2021 Holmiensis 1
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nummer 1 <strong>2021</strong>. Sedan 1963. Stockholms nations tidning.<br />
Trendspaning <strong>2021</strong>:<br />
Hållbart mode<br />
Nationens klippor i stormen<br />
Hedersledamoten
edaktionen<br />
REDAKTÖREN HAR ORDET<br />
Kära Recentiorer,<br />
I denna text vill jag rikta mig till er. Pandemin prövar<br />
oss som aldrig förr och som ny student kan det vara<br />
svårt att hitta ett socialt sammanhang. Att anpassa sig<br />
till livet som student är inte helt lätt även under normala<br />
förutsättningar. Utöver själva huvuduppgiften att klara av<br />
studierna ska man också hitta ett boende, skaffa vänner,<br />
och i stort sett bygga upp ett helt nytt nätverk. Inte sällan<br />
är det första gången i livet man lämnar familjens trygga<br />
famn för att bo själv och stå på egna ben. En sådan förändring<br />
kan givetvis ingjuta en viss känsla av ensamhet och<br />
oro. När studenter nu dessutom lever med undervisning<br />
på distans, ett begränsat socialt umgänge och en framtidsutsikt<br />
präglad av stor osäkerhet, ställs denna utmaning på<br />
sin spets.<br />
Håll i, håll ut, håll avstånd, har utvecklats till något av<br />
en slogan under pandemin. Tre korta men ack så viktiga<br />
uppmaningar som vi måste fortsätta leva efter, ett tag till.<br />
Tids nog kommer vi att kunna kramas och trängas på<br />
dansgolv igen. Tills dess är det dock viktigt att vi gör vad vi<br />
kan för att hjälpa varandra att må bra, svåra förutsättningar<br />
till trots, och här vill jag tro att Nationen har en viktig<br />
roll att spela. För även om vi kraftigt behövt begränsa vår<br />
verksamhet så har vi inte stängt helt. De dagliga verksamheterna<br />
har anpassats efter restriktionerna och håller<br />
fortsatt öppet för studenter som vill ta en kaffe, äta lunch<br />
eller studera i biblioteket. Kommunikativa kulturverksamheter<br />
såsom Radio <strong>Holmiensis</strong> och denna tidning<br />
fortsätter likaså. Mycket är annorlunda, men drivkraften<br />
att skapa en kontaktyta för studenter består. Personligen<br />
har mitt nationsengagemang varit väldigt betydelsefullt<br />
även under pandemin, och jag känner en stor tacksamhet<br />
för gemenskapen inom ämbetsskaran.<br />
I denna gemenskap är förstås du, kära Recentior, också<br />
välkommen. Det finns många sätt att bli en del av den, och<br />
till att börja med tycker jag att du ska bli medlem. Det blir<br />
du genom att skriva in dig hos vår Förste kurator Marcus.<br />
Han är en trevlig prick som dessutom gärna svarar på<br />
eventuella frågor om Nationen. Nästa steg som många<br />
nationsnyfikna studenter tar är att hoppa in och ”nissa”, det<br />
vill säga skriva upp sig på enskilda arbetspass för att pröva<br />
på arbete i köksverksamheterna. Ett lika bra alternativ är<br />
att direkt söka ett ämbete. Stockholms nation bedriver en<br />
verksamhet med stor bredd och erbjuder därmed många<br />
sorters ämbeten av varierande karaktär. Nationen arbetar<br />
outtröttligt med att skapa en säker miljö i nationshuset för<br />
såväl Ämbetsmän som gäster, men föredrar man ändå att<br />
arbeta på distans finns det goda möjligheter till det. Vi på<br />
<strong>Holmiensis</strong> söker till exempel alltid duktiga skribenter och<br />
illustratörer.<br />
Självklart försvinner inte all tristess och oro som följer i<br />
pandemins spår genom ett nationsengagemang, men min<br />
erfarenhet är att det åtminstone mildrar sådana känslor.<br />
Denna erfarenhet delar jag med Nationens Dagverkare<br />
Wilma, som i Reccekrönikan på sida fem berättar om sin<br />
första termin på Stockholms nation.<br />
Detta nummer är dessutom fullproppat med spännande<br />
innehåll för dig som vill veta mer om Nationen. Richard<br />
intervjuar Trygghetsombuden, Markus lär oss mer om<br />
inspektorsrollen på Nationen, och jag själv utforskar<br />
Nationens arkiv. Därtill får ni essentiella trendtips från<br />
Lisa och Eric.<br />
Trevlig läsning!<br />
Ansvarig utgivare<br />
Marcus Hellgren<br />
1q@stockholmsnation.se<br />
Annonsförsäljning<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Tryck<br />
Wikströms Tryckeri AB<br />
018-15 62 90<br />
Omslagsfoto<br />
Allan Klynne<br />
Fotograf<br />
-<br />
Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
072-964 75 50<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Nils Norström<br />
Redaktör<br />
2
edaktionen<br />
Nils Norström<br />
Redaktör<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Skåp! Kanske modell “Stockholm”?<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Spenderar på padeltennistider.<br />
Kajakpaddling eller padeltennis?<br />
Se fråga 2.<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Montera skåp kan vara en dealbraker.<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Håller med Markus.<br />
Andra medverkande:<br />
Wilma Axelsson<br />
Gästskribent<br />
Övrig information:<br />
Omslaget i detta nummer är återanvänt från <strong>Holmiensis</strong>,<br />
nr 4, 1986. Originalet ritades av Allan Klynne.<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Montera IKEA-skåp, som vuxenlego.<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Spendera på nation.<br />
Siri Österlund Björk<br />
Art Director<br />
Kajakpaddling eller padeltennis?<br />
Paddla kajak enkelt.<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Tror mer på IKEA-skåp.<br />
Philippa Nilsson<br />
Art Director<br />
Kajakpaddling eller padeltennis?<br />
Rack över rodd alla dagar i veckan.<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Läsa horoskop. Helst andras!<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Sparar man inte genom att spendera på<br />
nation?<br />
Markus Hällje Kajakpaddling eller padeltennis?<br />
Redaktionssekretarere Naturupplevelsen alla veckans dagar.<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Läsa horoskop. Är fruktansvärt ohändig.<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Måste kompensera för den ovan: vara<br />
vuxen å spara!<br />
Lisa Ljungberg Kajakpaddling eller padeltennis?<br />
Redaktionssekreterare Kajak!<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Spendera! Allt annat löser sig.<br />
Kajakpaddling eller padelten<br />
Eric Winell<br />
Min inre scout trumfar min inre snobb.<br />
Redaktionssekreterare<br />
Läsa horoskop eller montera IKEAskåp?<br />
Montera skåp! Inget hokus pokus!<br />
Spendera på nation eller spara<br />
pension?<br />
Pensionen. En förlorad konstform.<br />
Kajakpaddling eller padeltennis?<br />
Richard Martin Padeltennis. Jag måste vässa min<br />
Redaktionssekreterare bandeja.<br />
INNEHÅLL<br />
Nummer 1 <strong>2021</strong><br />
1Q har ordet 4<br />
Reccekrönikan 5<br />
Trendspaning <strong>2021</strong>: Hållbart mode 6<br />
Erics inne- och utelista 8<br />
Recension: Bakfickans ölutbud 10<br />
Hedersledarmoten 14<br />
Uppsalavyn 17<br />
Inspektorsrollen på Stockholms nation 18<br />
Nationens klippor i stormen 23<br />
Arkivet 25<br />
Recept 28<br />
Kuratelet 29<br />
Kalendarium 32<br />
3
Tryck 1q har CMD+Shift ordet<br />
för att ändra text<br />
1Q HAR ORDET<br />
Februari i Sverige <strong>2021</strong>. Den brittiska kommentatorn Andy<br />
Gray antydde en gång att Lionel Messi inte kunde leverera<br />
utanför Barcelona med citatet: ”but can they do it on a<br />
cold rainy night in Stoke?” Man får anta att Gray syftar till<br />
den något osexiga tillvaron Stoke-on-Trent har att erbjuda.<br />
Välkommen till februari i Sverige, Andy Gray.<br />
Messi i all ära men att studenterna i Uppsala orkar<br />
alternera mellan studier, extrajobb och ideellt arbete<br />
samtidigt som februari slänger -20 och kolsvart tillvaro<br />
mot dem är beundransvärt. Ljuset är nu i antågande, på<br />
alla möjliga sätt. Håll ut och kämpa på.<br />
2020 kommer gå till historien som ett sällsynt uselt år.<br />
Mina förhoppningar om att nyårslöftena om viktnedgång<br />
och bättre sömnrutiner skulle bli mina tuffaste motgångar<br />
raserades tämligen snabbt. <strong>2021</strong> är ett faktum och det kan<br />
bara bli bättre.<br />
Nytt år innebär också nya kollegor. John Milton har tillträtt<br />
på 2Q-posten med glatt humör och vid god vigör efter<br />
Andre kurator emeritus Carl Fredrik Kjellberg. Barmästare<br />
Zackary Dratwa har klivit på efter Tomas Haglund. Jag<br />
är övertygad om att de kommer att lotsa skutan under<br />
<strong>2021</strong> med bravur. Tack CF och Tomas för det arbete ni<br />
gjort under 2020. Det har varit ett tufft år som ni hanterat<br />
oerhört väl.<br />
But can they do it on a cold rainy February night in<br />
Sweden? Ja, det kan vi, Andy. Nationen står inför oerhörda<br />
prövningar just nu. Planeringen inför NÖDH, ett insamlingsprojekt<br />
som kommer gå av stapeln senare under<br />
terminen, är i full gång och jag förbluffas än en gång över<br />
hur värdefullt det frivilliga engagemanget som Nationen<br />
sitter på är. Ni tar av er egen fritid för att hjälpa till,<br />
villkorslöst, och det hedrar er. Det kan låta märkligt, men<br />
det är i stunder som dessa som jag uppskattar tiden som<br />
Förste kurator allra mest. Det är stunder som dessa jag<br />
och mina kollegor hämtar kraft ifrån när utsikterna från<br />
förtvivlans branter känns allt för nära inpå.<br />
Tack alla ni som fortsätter att vara medlemmar i Nationen.<br />
Tack till mina kollegor för den dagliga dos av skratt och<br />
energi ni alltid skänker mig. Tack till alla tidigare aktiva<br />
som gång på gång räcker ut sin hjälpande hand för stöd<br />
och råd. Tack återigen till Nationens ämbetsskara som<br />
trots detta forna år står Nationen trogen i några av de<br />
blåsigare tiderna i dess historia. Tack.<br />
På terminens första Landskap valdes Sigrid Holm till<br />
Förste kurator och Caroline Holst till Tredje kurator. Jag<br />
har haft äran att arbeta nära båda två under deras gedigna<br />
nationskarriärer och kan inte göra annat än att gratulera<br />
Nationen som från sommaren under ett års tid kommer<br />
att ha en mycket kompetent ledning. Grattis Stocken, och<br />
grattis Caroline och Sigrid.<br />
Marcus Hellgren<br />
Förste kurator<br />
4
RECCEKRÖNIKA<br />
INGA VINGLANDE STEG I PANDEMINS DAGAR<br />
Av: Wilma Axelsson<br />
Jag ska plugga i Uppsala, något annat finns inte!<br />
Fortfarande kan jag höra mammas ekande röst i<br />
öronen:<br />
“Utbildningen är viktigast, vilken stad det blir spelar<br />
ingen roll.”<br />
”Jag ska till Uppsala, så är det bara!” svarade jag med<br />
irriterad ton och drämde igen ytterdörren med en<br />
smäll.<br />
Domkyrkans höga kyrkklocka syntes på långt håll<br />
från motorvägen. Vi hade precis lämnat av min<br />
storebror Felix när han skulle börja studera sin<br />
första termin i Uppsala. Hur skulle det gå för mig<br />
nu? Hur blir livet som ensambarn? Mamma och<br />
pappa kommer ju rent ut sagt gå mig på nerverna.<br />
Jag avundades Felix i Uppsala. Alla nya intryck,<br />
kompisar, fester och nationer som studentlivet förde<br />
med sig - han skulle få börja det liv jag så innerligt<br />
längtade efter, trots att det skulle dröja en evighet<br />
innan det var min tur att äntra Stockens dansgolv för<br />
första gången. Redan efter första resan till Felix nya<br />
studentstad var jag säker, helt säker, att Uppsala var<br />
den stad jag ville spendera min studietid i.<br />
”MED YTTERST BEGRÄNSADE<br />
KUNSKAPER OM MATLAGNING VAR<br />
