Fralsningsarmens_tidning_stridsropet nr2 2021

online.magazines

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 2.2021

Madeleine Sundell

Att brinna

hållbart

PERSONLIGT Nyfikenhet med vilja att lära PÅSKDAGARNA Den viktigaste livsresan

MIN VÄG TILL GUD Mitt i hjärtat KRÖNIKA Medmänsklighet

AKTUELLT Heart center i Stockholm VÄRLDEN Efter jordbävningen i Nepal

VÄLKOMMEN TILL Halvvägs ut i fria livet BIBEL OCH BÖN Förlös Jesu kraft i kyrkan


SVANENMÄRKET

LEDARE

Frälsningsarméns tidning

i Sverige, 138:e årgången.

Postadress

Box 5090, 102 42 Stockholm

Telefon 08/562 282 00

E-post, hemsida och Facebook

stridsropet@fralsningsarmen.se

www.fralsningsarmen.se/stridsropet

www.facebook.com/stridsropet

Territoriell ledare och

ansvarig utgivare

Clive Adams

Redaktion

Charlotte Ander, Emilia Beijer,

Annette Emmoth, Eva Gustin,

Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö,

Carina Tyskbo, Christina Vauhkola,

Gabriel Wahl

Utgivning 2021

22 januari, 26 mars, 11 juni,

17 september och 26 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så

mejla eller skriv till oss.

Tryck

Trydells, Laholm ISSN 0346-1890

Omslagsbild

Foto: Jonas Nimmersjö

Internationell ledare

Brian Peddle

Internationellt huvudkontor

The Salvation Army,

101 Queen Victoria Street,

London, EC4P 4 EP, England

Gåva till

Frälsningsarméns arbete

pg 900480-5, swish 9004805

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att

redigera inkomna manus.

Trycksak

3041 0091

Stridsropet trycks på

miljövänligt papper.

Hopp, genom

hans lidande

VI VAR SÅ HOPPFULLA att 2021 skulle

bli mer ”normalt” än 2020. Men januari

hade knappt börjat innan nya restriktioner

infördes, eftersom nya muterade virus

orsakade oro. Dessutom är det i skrivande

stund osäkert vilken effekt vaccinerna

kommer att ha på dessa mutantvirus.

Trots de allvarliga nya utmaningar

som pandemin medfört förlorade den

sin framstående plats i nyheterna när

kaos bröt ut i Washington DC, några

dagar efter nyår, när Kapitolium stormades.

Vi bevittnade scener som få trott

var möjliga. Den politiska spänningen i

USA har fortsatt och orsakat en osäkerhet

över hela världen, tillsammans med

”lockdowns”, reserestriktioner, stängda

gränser, jobbförluster, logistiska vaccinationsutmaningar

... listan är lång och

skrämmande.

Osäkerhet ... lidande ... när kvartalet

nästan är slut har vi ännu inte sett de positiva

förändringar som vi hoppades i början

av året. Men påsken, med sin blandning av

intensivt lidande och uppfyllt hopp, har

ett relevant budskap för oss.

Påsken börjar med lidande – gripandet,

rättegången och korsfästelsen av

Jesus på fredagen. Korsfästelsen var en

särskilt grym form av avrättning, som

syftade till att orsaka maximal smärta.

Påsken avslutas med uppfyllt hopp – Jesu

uppståndelse på söndagen. Tre dagar efter

det fruktansvärda lidandet framträder

Jesus levande för sina följare!

Vår familj såg filmen ”The passion of

Christ” en påsk då barnen var ungefär

10-12 år. När vi tittade på scenen där Jesus

led på korset sa min son: ”Det måste

ha varit en stor frestelse för Jesus att visa

dem vem han verkligen var”. Det visade

en förståelse för dynamiken kring Jesu

korsfästelse som gick långt utöver vad vi

bevittnade på filmen och utöver vad de

allra flesta som bevittnade Jesu död vid

korset förstod hände.

Min sons val av ord bekräftade att han

förstod att Jesus hade valt att uthärda

korset. Jesus visade vem han egentligen

var genom att välja korset istället för att

använda sin makt och auktoritet att undkomma

det. Han var ’Guds lamm som tar

bort världens synd’. Hans lidande bar det

enda hoppet om världens frälsning.

Hans lidande ... vårt hopp!

Påsken ger oss ett perspektiv på evigheten.

Jesu död på korset gör att vi kan försonas

med Gud. Påsken ger oss ett perspektiv

på nutiden och nuvarande lidanden. Hans

uppståndelse från döden är en försäkran

om att lidande kan mötas med hopp. Det

är inget vagt förtroende för slumpen, utan

en försäkran baserad på det faktum att en

tom grav följde korset.

I denna tid av osäkerhet och lidande

önskar jag er därför en välsignad påsk!

Frälsningsarméns ledare i Sverige,

kommendör Clive Adams

2


Illustration: Hellena Shutrick

Innehåll

#2.2021

s. 14

VÄLKOMMEN TILL

6. Halvvägs ut i fria livet

”Om man bestämt sig för att man vill ha

ett annat liv är det här bästa stället.”

MIN VÄG TILL GUD

10. ”Nu vill jag ge tillbaka”

På Templet möter Göran dem som

kämpar med det han själv nu är fri ifrån.

PÅSKDAGARNA

14. Påskens budskap förvandlar

För personerna i denna artikel har tron

på Jesus inneburit en hemkomst till Gud.

FOKUS

22. Volontärer

– viktiga byggstenar

De frivilliga insatserna är oräkneliga

och oumbärliga för Frälsningsarméns

arbete.

PERSONLIGT

26. Att brinna hållbart

”Jag tycker det är viktigt att yrkesvalet

går hand i hand med passionen”, säger

Madeleine Sundell.

VÄRLDEN

30. Efter jordbävningen i Nepal

Människorna får en möjlighet att själva

förändra sin livssituation till det bättre.

BARNHÖRNAN

34. Dagens bibelord - Hopp

Om vi har hopp för framtiden så mår

vi bättre och hoppet hjälper oss att

kämpa för att saker ska lösa sig.

BIBEL OCH BÖN

36. APEST – förlöser Jesu kraft

Liksom människokroppen består av

olika system som alla behövs så

behöver kyrkan alla tjänstegåvorna.

Stridsropet är en tidning

från Frälsningsarmén om tro,

arbete och de människor som

engagerar sig där. Stridsropet

distribueras gratis till Frälsningsarméns

medlemmar,

anställda och andra intresserade.

Den delas också ut i

samband med gudstjänster

och friluftsmöten. Stora delar

av innehållet kan läsas på

www.fralsningsarmen.se

Tidningsutgivning är

förknippat med kostnader

och du erbjuds att via bifogat

inbetalningskort bidra med en

gåva till dessa.

Det går också att prenumerera

på Stridsropet som

e-tidning. Webbadress:

www.fralsningsarmen.se/

stridsropet-etidning

Mejla stridsropet@

fralsningsarmen.se om

du inte längre önskar få

Stridsropet i pappersupplaga

utan i stället endast vill läsa

den som e-tidning.

3


Bilden BILDEn

NER I DÖDEN OCH UPP IGEN.

Kims liv startade tufft och kunde

tidigt ha slocknat för gott. Pappa

i fängelse, gisslandrama, ångest,

droger, kriminalitet, överdos, lång

sjukhusvistelse.”Jag orkade inte

mer utan gav upp. Jag gick jag ner

på knä i mitt rum och bad desperat

till Gud: Om du finns så hjälp mig!”

Minst 55 personer mötte Jesus

under år 2020 inom Frälsningsarmén.

Livet med Gud har ritat om

världsbilden helt. Precis som Kim

har de fått gemenskap, mening och

en god Far.

4


5

foto: jonas nimmersjö


6


välkommen till | halvvägshuset hjorthagen

Halvvägs ut i fria livet

På Kolargatan 2 i Ropsten, ett stenkast från Värtahamnen i Stockholm, reser sig en

L-formad femvåningsbyggnad i rött tegel. Det är Frälsningsarméns Halvvägshus, där

den som har kommit ut ur ett substansmissbruk kan få fortsatt stöd en tid.

Etableringsåret är avklarat och både personal och klienter har goda vitsord om tiden.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

I

oktober 2019 slog Frälsningsarmén

upp portarna till Halvvägshuset i

Hjorthagen i Stockholm. Här placeras

vuxna klienter på uppdrag av Socialtjänsten.

De flesta har genomgått en behandling

för missbruk av alkohol och/eller

narkotika och har ofta levt i hemlöshet.

Nu är de halvvägs ut i samhället mot sysselsättning

och ett självständigt liv. I skrivande

stund bor 18 personer i varsin av

de 38 lägenheterna och var och en sköter

städning, disk, tvätt och inköp, men det

finns personal dygnet runt som stöd.

Sofia Bergman är föreståndare sedan

starten.

— Det har varit som att bli nedsläppt i

en djungel och försöka navigera i något

som är nytt och spännande men främmande,

säger hon med ett skratt i rösten

över telefon.

— Jag uppskattar variationen, att leda

verksamheten och sätta min prägel och

att arbeta med både personalgrupp och

klienter. Jag gillar att se människor växa

och förändras, fortsätter hon.

Första året har handlat mycket om att

formulera mål, rutiner och innehåll och

att göra detta mitt i pandemin har varit

en extra utmaning. Men de boende har

kunnat isolera sig i sina lägenheter om de

har haft symtom och personalen skaffade

skyddsutrustning i ett tidigt skede.

Sofia Bergman är positiv till att Frälsningsarmén

ser till hela människan; fysiskt,

psykiskt, socialt och andligt. Hon

pratar också om vikten av att se till varje

persons bästa.

DET HADE KUNNAT

VARA MIN VÄN ELLER

BROR OCH NÄSTA

GÅNG KAN DET VARA

JAG SOM BEHÖVER

HJÄLP. HUR SKULLE

JAG VILJA BLI

BEMÖTT DÅ?

— Det hade kunnat vara min vän eller

bror och nästa gång kan det vara jag som

behöver hjälp. Hur skulle jag vilja bli bemött

då, frågar hon sig. De vi möter är

överlevare. Jag vet inte om jag själv skulle

klara en natt på gatan, det perspektivet

behöver man ha med sig.

En snötyngd januarimorgon är det tyst

och lugnt i de grådunkla korridorerna. På

plan ett i konferensrummet finns Tomas

Beckman som är en av de två kuratorerna

här. Gemensamt för dem han möter

är att de har slarvat bort nätverket med

familj och vänner och är tyngda av sina

svagheter, misslyckanden och inte sällan

diagnoser. Flertalet har haft en tuff uppväxt

med inslag av våld och övergrepp.

— Men det gäller att se framåt och

fokusera mer på vad som fungerar och

hur man vill att tillvaron ska vara än på

det som har varit, säger Tomas Beckman

med sin mörka, trygga röst.

