund röra oss bort ifrån 

är att socialisera, att kommunicera utan 

ord. Och att vara en droppe i det där 

havet av människor ett dansgolv utgörs 

av är inte långt ifrån det religionsutövande 

vi kallar trancedansen. Det 

är inte bara ett sätt att umgås på, det är 

att skapa gemensam extas. Dansen tycks 

komma från en plats långt inuti oss. 

Samtidigt gör vi det till finkultur. Högt 

och lågt tar vi del av dans i olika former, 

om det så handlar om en balett på Operan 

eller en lapdance under en omgång 

sanning och konsekvens. 

Precis som människan har 

gjort i alla världens hörn och kanter 

dansar även vi för att flörta och snärja 

en potentiell partner. Vi dansar hemma 

i vardagsrummet till högsta volym för 

en gratis terapisession. Brudpar dansar 

för att fastställa det äktenskapliga enandet 

och studenter för att fira (eller 

sörja) överstökade tentor. Vad dans än 

är för dig, om det så är att öva pliéer i 

två timmar, utöva trippelsnurrar i klackar 

eller ”wine:a” mot en bardisk. Låt oss. 

KÄRA LANDSMÄN! 

Det är nu sista gången ni läser min lilla 

hälsning i vår fantastiska nationstidning. 

Utan att bli allt för sentimental här 

och nu, med nästan exakt en åttondel 

kvar av mitt kuratorsår, så vill jag passa 

på att tacka alla för ett fantastiskt 2015. 

Tack till mina fantastiska kuratorskollegor 

för att ni orkat umgås, diskutera 

och arbeta med en så envis 

människa som jag ändå kan vara. 

Tack till alla ämbetsmän som gjort 2015 

till ett alldeles speciellt år på vår nation. 

Det känns som att det under det senaste 

året funnits mer energi och engagemang 

i detta lutande hus än tidigare 

under mina terminer på Stockholms. 

Sist men inte minst vill jag tacka alla 

andra som gjort detta år fantastiskt. Nationens 

vännation i Lund, Malmö Nation, 

övriga kuratorskollegor på Uppsalas 

alla nationer och såklart alla Stockholms 

medlemmar. Jag hade aldrig kunnat 

hoppas på ett såhär bra år, tack för allt! 

KÄRA STOCKHOLMARE! 

Jag skriver för andra gången denna lilla 

text och funderar framförallt över hur 

snabbt tiden har gått. Dagar har blivit 

månader och jag har inte riktigt hängt 

med. Det var ju igår det var kräftskiva, 

S.N.A.K, Stockholmsvecka, Höstgasque, 

Oktoberfest, Gåsslabb, Gåsmiddag och 

den där fredagen Teddybears spelade. 

Som ni kanske märker blir det en hel del 

fester under en termin för en Stockholmare, 

ännu fler för en kurator. Men tror 

ni jag har tröttnat? Aldrig i livet! Nu ser 

jag fram emot en fantastisk Luccehelg 

(betoning på fantastisk), julbord på Källare 

Holmiana, en ny Stockholmsvecka, 

Skottårsbal (!), Marsgasque med 

marsspex, valborgshelgen, vårbalen och 

allt däremellan. Festen framför allt, kära ni. 

I övrigt vill jag tacka Max 

Almgren och Karl-Johan Löfstrand 

för ett fantastiskt år tillsammans 

samt välkomna mina kära vänner Alexander 

Kangas och Louisa Juhlin. 

KÄRA STOCKHOLMARE! 

Snart är terminen slut, även här i ett hus 

på lut. För Barmästaren gäller det mest att 

beställa sprit, och klaga på 3Q när källaren 

ser ut som skit. En vanlig dag för oss 

kan man tycka, men det är ju allt detta 

som ger alla studenter lycka. I en ren och 

spritfylld nation, ser vi till att det bara är 

dansen som blir veckans träning och motion. 

Vi på kontoret ser fram emot ett fint 

julavslut, och förhoppningsvis fler torsdagar 

där mottot ”succé” efterlevs här vid 

Carolinabackens slut. Låt champagnen 

flöda och låt snön falla. Om så, kommer vi 

leva gott tills vi alla är döda och på ”Helan 

går” en sista gång får tralla. Njut av min 

sentimentala dikt och ha sista tiden nu så 

kul. Från en Barmästares hjärta till er alla 

– Ha en go’ jul! 

Festína Lente! 

Barmästare Karl-Johan Löfstrand • 

Studier visar på 

att estetisk verksamhet i 

huvudet och ner i vår kropp? Vi förflyttar 

medvetenheten till sensorisk 

Låt oss svettas i unisont samförstånd. 

Låt oss förbränna överskottskalori- 

Ni är primus inter pares! 

Tredje Kurator Carl Gustav Johansson 

kombination med teoretisk 

undervisning genererar i bättre 

nivå, till knäppande fingrar, skakande 

axlar och böljande kroppsrörelser. 

er i gemensam eufori. Låt oss glömma 

våra överbelastade intellekt för en 

Er Andre Kurator Max Almgren 

resultat i alla andra ämnen. Genom 

Dansen blir en slags instinktiv mind- 

stund. Och låt oss trotsa gravitationen. • 

34 35

KALENDARIUM HT15 

Tors 3 december 

Mån 7 december 


Fre 11 december 

Lör 12 december 

Sön 13 december 


Hiphoptorsdag 

Tredje Lagtima Landskap 

Throwback Thursday-80s 

Lucceslabb 

Luccegasque 

Luccebrunch 

Sista torsdagsklubben och 

julbord på Källare Holmiana 

www.stockholms.se

2015 - Holmiensis 4

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?