DET NU JAG OCH MINA TVÅ DAGVER-<br />
KARKOMPANJONER SOM SKULLE<br />
MÄTTA ALLA MAGAR SOM VALDE<br />
STOCKENS FANTASTISKA BAKFICKA<br />
TILL LUNCH.”<br />
Med antagningsbeskedet i handen hörde jag Anders<br />
Tegnells monotona och något harklande röst från<br />
nyhetssändningarna: “Vi måste vara försiktiga,<br />
rådande läge är kritiskt - stanna hemma”. Stanna<br />
hemma? tänkte jag, nu får väl skiten vara över? Jag<br />
skulle ju äntligen få börja studera i Uppsala, engagera<br />
mig på nationer och leva studentlivet. Skulle jag<br />
stanna hemma och missa allt det här? Dansandes<br />
efter Tegnells pipa tog jag mitt förnuft till fånga – jag<br />
får göra det bästa av situationen. Inte skulle det bli<br />
någon Stockentorsdag med vinglade steg uppför<br />
Drottninggatan, inte heller några finsittningar på<br />
Nationen och framför allt ingen Reccevecka. Hur<br />
skulle jag nu knyta nya kompisband och få en rolig<br />
tid i min drömstad? Frågorna var många men svaren<br />
få.<br />
***<br />
Med nycklarna i handen till min nya bostad gick jag<br />
med darriga steg för att möta min bästa vän Maja<br />
för lunch på Stocken. Hon skulle ta mig under sina<br />
vingar och lära mig allt hon visste om Uppsalas<br />
studentliv. Så sant som det var sagt blev Majas första<br />
öppningsfras: “Här är Wilma, hon vill jobba på<br />
Stocken.” Något nervöst nickande fick jag fram att<br />
det ville jag gärna göra. Två dagar senare stod jag i<br />
Stockholms nations kök som Dagverkare. Med ytterst<br />
begränsade kunskaper om matlagning var det nu<br />
jag och mina två dagverkarkompanjoner som skulle<br />
mätta alla magar som valde Stockens fantastiska<br />
bakficka till lunch. Men tiden gick och jag skrattade<br />
mig igenom hela dagen.<br />
Skam den som ger sig. Med facit i hand har början av<br />
min studietid blivit så bra som jag kunnat önska. Jag<br />
har knutit nya kompisband, gått vinglande steg trots<br />
pandemins dagar och fått känna en gemenskap utan<br />
dess like. Jag är mer än nöjd och ser fram emot vad<br />
Uppsala har att erbjuda i framtiden - förhoppningsvis<br />
ett Uppsala som snart är sig likt igen.<br />
5
nudlar, Tryck CMD+Shift<br />
studier &<br />
för att stålar ändra text<br />
TRENDSPANING <strong>2021</strong>:<br />
HÅLLBART MODE<br />
DIN UPPSALAGUIDE TILL EN KLIMATSMART STIL<br />
Av: Lisa Ljungberg<br />
Det råder ingen tvekan om att modeoch<br />
klädindustrin bidrar till de rådande<br />
klimatförändringarna. Att producera nya<br />
kläder ger upphov till utsläpp på 10–40 kilo<br />
koldioxidekvivalenter per kilo textilier. Vi<br />
studenter måste ändra på våra konsumtionsvanor<br />
för att en verklig förändring ska ske globalt och<br />
lokalt, och kanske har vi ett extra stort ansvar<br />
då vår samhällsattityd nu kommer få betydande<br />
konsekvenser i framtiden. Som tur är är det<br />
möjligt att plocka ihop en hållbar garderob utan<br />
att behöva kompromissa särskilt mycket kring<br />
originalitet, stil och passform vilket är viktigt i dagens<br />
trendockuperade värld.<br />
”PRECIS SOM ETT FINT ÅRGÅNGSVIN<br />
FÅR ÄVEN KLÄDER MER KARAKTÄR<br />
MED TIDEN.”<br />
Uppsala är en tillgänglig stad när det kommer till att<br />
bygga upp en klimatsmart stil. Studentstaden är fylld<br />
av småskaliga vintagebutiker och stora distributörer<br />
av hållbara klädesplagg till varierande, men oftast<br />
mycket billigare, priser jämfört med nyköp. Det första<br />
steget är bara att lära sig var dessa guldkorn finns. Jag<br />
har besökt en rad vintage- och second hand-butiker<br />
i Uppsala och sammanställt några av mina favoriter i<br />
denna text.<br />
Två begrepp som först behöver redas ut är second<br />
hand och vintage, och skillnaden mellan dem.<br />
Vintage har blivit lite av ett modeord på senare<br />
tid. Det anses vara ett lite finare uttryck än second<br />
hand. Termen “vintage” härstammar, som allt annat<br />
i vår kurslitteratur, från latin och betyder ungefär<br />
vinskörd. Precis som ett fint årgångsvin får även<br />
kläder mer karaktär med tiden. En del hävdar att<br />
ett plagg måste ligga åtminstone 25 år för att räknas<br />
som vintage. Under den tiden laddas plagget med<br />
emotionellt och ekonomiskt värde. Second hand<br />
är ett bredare begrepp och innefattar alla typer av<br />
“andrahandsplagg”, det vill säga sådant som har sålts<br />
vidare efter tidigare användning.<br />
På Sysslomansgatan 5 i ligger Restyle Second Hand &<br />
Records. Butiken är en återförsäljare av vintage- och<br />
second hand-streetwear, vinylskivor och sneakers till<br />
bra priser, som personligen plockats ihop av ägaren.<br />
Övergripande kan man definiera streetwear som<br />
en stil som förknippas med kläder och accessoarer<br />
från vissa specifika märken. Märkena har ofta en<br />
historia av att vara sportiga och funktionsanpassade<br />
till motorsport, skejtande och basket. Musikgenrerna<br />
hiphop, trap och rap är starkt associerade med den<br />
karakteristiska stilen. Restyle Second Hand och<br />
Records ett bra exempel på en streetwear-butik, och<br />
faller looken dig i smaken är priserna förmånliga<br />
med tanke på de otroliga produkterna ägaren har<br />
letat fram. Har du inte kulturen varmt och hjärtat<br />
hittar du fortfarande rediga jackor och fleecar till bra<br />
priser här. Butiken känns personlig, mysig och cool.<br />
Mittemot Restyle ligger Ruth & Raoul på<br />
Sysslomansgatan 14. Det är en välsorterad<br />
vintagebutik med kläder, skor, smycken och<br />
accessoarer för både män och kvinnor från sent<br />
1800-tal till tidigt 2000-tal och allt däremellan. Här<br />
kan jag garantera att du hittar något alldeles extra.<br />
Ett besök på Ruth och Raoul är som en vy över det<br />
dekadenta slutet av 1800-talet och en överblick över<br />
några avgörande modedecennier under slutet av<br />
1900-talet. Butiken rymmer allt från ståtliga dräkter<br />
för pampiga tjejer, till smala slipsar för svåra killar.<br />
Både kläderna och butiken berättar en historia och<br />
kvinnan i kassan hjälper mer än gärna till och svarar<br />
på frågor om de utvalda plaggen. Priserna sträcker sig<br />
6
nudlar, Tryck CMD+Shift<br />
studier &<br />
för att stålar ändra text<br />
upp och ner och du kan köpa allt ifrån en autentisk<br />
stickad ulltröja till en lyxig vintage Louis Vuittonväska.<br />
En motsägelse i dagens trendkultur är att<br />
många av de stora kedjornas designer påminner om<br />
70- tals blusar och collegetröjor från 90-talet,<br />
vilket blir ironiskt då de är nyproducerade. Genom<br />
att handla på Ruth och Raoul istället hittar du den<br />
äkta varan.<br />
Både Restyle och Ruth & Raoul ger dig som har en<br />
lite mer nischad stil, eller lägger mycket värde vid<br />
kvalitet och klädernas framtoning, en möjlighet<br />
att omfamna din personlighet, din hobby och ditt<br />
klädintresse genom att erbjuda relevanta plagg<br />
till rimliga priser. Nästa butik på tur är minst lika<br />
charmig men något mer åtkomlig för dig som<br />
kanske inte riktigt har vintage som intresse.<br />
”BOLÄNDERNA ÄR UTAN TVEKAN<br />
UPPSALAS SECOND HAND-MECKA.”<br />
Beläget på Drottninggatan 7, bara några ynka<br />
minuter från Stockholms nation, hittar du Stil<br />
Uppsala, en second hand-butik med en modern<br />
touch. Inriktningen ligger på nyare second<br />
hand-kläder och accessoarer. Butiken erbjuder både<br />
dam- och herrplagg som fortfarande känns helt nya;<br />
ett genialt koncept om du frågar mig, då många av<br />
de plagg som hänger på galgarna lika gärna skulle<br />
kunna bäras av studenter på Ekonomikum och på<br />
andra platser runt omkring i Uppsala. De tar in<br />
både märkeskläder och sådant som just nu säljs på<br />
de stora kedjorna. Stil Uppsala gör det ännu enklare<br />
för dig som anspråkslöst gillar att följa trender och<br />
köper några basplagg däremellan, att upprätthålla<br />
en modern och snygg stil. Färgerna och formerna<br />
är till största del klassiska, men på Stil kan du även<br />
hitta spexiga accessoarer, solglasögon och diverse<br />
klackskor för roligare tillfällen. Drick upp ditt<br />
Bakfickan-kaffe, ta en sväng förbi Stil och överraskas<br />
av att du här kan hitta minst lika fina plagg som hos<br />
dina frekventa modefavoriter.<br />
Chansen att hitta något du gillar är därför ganska<br />
stor när du tar bussen dit för att fynda billiga plagg.<br />
Skillnaden mellan kedjorna är inte särskilt distinkt<br />
men Myrorna tenderar att fokusera sin verksamhet<br />
på att anpassa sig efter modetrender generellt,<br />
medan Röda Korset och Erikshjälpen inte har någon<br />
uttalad anpassning till rådande modetrender. Men<br />
det betyder naturligtvis inte att dessa kedjor inte får<br />
in kläder som följer modet, om du är ute efter det.<br />
Second hand reducerar inte all klimatpåverkan.<br />
Är det din vision måste du nog ta till mer radikala<br />
åtgärder. Innan man börjar bygga upp sin hållbara<br />
garderob kan det dessutom vara bra att känna till<br />
att det är svårt att på en gång göra en fullständig<br />
omställning. Försök att hitta charmen i plaggen du<br />
redan har och fråga dig själv: Måste jag ha 50 olika<br />
tishor och 30 sneakers? Svaret på den frågan är<br />
troligtvis nej. Dessutom kan du genom att minimera<br />
dina nyköp, använda det du redan har och handla<br />
plagg av bättre kvalitet och av återvunna material<br />
göra en miljögärning enligt EU:s avfallstrappa.<br />
På Röda Korsets hemsida framkommer det att<br />
överskottsintäkterna för en tröja, som du i andra<br />
hand betalar 100 kronor för, kan räcka till mat för en<br />
hel familj i en hel månad. På så vis kan dina val göra<br />
skillnad.<br />
Att kombinera minskad konsumtion med att gå<br />
över till att köpa second hand och vintage är en<br />
bra början för att minska sitt ekologiska fotavtryck.<br />
Enligt Naturvårdsverket förekommer ungefär 80<br />
procent av klimatpåverkan inom modeindustrin<br />
vid produktionen av textilier och genom att handla<br />
sådant som redan är producerat slösar vi mindre<br />
på jordens resurser. Låt oss tillsammans se till att<br />
hållbart mode blir den största trenden år <strong>2021</strong>!<br />
Boländerna är utan tvekan Uppsalas second<br />
hand-Mecka. Det är som ett stort torg bestående av<br />
– ja, just precis - väldigt många second hand-kedjor.<br />
Stadsmissionen, Erikshjälpen, Myrorna och Röda<br />
Korset är bara några av distributörerna på plats.<br />
7
nudlar, Tryck CMD+Shift<br />
studier &<br />
för att stålar ändra text<br />
ONE DAY YOU’RE IN, AND THE<br />
NEXT DAY YOU’RE OUT<br />
Av: Eric Winell<br />
Konsten att veta om man är “inne” eller “ute” är det få som besitter, undertecknad<br />
inkluderad. Jag minns när jag skaffade Tiktok i slutet på 2019 och snabbt fick förklarat<br />
för mig att det var ute att mima till musik från topplistan. Sedan gick Tiktok till att bli<br />
en av de största trenderna vi sett 2020. För att sedan vara ute igen. Suck. Trender är ett<br />
komplicerat fenomen och pseudovetenskapen kring att spå dem är desto svårare, men<br />
jag räds inte en utmaning! Majoriteten av <strong>2021</strong> är fortfarande framför oss och jag har<br />
tagit mig friheten att sammanställa en guide om hur Uppsalas studenter ska lyckas leva<br />
trendenligt detta år.<br />
INNE<br />
Inne - Engagera sig på nation<br />
En inte alls vinklad trendspaning, men nationslivet<br />
kommer att uppleva sin renässans detta år. Engagera<br />