Han skissar på den vita tavlan, respektive

blocket på väggen, medan han engagerat

berättar om hur klienterna får hjälp

att sätta upp mål inom livsområden som

mående, missbruk, relationer, sysselsättning

och fritid. En viktig bit är att återskapa

kontakten med betydelsefulla personer

eftersom förlusten av dem kan vara

orsak nog att fortsätta i ett missbruk.

Vissa behöver backa tillbaka och reparera

saker och ting för att kunna komma

vidare, men att försöka konstruera en

fungerande framtid skapar hopp. Att arbeta

med en målgrupp där det förekommer

så många återfall gör, enligt Tomas

Beckman, att man samtidigt måste ha

realistiska förväntningar för att inte slås

ner så lätt. Det krävs ödmjukhet, lyhördhet

och energi för att nå fram.

— Den största utmaningen är att få

7


verksamhet | xxx

Som kurator hjälper

Tomas Beckman de

boende att blicka framåt

och försöka reparera de

nätverk och relationer

som ofta trasats sönder

när livet kantats av droger

och alkohol.

Göran Malmgren har själv

tampats med missbruk

och som boendecoach

har han därför lätt att

sätta sig in i klienternas

situation.

8

Sofia Bergman är föreståndare

för Halvvägshuset

och hon drivs av

glädjen i att se människor

växa, såväl klienterna som

personalen.


välkommen till | xxxxxxxxxxxxx

klienterna att förstå att jag inte är ute

efter dem, att minska hopplösheten och

att våga tro på att det kommer gå bra den

här gången. Och jag brukar fråga hur

personen lyckades avbryta sitt återfall för

den har ju faktiskt lyckats med något eftersom

den sitter här, säger han.

En av lokalerna används som aktivitetsrum

där boendecoacherna spenderar

en del tid med klienterna. Där finns ett

pentry, en soffgrupp i grått tyg, en stor

platt-tv och diverse sällskapsspel. Där

träffar jag Göran Malmgren som har

arbetat här i ett år och dessförinnan på

Frälsningsarméns akutboende i Midsommarkransen.

Han hjälper till med att ordna

sysselsättning, söka boende och hålla i

kontakten med myndigheter. Hans blick

är brun och stadig.

— Det roligaste är att få sitta och prata

med klienterna för jag känner att det ger

någonting. Jag vill göra en skillnad och tror

verkligen att människor kan bli fria från

alkohol och droger. Men jag tror att de behöver

bli frälsta och få ett andligt uppvaknande

för motivationen att bli drogfri och

nykter kommer inifrån, menar han.

Göran Malmgren har själv levt i missbruk

och hemlöshet men så fick han ett

gudsmöte då han upplevde förlåtelse och

en stark kärlek inom sig, vilket resulterat i

tolv år utan droger. Det svåraste i sin roll

tycker han är att stötta någon att hålla sig

ren när den samtidigt har en så stor frihet

även om det är krav på nykterhet här.

— Men om jag kunde bli drogfri så kan

vem som helst bli det, påpekar han.

Framåt lunch dyker Jimmy, 37 år, upp

och killarna tar sig en match över pingisbordet.

Jimmy har bott här i åtta månader

och arbetstränar på Frälsningsarméns

second hand-butik Myrorna vid Odenplan.

Han är storvuxen och iklädd svarta

adidasbyxor och luvtröja med döskallar

på. Hans adhd-diagnos har ställt till det

en del för honom och i tidiga tonåren

knivhögg han en skolkamrat i ett bråk.

Det är nästan svårt att föreställa sig med

tanke på den lugna och snälla framtoning

han har i både ögon och röst.

— Jag är inte våldsam egentligen, men

jag hade varit mobbad en längre tid. Barn

Jimmy har försökt komma ur

sitt missbruk många gånger

men först när han kom på

behandling i Frälsningsarméns

regi mötte han människor som

han kände förtroende för på

riktigt. Nu bor han på Halvvägshuset

och kan inte tänka sig ett

bättre ställe att ta avstamp ifrån

för en drogfri framtid.

kan vara så elaka och jag önskar att jag

hade haft bättre självförtroende då, förklarar

Jimmy.

Händelsen ledde till fosterhemsplacering

och i den miljön kom heroin in i

bilden. Jimmy nämner att han aldrig varit

bra på någon specifik idrott exempelvis.

— Men i en värld av droger var man

plötsligt någon, han som kunde fixa fram

saker, säger han.

Under en period på sju-åtta år var han

drogfri men han föll tillbaka i gamla

hjulspår igen.

Vi tar hissen upp till Jimmys lägenhet,

en etta med öppen planlösning i neutrala

färger. Längs ena kortsidan löper köksdelen

och på parketten står ett litet runt

bord och ett par stolar. Längst in är sovhörnan

och Jimmy bäddar till sängen lite

hastigt. Han ber om ursäkt för tvätthögarna

och ansamlingen av disk men påpekar

att lyan är alldeles lagom stor för

honom och till en rimlig kostnad. Han

har även egen dusch och toalett.

Innan tiden här gick han igenom behandling

mot sitt missbruk på Frälsningsarméns

HVB-hem Kurön, som tillsammans

med Halvvägshuset och några

andra verksamheter ingår i Frälsningsarméns

sammanhållna vårdkedja. Den här

gången var han fast besluten att lyckas

bli fri från drogerna.

— Där insåg jag att det faktiskt finns eldsjälar

som inte bara gör sitt jobb utan som

vill väl. Och det är tur att det är just boendet

här och personal som Göran och Tomas

som varit med på min resa, säger han.

— Det är extremt lite droger här och

jag känner mig aldrig ensam. Jag vet flera

som har bott här som det har gått bra

för. Om man har bestämt sig för att man

vill ha ett annat liv så är det här det bästa

stället man kan vara på, understryker

Jimmy. g

fakta

Frälsningsarmén

Halvvägshuset

Hjorthagen

Startades: Oktober 2019.

Målgrupp: Vuxna över 18 år som

genomgått behandling för alkoholoch

drogmissbruk.

Fokus: På individens egen motivation

för en alkohol- och drogfri

livsstil, på väg mot sysselsättning

och försörjning.

Antal platser: 38.

Anställda: 1 verksamhetschef,

1 föreståndare, 2 kuratorer,

4 boendecoacher/kontaktpersoner.

Övrig personal som delas med

andra verksamheter: 1 fastighetsskötare,

1 administratör, 1 kaplan.

Del av Frälsningsarméns vårdkedja

i Stockholm tillsammans med

akutboendet Midsommarkransen,

behandlingshemmet Kurön och

Eken samtalscenter.

9


Göran Larsson hade en destruktiv

tillvaro med mycket

alkohol, droger, kvinnor och

spel. Under en period fick

han hjälp av Frälsningsarmén

och idag arbetar han

som socialarbetare på kåren

Templet. Han har fått en

gudstro, blivit nykter och

gläds över att nu få hjälpa

andra med missbruksproblem.

10


min väg till gud | göran larsson

”Nu vill jag ge tillbaka”

Göran Larsson fick tidigt alkoholproblem. När han mådde som sämst fick han

stöd och hjälp av en officer i Frälsningsarmén och då grundlades en gudstro hos

honom. Nu arbetar han på kåren Templet där han möter dem som kämpar med

det han själv nu är fri ifrån.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Göran beskriver uppväxten i Täby

tillsammans med två bröder som

ganska normal och även om föräldrarna

drack dagligen så var det inte

mycket bråk eller någon misär.

— Men det var lite skämmigt och det

fanns alltid en oro över att någonting

skulle hända så jag tror att det satte spår

i en. Jag sa att jag aldrig skulle bli som

pappa, säger Göran.

Han hade det lite tungt i skolan och i

tonåren upptäckte han punkrockmusiken.

— Det var jättespännande med grönt

hår, trasiga kläder, skinnbrallor och

en skinnpaj man skrev budskap på. Jag

tänkte att sån ska jag bli!, minns Göran.

Det hela var inte poppis hos föräldrarna

så Göran stack hemifrån och drev vind

för våg i ett och ett halvt år tillsammans

med likasinnade. Han struntade helt i

skolan och det var fester och konserter

varje dag då det både dracks alkohol och

röktes hasch. På Socialtjänsten var man

förbryllad men stack till Göran lite pengar

så att han skulle överleva. Kärlek kom

in i bilden men när en relation tog slut

avverkade Göran tjejer på löpande band.

— Det fullständigt spårade ur. Sådär

har jag betett mig flera gånger, jag gillar

inte separationer, förklarar han.

Men så träffade han Anna-Lena och

lugnade ner sig. Han fick jobb på Posten

på Tomteboda-terminalen men där

arbetade män med alkoholproblem och

drickat flödade både under och efter arbetstid.

Göran och sambon fick ett barn

men när förhållandet tog slut efter några

år eskalerade drickandet för Göran. Han

fastnade även i spelmissbruk och kunde

förlora en hel månadslön på Solvalla.

JAG VAR DEPRIMERAD

OCH LEVDE ETT HÅRT

LIV OCH NÄR JAG

VAR 25 ÅR VAR JAG I

PRINCIP HELT FÄRDIG I

KROPP OCH SJÄL OCH

SÖKTE HJÄLP.

— Jag var deprimerad och levde ett

hårt liv och när jag var 25 år var jag i

princip helt färdig i kropp och själ och

sökte hjälp. Men under avgiftningen fick

jag så mycket ångest att jag skar mig i

handlederna, berättar Göran.

Han kom sedan till ett behandlingshem

som då drevs av Frälsningsarmén

och där fick han god kontakt med en

kvinnlig anställd som stöttade honom

mycket. Eva som hon hette fortsatte att

finnas vid Görans sida även när andra

vårdinstanser kopplades in. Göran var

ofta inlagd på sjukhus och ordinerades

tung psykofarmaka.

— Det var fasansfullt, allt bara rasade

och jag hade så kraftig panikångest att

man fick söva ner mig. Jag behövde vara

med någon nästan hela tiden och jag

hade aldrig överlevt utan Frälsningsarmén

och Eva, konstaterar han.

I 30-årsåldern började Göran må bättre

och lyckades sluta med alla mediciner

och blev dessutom av med ångesten. Idag

tror han att preparaten kan ha bidragit

till det dåliga måendet då han fick så stora

mängder och de är beroendeframkallande.

Han fick en chefsroll på Posten,

träffade en tjej han flyttade in hos och

snart var hon gravid. Men så dog båda

Görans föräldrar och även hans äldsta

son som också han levde ett stökigt liv.

Detta och stressen på jobbet fick Göran

att ta till flaskan igen. Men då satte

handläggaren på Socialtjänsten ner foten

och ställde ultimatumet att Göran

och sambon skulle separera eftersom deras

relation varken var bra för dem själva

eller för barnen. Så fick det bli.

