2015 - Holmiensis 4

”Och visst är vi humanister rädda. Panikslagna inför en dystopisk
framtid där vi tvingas till arbetslöshet eller skitjobb med
cv:n fulla av genusstudier, litterär kommunikation eller uppsatser
i franskklassicism som får arbetsgivarna att rynka på näsan.”
ständigt av budgetnedskärningar som
när intoleranta åsiktsströmmar sprid-
och fakta om mottagarna svalde allting
inskränker både studier och forskning.
er sig som löpeldar över Sverige och
med hull och hår utan att ens blinka!
Enligt statistik på GLIS (Generellt
resten av Europa. Kan man då säga
Humanvetenskaplig
forsk-
ledningsinformationssystem) har an-
att studier i humaniora är dödfödda?
ning kommer förmodligen aldrig att
talet doktorsexamineringar på Uppsala
Snarare handlar det
kunna skryta med konkretion, direkt
Universitets litteraturvetenskapliga in-
om ett växande behov av en
mätbara svar eller ekonomiskt lukra-
stitution mellan 2001 och 2014 sjunkit
mer uttalad syntes mellan hu-
tiva lösningar, men den gör oss till
från 7 doktorander till 1, och antalet
aktiva studenter på forskarnivå under
samma period och vid samma fakultet
maniora och andra vetenskaper,
yrken och samhällsfunktioner.
Visst är det enkelt att peka
tolkande, kännande, kritiska och kulturellt
öppna människor; till självständiga
och solidariska individer. Om
Flyktingkrisen och EU
från över 20 studenter till runt 10.
ut en enskild, narratologisk studie av
vi slutar studera humaniora, slutar vi
Och visst är vi humanister
Goethes Den unge Werthers lidanden
intressera oss för människor. Då för-
rädda. Panikslagna inför en dystopisk
framtid där vi tvingas till arbetslöshet
eller skitjobb med cv:n fulla av genusstudier,
litterär kommunikation
eller uppsatser i franskklassicism som
får arbetsgivarna att rynka på näsan.
som irrelevant för samhällsutveckling.
Visst kan en lingvistisk studie av hebreiska
kännas svårapplicerbar på företagskommunikation.
Men då missar
man poängen. Denna studie är en del
av en diskurs som är till inte för att ge
vandlas vi verkligen till levande döda. •
”Att tänka, tyc-
Det är svårt att undgå att det pågår en flyktingkris i Europa just nu. Angela Merkel gick tidigare
i höstas ut och sade att Europa måste öppna sig för att ta emot fler flyktingar. Det var ett
starkt ställningstagande men EU:s medlemsländers regeringar är inte enade i frågan. Holmiensis
har intervjuat Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Rädslan får humanisterna att desperat
ifrågasätta omvärldens nyttokrav,
gnälla om akademisk frihet och skylla
de allt för få schemalagda föreläsning-
excentriska bokmalar utlopp för sina
studiefetischer, utan för att skapa en
pågående dialog om kulturyttringar i ett
samhälle där teknik, media och medföl-
ka och tolka är
att ifrågasätta.
TEXT ERIK TULLBERG
stimmarna på institutionens budget.
Såväl humanister som
jande propaganda går okontrollerbart
fort framåt; där det finns allt mindre
Det är farligt.”
Hur har flyktingkrisen sett ut ur ett
EU-perspektiv?
stöd i medlemsländerna utan det hanterades
så att hushållen inte visste så
stor kris som kom över varseblivningströskeln
och det var den som explod-
antihumanister verkar med-
plats för att stanna upp och tänka till.
Jag tänker att unionen har haft tre his-
mycket om det helt enkelt, de var un-
erade i somras i och med hanteringen
vetet blunda för verkligheten.
Men det är inte konstigt
toriska svårigheter. Den första har att
der varseblivningströskeln. Hanterin-
av Grekland. I förlängningen utav den
I själva verket deltar vi
att politiker, tekniska vetenskapsmän
göra med hur den inre marknaden är
gen förutsatte att man var försiktig och
krisen ligger väldigt besvärliga saker,
alla i den humanistiska dialogen.
och kommersiella kommunikatörer
konstruerad, att man bestämmer om sa-
att man inte aktualiserade arbetsrät-
som att Bryssel, och i praktiken finans-
Vi konsumerar otaliga tv-serier, lit-
underminerar humaniora och isoler-
ker på en europeisk nivå, och att länder-
ten, socialpolitiken och motsvarande.
departementet i Berlin, måste pröva
teratur och spel om historia, över-
ar det från andra vetenskaper; att de
na är bundna av detta. Det har kunnat
Under 90-talet gick man in
medlemsländernas budgetar. Det finns
satta från antika och moderna språk;
kallar litteraturvetenskap, retorik och
hanteras under femtio-sextio år efter-
för att ha en gemensam valuta. Man
inte politiska förutsättningar för det.
konst- och musik-program om estetisk
estetik för strökurser och underhålln-
som det har funnits en sorts pragma-
bestämde sig då för att inte ha några
Medlemsländerna går inte med på det.
bedömning och värdering. Vi diskuter-
ing. Att tänka, tycka och tolka är att
tism, en politisk försiktighet, i det hela.
gemensamma skatter, alltså att inte ta
Sen har det kommit en tred-
ar, tolkar och kritiserar. Vi reser runt
ifrågasätta. Det är farligt. Det hotar
Unionen har inte lagt sig i mer än den
ut skatter från Bryssel. Det fanns inte
je svår situation och det är den flyk-
i världen för att lära oss mer om an-
informationsflödet. Det gör männi-
kan hantera, det vill säga fri rörlighet
förutsättningar för det. Istället uppfann
tingvåg som har kommit under det
dra länders kulturella och historiska
skor självständiga och svårkontrol-
för kapital och varor och regler som
man stabilitetspakten, att man skulle
senaste halvåret. Där är problemet inte
kontexter. Vi peppras med nyhetsre-
lerbara. Vore det inte en dröm för ett
har varit gemensamma. Gällande tjän-
lova varandra att inte ta varandras re-
fördelning av pengar utan fördelning
portage, reklam och information där
politiskt parti att bara kunna införa
steproduktion och arbetsrätt har man
surser i anspråk. Den fungerade ganska
av ansvar: alla vill inte vara med och
vi utan verktyg för att sålla ut fakta
nya regeringsformer och sedan, utan
hesiterat. Det betyder i praktiken att
bra inom EU fram till 2008 när den
ta ansvar för att ta emot flyktingar.
från fiktion ständigt löper risken att
invändningar, applåderas av hela sam-
unionen under väldigt lång tid inte var
ekonomiska krisen kom och då ham-
Samtidigt har orsakerna till de första
förföras och förblindas, inte minst idag
hället? Tänk vad lätt att sälja produkter
beroende av särskilt mycket politiskt
nade man i nästa svåra fråga. Det var en
problemen med den inre marknaden
18
19