sig på kår? Delta i fristående projekt? Pfft. Det är på<br />
nationerna som man tar vara på ens bästa studentår.<br />
Studiebevakning i all ära men när det kommer<br />
till sittningar, fester och gemenskap är nationerna<br />
omöjliga att slå.<br />
Inne - Leva efter annan tidszon<br />
Shotluckan hade en lyckad reklamkampanj när de<br />
nya restriktionerna trädde i kraft i höstas som gick<br />
ut på att följa tidszonen GMT 6+. Tanken är att man<br />
börjar festkvällen enligt Bangladesh tidszon. På<br />
Bakfickan kan man se att folk sitter och dricker fatöl<br />
klockan 14. Inne. När restriktionerna lättar kommer<br />
vi dessutom inte klara av omställningen till att vara<br />
ute till klockan halv sex på morgonen igen. Nej, nu<br />
börjar vi tidigt och slutar tidigt.<br />
Inne - Blind dates<br />
Förhållanden har tyvärr varit den sanna pandemin i<br />
dessa tider. Att navigera sig genom Uppsalas singelliv<br />
är numera en utmaning. Ta därför tillfället i akt och<br />
bli ihopparad med någon av dina upptagna vänners<br />
snygga vänner! Blind dates är det nya avslappnade<br />
sättet att dejta <strong>2021</strong>. Desperation? Känner inte henne.<br />
Inne - Optimism för framtiden<br />
Vi har alla läst oändliga analyser om hur pandemin<br />
kommer påverka hur vi lever framöver; det<br />
förespråkas ett slags paradigmskifte. Jag spår<br />
tvärtom, allt kommer återgå till att vara som det<br />
alltid har varit. Packade klubbar, shoppingrundor<br />
på Sysslomannsgatan och arbetspendling - ja tack.<br />
Så fort folkmassan vaccinerats så börjar det glada<br />
20-talet igen.<br />
8
nudlar, Tryck CMD+Shift<br />
studier &<br />
för att stålar ändra text<br />
UTE<br />
Ute - Tinder<br />
Under 2020 använde jag likt många andra singlar<br />
Tinder som en vilde. Corona-dejting var absolut<br />
en trend, men med det nya året har vi fått tid<br />
för eftertanke. Vi vill inte längre chatta med<br />
karantänssyssla #5 eller återställa ens konto för att<br />
få mer matchningar. Som Carola en gång sa: “Allt<br />
har sin tid”, och tiden är inte längre inne för Tinder.<br />
När samhället väl öppnar upp kommer vi ragga<br />
likt rovdjur och Tinder byts helt enkelt ut mot att<br />
klubbsurfa och köpa kaffe åt främlingar. Kanske en<br />
blind date?<br />
Ute - Zoom<br />
Zoom har varit vår bästa (läs: värsta) vän det senaste<br />
året. Digitala fikor, quiz-kvällar, sittningar och så<br />
vidare - vi har genomlidit varenda en av dessa nya<br />
“kreativa” påhitt. Jag kommer aldrig delta i någonting<br />
på distans igen efter denna pandemi. Om du efter<br />
att samhället öppnar upp igen arrangerar ett endaste<br />
digitalt evenemang är du fruktansvärt ute. Zoom -<br />
tack för att du möjliggör att livet kan vara någorlunda<br />
normalt i dessa tider men dagen jag raderar dig<br />
kommer jag aldrig att se tillbaka.<br />
Ute - Plugga juridik eller ekonomi<br />
Brukar ni höra på stan: “Jag pluggar T3 eller ’Väggen’<br />
som vi brukar säga” eller “Jag körde Fek B nu men<br />
ska ta Stat:en nästa termin”? Tröttsamt. Det är tyvärr<br />
inte inne att plugga något mainstream och framför<br />
allt inte att förkorta kursnamn till något “catchy”.<br />
Jag vill hellre lyssna på någon som pluggar till att bli<br />
antikvarie eller språkvetare. Det bör tilläggas att man<br />
automatiskt är ute om man hänger på Ekonomikum.<br />
Ute - Influencers<br />
Cancel-kulturen går på högvarv och vi letar frenetiskt<br />
efter skavanker i Sveriges influencerskara. Jag tror<br />
att detta endast är ett symptom av den riktiga<br />
sjukdomen: självaste influencerna. Spiken i kistan<br />
kommer vara att någon C-kändis börjar plugga i<br />
Uppsala och “vloggar” pluggdagar på Carro och shots<br />
i Kakel. Det är hög tid att säga adjö till Sveriges mest<br />
problematiska yrke och istället börja dyrka andra<br />
kändisar, som Magnus Uggla.<br />
Särskilda önskningar från en simpel man:<br />
• Ett återuppståndet Systembolag mittemot Ica Lutis.<br />
• Att ”Uppsalove”-kontot på instagram blir vår nya<br />
version av Gossip Girl.<br />
• Att Ekonomikum rivs och det byggs ett Carolina<br />
Rediviva på den platsen.<br />
• Kan padel bara sluta vara en grej?<br />
9<br />
9
nationen<br />
LIEBE ABENDMEISTER,<br />
EIN BIER BITTE!<br />
Av: Eric Winell och Richard Martin<br />
10<br />
Vi sätter oss ned i ett fullsatt och fartfyllt (nåväl, så fullsatt<br />
och fartfyllt som restriktionerna tillåter) Bakfickan och gör en<br />
djärv beställning. Vårt bord fylldes med tio olika ölsorter vilket<br />
markerade startskottet för en kväll med många toppar och få<br />
dalar. Kvällens mål är att få en djupare inblick i Bakfickans<br />
ölsortiment. Det enorma utbudet av öl som erbjuds på Nationen<br />
kan framstå som skrämmande och svårhanterligt. Denna guide<br />
ni har framför er är ett gediget försök att ge en fingervisning<br />
till hur ni ska beställa under er nästa kväll i Bakfickan. Urvalet<br />
består av några av de mest populära ölsorterna, några för oss<br />
okända och någon alkoholfri. Allt i vetenskapens namn förstås.<br />
Skål!
nationen<br />
MIKKELLER DRINK’IN THE SUN, 0,3%<br />
En alkoholfri öl som klår flera andra öler på denna<br />
lista. Det här är en frisk amerikansk veteöl med<br />
aromatiska inslag av citrusfrukter. Den upplevs som<br />
fruktig och fräsch i munnen och är en behagligt<br />
läskande öl. Som namnet kanske avslöjar är detta<br />
verkligen en sommaröl, men räds inte att prova den<br />
redan när våren kommer!<br />
Passar till: Mojo Burger eller tilltugg.<br />
Betyg: 4.5/5<br />
ST ERIKS RABARBER SUR, 4,7%<br />
Ytterligare en suröl men denna gång av stilen<br />
Berliner Weisse, en av de vanligaste surölstilarna<br />
idag. Som namnet antyder härrör ölsorten från<br />
den tyska huvudstaden, där den ofta serveras mer<br />
som en drink, blandad med färgglad likör eller<br />
med snaps. Den kombinationen skippar vi dock<br />
denna gång. Denna Berliner Weisse har en fruktig<br />
och syrlig karaktär med friska inslag av rabarber<br />
och citron. Beskan är väldigt låg vilket gör den mer<br />
läskande än andra ölsorter. Denna välbalanserade<br />
öl för tankarna tillbaka till farmors rabarberpaj.<br />
Passar till: Quinoasallad med rostade grönsaker<br />
Betyg: 3.5/5<br />
MIKKELLER HVA SÅÅ!? 6,8 %<br />
Denna belgiska pale ale är jäst med jästsvampen<br />
brettanomyces, även kallad brett. Jästen används<br />
främst i just belgiska ölstilar och har i detta fall gett<br />
upphov till toner av stall, sandelträ och rökelse.<br />
Underskatta dock inte denna beska, karaktärsfulla<br />
öl! Den guldbruna färgen och brödiga smaken bidrar<br />
till en trevlig, kolsyrad upplevelse. Sammantaget en<br />
respektingivande öl.<br />
Passar till: Margherita<br />
Betyg: 3/5<br />
SAMUEL SMITH IMPERIAL<br />
STOUT, 7%<br />
Stout är en torr och mörk ölsort som kanske<br />
inte är det vanligaste man dricker som student.<br />
Denna öl har en maltig, lite rostad smak med<br />
höstiga inslag av kaffe, smörkola och choklad.<br />
Dryckesupplevelsen är en positiv överraskning<br />
och om mörka ölsorter inte är för dig ser du<br />
åtminstone brittiskt sofistikerad ut. Cheerio!<br />
Passar till: Bakfickan House Burger.<br />
Betyg: 3/5<br />
11
NATIONEN<br />
DUGGES 15 SOUR, 5%<br />
När det kommer till ölsorten American wild ale är allt<br />
tillåtet. I detta fall är denna jubileumsöl smaksatt med<br />
hela 15 (!) olika frukter och bär, bland annat ananas,<br />
persika och körsbär. Resultatet är en sur och fruktig<br />
öl - med betoning på sur. Därför rekommenderar vi<br />
att varva den med något annat att dricka.<br />
Passar till: Pizza bianco<br />
Betyg: 2.5/5<br />
UPP BREWING PILSNER, 4,9 %<br />
En klassisk pilsner i tysk stil med inslag av citrus<br />
och örter samt relativt hög beska. En öl som vi anser<br />
passar lika bra för den oinvigde som för den mer<br />
erfarne öldrickaren. Den milda smaken gör sig bra<br />
för både helkvällar och enstaka glas. Beträffande<br />
smaken anser vi dock att den är något klen och vi<br />
hade gärna sett att ölen levererade lite mer spänning.<br />
Samtidigt utger den sig inte för att vara mer än vad<br />
den är och den smakar bra.<br />
Passar till: Mojo Burger<br />
Betyg: 3/5<br />
UPP X BAKFICKAN IPA, 5,2 %<br />
Upp X Bakfickan IPA är en Session IPA med något<br />
svagare alkoholhalt och rundare smak än en traditionell<br />
IPA. Den är gjord på Simcoe-humle och vi tycker oss<br />
kunna känna smak av svartvinbär. Då beskan är något<br />
reducerad bör ölen passa utmärkt till den som önskar<br />
börja utforska världen av IPA men som ännu inte funnit<br />
sig i beskheten. Det ryktas dessutom om att Nationens<br />
Kvällsverkare spelat en inte oviktig roll i framtagandet<br />
av ölen vilket ger en extra dimension till brygden..<br />
Sammantaget ställer vi oss positiva till smakupplevelsen<br />
men tycker att ölen saknar lite karaktär för att nå hela<br />
vägen upp till en femma.<br />
Passar till: Alla sorters tilltugg<br />
Betyg: 4/5<br />
12
nationen<br />
WEIHENSTEPHANER<br />
HEFEWEISSBIER, 5,4 %<br />
BERNARD LAGER, 4,9 %<br />
Bernard Lager är en ljus, tjeckisk lager i böhmisk<br />
pilsnerstil med tydlig smak av malt och humle.<br />
Ölen görs i ett gammalt tjeckiskt bryggeri som har<br />
använt sig av samma metoder sedan 1600-talet. Vi<br />
tycker att den är väldigt brödig och jästig i smaken.<br />
Likt många andra ljusa lagers passar den alla typer<br />
av människor i alla typer av sammanhang. Trots<br />
ölens höga funktionalitet anser vi den vara ganska<br />
anspråkslös. Smakmässigt ger den inte mycket mer<br />
än vilken annan 10-kronorsöl som helst, utan att för<br />
den delen smaka dåligt.<br />
Weihenstephaner är en tysk, ofiltrerad veteöl. Den har<br />
en fyllig, mjuk, aromatisk smak med låg beska och frisk<br />
jästighet. Vi tycker att den är otroligt rund i smaken och<br />
utgör vad vi skulle kalla en riktigt klassisk weissbier.<br />
Ölen passar alla kategorier av öldrickare men kanske<br />
lite extra bra för de som tröttnat på smaken av lager,<br />
men inte riktigt känner sig redo att ta sig an en IPA. Det<br />
mjuka visuella intryck man får av ölens ofiltrerade yttre<br />
avspeglades i fullo beträffande dess smak. Upplevelsen<br />
var mycket tillfredsställande och smakerna känns<br />
otroligt välbalanserade.<br />
Passar till: Mojo Burger<br />
Betyg: 5/5<br />
Passar till: Bakfickan House Burger<br />
Betyg: 2/5<br />
FJÄDERHOLMARNA (HOLMIENSIS<br />
APA), 5,0 %<br />
Denna öl är en så kallad American pale ale, ofta<br />
förkortat APA. En överjäst, aromatisk öl med mjukare<br />
toner än en klassisk IPA. Den är gjord på amerikansk<br />
humle vilket ger en blommig smak och fokus ligger på<br />
sötma snarare än beska. Vi tycker även att den smakar<br />
något syrligt. Ölen är perfekt att bryta av med men<br />
sötman gör att vi anser den passa sämre för helkvällen.<br />
Trots det var den god, spännande och uppfyllde våra<br />
förväntningar. Det faktum att man inte endast vill hålla<br />
sig till den under hela kvällen drar dock ner betyget en<br />
aning.<br />
Passar till: Pizza av valfritt slag.<br />
Betyg: 4/5<br />
13
hedersledamoten<br />
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
HEDERSLEDAMOTEN<br />
Johan Hirschfeldt, född 1942 i Stockholm, är jurist, Förste kurator emeritus, Hedersledamot<br />
av Kungliga Vitterhetsakademien och juris hedersdoktor vid Uppsala universitet. Han var<br />