11


min väg till gud | göran larsson

JAG HAR KÄNT ATT

DET FINNS NÅGOT

ANNAT HÄR OCH

JAG FÖRSTOD ATT

HÄR BOR GUD!

DET TRÄFFADE MIG

MITT I HJÄRTAT.

— Och då nyktrade jag till för det var

någonting inom mig som sa att om jag

inte slutar dricka nu så kommer det gå

åt skogen. Detta var tio år sedan och sen

dess har jag varit nykter, säger Göran

tacksamt.

Han arbetade då som lagerchef men

på grund av dålig arbetsmiljö med mobbning

och annat slutade flera kollegor där

och snart även Göran. Och när barnen

flyttat hemifrån blev han väldigt ensam.

Han fick då tipset att söka sig till Frälsningsarmén

som volontärarbetare och

fick numret till Daniel Back, verksamhetsansvarig

för det sociala arbetet på kåren

(församlingen) Templet i Stockholm.

När Göran hörde av sig till honom för

två år sedan så var det i precis rätt tid och

han fick möjligheten att komma dit.

Där har nu Göran varit tre dagar i

veckan och hjälper bland annat till i kaféet,

men söker också upp just människor

som brottas med missbruk och psykisk

ohälsa. De som kommer till Templet får

mat, kläder, ekonomisk rådgivning och

hjälp med myndighetskontakter.

— Jag trivs förträffligt bra! Det är fantastiskt

att vara här! Alla i arbetsgruppen

är snälla och tar hand om varandra och

så försöker vi även vara mot gästerna så

det blir en väldigt familjär stämning, säger

Göran.

— Man får se mycket här och man kan

inte vara för känslig men det är viktigt att

respektera människor och inte ta ifrån

dem deras värde, förklarar han.

Göran började också delta i gudstjänster

och han menar på att en gudstro hade

börjat växa fram när han själv fick stöd

från Frälsningsarmén mitt i ångesten.

Han hade sett godheten i Eva och insåg

varifrån hon fick sin kraft. Och när han

fick höra en annan volontär på Templet

vittna om Guds ingripande fick Göran en

aha-upplevelse.

— Jag har känt att det finns något annat

här och jag förstod att här bor Gud! Det

träffade mig mitt i hjärtat, säger Göran.

— Jag har gått över alla gränser i mitt

liv och det är ett mirakel att jag lever. Jag

har bett till Gud många gånger att han

skulle rädda mig och det är ju någon som

har hjälpt mig och tagit hand om mig när

jag inte klarat mig själv, fortsätter han.

Tidigare gillade Göran att visa upp

om han hade pengar men nu är han helt

ointresserad av ägodelar och lyx. Han är

heller inte ute efter att jaga kvinnor. Om

några månader fyller han 60 år och i början

av november fick han en anställning

med lönebidrag på Templet.

— Det är en riktig glädje och en unik

möjlighet att hjälpa andra. Jag har fått så

mycket hjälp och stöd och vill ge tillbaka.

Det ger mig själv så otroligt mycket. Det

är en sådan trygghet när man har någonting

att tro på och jag känner varje dag

att här sker mirakler, säger han.

Numera har Göran en ro i själen som

han aldrig har haft förut. Idag önskar

han att de som är fast i missbruk ska förstå

att det finns ett liv utan alkohol och

droger där man slipper sug och ångest.

Han nämner att om hans gamla kamrater

såg honom idag skulle de inte tro sina

ögon. Han som var värst av dem alla och

ställde till med så mycket galenskap. Att

han fick anställning på Templet har dessutom

gett honom den livsgnista han behövde

för att försöka sluta röka och snart

invigs han till civilmedlem i kåren.

— Jag är så glad över att ha hittat hit

och jag är extremt förtjust i frälsningsofficerarna

och soldaterna. De är helt fantastiska,

roliga och så häftiga tanter och

farbröder, säger Göran.

— Ibland behöver man en puff i rätt

riktning så blir det bra till slut, påpekar

han. g

fakta

göran larsson

Ålder: 59 år.

Bor: I lägenhet i Husby i nordvästra

Stockholm.

Familj: Två söner och en dotter.

Sysselsättning: Socialarbetare på

kåren Templet.

Hobby: Tittar på TV-serier.


aktuellt

illustration: shutterstock

Sebastian Stakset,

Ann-Christine och

Kjell Karlsten leder

Heart Center i

Stockholm.

Ett center för upprättelse

I ETT SAMARBETE mellan Frälsningsarmén

och Sebastian Staksets organisation

Heart of Evangelism ska ett

”Heart center” öppnas i Stockholm.

Med vittnesbördet om att bara ljuset

kan besegra mörkret vill Heart Sthlm

nå in i stadens mörkaste hörn.

Målgruppen är människor i destruktiva

livssituationer. Det kan vara

ungdomar i gängkriminalitet eller i

olika former av missbruk. Heart center

vill erbjuda en varm och öppen mötesplats

som utifrån en kristen grundsyn

vill hjälpa människor till ett helt och

upprättat liv. Major Kjell Karlsten blir

verksamhetschef och Ann-Christine

Karlsten leder det rehabiliterande arbetet.

Heart Sthlm kommer att bygga på

visionen ”Välkommen Hem – Livet med

Jesus” och använda sig av Frälsningsarméns

undervisningsmaterial.

Arbetet inleddes med två bönedagar

i början av januari. Man planerar att

ha en lokal i Slakthusområdet i Stockholm.

Var med och be för detta evangelisationsprojekt.

g Christina Vauhkola

Konfirmation

på nytt sätt

FRÄLSNINGSARMÉNS konfirmationsskola

antar i år en ny skepnad. Sju söndagskvällar under

våren möts deltagarna på zoom för undervisning

och digital gemenskap innan det är dags för en

förträff i Halmstad i maj och en härlig lägervecka

på Ågesta i juni. Konfirmationslägret genomförs

samtidigt som det nylanserade lägret SUMMER-

CAMP där ungdomar från 16 år och uppåt deltar,

därmed blir konfirmanderna del av en större

gemenskap och kan komma tillbaka till samma

lägervecka nästa år.

Konfirmationsskolan 2021 är öppen både

för dem som går i årskurs 8 och 9. Om inte

lägerveckan är möjlig att genomföra kommer

deltagarna ändå att konfirmeras med hjälp av

digitala alternativ. g Gabriel Wahl

Läs mer på www.fralsningsarmen.se/konfa

Nytt EU-härbärge i Stockholm

DEN 18 JANUARI öppnade Frälsningsarmén ett nytt härbärge för EU-migranter i Liljeholmen,

som komplement till EU-härbärget Vinternatt i Årsta. Det nya härbärget har 35 sängplatser,

vilket innebär att Frälsningsarmén nu kan ta emot totalt 59 personer på EU-härbärgena i

Stockholmsområdet.

Sedan i juli 2020 har Frälsningsarméns EU-härbärge i Årsta nya, ändamålsenliga och corona-säkra

lokaler. Men sedan i oktober har behovet av sovplatser varit större än tillgången. Med

det nya härbärget, som ska hålla öppet minst till i slutet av april, kan Frälsningsarmén ta emot

det 20-talet personer som under hösten och början av vintern blivit utan sängplats. Härbärget

finns inrymt i Liljeholmens Stadshotell på Nybohovsbacken och ingår i samma IOP (idéburet

offentligt partnerskap) som EU-härbärget i Årsta.

Alla sängplatser lottas ut varje dag i Korskyrkans lokaler på Birger Jarlsgatan och fördelas

mellan Frälsningsarméns och Stockholms Stadsmissions EU-härbärgen. g Eva Gustin

13


Påskens budskap

förvandlar än idag

Frälsningsarmén möter ofta människor som varit så nära själslig

och kroppslig död man kan komma. Människor i psykisk ohälsa,

våld, missbruk, på flykt och i ensamhet. Men Guds kärlek är

starkare än döden. Under påskdagarna visar Gud en gång för alla

att livet vann. Jesus förändrade världshistorien. Och han förändrar

livet för människor än idag.

TEXT: CARINA TYSKBO ILLUSTRATION: HELENA SHUTRICK

14


Påskdagarna | den viktigaste livsresan

15


Påskdagarna | den viktigaste livsresan

PALMSÖNDAGEN inleder veckan

före påsk, stilla veckan. På Palmsöndagen

berättar vi om den händelse som

också inleder adventstiden, när Jesus

red in i Jerusalem på en åsna för att fira

den judiska påsken med sina lärjungar

och togs emot som kung av folket som

jublade, viftade med palmblad av glädje

och sjöng Hosianna.

SKÄRTORSDAGEN firas till

minne av den kväll när Jesus för

sista gången äter tillsammans

med sina lärjungar. Senare på natten

när Jesus och hans lärjungar

samlats i Getsemane trädgård

grips Jesus av de romerska soldaterna.

Han grips efter att Judas

mot en betalning av 30 silvermynt

har avslöjat för dem var Jesus

fanns och gett honom en kyss

som tecken för soldaterna på vem

som är Jesus.

SARAH – LYCKAD I ALLT

Jag hade en kärleksfull familj som stöttade

mig i allt. Jag hade gott om vänner

och gott om fritidsintressen. Jag spelade

i division 1 i fotboll, var väldigt duktig.

Fotbollen var lite av min identitet. Sedan

sökte jag i resor istället, jag flyttade till

Indonesien och dök, åkte till Thailand,

ville ha en ny kick och for till Vemdalen

och blev snowboardåkare. Livet var väldigt

gött, men samtidigt kände jag mig

väldigt tom. Jag visste inte vem jag var.

AMIR – STOD UPP FÖR SIN TRO

OCH TVINGADES FLY

På grund av min nya tro på Jesus och att

jag hade lämnat islam fick jag stora problem

i mitt hemland Iran. Jag behövde

fly. Jag behövde lämna allt väldigt fort.

Jobbet, vänner och min kära familj. Efter

en månad på flykt genom Europa hamnade

jag i Sverige. Jag trodde jag hade

förlorat allt.

RAHAT – FÖRVANDLING TILL KRISTEN

INTE ALLTID ENKEL

Efter min långa resa att fly från hemlandet,

min gamla tro och bli kristen har jag

brutit kontakten med muslimska vänner

och släktingar i hemlandet, förutom med

min mor. Jag har ju bytt religion vilket

inte skulle tas väl emot av landsmännen.

Nu vill jag leva i enlighet med det svenska

samhället. Även här har jag bemötts

illa av en del. Muslimska skolkompisar

har mobbat mig för min tro och det är

jobbigt. Man måste få känna sig trygg.

Det är jobbigt när konvertiter inte tas på

allvar. Jag vill att folk ska respektera min

tro. Relationen mellan mig och Jesus är

viktigast av allt.

