2021 Holmiensis 1

More documents

Recommendations

Info

nationen ”EN MÄRKLIG BLANDNING AV TRADITION OCH NYMODIGHET” Av: Markus Hällje Detta skulle bli ett historiskt och tekniskt reportage om inspektorsrollerna på Nationen. Men de givande samtalen med Tord, Maria och Terry, om tiderna och livets föränderlighet, nationernas artegna natur samt kärleken till denna, fick med nödvändighet tilldelas huvudrollen i texten. Men ett inledande förtydligande av vad Inspektorerna gjort och gör för Nationen är fortfarande på sin plats, något som inte alla nationsmedlemmar av idag har stenkoll på. Dessutom har rollen förändrats under århundradenas gång. Ibland sker rena missuppfattningar, eller för att tala med nuvarande Inspektor Tord Ekelöfs ord: - Inspektor på engelska betyder polisofficer. Det låter som någon med kommandorätt, som kan beordra. Det är det sista jag har. Men ibland tror man att jag har ett ledningsansvar, eller åtminstone kontrollansvar. Att jag kan inskrida och förbjuda saker som jag inte tycker är acceptabla, det är ingenting jag ens vill försöka. Och det är inget som förväntas av mig. Men vad var universitetet så oroligt över? Till att börja med handlade det helt enkelt om rädsla för konkurrens. Nationerna bedrev själva undervisningsverksamhet i form av orationer och disputationer. Universitetet ville ha monopol på studenternas lärande, i brist därpå: översyn. Därtill, har nationerna alltid varit forum för festande. En allmän oro för ungdomars (moraliskt degenererade) leverne har alltid förekommit. Rörelsen mot dagens annorlunda system inleddes dock redan mot slutet av 1600-talet då nationerna själva kunde be om eller föreslå specifika inspektorer. Dessa har även under historien varit till stort gagn för sina nationer genom upplärning, guidning och beskydd. Sedan mitten av 1800-talet har inspektorerna enkom fungerat som vänner och erfarna rådgivare. Inte minst till följd av studentkårens införande. Några uppfattningar kan däremot härledas till svunna tider. Då det begav sig, var nationerna en stor källa till oro för universitetet. Så till den vida grad, att man försökte avskaffa dem alla. Men som vi ser idag finns nationerna kvar, grant blomstrande, undantaget under pandemier. Alltså fick universitetet förlika sig med att samexistera med stadens nationer. Vad man istället gjorde var att införa inspektorer på nationerna. Positionerna utseddes alltså ursprungligen av universitetet och inte av de nationer de tillhörde. Konsistoriet – professorerna – delade själva upp de olika studentorganisationerna emellan sig. Detta, att inspektorn är professor, är en tradition som lever än idag. 2 kap. 9 § Stockholms nations stadgar Inspektor och vid förfall för denne, Proinspektor, åligger att 1. värna om allt som främja Nationens intressen, 2. utöva en allmän tillsyn av stadgarnas efterlevnad, 3. närvara vid Landskap, 4. med förslagsoch yttranderätt närvara vid Nationens Styrelse- och Förvaltningsnämndsammanträden, 5. vid behandling av besvärsärenden närvara vid Granskningsnämndens sammanträden med förslag-, yttrande- och rösträtt, 6. ingå som ledamot i Stipendienämnden. 18
nationen Så lyder dagens uppgifter enligt Stockholms nations stadgar. En annan, mindre formell, del av arbetet är traditionen att bjuda hem kuratelet, vilket både Inspektor och Proinspektor gör idag. En inte mindre viktig tradition förr i tiden, då Stockholms nation inte hade något eget hus före 1840. Istället träffades nationsmedlemmarna, som då var mycket färre än idag, hemma hos Inspektorn i dennes privata bostad. Tord berättar: - Hemma hos Inspektorn fanns en kista och i den låg Nationens alla handlingar. I utbyte fick han silvergåvor, en tradition som lever kvar än idag trots eget nationshus. Nu är snarare jag inbjuden till Nationen. När jag kommer hit tar de vänligt hand om mig. *** Tord ser sig mer än någonting annat som en mentor för Nationen. – Jag är en erfaren medlem, i den meningen att jag levt så länge. Varit verksam ute