justitiekansler 1992–1996 och hovrättspresident i Svea hovrätt 1996–2007, och har därtill bland<br />
annat arbetat som rättschef i såväl arbetsmarknadsdepartementet som statsrådsberedningen och<br />
varit ordförande i Statens ansvarsnämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, och Pressens opinionsnämnd.<br />
Efter Tsunamikatastrofen i Indiska Oceanen 2004 tjänstgjorde han som ordförande i<br />
Katastrofkommissionen, som på regeringens uppdrag granskade myndigheternas agerande i<br />
samband med katastrofen. Men framför allt är han hedersledamot av Stockholms nation. Det<br />
står skrivet att till Hedersledamot kallas envar Nationen vill betyga sin högaktning. Det är med<br />
stor sådan jag lämnar över till Johan Hirschfeldt.<br />
Nils Norström<br />
Redaktör<br />
Så jag har lust att här skriva något litet om staden<br />
med dess vatten och broar. Redaktörn har ju<br />
gett mig fria händer att skriva om precis vad jag<br />
vill här i <strong>Holmiensis</strong>. Yrkesmemoarerna får anstå. 1<br />
Morfarsfar sysslade med vatten, mest under<br />
staden. Han, Per August Sjögren, blev en tidig och<br />
framgångsrik VVS-entreprenör. 2 Han kom med<br />
tomma händer från Öland till Stockholm och såg<br />
till att en sunkig 1800-talsstad fick avlopp och<br />
vattenklosetter. Tala om lyft för folkhälsan.<br />
Farmorsbror, Sal. Vinberg, fokuserade som<br />
stadens hamndirektör på att förbättra stadens<br />
sjökommunikation i början av 1900-talet. Hur<br />
hantera sjöfarten från Mälaren till Saltsjön genom<br />
Stockholm? Den gamla Karl Johansslussen hade inte<br />
kapacitet. Han var med om att projektera något som<br />
än idag gör nytta och ger skönhet åt staden: Den<br />
nya farleden mellan Hammarby sjö och Årstaviken<br />
med Danvikskanalen och slussen vid Skanstull samt<br />
fyra broar, bl.a. Årstabron. Den ritades av Cyrillus<br />
Johansson och 2005 kompletterades den med den<br />
världsberömde Norman Fosters nya bro. Så löstes<br />
också tågförbindelsen söderut. Att de två broarna<br />
samspelar vackert kan jag se när jag numera, som<br />
pensionerad Söderbo, nästan dagligen promenerar i<br />
Tantolunden. 3<br />
De här båda herrarna i släkten har jag gemensamt<br />
med min kära syster, tillika Nationens tidigare<br />
och första kvinnliga Inspektor, professor Lena<br />
Marcusson. Hon gillar också vatten, särskilt att<br />
simma i.<br />
”PÅ NÅGOT UNDERMEDVETET<br />
SÄTT TROR JAG DE HÄR<br />
SMÅBARNSINTRYCKEN SEDAN<br />
KOM ATT LEVA UPP STARKT<br />
UNDER DE ELVA PRESIDENTÅREN<br />
I MINA ARBETSRUM I<br />
WRANGELSKA PALATSET PÅ<br />
RIDDARHOLMEN.”<br />
Mina egna första intryck av vatten tror jag är<br />
från Mälaren. Från föräldrarnas bostad vid Jacob<br />
Westinsgatan drogs jag i barnvagn ned till Norr<br />
Mälarstrand och kunde se ut över Riddarfjärden.<br />
På något undermedvetet sätt tror jag att de här<br />
småbarnsintrycken sedan kom att leva upp starkt<br />
under de elva presidentåren i mina arbetsrum i<br />
Wrangelska palatset på Riddarholmen. Där var<br />
det en fantastisk utsikt mot Stadshuset och vidare<br />
västerut under alla årstider och dygnens vakna<br />
timmar. Det kunde vara snabbt skiftande<br />
väderlekar med dramatiska ljusförhållanden.<br />
Werner Aspenström skriver i dikten Staden:<br />
WPå min blogg johanhirschfeldt.blog finns mina artiklar, mest om juridik, och mitt CV.<br />
2 Pdf-fil på internet: Värmeinstallationer Om vattenvärmesystem i befintliga byggnader. Slutredovisning av SBUF-projekt 11871, s.9.<br />
3 Se boken Hammarbyleden, Stockholm, 1929. I fråga om Cyrillus Johansson och andra arkitekter – Paul Hedqvist, som arbetade med både Västerbron<br />
och Tranebergsbron vill jag också framhålla – hänvisas till standardlitteraturen om byggande och arkitekter. När jag ser ett vackert hus och vill kolla<br />
vem som ritat det så dyker inte minst de båda upp!<br />
14
hedersledamoten<br />
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Vindstilla, som fallen från skyarna,<br />
ligger Riddarfjärden.<br />
Solen glimmar nästan som hos Bellman.<br />
Startberedd men ovillig att lyfta<br />
står en helikopter på en gul ponton,<br />
långt från de stora händelsernas centrum.<br />
Utsikten från rummet blev en stimulerande ram till det<br />
opartiska och sakliga juridiska arbetet att utföra vid<br />
skrivbordet 4 .<br />
intill det bräckliga räcket och kände oss tafatta och<br />
liksom bortglömda trots de många talen… Sedan<br />
kunde vi gå hem och packa ihop våra ägodelar medan<br />
människornas hurrarop ännu ringde i våra öron.<br />
Vi hade gjort vårt.” Nu skrotas varvet,<br />
bostadsbarackerna vid Bergsunds strand rivs och<br />
familjerna bryter upp. Ett replikskifte, som kunde vara<br />
skrivet under prekariatet idag, följer: ”– Vart tänker du<br />
ta vägen? – Vet inte säkert. Oppåt norr kanske.”<br />
I mitt blickfång låg hela tiden Västerbron, vårt lands<br />
största stålbågsbro. Stockholms kommun kan vara stolt<br />
över det projektet. Det togs upp i generalplanen 1928,<br />
arkitekttävlingen ägde rum 1929–30, byggstart 1931 och<br />
invigning 1935.<br />
HEDERLEDAMOTEN<br />
Så läser jag i arbetsjournalen från bygget från mars<br />
1932: ”Arbetsstyrkan 57 man. Efter förberedande<br />
mätningsarbeten har i dag sprängning för<br />
järnställningens betongstöd, östra sidan, sydligaste<br />
bågen, påbörjats. Bottenmuddring för södra bågens<br />
östra stöd igångsatt.” Journalen fortsätter under hela<br />
byggtiden till september 1935 ”14.9 Båglandfästena:<br />
gjutning av södra sidans konsolhål. – Brobanan:<br />
gjutning av stoppklackar pelare M, 16, 17, 18. Mejsling av<br />
dilationsfogarna påbörjad. – 23.9 All asfaltsbeläggning<br />
slutförd. – 28.9 Sopning och spolning av brobanan.<br />
– 29.9 Målningsarbetena avslutade. – 30.9 Allmän<br />
uppsnyggning på beting.”<br />
Var hittar man denna journal? Jo, i en svensk<br />
debutroman som kom ut 1935 och prisbelönades, Josef<br />
Kjellgrens Människor kring en bro. 5 Den hör till det som<br />
har betecknats som ett av Sveriges originella bidrag till<br />
världslitteraturen 6 . Romanen har kallats en kollektiv<br />
arbetsroman. Det märks.<br />
Här har familjerna till helgen varit ute med småbåtarna<br />
från Pålsundet till Kungshatt, Fågelön eller Kärsön<br />
för en tältutflykt: ”Det första männen såg när de kom<br />
in i Essingegattet, var inte själva staden, inte de höga<br />
kyrkspirorna och de stora byggningarna. Nej, först och<br />
främst såg de den nya bron som höjde sina avbrutna<br />
galgar över vattnet. Nästan varenda man ställde sig<br />
till hälften upp mellan tofterna och granskade med<br />
sakkunskap de redan resta spannens profil, följde med<br />
blickarna den smäckra och djärva lyftningen från<br />
kolonder till kolonder och kände sig ganska nöjda.”<br />
Men sedan vid invigningen: ”(Vi stod) i en klunga<br />
Foto: Johan Bergmark<br />
4 Saklighet och opartiskhet är ett kärnvärde i vår författning, se 1 kap. 9 § regeringsformen och närmare i Lena Marcusson (red.), Offentligrättsliga principer, 4<br />
uppl. 2020 och artiklar på min blogg.<br />
5 Boken finns att läsa digitaliserad på Litteraturbanken.<br />
6 Lars Furuland & Johan Svedjedal, Svensk arbetarlitteratur, 2006, s. 14.<br />
15
hedersledamoten<br />
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Västerbron finns på många foton även från byggtiden,<br />
många på den utmärkta Stockholmskällan 7 . Hemma<br />
på min vägg har jag ett konstverk av bygget. Det är<br />
en tuschteckning av Torsten Jovinge (1898–1938).<br />
Han dog i Sevilla, troligen mördad. Jovinge brukar<br />
kallas för purist och hans få målningar, särskilt med<br />
Stockholmsmotiv, uppmärksammas nu mycket i sin<br />
representation av svensk funktionalism. Mycket riktigt<br />
hade han sin ateljé på Söder mot Riddarfjärden. Mest<br />
känd hans målning av en vy från Centralpalatset mot<br />
Stadshuset. En annan avbildar ett lamellhus i det vackra<br />
och tidstypiska Eriksdalsområdet. Huset är ritat av Sven<br />
Markelius. 8<br />
med avsändaradressen Långholmsgatan, skrev han om<br />
sina egna framtidsperspektiv: ”Slutar på Långholmen<br />
eller i Svenska Akademien 9 ”. Han slutade i det senare<br />
alternativet.<br />
I hans beredskapsroman Krilon själv, 1943, har en<br />
central romanfigur, Emil Hovall, vid brofästet gått<br />
förbi Centralfängelset och där känt oro. Romanens<br />
huvudperson i kampen mot diktaturernas redskap,<br />
mäklaren Johannes Krilon, hade av fastighetsmagnaten<br />
Staph med firma Görgöhö felaktigt beskyllts för<br />
mordbrand och skulle kunna ha suttit inne där om<br />
han inte haft kraft och mod. Nu samlar sig Hovall<br />
själv inför den avgörande striden mot Staph: ”Hovall<br />
stannade på brons högsta punkt. Väster ut låg Mälaren i<br />
solnedgång, med holmar, grönska, Essingarnas vita hus<br />
och fabriker, åt andra hållet, innanför Riddarfjärden,<br />
såg han Stockholm med högbebyggelsen ovanför Söder<br />
Mälarstrand, gyttret in mot Slussen, Norr Mälarstrands<br />
ljusa rad av nästan likadana kubiga hus, och längre<br />
in Stadshuset med sitt gröna koppartak och en skymt<br />
av den ulliga lätta grönskan kring Helgeandsholmen<br />
och Riksdagshuset och sedan Riddarholmskyrkans<br />
tornskelett. Synen värmde honom.”<br />
HEDERLEDAMOTEN<br />
Jag slutar här, glad över att få dela med mig de här<br />
raderna till mina nationskamrater.<br />
Torsten Jovinge, Västerbron.<br />
Min favoritförfattare, Eyvind Johnson har skrivit om att<br />
stå på Västerbron och se ut över stan.<br />
Han hade en svår ungdomstid, skildrad i Romanen<br />
om Olof. Hemma ett tag i Boden, där man i skvallret<br />
oroades över att han fått ett brev från en författarvän<br />
Johan Hirschfeldt,<br />
Hedersledamot<br />
7 På Stockholmskällan finns stadens historia i ord, ljud och bild. Stockholmskällan samlar stadens kulturarv på webben. Arkivet innehåller mer än 30 000 bilder,<br />
kartor och dokument om stockholmarnas historia.<br />
8 Bilder av konstverken finns i Wikipedias artikel om Torsten Jovinge.<br />
9 Magnus Bergh (red.), Staden mellan pärmarna, Litterära friluftsessäer i Stockholm, 1998, s. 79.<br />
16<br />
16
Tryck uppsalavyn<br />
nationen<br />
NATIONEN<br />
CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
UPPSALAVYN<br />
Av: Kerstin Blomqvist<br />
17<br />
17
nationen<br />
”EN MÄRKLIG BLANDNING AV<br />
TRADITION OCH NYMODIGHET”<br />
Av: Markus Hällje<br />
Detta skulle bli ett historiskt och tekniskt<br />
reportage om inspektorsrollerna på Nationen. Men<br />
de givande samtalen med Tord, Maria och Terry,<br />
om tiderna och livets föränderlighet, nationernas<br />
artegna natur samt kärleken till denna, fick med<br />
nödvändighet tilldelas huvudrollen i texten.<br />
Men ett inledande förtydligande av vad Inspektorerna<br />
gjort och gör för Nationen är fortfarande på sin<br />
plats, något som inte alla nationsmedlemmar av<br />
idag har stenkoll på. Dessutom har rollen förändrats<br />
under århundradenas gång. Ibland sker rena<br />
missuppfattningar, eller för att tala med nuvarande<br />
Inspektor Tord Ekelöfs ord:<br />
- Inspektor på engelska betyder polisofficer. Det<br />
låter som någon med kommandorätt, som kan<br />
beordra. Det är det sista jag har. Men ibland tror<br />
man att jag har ett ledningsansvar, eller åtminstone<br />
kontrollansvar. Att jag kan inskrida och förbjuda<br />
saker som jag inte tycker är acceptabla, det är<br />