16


LÅNGFREDAG. Efter att Jesus

gripits på natten av de romerska

soldaterna förs han till förhör hos

Pontius Pilatus som fattar beslutet

att han ska dömas till döden för

att ha gjort anspråk på att kallas

judarnas kung. Han blir dödad

genom att hängas på avrättningsredskapet

korset, det vi minns på

långfredagen.

KAMILLA – I DET MÖRKASTE MÖRKA

Jag präglades av ett sådant mörker och

såg med hat både på mig själv och andra.

Jag blev snabbt arg och slog när någon

provocerade mig. Pappan till vårt barn

var inte bra för oss, hamnade i kriminella

kretsar, satt i fängelse och slogs. En gång

sparkade han av min käke när jag hade

vår tvååring i famnen. Det var det mörkaste

av mörker. Sedan dog min älskade

mamma. Jag blev körd till psyket. Det

fanns inget hopp, jag var så förtvivlad.

Jag bad och ropade till Gud.

ANN – DOG INOMBORDS NÄR

SONEN TOG SITT LIV

År 2008 när min son skulle fylla 23 tog

han sitt liv med hjälp av tabletter och alkohol.

Jag hittade honom i sängen och

han hade lämnat ett avskedsbrev efter

sig. Han hade det psykiskt jobbigt med

fruktansvärt mycket ångest. När han dog

var det som om jag också gjorde det. Jag

släppte allt, blev helt ansvarsbefriad och

hamnade i ett svart hål. Jag självmedicinerade

med alkohol och söp ner mig totalt.

Fem år senare försökte jag också ta

mitt liv.

KIM – NÄRA DÖDEN OCH

HELT UTRÄKNAD

Efter år av droger, kriminalitet och behandlingshem

tog jag oavsiktligt en överdos

av fentanyl och förlorade medvetandet.

Jag låg hemma på rygg i tolv timmar

med spyor i lungorna innan jag kom till

sjukhus med 33 graders kroppstemperatur.

Jag sövdes ner i två veckor och kunde

varken tala eller gå när jag vaknade. Alla

läkare sade att det kunde ta ett halvår

innan jag kunde gå igen.

17


Påskdagarna | den viktigaste livsresan

PÅSKDAGEN. Den tredje

dagen efter Jesu död på

korset uppstår han från

döden. När kvinnorna kommer

till graven är stenen

bortrullad och Jesus är inte

där. Kristen tro är en tro på

uppståndelsen, vändpunkten.

Allt det som tynger vår

jord, som hindrar livet, som

stänger till våra hjärtan för

Gud och varandra rullas

bort.

ANNANDAG PÅSK. Jesus

visar sig för lärjungarna på olika

sätt och på annandag påsk hör vi

berättelsen om hur två lärjungar

är på väg bort från Jerusalem till

byn Emmaus. De går och samtalar

om det som hänt och plötsligt slår

någon följe med dem. De förstår

inte först vem han är, men när han

stannar hos dem och äter, förstår

de vem han är.

LARS-GUNNAR – ÅTERVÄNDE

MIRAKULÖST TILL LIVET

Jag föll ihop i soffan på min arbetsplats

när jag drabbades av hjärtstillestånd

och hjärtinfarkt. När ambulansen kom

menade en sjuksköterska att det inte var

någon idé att försöka få liv i mig då hon

gjort sina försök. Men jag fick en spruta

rakt i hjärtat och vaknade till. Jag förlorade

medvetandet igen och läkarna tog sig

an mig, underrättade mina anhöriga som

bad för mig i väntrummet. Morgonen efter

kom läkarna med ett besked: ”Vi har

gjort vad vi kan göra men i natt hände ett

mirakel som vi inte kan förklara.” Min

hjärna var bortkopplad i 15 minuter och

ändå vaknade jag upp utan att ha tagit

skada. Jesus säger ju i Matteusevangeliet

18:19 att ”Om två av er här på jorden

kommer överens om att be om något,

vad det än är, så ska de få det av min Far

i himlen.” Jag visste att det var Gud som

gripit in och räddat mitt liv. För mig blev

det ett bevis för Guds existens och det

förändrade hela min tillvaro.

STEFAN – ALLT FÖLL PÅ PLATS

NÄR HAN FÖRSTOD

Jag satt på tåget på väg hem och läste i

en kristen tidning om hur en människa

hade lärt känna Jesus. Då hände det något

när jag slog ihop tidningen och blundade.

Det var som om polletten plötsligt

trillade ner och alla bitar föll på plats.

Jag har aldrig upplevt något liknade. Jag

blev fylld av Jesus kärlek och kände att

jag kommit hem. Jag upplevde hur Jesus

lyfte av allt elände från mitt tidigare liv

och han fyllde mig med frid. När jag sen

kom till bibelstudiet på Frälsningsarmén

i Sala såg människor direkt att något

hade hänt med mig! De visade mig

i Bibeln – det var som om jag läste om

mig själv där! Då fattade jag verkligen

att Gud finns, att Jesus är på riktigt även

för oss som lever på 2000-talet. Från ett

liv i total misär med brottslighet, missbruk

och hemlöshet så är jag nu medlem

i Frälsningsarmén, har ett arbete och en

egen lägenhet. Jag har dessutom fått en

meningsfull fritid och nya vänner. Jesus

har förvandlat mitt liv!

INGEN LIVSVÄG ÄR ENKEL och utan hinder.

Men för de personer vi mött i denna

artikel har tron på Jesus inneburit en hemkomst

till Gud och hans stora familj. De

har fått frid och fortsätter vandra. Sahra

hittade till tron och tjänar andra inom

Frälsningsarmén Ung och på Kår 393 i

Stockholm. Amir landade både i Sverige

och hos Jesus och studerar nu till officer

inom Frälsningsarmén och verkar

på Vasakåren i Stockholm. Rahat gick en

Alpha-kurs, blev aktiv politiskt och drömmer

om att studera psykologi och arbeta

med människor. Kamilla fann tron på

Jesus, ett helare liv för sig och familjen och

arbetar i kaféet på Krukmakarens hus i Visby.

Kim blev mirakulöst återhämtad och

reste sig och gick på ett par månader. Hans

tro bär i allt och han är aktiv i Västerås på

kåren och söker arbete. Ann fann tron,

döptes och arbetar på kåren i Strängnäs.

När depressiva perioder kommer omges

hon av Jesu trygghet.

Fotnot: Berättelserna är utdrag ur ”Min väg

till Gud”, en artikelserie med vittnesbörd på

www.fralsningsarmen.se/minvagtillgud

18


krönika

Medmänsklighet – när

handling gör skillnad

fot0: teresia jansson

HAR DU NÅGON GÅNG upplevt att du

fått en oväntad uppmuntran i form av en

gåva, hjälpande hand eller en kram? Då

har du varit föremål för en handling av

medmänsklighet. En sådan handling är vi

alla beroende av ibland och det kan vara

den som gör skillnad i en svår situation.

ENLIGT EN

BEFOLKNINGSSTUDIE

ENGAGERAR SIG MER

ÄN VARANNAN SVENSK

IDEELLT OCH DET ÄR

ETT EXCEPTIONELLT

HÖGT RESULTAT MED

INTERNATIONELLA

MÅTT MÄTT.

Det finns fördomar om snällhet och

ideell hjälpverksamhet om att det inte

leder någon vart och att det gör några till

passiva mottagare och några till uppoffrande

givare. Välgörenhet ses inte alltid

som något positivt särskilt inte när den

inte ges uppifrån och ner. Men i bra välgörenhet

och medmänsklighet möts

människor på samma nivå och det är

medkänslan för varandra som styr.

I vår historia är det människor som

engagerat sig i samhällsproblem som varit

föregångare till den välfärdsstat vi har

idag. Vi kan vara glada att vi lever i ett

rikt land och kan få ställa krav på att vårt

samhälle sörjer för sociala problem. Men

även i Sverige finns stora utmaningar

och många som faller mellan stolarna i

samhällets tänkta skyddsnät. Därför behövs

människors idéer och vilja att hjälpa

varandra i hög grad fortfarande.

Enligt en befolkningsstudie engagerar

sig mer än varannan svensk ideellt och

det är ett exceptionellt högt resultat med

internationella mått mätt. I genomsnitt

lägger svensken hela 18 timmar i månaden

på ideellt arbete. Meningsfullhet och

medmänsklighet är enligt volontärbyrån

det som driver ideellt engagemang.

Frälsningsarméns verksamhet bygger

på ideellt engagemang. I Bibeln går

tanken om medmänsklighet som en röd

tråd. Vi är alla skapade till Guds avbild

och den människa som kommer i vår

väg och behöver vår hjälp ska vi visa omsorg.

Det hör samman med det dubbla

kärleksbudet som Jesus lär oss (Matteusevangeliet

22:37-40).

Under 2020 fick Frälsningsarmén 156

nya volontärsförfrågningar via vår hem-

Christina Vauhkola, biträdande

divisionschef östra divisionen,

Frälsningsarmén.

sida. Många gjorde upptäckten att en

viktig del av livets mening är att betyda

något för någon annan.

Med den kris vi upplevt av covid-19

har behovet av medmänsklighet varit extra

stor. Under förra årets 1 maj-tal sade

statsminister Stefan Löfven: ”Vi går igenom

den här prövningen tillsammans,

som ett land. Krisen har varit en brutal

påminnelse om att ensam inte är stark,

att människor är beroende av varandra”.

Om vi ska kunna möta vårt samhälles

alla utmaningar behöver vi gå tillbaka

till oss själva och tänka, vad kan jag göra

för någon annan i min närhet. Vi behöver

varandra, och just din insats kan göra

hela skillnaden. g

www.regeringen.se/contentassets/b3b7633f0d46406c9f865194e9637d92/svenskarnas-engagemang-ar-storre-an-nagonsin

www.volontarbyran.org/bli-volontar

19


Uppståndelsens liv

TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: SHUTTERSTOCK OCH FRÄLSNINGSARMÉN

Påskens budskap ljuder av liv och

hopp, något som vi så desperat

behöver i vår värld idag. På Gamla

testamentets tid höll vi fast vid hoppet

genom profetiorna om Messias. Genom

åren av tystnad mellan det gamla och det

nya testamentet höll vi fast vid hoppet

om att Gud inte hade glömt sitt folk eller

sina löften. Sedan blev det hoppet kött

och blod i personen Jesus och vi fick själva

se att Gud hade kommit ihåg sitt folks

rop, en bekräftelse på att vårt hopp inte

hade varit förgäves.

Vi bevittnar en Jesus som undervisade

och var en förebild i förlåtelse och kärlek,

som festade med tullindrivare, åt med

syndare, talade med kvinnor med tvivelaktig

moral och inte fördömde någon. Vi ser

en härlig blandning av nåd och sanning.