i livet och besitter livserfarenhet som man inte har när man kommer hit från skola och gymnasium. Så jag kan ge råd, i svåra situationer tycker jag det är min plikt att hjälpa till med råd. Men då vill jag akta mig så ingen tror att jag försöker bestämma. Det är av vikt att kuratel och styrelse inte ser mig som en kontrollant, utan en referensperson med erfarenhet av livet. Att ha människor med livserfarenhet i sin närhet är ovärderligt för dessa ungdomskulturer som är nationerna. Om inte för att äldre alltid har rätt (vilket jag personligen utgått från som storebror), så för att addera perspektiv och fördjupa eller revidera insikter. - Det som är mode just nu, är faktiskt bara det just nu. Det var helt annorlunda förr, det kommer bli helt annorlunda imorgon. Och det är absolut inte det enda rätta, eller det enda roliga, som det är nu. Tord berättar nostalgiskt men medvetet om hur det gick till förr på Nationen. Med dansband, pardans och bestämda steg. Så går det inte till idag men där och då kunde han själv inte föreställa sig något annat. - Men nu när man levt ett tag och sett hur sådana här moden kommer och går, blir man relativistisk. Man förstår att det bara är vanor. Men ungdomar som just kommit fram till vuxenlivet upplever det nuvarande tillståndet som det enda möjliga, det enda roliga, det enda värt att ägna sig åt. Just den relativismen och förståelsen för att det historiskt varit annorlunda är intressant. ”DEN TYP AV FESTER VI HAR HÄR ÄR HELT VÄRLDSUNIKA, MED UNGA MÄNNISKOR I FRACK. DET ÄR HELT ABSURT I ANDRA SAMMANHANG, MEN HÄR SJÄLVKLART.” Inspektor Tord Ekelöf Och man behöver inte röra sig tidsligt för att bli relativistisk. - Reser man ut i världen ser man andra beteenden. Den typ av fester vi har här är helt världsunika, med unga människor i frack. Det är helt absurt i andra sammanhang, men här självklart. Då tycker jag att just att det är så speciellt har sitt värde, men det gäller att inse att det är speciellt också. Att det inte är det enda självklara som man lätt tror som ny i vuxenlivet utan att ha sett något annat. Utan erfarenhet. Seniorerna ska inte bara ses som ärade hedersgäster, de fyller även en funktion. - De representerar ett minne av att saker och ting ständigt förändras. De som kommer hit nu kan lätt tro att det är den gamla traditionen sedan 1600-talet. Att så det är nu och hur folk beter sig har det alltid varit, men så är det inte alls. Det sker enormt stora förändringar hela tiden. Tord gör en kort paus innan han tillägger det osannolikt beständiga. - Som det här med att ordna porträtt av Inspektorerna som nationerna fortsatt med. Det var regel bara när jag var ung att avgående professeror vid universitetet avmålades i oljeporträtt som hängdes upp på institutionen. Men nu finns det så många professorer, man har totalt givit upp idén. Men nationerna fortsätter! Och genom att studera detta kan man även se hur modet att måla förändrats, nu börjar det återgå till det mer formella igen efter det friare och slappare 80-talet. Porträtten på Nationen illustrerar saker och tings förändring, inte bara i en riktning, utan fram och tillbaka. Det går bara runt! 19
Page 1 and 2: Nummer 1 2021. Sedan 1963. Stockhol
Page 3 and 4: edaktionen Nils Norström Redaktör
Page 5 and 6: RECCEKRÖNIKA INGA VINGLANDE STEG I
Page 7 and 8: nudlar, Tryck CMD+Shift studier & f
Page 9 and 10: nudlar, Tryck CMD+Shift studier & f
Page 11 and 12: nationen MIKKELLER DRINK’IN THE S
Page 13 and 14: nationen WEIHENSTEPHANER HEFEWEISSB
Page 15 and 16: hedersledamoten Tryck NATIONEN CMD+
Page 17: Tryck uppsalavyn nationen NATIONEN
Page 21 and 22: nationen journaliststudent som unde
Page 23 and 24: Tryck NATIONEN CMD+Shift för att
Page 25 and 26: Tryck kultur Nationen CMD+Shift och
Page 27 and 28: Nationen stötta alla former av kul
Page 29 and 30: Tryck Kuratelet CMD+Shift för att
Page 31 and 32: Tryck kuratelet CMD+Shift för att

2021 Holmiensis 1

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?