ingenting jag ens vill försöka. Och det är inget som<br />
förväntas av mig.<br />
Men vad var universitetet så oroligt över?<br />
Till att börja med handlade det helt enkelt om<br />
rädsla för konkurrens. Nationerna bedrev själva<br />
undervisningsverksamhet i form av orationer och<br />
disputationer. Universitetet ville ha monopol på<br />
studenternas lärande, i brist därpå: översyn. Därtill,<br />
har nationerna alltid varit forum för festande. En<br />
allmän oro för ungdomars (moraliskt degenererade)<br />
leverne har alltid förekommit.<br />
Rörelsen mot dagens annorlunda system inleddes<br />
dock redan mot slutet av 1600-talet då nationerna<br />
själva kunde be om eller föreslå specifika inspektorer.<br />
Dessa har även under historien varit till stort gagn<br />
för sina nationer genom upplärning, guidning<br />
och beskydd. Sedan mitten av 1800-talet har<br />
inspektorerna enkom fungerat som vänner<br />
och erfarna rådgivare. Inte minst till följd av<br />
studentkårens införande.<br />
Några uppfattningar kan däremot härledas till<br />
svunna tider.<br />
Då det begav sig, var nationerna en stor källa till<br />
oro för universitetet. Så till den vida grad, att man<br />
försökte avskaffa dem alla. Men som vi ser idag finns<br />
nationerna kvar, grant blomstrande, undantaget<br />
under pandemier. Alltså fick universitetet förlika<br />
sig med att samexistera med stadens nationer.<br />
Vad man istället gjorde var att införa inspektorer<br />
på nationerna. Positionerna utseddes alltså<br />
ursprungligen av universitetet och inte av de nationer<br />
de tillhörde. Konsistoriet – professorerna – delade<br />
själva upp de olika studentorganisationerna emellan<br />
sig. Detta, att inspektorn är professor, är en tradition<br />
som lever än idag.<br />
2 kap. 9 § Stockholms nations stadgar<br />
Inspektor och vid förfall för denne, Proinspektor,<br />
åligger att 1. värna om allt som främja Nationens<br />
intressen, 2. utöva en allmän tillsyn av stadgarnas<br />
efterlevnad, 3. närvara vid Landskap, 4. med förslagsoch<br />
yttranderätt närvara vid Nationens Styrelse- och<br />
Förvaltningsnämndsammanträden, 5. vid behandling<br />
av besvärsärenden närvara vid Granskningsnämndens<br />
sammanträden med förslag-, yttrande- och rösträtt, 6.<br />
ingå som ledamot i Stipendienämnden.<br />
18
nationen<br />
Så lyder dagens uppgifter enligt Stockholms nations<br />
stadgar. En annan, mindre formell, del av arbetet<br />
är traditionen att bjuda hem kuratelet, vilket både<br />
Inspektor och Proinspektor gör idag.<br />
En inte mindre viktig tradition förr i tiden, då<br />
Stockholms nation inte hade något eget hus före<br />
1840. Istället träffades nationsmedlemmarna, som då<br />
var mycket färre än idag, hemma hos Inspektorn i<br />
dennes privata bostad. Tord berättar:<br />
- Hemma hos Inspektorn fanns en kista och i den<br />
låg Nationens alla handlingar. I utbyte fick han<br />
silvergåvor, en tradition som lever kvar än idag<br />
trots eget nationshus. Nu är snarare jag inbjuden till<br />
Nationen. När jag kommer hit tar de vänligt hand om<br />
mig.<br />
***<br />
Tord ser sig mer än någonting annat som en mentor<br />
för Nationen.<br />
– Jag är en erfaren medlem, i den meningen att jag<br />
levt så länge. Varit verksam ute i livet och besitter<br />
livserfarenhet som man inte har när man kommer<br />
hit från skola och gymnasium. Så jag kan ge råd, i<br />
svåra situationer tycker jag det är min plikt att hjälpa<br />
till med råd. Men då vill jag akta mig så ingen tror<br />
att jag försöker bestämma. Det är av vikt att kuratel<br />
och styrelse inte ser mig som en kontrollant, utan en<br />
referensperson med erfarenhet av livet.<br />
Att ha människor med livserfarenhet i sin närhet<br />
är ovärderligt för dessa ungdomskulturer som är<br />
nationerna. Om inte för att äldre alltid har rätt (vilket<br />
jag personligen utgått från som storebror), så för att<br />
addera perspektiv och fördjupa eller revidera insikter.<br />
- Det som är mode just nu, är faktiskt bara det just<br />
nu. Det var helt annorlunda förr, det kommer bli<br />
helt annorlunda imorgon. Och det är absolut inte det<br />
enda rätta, eller det enda roliga, som det är nu.<br />
Tord berättar nostalgiskt men medvetet om hur det<br />
gick till förr på Nationen. Med dansband, pardans<br />
och bestämda steg. Så går det inte till idag men där<br />
och då kunde han själv inte föreställa sig något annat.<br />
- Men nu när man levt ett tag och sett hur sådana<br />
här moden kommer och går, blir man relativistisk.<br />
Man förstår att det bara är vanor. Men ungdomar<br />
som just kommit fram till vuxenlivet upplever det<br />
nuvarande tillståndet som det enda möjliga, det<br />
enda roliga, det enda värt att ägna sig åt. Just den<br />
relativismen och förståelsen för att det historiskt varit<br />
annorlunda är intressant.<br />
”DEN TYP AV FESTER VI HAR HÄR<br />
ÄR HELT VÄRLDSUNIKA, MED UNGA<br />
MÄNNISKOR I FRACK. DET ÄR HELT<br />
ABSURT I ANDRA SAMMANHANG,<br />
MEN HÄR SJÄLVKLART.”<br />
Inspektor Tord Ekelöf<br />
Och man behöver inte röra sig tidsligt för att bli<br />
relativistisk.<br />
- Reser man ut i världen ser man andra beteenden.<br />
Den typ av fester vi har här är helt världsunika, med<br />
unga människor i frack. Det är helt absurt i andra<br />
sammanhang, men här självklart. Då tycker jag att<br />
just att det är så speciellt har sitt värde, men det gäller<br />
att inse att det är speciellt också. Att det inte är det<br />
enda självklara som man lätt tror som ny i vuxenlivet<br />
utan att ha sett något annat. Utan erfarenhet.<br />
Seniorerna ska inte bara ses som ärade hedersgäster,<br />
de fyller även en funktion.<br />
- De representerar ett minne av att saker och ting<br />
ständigt förändras. De som kommer hit nu kan lätt<br />
tro att det är den gamla traditionen sedan 1600-talet.<br />
Att så det är nu och hur folk beter sig har det alltid<br />
varit, men så är det inte alls. Det sker enormt stora<br />
förändringar hela tiden.<br />
Tord gör en kort paus innan han tillägger det<br />
osannolikt beständiga.<br />
- Som det här med att ordna porträtt av<br />
Inspektorerna som nationerna fortsatt med. Det var<br />
regel bara när jag var ung att avgående professeror<br />
vid universitetet avmålades i oljeporträtt som<br />
hängdes upp på institutionen. Men nu finns det så<br />
många professorer, man har totalt givit upp idén.<br />
Men nationerna fortsätter! Och genom att studera<br />
detta kan man även se hur modet att måla förändrats,<br />
nu börjar det återgå till det mer formella igen<br />
efter det friare och slappare 80-talet. Porträtten på<br />
Nationen illustrerar saker och tings förändring, inte<br />
bara i en riktning, utan fram och tillbaka. Det går<br />
bara runt!<br />
19
nationen<br />
Även om man inser att tiderna är kroniskt<br />
föränderliga och att få säker med självklarhet är facit,<br />
förhindrar det inte att man jämför en tid med en<br />
annan.<br />
- Nationen kunde ha mer kulturliv, bjuda in<br />
samhällsföreträdare för debatter och diskussioner.<br />
Det är mest fest hela tiden. Nationen har en attraktiv<br />
ställning i samhället. Man kan få hit människor. Så<br />
var det när jag var ung, då hade man varje torsdag<br />
en torsdagsklubb där bland andra kulturföreträdare<br />
och politiker bjöds in för diskussioner. De gav ett<br />
föredrag och så diskuterade man. Sedan åt man<br />
middag tillsammans.<br />
Så såg alltså Tordagsklubben ut förr. Det är onekligen<br />
mycket som förändrats.<br />
- Var annars i samhället förutom just<br />
Nobelmiddagarna, har man sådana här banketter<br />
med vita dukar, kandelabrar och servering vid bordet.<br />
Det förekommer inte i något annat sammanhang<br />
utom på nationerna.<br />
”NATIONERNA SOM ORGANI-<br />
SATION HAR EN HELT UNIK ROLL I<br />
SAMHÄLLET. GENERATIONERNA SOM<br />
FOSTRAS HÄR OCH SEDAN GÅR UT I<br />
ARBETSLIVET, DET ÄR HUNDRATALS<br />
ÄMBETSMÄN.”<br />
Inspektor Tord Ekelöf<br />
Så är nationerna väldigt traditionella, men Tord ser<br />
mer som förändrats: efter middagen.<br />
- Plötsligt släcks ljuset, man dånar fram sådan<br />
här discomusik. På min tid släcktes inga ljus efter<br />
middagen, utan det kom in en orkester, det bjöds<br />
upp till pardans och man fortsatte diskutera utan att<br />
behöva skrika. Senare hade man sexa klockan ett på<br />
natten, råbiff med ägg, snaps och sådär. Man fortsatte<br />
ända till tre eller fyra precis som nu, ingen svårighet<br />
för unga människor.<br />
Somliga saker är bevarade, andra inte.<br />
- Nationerna som organisation har en helt unik roll i<br />
samhället. Generationerna som fostras här och sedan<br />
går ut i arbetslivet, det är hundratals Ämbetsmän.<br />
Man kan också undra hur man får unga människor<br />
att klä sig som servitriser och servitörer och servera<br />
vid de här banketterna. Den ersättning de får skulle<br />
på den fria marknaden anses hutlös. Dessutom skulle<br />
man inte kunna få någon att göra det. Sådant är inte<br />
folk intresserade av att göra, men här är man det! Här<br />
till och med strävar folk efter att bli smörgåsnisse och<br />
liknande.<br />
Tord ser i nationsvärlden en attityd som sedan länge<br />
gått förlorad utanför.<br />
- Att vara beredd att tjäna. Man tyckte att det fanns<br />
något värdefullt i det. I dagens samhälle är att tjäna<br />
bara en plåga. Man ska vara fri, oberoende, inte<br />
behöva servera eller ha någon relation till någon.<br />
En märklig blandning av tradition och nymodighet.<br />
Det är väldigt skoj att vara här, även om en del är<br />
främmande för mig.<br />
Han sammanfattar den kanske viktigaste delen av sin<br />
roll:<br />
- Så jag representerar erfarenheten på något sätt och<br />
försöker injicera den. I andra tider och på andra<br />
platser roar man sig på helt andra sätt. Det har sin<br />
betydelse men behöver inte innebära att man inte<br />
kan hålla fast vid sitt sätt att roa sig här och nu. Men<br />
insikten är nyttig att ha, att det är relativt.<br />
Så nu vet vi vad du ser som din kanske viktigaste<br />
plikt, men vad tycker du om den?<br />
- För mig är det en ynnest av flera skäl. Det främsta är<br />
kontakten jag får med unga människor, som jag inte<br />
får vid universitetet. Som ung kunde jag inte gå fram<br />
och prata med en professor utan vidare, tidigare var<br />
det ännu värre, en väldig nivåskillnad socialt mellan<br />
studenter och professorer. Det fanns en tid när en<br />
ung man var tvungen att bli tilltalad av en äldre<br />
person för att kunna konversera, det fick man inte<br />
inleda själv. Så är det inte alls nuförtiden. Folk talar<br />
ju med mig som en kompis i största allmänhet. Men<br />
så fritt och hinderslöst som jag kan diskutera med<br />
unga människor här kan jag fortfarande inte göra på<br />
universitetet. Det finns fortfarande en viss barriär,<br />
även om den sänkts väsentligt. Här kommer jag i<br />
kontakt med unga på ett annat sätt. Och för en äldre<br />
person är det ett privilegium. Var finns det sådana<br />
kontaktytor i samhället annars?<br />
***<br />
Nuvarande Proinspektor Maria Aulén Thomsson är<br />
yrkesverksam kommunikatör i Uppsala kommun.<br />
Vi inleder samtalet med att prata om medie- och<br />
kommunikationsbranschen. Det uppskattas av en<br />
20 20
nationen<br />
journaliststudent som undertecknad - och redan nu<br />
fyller hon rollen som erfaren, trygg och hjälpsam<br />