Vi fångas i vördnad och förundran när Jesus

förvandlade vatten till vin, gav syn till

de blinda, fick de lama att gå, drev ut demoner,

botade de spetälska, hade makt att

styra över vinden och vågorna, och vi ser

framför oss Guds outtömliga kraft.

På långfredagen verkade det som om

hoppet var ute när livet försvann ut ur

20


generalens hälsning | påsk

Påskens

budskap ljuder

av liv, hopp och

pånyttfödelse.

NÄR VI KVÄVS I

MÖRKRET LYSER

GUD UPP MED

LJUSET FRÅN SIN

NÄRVARO.

Jesu kropp. Den här oemotståndliga

mannen med fängslande liknelser, mirakel

och insiktsfulla läror, med förmågan

att påverka själva samhällets och människans

innersta djup, dödades på ett kors

och lades i en grav. Det såg ut och kändes

som om någon hade släckt ljuset och lagt

ett lock över vårt hopp. Då hände något

verkligen anmärkningsvärt, livsförvandlande

och världsförändrande: stenen rulllades

bort, gravkläderna låg kvar i en hög

– för Jesus levde! Ljuset var mer strålande

än någonsin, och vårt hopp hittade nya

höjder.

Påsken är inte bara ett minne av något

som har hänt i historien – utan när vi firar

påsken påminner vi oss själva om att

uppståndelselivet ska vara en vardaglig

upplevelse. Den pandemi som vi upplever

gör att det ibland känns som en långfredag

– som om ljuset har stängts av och

ett lock lagts över vårt hopp. Det finns

många omständigheter i livet som kan få

oss att känna oss så – naturkatastrofer,

sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, drogberoende,

konkurs, våld i hemmet, rasism.

Jesu Kristi liv, död och uppståndelse

påminner oss om att Gud är med oss i

alla omständigheter, att han är större och

kraftfullare än någon omständighet, och

att Gud specialiserar sig på det mirakulösa

och det omöjliga.

När vi har gett upp på oss själva tror

Gud fortfarande på oss. När vi känner att

vi inte är älskade visar Gud oss Jesus. När

vi känner att vi har gjort det största misstaget

i våra liv ger Jesus förlåtelse. När vi

kvävs i mörkret lyser Gud upp med ljuset

från sin närvaro. När vi är förtvivlade ger

Jesus oss hopp.

Du förstår, detta uppståndelseliv är ett

fullt, rikligt, fullständigt och helt liv. Detta

uppståndelseliv är ett nytt liv, eftersom

det är ett liv i Kristus och som sådant är

det fritt från fördömelse. Detta uppståndelseliv

börjar i samma ögonblick som vi

accepterar Kristus som Frälsare och det

fortsätter i all evighet. Detta uppståndelseliv

är dynamiskt, eftersom Guds kraft

släpps loss i oss. Förändringen börjar på

insidan och förvandlar hur vi ser på allt.

Den första påskmorgonen upplevde

lärjungarna fortfarande den romerska

ockupationen och allt som följde med

den, men insikten om att Jesus levde och

att varje löfte hade uppfyllts, förändrade

allt. De hade nu en evig syn, de förstod

att synd och död hade övervunnits, att

Jesu kungarike verkligen var ett andligt

kungarike och att Gud regerade över allt.

Sådan förståelse skulle förändra hur de

betraktade och reagerade på livet i den

här världen eftersom Kristi härliga ljus

strålade i deras liv och förhoppningen om

evigheten var säkerställd. De skulle aldrig

vara desamma igen – precis som vi aldrig

kommer att vara desamma igen om vi tar

emot samma uppståndelsekraft.

Må Gud välsigna dig när du firar den

uppståndne Kristus. Amen.

Frälsningsarméns världsledare,

general Brian Peddle


Fokus | volontärer

Volontärer

– viktiga byggstenar

Packa matkassar, åka på läger, servera och hjälpa till juridiskt – de frivilliga

insatserna är oräkneliga och oumbärliga för Frälsningsarméns breda sociala

arbete. Volontärerna bidrar med kompetens och tid, och får tillbaka

meningsfullhet och gemenskap. Hur behåller vi dem i framtiden?

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

Frälsningsarmén är ett kristet trossamfund

och en icke vinstdrivande

organisation som traditionellt har

byggts upp av människors idealitet och

andliga drivkraft. Idag utförs arbetet bara

delvis med hjälp av ideella insatser, en

situation som delas av många föreningar,

organisationer och kyrkor som länge

tappat i antal trogna och återkommande

medlemmar och frivilliga. Samtidigt

finns i samhället ett nyvaknat intresse för

att göra en insats som volontär. De frivilliga

kan därför vara hängivna uppgiften

men oerfarna om kyrkan, något som kan

komplicera men också vara en tillgång.

Kjell Karlsten, verksamhetschef för

Heart Sthlm, Ewa-Marie Kihlagård,

ansvarig för Frälsningsarmén Ung,

Ann-Christin ”Anki” Thunman, verksamhetsutvecklare

för Jesaja 58 i Göteborg,

Birgitta Gustavsson, volontäransvarig

på Frälsningsarméns sociala center

i Stockholm och Pernilla Ålöw, familjekonsulent

i Eksjö kår, har genom åren

mött volontärer på olika sätt.

Ewa-Marie och Kjell menar att det

I SAMHÄLLET FINNS

ETT NYVAKNAT

INTRESSE FÖR ATT

GÖRA EN INSATS

SOM VOLONTÄR.

tidigare var självklart att en medlem

eller soldat i Frälsningsarmén var aktivt

engagerad på ideell basis. Guds rike

och Frälsningsarmén bygger på idén att

människor utifrån brinnande engagemang

och inre motivation jobbar för ett

högre syfte, för medmänniskor, för Gud.

— Det var bara så man levde. En del

gjorde en frivillig insats som nästan motsvarade

heltid, andra gav några timmar i

veckan eller månaden, menar Kjell.

För Ankis arbete i Göteborg är frivilliga

insatser helt nödvändiga. På gatan,

Migrationsverket, kriminalvården, i arbetet

mot människohandel och för kvinnor

i utsatthet samt i det senaste arbetet

i Bergsjön.

— Volontärerna är ovärderliga byggstenar

som ger och som får tillbaka. Min roll

är att se till att vi gör så mycket gott det

bara går. Vi välsignar vårt samhälle tillsammans,

säger Anki.

Birgitta märker att frivilliga söker sig

till Frälsningsarméns sociala center av olika

anledningar. Man kan vara nyfiken, gå

en utbildning inom området och vilja prova

på, men även pensionärer som vill göra

något betydelsefullt av sin tid hör av sig.

— Alla passar inte ute i kaféet i mötet

med personerna i utsatthet. Någon kanske

ska vara mer i bakgrunden och packa

matkassar. Men vi har plats för alla och vi

behöver alltid fler, säger hon.

Pernilla har sett flera pensionärer genom

åren som i barngrupperna i Eksjö

och på läger fungerat som ”extramormor”

och fått betyda mycket.

— När ekonomin inte tillåter en extra

anställd kan volontären betyda massor.

Och den som hjälper oss får känna sig

22


Gabriella Högstedt är

frivillig scoutledare i

Krokeks kår.

Safe Havens arbetar

med stöd och skydd

för personer som

utsatts för människohandel.

Här finns

frivilliga juriststudenter

som hjälper till.

Frivilligarbetarna

Liljana och Arja tar

hand om bröd inför

matutdelningen till

behövande i Norrköpings

kår.

Maj är pensionär

och medlem i kåren

i Halmstad. Hon och

väninnan Eva bidrar

med barnkläder till

välgörenhet.

Utifrån en egen uppväxt med

missbruk ville frisören Sandra

Eriksson göra något gott. Här

klipper hon personer i utsatthet

gratis på Frälsningsarméns

sociala center.

Karine Sedrakani,

glad volontär på FA

Bistånd.

23


Fokus | volontärer

PELLE THEILAND,

56 ÅR, NÄSSJÖ.

— Jag har varit frivillig

scoutledare i 40 år här

på kåren, privat arbetar jag som datakonsult.

Numera är jag även stugfogde för

kårens scoutstuga. Scoutgruppen tar fyra

timmar plus förberedelse varannan vecka,

rollen som fogde kräver runt en helg i

månaden. Två veckor av min sommarsemester

går dessutom till scoutläger, som

jag ser fram emot varje år. Jag får bra

uppbackning och nödvändiga utbildningar

av kåren. Den som tar in frivilliga behöver

förankra det i övriga gruppen så att rollerna

är klara. Just nu finns två föräldrar med

oss som medhjälpare – jättekul. Det är

en enorm kick att se ungdomar växa och

det ger så mycket tillbaka. Dessutom har

jag lärt känna väldigt mycket folk i hela

landet, både inom och utanför Frälsningsarmén.

CLARY ERIKSSON

BERGSTRÖM,

60 ÅR,

STOCKHOLM

— Sedan ett år hjälper

jag till på Frälsningsarméns

sociala center vid Hornstull. Jag är

fortfarande i arbetslivet men brukar ta ledigt

någon dag i månaden för att vara här.

Att hjälpa andra i nöd är nog mitt kall, jag

blir glad och stolt och känner mig behövd.

Jag kommer själv från en missbrukande

familj. Centret gör ett fantastiskt jobb

och är vänliga och glada, jag får bra instruktioner

och hjälp om det behövs. Som

volontär här tycker jag man ska prova på

att vara med ett par dagar och känna efter,

det kan upplevas tufft med all utsatthet.

Var vänlig och hjälpsam, ge människor

ett glatt ansikte och ta dig tid att prata en

stund med besökaren. Volontäruppdraget

har lärt mig att inte ta dagen för given och

inse hur bra jag själv har det.

I STORT SETT ALLA

UPPGIFTER SOM

UTFÖRS AV EN

ANSTÄLLD I FRÄLS-

NINGSARMÉN KAN

UTFÖRAS AV EN

IDEELL OM BARA

RÄTT KOMPETENS

FINNS.

behövd och uppskattar att komma i

funktion, menar hon.

I stort sett alla uppgifter som utförs av

en anställd i Frälsningsarmén kan utföras

av en ideell om bara rätt kompetens

finns. Och fler utanför Frälsningsarmén

skulle kunna involveras. Anki betonar att

rätt person på rätt plats är väldigt viktigt.

Det bör finnas en uppgift för alla som

önskar men det kan behövas hjälp att

hamna rätt.

— Ja, vi har haft många volontärer med

alla möjliga begränsningar; fysiskt, psykiskt,

intellektuellt. Men det går alltid

att hitta en funktion där man kan bidra,

säger Kjell.

Alla pekar på att den frivillige måste få

tydliga riktlinjer och tidsramar. Erfarenhet,

engagemang, att personen är pålitlig och

ansvarsfull är viktigt, men också att personen

har en villighet att lära om det behövs.

Och förstås glädjen inför uppgiften.

— Det är viktigt att personen är trevlig

mot dem vi möter. De måste kunna ta instruktioner

och vara öppna för att arbetsledas,

säger Pernilla.

Även om volontären inte är troende

själv är sympatin med Frälsningsarmén

och dess värderingar ett måste. Frälsningsarmén

ger generellt inte gåvor till

frivilliga men uppmuntran och eventuella

kurser kan vara en viktig nyckel till

Markus Rylander

(till höger om Abdi

Ahmed) arbetar

på bank och tillhör

Frälsningsarmén Söderkåren.

En period

engagerade han sig i

FFA, Football for all,

ett integrationsverktyg

inom Frälsningsarmén

med inriktning

på ensamkommande

flyktingungdomar.

att behålla dem länge. Viktigt är också

att inte lämna volontären ensam i början

utan arbeta tillsammans eller skapa ett

team runt personen.

— Man bör inte heller förvänta sig för

mycket – en volontär är där minst lika

mycket för sin egen skull som för uppdragets,

påpekar Kjell.

För att se vilken erfarenhet, kunskap

och möjlighet personen har bör alla volontärsamarbeten

börja med ett samtal.

Sedan startar man på prov en period och

följer upp. Birgitta betonar att den ordinarie

personalen måste vara beredd att

lägga ner både tid och energi på volontärerna.

— Ska man få någon att satsa mer

24


Fokus | volontärer

långsiktigt krävs det att man tänker längre

än att man fått en snabb extra resurs.

Det är inte säkert att alla återkommer,

men man måste få pröva. Och ska vi få

nya volontärer behöver vi sälja in oss och

Frälsningsarmén så bra som möjligt, lyfta

det positiva.

Ewa-Marie håller med och pekar på att

volontären blir del av något större och får

möjlighet att göra skillnad. Frälsningsarmén

finns i många länder och världen behöver

hopp. För en ung person på väg ut

i arbetslivet är uppdraget dessutom en fin

möjlighet att få erfarenhet och skaffa sig

en bra referens.

Hur ska då Frälsningsarmén attrahera

fler volontärer för framtiden? Kjell

tror att kårledare, verksamhetschefer och

liknande främst måste ta på sig ”möjlighets-glasögonen”.

Han hänvisar till Jesus,

som pekar på att många sysslolösa gärna

vill hjälpa till, men aldrig blir lejda – ofta

därför att ingen frågat dem eller inte sett

potentialen. Ledare kan även uppleva det

som enklare att göra saker själva och behålla

kontrollen.

— Det finns ledare som tar på sig ansvar

i en sorts strävan att bevisa sitt värde

och sin duktighet. Att andra gör arbetet

lika bra eller bättre kan upplevas som ett

hot. Men det är viktigt att träna andra

och lämna över ansvar. Så kan man gå vidare,

utveckla verksamheten och ta sig an

nya utmaningar, säger han. g

Fakta

*VOLONTÄR, av franskans volontaire,

frivillig. Kan arbeta i Sverige, utomlands,

via företag, i exempelvis organisation,

förening eller kyrka.

* ”HANDBOK FÖR VOLONTÄRER”,

Frälsningsarméns riktlinjer för hur man

bygger upp och sköter ett frivilligarbete,

ger råden: Ta referens, börja på prov och

följ upp, var tydlig med uppdraget, med

att ingen ersättning utgår, att Frälsningsarmén

är en kristen kyrka och med drogpolicy

och andra riktlinjer. Begär utdrag ur

polisens belastningsregister om personen

ska verka bland barn och ungdomar. Ge

god introduktion, låt volontären få finnas

i ett team.

25


26

För Madeleine är det viktigt

att yrkesval och passion går

hand i hand, det är därför

hon snabbt hamnade i den

ideella sektorn.


personligt | Madeleine Sundell

Att brinna hållbart

Hon ger 100 procent i det hon jobbar med och det är ofta full fart när man ser henne.

Att Madeleine Sundell skulle klara av att vara hemma och vara mammaledig,

säger hon, var det många som inte trodde. Det är för att de inte vet hur hon är,

menar Madeleine. Hon är alltid nyfiken, engagerad och entusiastiskt i det hon gör

och ÄR alltid där hon ÄR.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH PRIVAT

När Madeleine går hem från jobbet

tar hon inte jobbet med sig hem,

när hon har semester har hon semester

fullt ut och nu när hon var mammaledig

så var hon det med samma nyfikenhet,

engagemang och entusiasm som

i allt annat hon gör. Men dottern, menar

hon, har vänt hennes liv lite rakt upp och

ner. Kanske kan hennes karriär summeras

i att vara mamma och ha ansvar för

att förvalta ett litet barns rättigheter.

— Jag har alltid tyckt om att upptäcka

saker och sagt ja till varje sammanhang,

som att åka på läger, att skramla till barnhem

i Lettland, att själv åka på min första

utlandsresa utan föräldrar. Och drömmen

var alltid att upptäcka och se andra

delar av världen. Det var mitt möte med

fattigdom och utsatthet i Baltikum och i

Afrika som formade mig i mina studieval

och val av karriär.

Det var kombinationen av att själv

komma från en trygg uppväxt och familj

i Nässjö samtidigt som hon såg hur trasig

världen var och människors utsatthet,

som tände hennes passion och glöd.

Direkt efter gymnasiet var hon volontär

i USA på Salvation Army Social Services

utanför Chicago. Där såg och förstod

Madeleine att Frälsningsarmén kan göra

skillnad på riktigt. I USA finns inte samma

sociala skyddsnät som i Sverige, så

Frälsningsarmén har en mycket större

uppgift att hjälpa fattiga och utsatta.

Madeleine fick vara med en frälsningsofficer

som arbetade som polis-kaplan,

med egen ”polisbil”. Gjorde polisen stora

tillslag så ryckte även denna polisbil ut

och var på plats.

— Sherley var den som gav nallebjörnar

till barn, samtalade med kvinnor och

var den trygga personen på plats, berättar

Madeleine. Jag tänkte; Wow, vilken

funktion att som kristen ideell aktör få

vara med vid situationer där människors

liv slås i spillror och få vara ett lyssnande

öra och en röst för hopp och trygghet.

Det sporrade mig mycket och jag såg hur

man kan spela roll genom att vara professionell

och nätverkande på en kristen

värdegrund och vara just där man gör

mest skillnad.

Efter halvåret i USA reste hon med ett

”work and holiday”-visum till Australien.

Madeleine menar att kanske var det där

hon själv fick erfarenhet av arbetsexploatering,

när hon fick slita på vingården i

Australien. Madeleine är idag jurist och

arbetar som nationell samordnare på

Frälsningsarmén i arbetet mot människohandel.

Yrkesvalet och arbetsplatsen

beror mycket på de orättvisor hon fick se

runt i världen i unga år. Hon valde att bli

jurist och att arbeta med juridiken som

ett verktyg på fältet, nära människor som

behöver äga sina rättigheter. När man

kommit så långt som in i domstolsprocessen

så har ju det värsta redan skett,

menar hon.

— Jag tycker det är viktigt att ens yrkesval

går hand i hand med ens passion, därför

hamnade jag också snabbt i den ideella

sektorn och i fältarbete utomlands.

Hennes fältarbete började redan under

studietiden på Handelshögskolan vid

Göteborgs Universitet. Då var Madeleine

scoutledare och en dag tog en av ledarna,

Birgitta Lindgren, henne åt sidan och sa;

”Vi ska starta en scoutgrupp och börja

arbeta med barnkonventionen i Zimbabwe!”

En kommunal skola i Göteborg

27


personligt | Madeleine Sundell

hade ett utbyte med en skola som drevs

i Frälsningsarméns regi i Harare, Zimbabwe.

Under fem års tid reste Madeleine

flertalet gånger till Chiedzaskolan för att

jobba med skolpersonal, lärare, scoutledare,

scouter och elever om barns rättigheter.

Detta var under en av de svåraste

tiderna i landet, det var brist på mat och

lärarna fick inte ut sin lön.

— Och mitt i allt detta fanns det kontinuerliga

utbytet med denna skola, vi

förstod att vi kunde vara med och göra

skillnad och förmedla hopp. Utöver rättighetsarbetet

möjliggjorde utbytet uppbyggnad

av skolbibliotek, toaletter och

dagliga skolmåltider. Vi utbildade lärarna

och pratade om barns rätt till sin egen

framtid, att få drömma.

Scoutverksamheten och skolan drog

nytta av varandra, barnen ville gå till

skolan, de fick äta sig mätta på skolan. I

projektet skrevs också barnboken, ”Zimbabwes

framtid”, en av de första barnböcker

som trycktes i landet på väldigt

länge. Mycket tack vare sitt engagemang

i Zimbabwe blev Madeleine nominerad

till ett ledarskapsstipendium, som hon

senare fick ta emot av Sveriges kung.

— Stipendiet handlade om värdebaserat

ledarskap. Man fick det utifrån kriterierna

av att ha omsatt sitt mod, omtanke

och handlingskraft genom att ha gjort

skillnad.

Madeleine valde att rikta fokus mot

alla de barn, scouter och lärare i Zimbabwe

som varit med i projektet och när

skolan något år senare skulle fira 100 år

lyckades de få dit Sveriges ambassadör

och ett stort diplom med gratulationer

till 100-årsjubileet, tillönskat och signerat

av självaste Kung Carl XVI Gustaf.

— För dem så var det stort. Och för mig

att stå där i 35 graders värme och se när

ambassadören lämnar över diplomet till

en tårfylld rektor omgiven av hundratals

hurrande barn, var det ett av de största

ATT HA BLIVIT MAMMA

ÄR DET STÖRSTA SOM

HÄNT, DET GÖR ATT

JAG FÅR DISTANS TILL

VEM JAG ÄR OCH DET

KNYTER IHOP ALLA DE

BARN JAG TRÄFFAT PÅ

MINA RESOR, ATT SJÄLV

FÅ BLI EN FÖREBILD.

Madeleine försöker alltid

ta sig tid för sina intressen,

sina vänner och inte minst

sin familj, dottern Charlie

och sambon Erik.

Madeleine tillsammans med deltagare

på ledarskapsinstitutet i Etiopien.

ögonblicken i livet. Jag åker dit och växer

själv som människa och får möjlighet

förmedla det lilla jag har lärt mig.

Allt för att en scoutledare i Göteborg

såg henne och drog henne med. Hon

menar att hon var lyhörd och nyfiken och

att det gör att man ibland kan göra rätt

saker vid rätt ögonblick.

Efter sin jurist kandidat-examen och

det extra halvåret för att få en internationell

Master of Law-examen har Madeleine

Sundell varit engagerad i scoutrörelsen,

startat eget företag, arbetat på AB

Volvo, domstol och på FNs huvudkontor

i Geneve, där hon trodde att hon kunde

få till en förändring och göra skillnad.