mentor.<br />
- Det var överraskande med först<br />
hedersledamotskapet, och sedan även det helt<br />
oväntade proinspektorskapet.<br />
Förste kurator emerita Karin Karsten hade ringt och<br />
föreslagit en vanlig lunch.<br />
- Så det blev någon gång i januari. Vi sågs på<br />
Svartbäcksgatan 19 och hade det trevligt. Så<br />
småningom kom det fram att hon hade en fråga med<br />
sig. Hon började med att säga att många stod bakom<br />
förslaget. Jag var väldigt mån om det, det var ju så<br />
vansinnigt oväntat. Jag undrar än, jag var ju aktiv<br />
på framförallt 70-talet… Det är ju hundra tusen år<br />
sedan, att någon över huvud taget ens kan komma<br />
ihåg mig!<br />
Så kände Maria när hon först blev Proinspektor - och<br />
känslorna är kvar.<br />
- Så det var ju fantastiskt, helt otroligt, jag får<br />
rysningar av glädje och stolthet nu vid bara tanken<br />
på hur fint det var. Jag lever fortfarande i denna rosa<br />
himmel. Det är vansinnigt roligt att ha återknutit<br />
kontakten med det här huset och allt som är där. Jag<br />
känner varenda golvtilja.<br />
Ganska snabbt leder också vårt samtal in på tidens<br />
lopp och medföljande förändringar. Maria bygger<br />
vidare:<br />
- Det är viktigt att man inte fastnar, det skulle vara<br />
väldigt främmande att säga: så där gjorde vi förr, det<br />
var mycket bättre, men nu; blablabla. Det här ”det<br />
var bättre förr”-köret är, haha, avskyvärt! Den enda<br />
gången det är okej är om man ser att det funnits<br />
en lösning som varit gångbar, då skulle man kunna<br />
vända och vrida på det och bidra erfarenhetsmässigt,<br />
men det är långt ifrån att säga att vi gjorde det bättre<br />
då, det finns inte på kartan. Därmed inte sagt att jag<br />
inte värnar om våra traditioner. De som är viktiga<br />
för oss lever ju vidare, med all rätt. Jag är oerhört<br />
nyfiken och kan nog såga sönder min familj genom<br />
att ständigt söka efter nya saker, och svar på frågor,<br />
det är kommunikationsådran!<br />
Man blev själv varm av att höra dig tala om<br />
Stocken. Vilket är det bästa minnet?<br />
- Under jubileumsmiddagen på Nationen i samband<br />
med Uppsala universitets 500-årsjubileum 1977<br />
hade jag, som värdinna, Hans Majestät Konungen<br />
till bordet. Vi installerade honom som Förste<br />
Hedersledamot. Vi hade båda gått i skola i Sigtuna<br />
och min far var lärare där så han undervisade<br />
Kronprinsen, som han var då, vilket vi kunde prata<br />
om. Tyvärr var drottningen opasslig och han själv<br />
hade skadat sig under en rävjakt vilket försvårade<br />
dansandet för honom. Men vi tog en vals ändå: ”Det<br />
här får du inte berätta för Drottningen”, skämtade<br />
han.<br />
Celeber gäst på Stockholms nation.<br />
- Han stannade länge, goda vänner till honom var<br />
också där. Det låg Säpovakter och smög i alla buskar<br />
runt Nationen hela kvällen. När han sedan skulle<br />
lämna festen vid två-, tretiden och klev ut genom<br />
porten mot Drottninggatan reste sig en trött kille<br />
med trumpet på andra sidan gatan och gav vakt med<br />
en fanfar. Han hade suttit där hela kvällen och väntat<br />
på att Kungen skulle komma ut!<br />
I slutet av samtalet önskar hon mig lycka till med<br />
den utbildning vi inledningsvis diskuterade. Men<br />
talet om framtiden rör inte bara yrkeslivet, utan även<br />
Nationen, vilken inte får glömmas.<br />
- Lycka till med din utbildning, jag hoppas vi ses<br />
på Nationen, att det kan bli några arrangemang<br />
när restriktionerna lättar, och om du är klar med<br />
utbildningen: att du kommer tillbaka! Huset på lut<br />
och den familjen finns alltid kvar. Jag är själv ett<br />
levande bevis på att det går att komma tillbaka, även<br />
om jag har en särskild roll nu. Men många kommer<br />
tillbaka och de ska inte känna sig obekväma bara för<br />
att det kommit nytt folk dit.<br />
***<br />
Slutligen talar jag med Terry Carlbom, som före<br />
Maria var Proinspektor i 26 år. Han börjar på samma<br />
tema som Maria avslutade: det inkluderande. Han ser<br />
hur tiderna förändras.<br />
- De senaste decennierna har det varit väldigt<br />
påtagligt med utvecklingen mot en medveten social<br />
närvaro i samtiden. Tidigare har Nationen varit<br />
exklusiv på ett sätt som den inte är idag.<br />
Han menar att en av anledningarna till att Nationen<br />
behåller sin relevans är närvaron av en bearbetad,<br />
genomtänkt och förankrad värdegrund. Det gör<br />
att vi sett en kvalitetsförändring till det bättre.<br />
Värdegrunden möjliggör en förankring i samtiden<br />
21 21
Tryck nationen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
som förenar alla åldersgrupper. De som får<br />
möjligheten att vara en del av Nationen, har den<br />
oftast under en kort period av livet. Unna dig att<br />
inte stressa därifrån.<br />
- Det viktiga är att studenter mognar i sin egen<br />
takt innan de möter yrkeslivet. En grundambition<br />
med Nationen är bred social kompetens.<br />
Gemenskapen ska utbilda för det oförutsebara i<br />
framtiden. Just det fakultetsöverskridande är ett<br />
särmärke hos nationerna och det ska man behålla.<br />
Filosofisk autonomi, demokratisk grundsyn och<br />
fri debatt bör prägla Nationens förhållningssätt till<br />
samhället; utöver ramlag ska man hålla emot snäv<br />
nyttostyrning!<br />
- Det sista man önskar sig är likriktning;<br />
politisk eller social korrekthet. Det är det<br />
gränsöverskridande och olikheterna man ska lära<br />
sig uppskatta på Nationen.<br />
På frågan om Terrys favoritminne berättar han<br />
spontant om en viss skulptur på Nationen.<br />
- Jag blev fullständigt chockad av bysten som<br />
beordrades och som står utanför kuratorsrummet.<br />
Att bli haffad och tillsagd att man ska ställa<br />
upp hos rikets främste bildkonstnär för att bli<br />
avporträtterad… Det var häftigt, alltså. Sittningarna<br />
med Peter Linde gav dessutom en otroligt<br />
spännande insikt i en bildkonstnärs arbete.<br />
”FÖRÄNDRINGEN ÄR FRÅN DET<br />
FULLSTÄNDIGA AMATÖRSKAP SOM<br />
VI UTGJORDE SOM KURATEL DÅ TILL<br />
DEN PROFESSIONELLA HANTERING<br />
SOM EN STOR ORGANISATION<br />
KRÄVER IDAG. DEN RESAN ÄR EN<br />
KOMPETENSUTVECKLING UTAN<br />
LIKE, MED MIG SOM VIDHÄNGANDE<br />
SLÄPVAGN.”<br />
Proinspektor emeritus Terry Carlbom<br />
Det är 60 år sedan Terry själv var Nationens Förste<br />
kurator.<br />
- Förändringen är från det fullständiga amatörskap<br />
som vi utgjorde som kuratel då till den<br />
professionella hantering som en stor organisation<br />
kräver idag. Den resan är en kompetensutveckling<br />
utan like, med mig som vidhängande släpvagn.<br />
Kan du utveckla skillnaderna mellan första<br />
gången du satte din fot på Nationen och idag?<br />
- Man blev väldigt gott mottagen. Jag hoppas det<br />
momentet är identiskt. Dag Ett ska helst vara<br />
lika angenäm, sedan fortsätter allmänbildning<br />
i studentens unga liv. För mig var den väldigt<br />
påtaglig, jag var ovanligt hämmad och väluppfostrad<br />
när jag gick in i studentlivet. Det gällde att faktiskt<br />
upptäcka lite andra sidor och andra möjligheter<br />
i livet. Det skulle glädja mig om de flesta idag<br />
upplever samma sak. Av detta uppstår en lojalitet<br />
mot nationerna som institutioner, så himla unika<br />
som de är och kan vara.<br />
I slutet av samtal brukar jag fråga den jag mött om<br />
kommande projekt inom den närmaste framtiden.<br />
- Jag vägrar att gå bort innan vi haft återgång till<br />
sedvanliga högtider och fester på Nationen, ta det<br />
som ett hot, skrattar Terry.<br />
Och som om det vore på beställning avslutar vi med<br />
att han elegant knyter ihop säcken med de innerliga<br />
orden:<br />
- Det har varit otroligt trevligt att jobba tillsammans<br />
med Tord, och det var likaså störtskönt att kunna<br />
lämna över till Maria. När jag steg av kunde jag inte<br />
ha gjort det under lyckligare omständigheter.<br />
Terry pausar.<br />
- Nu låter det där alldeles förfärligt egotrippat och<br />
det är det. Vad som än hänt på Nationen har det<br />
varit konstruktivt och lärorikt, inte minst för mig<br />
själv. Sedan har jag haft jäkligt kul på kuppen. Hur<br />
många personer får en byst skulpterad på det sättet,<br />
till det ändamålet? Det är närmast oförlåtligt.<br />
22
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
NATIONENS KLIPPOR I STORMEN<br />
Av: Richard Martin<br />
Det lär inte ha undgått någon att världen befinner<br />
sig i en annorlunda och omtumlande tid, inte minst<br />
gäller detta Nationen och dess studenter. Livliga<br />
Torsdagsklubbar och fartfyllda Bakfickankvällar har<br />
ersatts med Zoom-möten och Netflix-maraton. För<br />
Nationen har detta inneburit stora utmaningar och<br />
många ämbeten har behövt skifta fokus för att möta<br />
den enorma förändringen. Trygghetsgruppen är en<br />
av många verksamheter som har behövt genomgå<br />
detta skifte. Det är inte svårt att drömma sig tillbaka<br />
till en fullproppad Torsdagsklubb med glada<br />
människor så långt ögat når. I all denna förväntan<br />
och glädje hände det dock ibland att någon råkade<br />
illa ut. I dessa stunder fanns alltid Trygghetsvärdarna<br />
i de gula jackorna nära, redo att ställa upp. I<br />
och med pandemins intåg har vi som bekant inte<br />
längre glädjen att få uppleva Torsdagsklubben och<br />
Trygghetsombudens arbete har förändrats markant.<br />
Jag har träffat de två Trygghetsombuden Nelly<br />
Kvernplassen och Henrik Gustafsson för att lära mig<br />
mer om deras arbete och hur det ser ut idag.<br />
Trygghetsgruppen består av tre huvudsakliga<br />
element. Två Trygghetsombud, en representant<br />
för Styrelsen (Erik Lidén) och en representant för<br />
kuratelet (Sigge Paues). De två Trygghetsombuden<br />
utgörs av Nelly och Henrik, vilka är de två representanterna<br />
i Trygghetsgruppen som syns mest<br />
och vars syfte är att verka stödjande för Nationens<br />
Ämbetsmän och medlemmar.<br />
Henrik studerar sin fjärde termin på juristprogrammet<br />
och har varit engagerad på Nationen sedan<br />
våren 2020. Han utsågs till Trygghetsombud hösten<br />
2020. Att tacka ja till rollen var en självklarhet för<br />
Henrik som menar att det är väldigt hedrande, men<br />
också väldigt kul att vara Trygghetsombud.<br />
Nelly har studerat två terminer konstvetenskap<br />
innan hon började på systemvetarprogrammet, där<br />
hon läser sin andra termin. Hon har varit engagerad<br />
på Nationen sedan studiestarten hösten 2019 och det<br />
är hennes första termin som Trygghetsombud. Nelly<br />
berättar att hon tackade ja till rollen då hon tycker<br />
arbetet med trygghet på Nationen är viktigt men<br />
också för att det är väldigt intressant och roligt.<br />
Att vara Trygghetsombud är inte som vilket<br />
förtroendeuppdrag som helst på Nationen. Till<br />
skillnad från vanliga ämbeten sker inga regelrätta<br />
Landskapsval. Man blir istället nominerad av<br />
Ämbetsmännen på Nationen och de personer med<br />
flest nomineringar blir tillfrågade om de önskar att<br />
axla rollen. I praktiken fungerar det som ett ”extraämbete”<br />
utöver det ämbete man redan har. Tanken<br />
med denna ordning är att de nominerade personerna<br />
ska ha god insikt i Nationens verksamhet och<br />
vara mer benägna att ta rollen på allvar, något som<br />
är viktigt för att arbetet ska bli bra.<br />
23<br />
23
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