— Men jag var alldeles för naiv och

blåögd, säger hon. FN är som ett byråkratiskt

monster, där många tyvärr enbart är

intresserade av makt. Jag märkte att blir

jag kvar här för länge så kommer mitt engagemang

att slockna.

Hon ville ut igen, komma nära människorna

och hittade snart möjligheter.

Hon var åter med scoutrörelsen i Zimbabwe,

hon var i Burundi i ett kvinnoprojekt

via Postkodsstiftelsen, hon var

på ett ledarskapsinstitut i Etiopien, i ett

fredsprojekt med Scouterna i Saudi-Arabien

och under fotbolls-VM i Sydafrika

åkte hon med AB Volvos CSR-arbete i

Johannesburg och Kapstaden. Skolorna

var stängda under hela VM, eftersom lokalerna

behövdes för själva VM-arrangemanget

och för att inte barn skulle driva

omkring ensamma när deras föräldrar


När Kung Carl XVI Gustaf ville träffa Madeleine igen för att se vad som hänt med stipendiaten,

valde Madeleine att ta emot honom på Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla.

jobbade hade olika företag och organisationer

arrangerat dagcenter för barnen.

— Sydafrika var nog det land där jag

upplevde störst otrygghet. Och det var

där jag kom i kontakt med människohandel

för första gången, i Kapstaden. På

det dagcenter jag var, mitt i Kapstaden

i en kyrklig lokal kommer det in någon,

som ger information om att det finns en

person som försöker sälja barn för 500

Rand.

När hon 2013 började arbeta för Frälsningsarmén

var det barnfrågorna och

konceptet ”I Trygga Händer” hon började

med.

— Det var min väg in och min ambition

i att få vara kyrka för de mest utsatta,

med en tydlig professionalism. Sedan,

2014, startade Frälsningsarmén sitt nationella

arbete mot människohandel som

en strategisk viktig nationell fråga för social

rättvisa.

För en som möter Madeleine kan det

vara svårt att förstå hur hon hinner med

allt och orkar med allt hon gör, men hon

har sina knep för att brinna hållbart. Dels

är det hennes nyfikenhet och viljan att

lära sig. Hon har alltid sett till att omge

sig med mentorer, personer som gått före

henne, ofta starka kvinnor som hon kan

se upp till och fråga om råd, som scoutledarkollegan

Birgitta Lundgren i Göteborg,

kommendör Ingrid Lindberg, som

nyligen lämnat denna värld, de ledare

hon arbetade med i USA och nu senast

i rollen att vara en hållbar förälder så har

hon bland annat prästen Ulrika Stigberg

som förebild.

— Att ha blivit mamma är det största

som hänt, det gör att jag får distans till

vem jag är och det knyter ihop alla de

barn jag träffat på mina resor, att själv få

bli en förebild. Mina prioriteringar och

min värld har vänts upp och ner, men

det är samma röda tråd, engagemanget

och nyfikenheten. Och jag ser nu ännu

mer hur självklart det är att vuxna måste

ge barn skydd och trygghet. Jag kan inte

göra allt, jag måste hålla i längden. Jag

försöker alltid ta mig tid för mina intressen,

mina vänner och min familj. Att ha

tid för återhämtning och reflektion. För

det är just då som lågan hålls vid liv och

jag kan brinna mer hållbart. g

fakta

Madeleine Sundell

Familj: Sambon Erik och dottern

Charlie (15 månader).

Bor: På Kungsholmen,

Stockholm.

Yrke: Jurist, arbetar som

nationell samordnare mot

människohandel på Frälsningsarméns

huvudkontor.

Fritidsintressen: Natur, familj

och vänner. Skidåkning när det

finns snö och tid. Semesterresor

i ett liv före och efter

corona. Drömmer om att bli

vinterbadare.

Boktips: Klassikerna Dag Hammarskölds

”Vägmärken” eller

”En stund på jorden” av Vilhelm

Moberg.

Favoritmat: Italienskt och

skaldjur! Nya favoriten är

hemmagjord löjromspizza och

gärna med Kalixlöjrom.

Gör mig glad: Vänner, tulpaner,

lakrits och choklad.

Gör mig ledsen: Pandemier,

orättvisor, fattigdom, kriminalitet.

29


världen | Nederländerna

Efter jordbävningen

– återställa och förbättra

Kommer du ihåg den stora jordbävningen som slog till mot Nepal år 2015?

Frälsningsarmén var delaktig i det akuta hjälparbetet som genast drog igång,

men det fanns mer att göra i landet än att bara återställa allt som det var förut.

Just nu pågår ett projekt som vuxit fram sedan jordbävningen och som ska ge

människor en möjlighet att själva förändra sin livssituation till det bättre.

TEXT: LENA WICKBERG FOTO: SALVATION ARMY IHQ

30


världen | | liberia nepal

Efter sex år har det

mesta byggts upp i

Dhading men mycket

återstår också att

göra.

För sex år sedan drabbades Nepal av

en kraftig jordbävning. Det var ett

dråpslag för landets befolkning.

9000 människor dog och mer än 23 000

skadades. Ännu fler förlorade sina hem

och sina arbeten. Många hade det svårt

nog redan innan katastrofen, och stod

plötsligt helt barskrapade.

Efter jordbävningen var Frälsningsarmén

tillsammans med andra organisationer

på plats för att hjälpa befolkningen.

Man delade ut tält, filtar och mat, byggde

tillfälliga hus, anlade toaletter, organiserade

flyktingläger och försåg familjer

med kläder och skolmaterial.

Det stod snabbt klart att vägen tillbaka

till det normala var lång – och att ”det

normala” för många var ett liv i fattigdom

och misär.

Med den vetskapen kom en vilja att

inte bara återställa, utan även förbättra.

Parallellt med det akuta arbetet växte ett

projekt fram för att ge deltagarna större

möjligheter till försörjning, bättre hälsa

och mer motståndskraft mot naturkatastrofer.

För jordbävningar är inte det

enda som ofta drabbar Nepal. Som alla

bergsområden finns här alltid risk för

jordskred och översvämningar, som kan

vara lika förödande för den som drabbas.

Dhading, väster om Katmandu, var ett

av de områden där effekterna av jordbävningen

var som störst, både de synliga,

som nedfallna byggnader och förstörda

vägar, och det som inte syns lika tydligt,

framförallt det som gällde människors

försörjning.

Här klättrar städer, byar och gårdar på

PARALLELLT MED

DET AKUTA ARBETET

VÄXTE ETT PROJEKT

FRAM FÖR ATT GE

DELTAGARNA STÖRRE

MÖJLIGHETER TILL

FÖRSÖRJNING,

BÄTTRE HÄLSA OCH

MER MOTSTÅNDS-

KRAFT MOT

NATURKATASTROFER.

31


världen | xxx

Efter jordbävningen

var Frälsningsarméns

projektledare på plats

för att hjälpa befolkningen.

branta bergssluttningar, omgärdade av

bergstoppar på över 7000 meter. Nästan

alla som bor här försörjer sig på jordbruk,

en betydande del saknar tillgång

till rent vatten, inte alla har en fungerande

toalett att tillgå och fattigdomen

är utbredd. De flesta har inte någon utbildning

att tala om, och många kan inte

läsa. Jordbävningen var ett dråpslag för

många av dem: familjemedlemmar skadades

eller dog, hus och åkrar förstördes

och möjligheten att försörja sig försvann

i ett enda slag.

Men redan innan jordbävningen fanns

det alltså stora behov av utveckling i området.

Invånarna var också mycket positiva

till förnyelse och var mycket medvetna

om vilka förändringar som skulle behövas.

Därför var det i Dhading som Frälsningsarmén

startade upp det fortsatta

arbetet några år efter den stora jordbävningen.

500 familjer valdes ut att delta. Det

var de som hade drabbats värst, och som

hade minst möjligheter att själva kunna

förbättra sin situation.

Det viktigaste, enligt familjerna själva,

var att öka deras möjligheter till försörjning.

Mer inkomster skulle ge dem möjlighet

att ta tag i de verkliga problemen

som hälsovård och tillgång till rent vatten.

Nästan inga hushåll hade till exempel

separata badrum, och de flesta uppgav

att det hängde på att de helt enkelt

inte hade råd.

Alltså prioriterades yrkesutbildning

och träning i nya jordbruksmetoder i det

nya projektet. Jordbruket i det bergiga

landskapet är svårt att modernisera och

kräver mycket mankraft, men det finns

500 FAMILJER VALDES

UT ATT DELTA. DET

VAR DE SOM HADE

DRABBATS VÄRST,

OCH SOM HADE MINST

MÖJLIGHETER ATT

SJÄLVA KUNNA

FÖRBÄTTRA SIN

SITUATION.

ändå nya metoder som kan användas och

som leder till större skördar.

Ett ganska enkelt sätt att öka inkomsterna

är att odla grödor för försäljning. Det är

32


En glad lokalbo har fått

ett nytt, tillfälligt hus efter

jordbävningen.

världen | nepal

Traumabehandling och stresshantering

lärs ut till dem som

bor i ett tillfälligt flyktingläger.

en tanke som inte är så vanlig i området,

eftersom man oftast tänker sig att det som

ska odlas är sådant som både kan ätas av

familjen och sedan säljas på marknaden.

Att odla något enbart för försäljning kräver

nytänkande, något som kan vara svårt i ett

mycket traditionellt område.

Djurhantering är också något som kan

ge goda inkomster, och träning i uppfödning

av höns, getter, grisar och kor stod

också med på schemat, tillsammans med

utbildningar till skräddare, elektriker,

rörmokare, repslagare och snickare. Det

ses som en tillgång att någon i hushållet

har ett yrke vid sidan av jordbruket, men

det ses främst som en extra inkomst, och

familjerna fortsätter ändå att odla och

föda upp djur.

Till allt detta kommer ett stort behov av

tillgång till rent vatten, samt kunskap om

hygien och hälsa, och sådan träning fick

också bli en del i projektet. De allra flesta

familjer har egen toalett, vilket är mycket

positivt, även om många av dem behövde

repareras eller till och med byggas om

efter jordbävningen. Däremot råder det

brist på vatten i området. Därför är det

extra noga att invånarna lär sig hur man

hanterar det, till exempel hur viktigt det

är att koka vattnet innan man dricker det,

eftersom det kanske inte alltid är helt rent.

När coronapandemin rullade in över

världen påverkades naturligtvis även Nepal,

och arbetet där. Vissa aktiviteter fick

skjutas upp, och kommer att utföras så

fort det går, medan annat har kunnat

fortsätta.