”VI TROR ATT DET KÄNNS LÄTTARE FÖR<br />
EN PERSON SOM BLIVIT UTSATT FÖR EN<br />
KRÄNKNING ATT KOMMA OCH PRATA<br />
MED EN NYKTER JÄMNÅRIG PERSON ÄN<br />
EXEMPELVIS EN VAKT.”<br />
– NELLY KVERNPLASSEN & HENRIK<br />
GUSTAFSSON, TRYGGHETSOMBUD<br />
Nelly och Henrik berättar att tidigare har fokus<br />
inom Trygghetsgruppen främst legat på Torsdagsklubben<br />
och de situationer som kan uppstå i<br />
samband med denna. Det kunde handla om sexuella<br />
trakasserier och andra former av otrygghet som<br />
kan uppstå i miljöer där alkohol och mycket folk<br />
blandas. För några år sedan lanserades därför<br />
ett nytt koncept för att stärka tryggheten under<br />
klubben: Trygghetsvärdarna. Dessa värdar har, i sina<br />
gula jackor, agerat som stöd för folk som av olika<br />
anledningar känt sig otrygga i dessa miljöer. ”Vi<br />
tror att det känns lättare för en person som blivit<br />
utsatt för en kränkning att komma och prata med en<br />
nykter jämnårig person än exempelvis en vakt.”<br />
I och med att det inte förekommer någon klubbverksamhet<br />
för tillfället har Trygghetsgruppen<br />
behövt lägga om en stor del av verksamheten.<br />
”Fokus har skiftat till Ämbetsmännens trygghet och<br />
välmående. Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare<br />
under pandemin och det är därför viktigt att det<br />
finns någon att luta sig mot om man har frågor<br />
eller funderingar, eller kanske bara vill prata en<br />
stund.” Enligt Nelly och Henrik är ingen fråga eller<br />
fundering för liten för att tas upp. ”Det är många<br />
som kanske har en uppfattning om att man bara<br />
kommer till oss om man blivit utsatt för trakasserier<br />
eller liknande, men det stämmer inte alls. Många av<br />
frågorna vi får just nu är relaterade till pandemin<br />
och osäkerheten kring det, men det kan även handla<br />
om tankar kring sitt ämbete och missnöjdhet kring<br />
det. Folk är ju på Nationen för att ha kul, och om<br />
något bidrar till att försämra den upplevelsen<br />
behöver det tas tag i.” Både Nelly och Henrik har<br />
tystnadsplikt och vid mötena med Trygghetsgruppen<br />
är alla namn anonymiserade.<br />
För att öka Ämbetsmännens trygghet och<br />
välmående berättar Nelly och Henrik att mycket av<br />
arbetet varit inriktat på att öka medvetenheten om<br />
Trygghetsgruppen och dess<br />
synlighet internt. Målet<br />
är att alla Ämbetsmän<br />
ska känna till Trygghetsgruppen<br />
och dess arbete.<br />
”Det handlar om att göra<br />
Trygghetsgruppen till något<br />
självklart och inarbetat.” För<br />
att uppnå detta mål arbetar<br />
Trygghetsombuden med att arrangera föreläsningar,<br />
sätta upp anslag och vara aktiv på sociala medier.<br />
Nelly säger också att det hade varit kul och givande<br />
att få göra något i stil med en workshop, men just nu<br />
är de begränsade av pandemin.<br />
Jag frågar dem hur arbetet kommer att fortsätta när<br />
pandemin är över och klubben öppnar igen. Svaret<br />
blir att det är viktigt att i nuläget inte glömma bort<br />
”klubbdelen” av arbetet och att det, när det återigen<br />
blir aktuellt med klubb, ska finns människor som<br />
vill axla rollen som Trygghetsvärdar. ”Då handlar<br />
arbetet mycket om att göra besökarna medvetna<br />
om Trygghetsvärdarna. Det gäller särskilt de nya<br />
studenterna.”<br />
”Folk längtar efter klubben och att få festa med sina<br />
vänner igen. När det drar igång finns det risk för<br />
att folk blir för berusade och vissa gånger kan det<br />
resultera i otrevligheter. Då är det bra att det har<br />
gjorts ett gediget grundarbete för att öka närvaron<br />
och medvetenheten.”<br />
Nelly och Henrik säger dock att de inte vill att<br />
arbetet med att öka synligheten bland Ämbetsmännen<br />
ska negligeras. ”Samtidigt umgås folk på ett<br />
annat sätt nu och det är därför kanske naturligt att<br />
den ökade otryggheten bland Ämbetsmännen till<br />
viss del försvinner när pandemin är över. Då kanske<br />
behovet av det arbete som vi håller på med just nu<br />
inte finns kvar i lika hög grad.”<br />
Hur framtiden än ser ut och hur arbetet i Trygghetsgruppen<br />
än fortskrider råder det ingen tvekan<br />
om att Nelly och Henrik båda har ett mycket stort<br />
engagemang och vill det bästa för Nationen, dess<br />
Ämbetsmän och medlemmar. Jag tror inte jag är<br />
ensam när jag konstaterar att deras arbete är viktigt<br />
och med säkerhet gör att vi alla känner oss lite<br />
tryggare.<br />
24
Tryck kultur Nationen CMD+Shift<br />
och nöje<br />
för att ändra text<br />
ARKIVET<br />
STOCKHOLMS NATIONS SAMLADE MINNE<br />
Av: Nils Norström<br />
Det är en krispig torsdagskväll i mitten av januari.<br />
Jag har precis kommit tillbaka till Uppsala efter ett<br />
välbehövligt jullov och förvånas över att det alltid är<br />
fem grader kallare här än i Stockholm. Jag kraftsamlar<br />
för att motstå frestelsen att stanna innanför<br />
lägenhetens trygga väggar och ger mig ut på gatan.<br />
Fumlar efter nycklarna till cykeln jag glömt ställa<br />
in i förrådet under lovet och lyckas med lätt våld få<br />
upp det frusna bygellåset. Noterar att den främre<br />
cykellampan har blivit stulen och konstaterar att<br />
Uppsala är sig likt. Snömodden som under kvällen<br />
frusit på är svårmanövrerad men efter flera år av<br />
dumdristig snöcykling har jag lärt mig att idka<br />
försiktighet i trafiken, och tar mig helskinnad fram<br />
till Ingmar Bergmansgatan. Trappan mot gården är<br />
tack vare flitiga Klubbverkare saltad och rensad från<br />
is, och värmen innanför nationshusets port känns<br />
inbjudande. Det är alltid skönt att komma tillbaka<br />
till Nationen efter en tids uppehåll.<br />
I Bakfickan sitter glada gäster och inmundigar<br />
nystekta burgare, men jag rör mig istället mot<br />
Biblioteket och smyger därifrån ned för den rangliga<br />
spiraltrappan till Arkivet. Jag måste huka mig för<br />
att inte slå huvudet i en något olyckligt placerad<br />
plywoodskiva.<br />
Det är inte första gången jag besöker Arkivet. Jag<br />
gillar att vara här. Utöver alla gamla protokoll<br />
och administrativa handlingar återfinns här även<br />
affischer från legendariska marsspexuppsättningar,<br />
exemplar av <strong>Holmiensis</strong> från dess födelse år 1965<br />
och framåt, bordsplaceringar och menyer från<br />
gamla baler och gasquer, och mycket mer – Arkivet<br />
är en oas av nationshistoria.<br />
Här träffar jag mina goda vänner Edward Nehlbäck<br />
och Erik Lidén, Förste kuratorer emeriti och numera<br />
styrelseledamöter. De har åtagit sig ansvaret att<br />
strukturera Nationens arkiv, som på sistone av olika<br />
anledningar varit allt annat än organiserat. Men det<br />
kommer vi till senare.<br />
När jag kommer dit diskuteras vilka handlingar som<br />
ska eftersökas vid nästa arbetstillfälle, och jag inser<br />
att jag anlänt till slutet av kvällens session, precis i<br />
tid för att hinna knäppa några bilder och dra några<br />
skämt innan det är dags för middag. Jag skäms lite<br />
för min ohjälpsamhet men gör dem ändå sällskap<br />
i Bakfickan och unnar mig en vitpizza och en IPA.<br />
Kittlar dödsskönt i kistan. Efter en stunds diskussion<br />
om coronarestriktioner, vaccin och Bakfickans<br />
inredning behöver Erik gå, och jag utnyttjar den<br />
sista stunden innan stängning till att ställa några<br />
frågor till Edward om Arkivet. Edward, som också<br />
innehar ämbetet som Arkivarie, var den som tog<br />
initiativet till att bilda den projektgrupp som nu<br />
arbetar med att återställa Arkivet till dess forna<br />
glans.<br />
Han börjar med att berätta om problemen som<br />
föranlett behovet av projektgruppens arbete.<br />
- Under ganska många år här på Nationen har<br />
man varit ganska dålig på att utföra det kontinuerliga<br />
arkivarbetet. Vi har ett arkivarieämbete med<br />
uppgiften att sköta det löpande arbetet men man<br />
har haft lite dålig koll på vad det innebär och vad<br />
som ska göras varje år. En anledning till det har varit<br />
att Nationen i omgångar drabbats av vattenskador<br />
och översvämningar som gjort att man har behövt<br />
utrymma Arkivet och pausa arbetet. Det har gjort<br />
att kunskapen och kontinuiteten varit bristande.<br />
Sammantaget har det lett till att vi i nuläget har en<br />
väldigt stor arkivskuld och mycket arbete att ta igen.<br />
Jag frågar hur arbetet sett ut hittills, och får till min<br />
förvåning lära mig att gruppen har behövt kavla upp<br />
ärmarna för att komma igång.<br />
- Vi har behövt ställa hyllor, lådor och böcker på<br />
rätt plats och slänga sådant som inte ska vara där, så<br />
att man kan röra sig fritt utan att behöva kliva efter<br />
lådor. Det tar ju ganska lång tid.<br />
Besvärjelsen om ändlösa städuppgifter verkar alltså<br />
gälla även i kulturförvaltningen. Typiskt!<br />
25
nationen<br />
- Sedan har vi börjat gå igenom den arkivplan som<br />
finns för att kolla hur långt man har arkiverat hittills,<br />
det vill säga hur mycket som saknas. Därifrån har vi<br />
helt enkelt börjat jobba oss uppifrån och ned med<br />
att arkivera sådant som borde arkiverats för många<br />
år sedan. Även det kommer ta ganska lång tid då det<br />
finns en del arkivmaterial som vi kommer att behöva<br />
leta efter.<br />
”...MAN SKA KUNNA GÅ NER OCH<br />
KOLLA PÅ GAMLA PLANSCHER<br />
OCH MARKNADSFÖRINGSAN-<br />
NONSER, LÄSA GAMLA NUMMER AV<br />
HOLMIENSIS OCH HELT ENKELT SE<br />
VAD SOM FÖRSIGGICK PÅ NATIONEN<br />
FÖR 20, 50 ELLER 100 ÅR SEDAN.”<br />
Edward Nehlbäck<br />
Den arkivplan som Edward nämner kom till för cirka<br />
10–12 år sedan, när Nationen stod inför liknande<br />
problem med arkiveringen. Under lång tid hade<br />
arkivarbetet misskötts och ett antal engagerade<br />
Ämbetsmän insåg att det var dags att ta tag i den<br />
växande arkivskulden. Nationen anställde då en<br />
person som under en period arbetade med arkiveringen<br />
på heltid, och en arkivplan togs fram för att<br />
förenkla Arkivariens framtida arbete.<br />
- Sedan behöver den uppdateras för det har hänt<br />
saker under de här tolv åren också som gör att det<br />
som gällde då inte helt stämmer idag.<br />
Det verkar alltså gå att konstatera att Arkivet fyller<br />
en viktig funktion på Nationen. Men varför är det<br />
egentligen så?<br />
- Det är viktigt ur lite olika perspektiv. Det enklaste<br />
man kan tänka sig är att det kan vara ganska roligt<br />
för personer som är historieintresserade att se vad<br />
man har gjort på Nationen tidigare. Det är ju en del<br />
av syftet med Arkivet, att man ska kunna gå ner och<br />
kolla på gamla planscher och marknadsföringsannonser,<br />
läsa gamla nummer av <strong>Holmiensis</strong> och helt<br />
enkelt se vad som försiggick på Nationen för 20, 50<br />
eller 100 år sedan.<br />
- Det finns ju även en poäng med att bevara protokoll<br />
från alla möten så att man faktiskt kan se vad som<br />
beslutades bakåt i tiden avseende en viss fråga. Det<br />
kan vara så att ett beslut som fattas idag kommer<br />
att vara intressant att veta mer om i framtiden. Det<br />
är inte säkert att man vet det när beslutet fattas,<br />
men man sparar protokollen för att man i ett senare<br />
skede ska ha möjlighet att gå tillbaka och se vad man<br />
beslutade om och varför. Det är förstås viktigt för oss<br />
själva här på Nationen men det finns också ett historiskt<br />
intresse för framtida forskning att kunna se hur<br />
livet i Uppsala har varit under Nationens levnadstid.<br />
Just för att många dokument är så pass gamla är<br />
det inte säkert att de lämpar sig för arkivering i<br />
Nationens lokaler. Som en säkerhetsåtgärd deponeras<br />
därför en del material på Carolina Rediviva, som har<br />
bättre förutsättningar för långtidsarkivering.<br />
Klockan börjar närma sig 20 och ljudvolymen i<br />
lokalen höjs något när hemgående sällskap simultant<br />
diskuterar det märkliga i att torsdagskvällarna på<br />
Stockholms numera slutar innan de vanligtvis ens har<br />
börjat. Jag passar på att ställa min sista och kanske<br />
viktigaste fråga: hur ska Nationen arbeta för att<br />
förhindra att liknande problem uppstår i framtiden?<br />
- Det är något vi har funderat ganska mycket på för<br />
som jag sa gjorde man av samma anledning ett arbete<br />
för 10–12 år sedan då man lade ner mycket tid på att<br />
skapa en arkivplan och en erfarenhetsliggare, men<br />
ändå har det inte riktigt fungerat. Det vi funderar<br />
över nu, och som tanken är att vi ska testa, är att<br />
starta en kulturnämnd. Syftet med kulturnämnden är<br />
inte bara att sköta arkivarbetet utan att få igång och<br />
Han tar en konstpaus och tillåter mig mumla<br />
medhållande att det är faktiskt förvånansvärt roligt<br />
att utforska Arkivet, innan han tillägger att Arkivets<br />
värde inte enbart grundar sig i nationsnostalgi.<br />
26<br />
Omslag, <strong>Holmiensis</strong> nr 4 1968
Nationen<br />
stötta alla former av kulturämbeten på Nationen. En<br />
konsekvens av det hoppas vi blir att man i den här<br />
nämnden kan stötta just Arkivarien i dennes ämbetsutövning,<br />
och att det då också finns en kontrollfunktion<br />
att se till att allt faktiskt har arkiverats varje<br />
år. Vi ska börja testa det här snart, och det handlar<br />
om att anordna möten för alla de som jobbar med<br />
kulturämbeten på Nationen, där man sätter upp<br />
mål, följer upp om målen uppnåtts, och ger berörda<br />
Ämbetsmän en möjlighet att be och hjälp. I det<br />
här är tanken också att Arkivarien ska ha någon att<br />
rapportera till som lyssnar och förstår.<br />
Det är dags att börja avsluta, och jag gör ett försök<br />
att samla mina tankar och intryck. Även om jag hade<br />
lite koll på Arkivets funktion sedan innan, känner jag<br />
nu en ännu större tacksamhet för Nationens arkivverksamhet.<br />
Som Nationens samlade minne tjänar<br />
Arkivet som en påminnelse om att Nationen och dess<br />
medlemmar klarat sig genom århundraden av toppar<br />
och dalar – en stärkande insikt i en tid då tankar om<br />
livets förgänglighet tenderar att tränga sig på mer än<br />
vanligt.<br />
Affisch, Surströmmingsgasque 1975.<br />
Innan vi till slut reser oss för att lämna Bakfickan för<br />
denna gång avslutar Edward med en tankeställare till<br />
nuvarande och framtida nationsengagerade.<br />
- Arkivet är ju ett löpande arbete, och det är det som<br />
är utmaningen; att vi när vi är klara med det här<br />
fortsätter att arbeta med arkiveringen så att vi inte<br />
behöver ta de här stora puckarna var tionde år. Om<br />
någon är intresserad av att hjälpa till med den här<br />
verksamheten är det bara att höra av sig.<br />
Affisch, återuppsättning av spexet ”Viva Costa<br />
Vadevilla” 1995.<br />
Affisch, Höstfest 1972.<br />
27
Tryck Recept CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Dagchefens magiska<br />
Av: Louise Wernblom<br />
Du behöver:<br />
till 4 portioner:<br />
• 400g gröna ärtor<br />
• 1st gul lök<br />
• 1 liter grönsaksbuljong<br />
• 2dl crème fraîche<br />
• salt<br />
• peppar<br />
• matolja<br />
• persilja<br />
Gör så här:<br />
Börja med att fräsa löken i olja i en<br />
kastrull till den är mjuk och tillsätt<br />
sedan grönsaksbuljongen och låt<br />
koka upp. Tillsätt ärtorna och låt<br />
koka i cirka två minuter. Mixa med<br />
en stavmixer tills det blir helt slätt.<br />
Blanda sedan i crème fraichen och<br />
smaka av med salt och peppar.<br />
Häll upp i en skål och toppa med färsk<br />
persilja och olivolja! Servera med<br />
massa bröd och smör. MUMS!<br />
28
Tryck Kuratelet CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
2Q<br />
John Milton<br />
Kära stockholmare!<br />
Den mörkaste tiden på året är förbi och med bestämda steg rör vi oss nu mot ljusare tider.<br />
Genom persiennerna i mitt sovrum vaknar jag äntligen med lite sol i ögonen och om jag<br />
lyssnar noggrant så kan jag höra lätt kvitter från fåglarna utanför. Än är inte våren här, men<br />
det gråmulna regniga Sverige som vi kanske vant oss vid har istället bjudit på friskhet, sol<br />
och vit snö, och man har äntligen fått chansen att kasta en rejäl snöboll på någon som<br />
förtjänar det.<br />
Men även fast det är kallt ute bjuder vår kära nation på värme. Det är med ett stort leende<br />
på läpparna jag kliver in och får träffa verkarna i frukosten varje morgon, får höra lunchverkarnas<br />
dånande högtalare från köket eller dricka en kall pilsner i Bakfickan. Trots tider med<br />
motgångar vill jag vara ärlig med att mina första månader som er Andre kurator har varit bättre<br />
än väntat och detta tack vare alla Ämbetsmän som fortfarande ställer upp fastän det ibland tar<br />
emot.<br />
Precis som vårt dygn blir även vår vardag allt ljusare, en vår utan 20-gräns står för dörren, vaccin i mängder ges<br />
till behövande och Stockholms nation blir sakta men säkert sig mer lik. Låt våren gå i ljusets fotspår!<br />
Varma hälsningar,<br />
Er Andre kurator<br />
John Milton<br />
3Q<br />
Sigge Paues<br />
Hej allihop!<br />
Jag heter Sigge Paues och sitter som Tredje kurator här på Stockholms nation. Nu går vi in på<br />
vårterminen som än så länge speglas av decembers restriktioner. Men vi börjar ändå se ljuset<br />
i tunneln. Vi håller tummarna och fortsätter att göra det bästa av situationen vi befinner oss<br />
i för tillfället.<br />
Hoppas att alla har haft en fin jul och firat in nyåret på ett härligt sätt. Det har i alla fall jag<br />
och nu är Nationen återigen fylld med ämbetsverkare och gäster som tröttnat på julskinka,<br />
raketer och dötid. Jag vill dessutom passa på att välkomna alla nya studenter till Uppsala<br />
som för första gången ska sitta med på föreläsningar och gå på sitt första seminarium. Kul att<br />
ni har valt Uppsala och förhoppningsvis även Stockholms nation.<br />
Här på Stockholms nation försöker vi förgylla studenternas studietid med roliga minnen,<br />
nya vänner och helt sagolösa fester. Något som vi hoppas att vi kommer att få tillfälle att visa<br />
åtminstone någon gång under terminen. Kom förbi och hälsa på!<br />
Sedan vill jag även passa på att tacka alla verkare och kollegor som kämpar på mitt i Coronastormen. Snart vänder det.<br />
Fredens liljor!<br />
Sigge Paues,<br />
Tredje kurator<br />
29
Tryck kuratelet CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Barmästare<br />
Zackary Dratwa<br />
Hej alla stockholmare!<br />
Hoppas att snön, solen och den frostiga kylan är något för dig. Jag älskar det i alla fall! <strong>2021</strong> är ett<br />
år med nya möjligheter och ett utmärkt tillfälle att lämna allt gammalt groll bakom oss. Jag vill<br />
ta tillfället i akt att presentera mig själv. Mitt namn är Zackary Dratwa och jag är Barmästare<br />
under året <strong>2021</strong>. Jag är mitt uppe i en kandidatexamen i kommunikation så jag har gott om<br />
tid kvar här i Uppsala.<br />
Jag ser verkligen fram emot att lära känna er alla, och längtar tills vi kan göra det vi gör bäst,<br />
nämligen festa! Tiden är oviss men att hålla humöret uppe gör mycket för din omgivning och<br />
vardag. Håll ut, för snart öppnar vi utegården, utebaren och så småningom förhoppningsvis vår<br />
Torsdagsklubb!<br />
Bästa hälsningar,<br />
Zackary Dratwa<br />
Barmästare<br />
Restaurangchef<br />
Hugo Söderlund<br />
Kära stockholmare!<br />
Nu har jag suttit mer än hälften av min tid som restaurangchef. Det har varit en tid med höga<br />
toppar och låga dalar, och det blev kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig. Den vår som jag<br />
hoppades skulle vara fylld av sittningar, resor och ett intensivt förberedande för Valborg och<br />
storhelger är nu här och istället är den fylld av studier i halvintressanta ämnen och extrajobbande<br />
i Stockholm. Men jag ångrar inte en sekund av mitt heltidarengagemang.<br />
Med våren kommer också värmen och jag kan redan se öldrickandet och hänget på<br />
utegården i horisonten. Även om våren inte blir som jag hoppats så tror jag ändå att den<br />
kommer att bli fantastisk, kanske bara på ett annat sätt än vad jag förväntat mig. Man får helt<br />
enkelt försöka hitta glädjen i de små sakerna. Jag vill också passa på att tacka alla ämbetsmän<br />
som hjälper Nationen och gör sitt yttersta i sitt engagemang i dessa osäkra tider.<br />
Varma hälsningar,<br />
Hugo Söderlund,<br />
Restaurangchef<br />
30
Tryck kuratelet CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Dagchef<br />
Louise Wernblom<br />
Kära gamla och nya stockholmare,<br />
Nytt år, nya möjligheter och nya restriktioner. Så har det känts hittills, men hoppet är det sista<br />
som lämnar människan. För visst är jag inte ensam om att se ett litet ljus och ett hopp om ett<br />
härligt år, en rolig termin och en vår med möjligheter?<br />
Jag tänkte i alla fall ta en rad att presentera mig. Louise heter jag och är denna termin<br />
Dagchef på Nationen. Jag checkade av min kandidat i våras i handelsrätt och har inte riktigt<br />
vågat klippa navelsträngen till Uppsala, Stockholms nation och studentlivet. För det ska ju<br />
vara livets höjdpunkt?<br />
Jag ser fram emot en vår av sol på utegården med en kaffe eller öl i högsta hugg. I skrivande<br />
stund är det i alla fall -12 grader, solen strålar och det snöar så fint, ni vet som i en film. Det är<br />
säkert slask i läsande stund så jag lämnar dig med ett löfte: snart sitter vi på utegården med den där<br />
ölen och vintern är ett minne blott.<br />
PoK<br />
Louise,<br />
Dagchef<br />
Kvällschef<br />
Jesper Flyckt<br />
Kära Landsmän,<br />
När detta publiceras har terminen pågått i ett par månader, men jag vill ändå passa på att säga att<br />
det är så otroligt härligt med en ny termin där gäster och framförallt alla fantastiska<br />
ämbetsmän är tillbaka. Förhoppningsvis har även lite restriktioner släppt när ni läser detta<br />
och vi kan se fram emot ännu fler roligheter under terminen.<br />
Efter en väldigt grå decembermånad har äntligen solen och snön kommit för att belysa vår<br />
vardag. Stämningen är bättre och det är helt klart ett steg upp att kunna sitta ute i solen med<br />
en kopp kaffe istället för att gömma sig på ett mörkt kontor.<br />
Även om drömmen om en smittfri vår och sommar fortfarande är långt borta finns tanken alltid<br />
där i bakhuvudet. Tänk hur kul alla kommer att ha när situationen ljusnar likt vädret ute och vi<br />
återigen kan stå för studentlivets bästa festligheter. Tänk er att kunna ta en drink och dansa i Kakel<br />
hela kvällen.<br />
Jag kommer i alla fall fortsätta drömma och hoppas på en bättre termin än i höstas och välkomnar därför våren med öppna<br />
armar.<br />
Världsfred,<br />
Jesper Flyckt<br />
Kvällschef<br />
31
KALENDARIUM<br />
Vårterminen <strong>2021</strong><br />
Frukost<br />
Dagverksamhet<br />
Kvällsverksamhet<br />
Brunch<br />
mån - fre 7:30 - 10:00<br />
mån - fre 11:00 - 16:00<br />
tis - lör 16:00 - 22:00<br />
lör 11:00 - 15:00<br />
stockholmsnation.se