Tack vare olika organisationer kunde

befolkningen i Nepal snabbt få hjälp med

det mest akuta efter jordbävningen. Folket

i Dhading har sedan dessutom kunnat

bygga vidare på det, och kan se fram

emot ett liv som inte bara är tillbaka där

de var innan katastrofen, utan bättre. g

fakta

Den 25-26 april 2015 inträffade

flera kraftiga jordskalv i Nepal.

Skalven förstörde byggnader

och skadade vägar och

telekommunikationer i ett stort

område som omfattade huvudstaden

Katmandu och Pokhara.

Många tusentals människor

omkom, skadades eller blev

hemlösa efter skalven som

också omfattade närliggande

områden i grannländer.

(källa Krisinformation.se)

33


Barnhörnan

BARnhörnan

Välkommen till

Barnhörnan,

platsen för dig som

är eller tänker

som ett barn.

Här hittar du

spännande fakta,

bibelberättelser,

kluringar och

massa annat kul.

foto: shutterstock

TEXT: GABRIEL WAHL

Dagens

ord

s

Hopp

Hoppa är något man kan göra på en

studsmatta, men hoppas är något vi gör

i våra hjärtan. Att hoppas betyder att

man önskar att något bra ska hända i

framtiden. Vi kan hoppas på olika saker:

att klara ett prov, att favoritlaget ska

vinna eller att det ska bli fred på jorden.

Det är inte alltid det vi hoppas på händer,

men att inte tappa hoppet är väldigt

viktigt. Om vi har hopp för framtiden så

mår vi bättre och hoppet hjälper oss att

kämpa för att saker ska lösa sig. Påsken

är en högtid då vi firar hoppet!

Dagens bibelord

EFTER ATT JESUS hade dött på korset

tog en man som hette Josef ner hans

kropp och lindade in den i fina tyger,

sedan lades kroppen i en grav som var

uthuggen ur en klippa och en stor sten

rullades fram för att täcka ingången. Det

var på långfredagen.

Två dagar senare, på söndagen som

vi idag kallar för påskdagen, gick Maria,

Maria och Salome till graven för att

smörja Jesu kropp med välluktande oljor

och kryddor. På vägen funderade de på

hur de skulle kunna flytta på den tunga

stenen, men när de kom fram så trodde

de inte sina ögon: stenen var inte kvar!

Plötsligt stod det två män i skinande

kläder framför dem, kvinnorna blev rädda

men männen sa: ”Varför söker ni den

levande här bland de döda? Han är inte

här, han har uppstått”.

Vad kan

vi lära

oss av

bibelberättelsen?

BERÄTTELSEN om hur Jesus vinner över

döden är en berättelse full av hopp, om

ljuset som vinner över mörkret. I år har

vintern för många känts extra lång och

mörk eftersom världen har varit drabbad

av en hemsk pandemi, och när vi är mitt

i jobbiga situationer kan det vara lätt att

tappa hoppet. Men efter vintern kommer

våren igen och naturen väcks till liv

av solens strålar. På samma sätt kan det

bli vår i våra liv, när Jesus ljus kommer

in kan även de mörkaste situationer bli

bättre.

34


1. Dymmelonsdag, 2. Gul, 3. Ett ägg, 4. Mose, 5. 10 miljoner liter, 6. Dublin, 7. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, 8. En tredjedel av världens befolkning, 9. 6 miljoner, 10. Lukas, Utslagsfråga: 30 844 800

Tips!

Vill du veta vad som händer för barn

och unga inom Frälsningsarmén så

kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Där berättar vi om läger

och andra spännande aktiviteter.

Gå in på fralsningsarmen.se/ung

för att registrera dig!

Dagens

skämt:

Varför var äggen

så billiga?

Det var

äggstrapris


färglägg!

Utmana familjen

och se vem som

kan få flest rätt i

vårt påsk-quiz!

Påsk-quiz

Påskveckan kallas för Stilla veckan, men vad har onsdagen i Stilla veckan för namn?

Klockonsdag

Sorgonsdag

Dymmelonsdag

Palmonsdag

Vilken färg har med påsken att göra?

Gul

Grön

Röd

Blå

Världens mest likeade bild på Instagram har över 50 miljoner likes,

vad föreställer bilden?

Ett kors

Ett ägg

En kyckling

Den sista måltiden

Den judiska påsken, pesach, firas till minne av att israeliterna lämnade fångenskapen i

Egypten. Vem ledde uttåget ur Egypten?

Jesus

Abraham

Mose

David

Ungefär hur mycket påskmust dricker svenskarna per år?

4 miljoner liter 16 miljoner liter

10 miljoner liter 21 miljoner liter

I vilken stad inträffade det så kallade Påskupproret år 1916?

Wien

Berlin

Prag

Dublin

På kyrkomötet i Nicacea år 325 beslutades vilket datum påsken ska infalla varje år,

vilket är någon gång mellan 22 mars och 25 april. När infaller påsken?

Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen

En vecka efter att den första påskliljan blommat

50 dagar efter fastan inletts

När månen passerar jorden för fjärde gången på året

Ungefär hur stor del av världens befolkning firar påsk?

Alla firar påsk

En tredjedel av världens befolkning

Hälften av världens befolkning En fjärdedel av världens befolkning

Hur många ägg äter svenskarna per timme under påskaftonskvällen?

500 000 3. 4 miljoner

2.5 miljoner 4. 6 miljoner

Vilket av följande är inte ett namn på en av Jesu lärjungar?

Tomas

Matteus

Lukas

Andreas

Utslagsfråga (närmast rätt svar vinner): Hur många sekunder är det mellan påskdagen

år 2020 och påskdagen år 2021?

Läs svaren i spegeln!

35


ibel & bön

Vi börjar nu en artikelserie

i fyra delar om

de fem tjänstegåvorna

och ledarskap utifrån

APEST-modellen.

Den utgår ifrån Bibelns

fem tjänstegåvor och

betonas i Frälsningsarméns

vision för de

närmaste fem åren;

Välkommen hem –

livet med Jesus.

Apostel

BYGGA

• Nya vägar

• Nya människor

• Nya platser

• Utveckling

Profet Evangelist Lärare Herde

LYSSNA

• Bön och tillbedjan

• Söka Gud

• Vägledning

• Social

rättvisa

BERÄTTA

• Bjuda in

• Vardag och fest

• Presentera Jesus

• Leda till

omvändelse

VÄXA

• Smågrupper

• Undervisning

• Delaktighet

• Ledarskap

ÄLSKA

• Se människan

• Identifiera och

möta behov

• Gemenskap

• Stöd och

omsorg

APEST förlöser

Jesu kraft i kyrkan

TEXT: EVA GUSTIN FOTO: UNSPLASH OCH FRÄLSNINGSARMÉN

APEST står för de fem tjänstegåvorna

enligt Efesierbrevet 4:11-12 (på engelska

Apostel, Prophet, Evangelist, Shephard,

Teacher): ”Och han gav några till apostlar,

andra till profeter, andra till evangelister och

andra till herdar och lärare, för att utrusta de

heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp

Kristi kropp”

I Frälsningsarméns vision ”Välkommen

hem” betonas att alla kan hitta sin

plats i APEST-modellen och att hela

Kristi kropp behöver vara i funktion i

församlingsarbetet.

— Tjänstegåvorna handlar om Jesus.

Han var dem alla: ”den sände” aposteln

till världen, profeten som förkroppsligade

Guds rike och visdom, evangelisten

som berättade de goda nyheterna för

folket, herden som tog hand om hjorden

och läraren som undervisade Guds ord,

säger Mark Cotterill, ledare för Frälsningsarméns

kår (församling) i Helsingborg,

där man under flera år har arbetat

utifrån APEST.

Den kristna kyrkan har enorma problem

med att nå ut i dag. Mark Cotterill

menar att kyrkan behöver förändra ledarskapet

och låta människor komma ut

i sina kallelser.

— Vi behöver tänka mer organiskt än

hierarkiskt. Liksom människokroppen

består av olika system som alla behövs,

så behöver kyrkan alla tjänstegåvorna. Vi

kan inte undervisa oss till väckelse – vi

behöver inte fler konferenser. Vi måste

frigöra de fem gåvorna som gavs den tidiga

kyrkan för att kunna fullfölja vårt

uppdrag, säger han.

LIKSOM MÄNNISKO-

KROPPEN BESTÅR AV

OLIKA SYSTEM SOM

ALLA BEHÖVS, SÅ

BEHÖVER KYRKAN ALLA

TJÄNSTEGÅVORNA.

Grunden i APEST är alltså att det handlar

om Jesus, om hans närvaro i kyrkan.

När Jesus hade uppstått gav han tjänstegåvorna

som en grund för att bygga kyrkan.

De gavs som en helhet, som inte ska

delas upp, för att utrusta församlingen så

att den kan vara Kristi kropp i världen.

— Personer behöver bli förlösta i sina

36


ibel & bön

Kapten Mark Cotterill,

som är starkast i

apostelgåvan, har varit

med och byggt upp

Helsingborgskåren.

gåvor, men det handlar inte om “mig”

utan om “oss”, säger Mark Cotterill, som

själv är starkast i apostelgåvan.

Han framhåller att det är kyrkan som

ska vara APEST. Alla fem funktionerna

behöver finnas och vara verksamma

i kyrkan. Men det kanske inte behövs

lika många personer som fungerar i varje

tjänstegåva. Ofta är det bra balans med

fler herdar och lärare, men i pionjära skeden

behövs det fler apostlar. Mark Cotterill

började intressera sig för APEST

redan som ung frälsningsofficer i Manchester.

Han läste mycket och började se

att det var något från den första kyrkan

som hade gått förlorat.

— Jag var kårledare för en liten församling

och fick ta hand om många funktioner,

men jag kände mig inte riktigt

hemma i alla. Jag hade alltid varit intresserad

av pionjärskap och att utforska nya

vägar. Men samtidigt var jag tränad i en

stark herde/lärare-kultur och i att bli en

duktig predikant, berättar han.

Mark Cotterill påpekar att det är ett

stort fokus på pastorn/predikanten, såväl

i Frälsningsarmén som i hela den

kristna kyrkan och att denna trend kan

spåras ända till när den blev statskyrka i

det romerska riket på 300-talet.

Så Mark vill se ännu längre tillbaka,

till den tidiga kyrkan, vad gjorde att den

tog fart? Det hade förstås med den Helige

Ande att göra men också med det arv

som Jesus hade gett till kyrkan. Mark ser

en stor potential i att ställa om från dagens

herde/lärare-paradigm till ett mer

teaminriktat sätt att leda kyrkan.

— I varje väckelserörelse, även i den

tidiga Frälsningsarmén och likaså i

icke-kristna rörelser, har apostel-, profetoch

evangelistfunktionerna funnits på

plats. Aposteln och profeten kallas grundläggande

gåvor, de är golvet i byggnaden

och behövs för att ta fram ett ramverk för

de andra gåvorna, säger Mark Cotterill.

Han menar att ett stort problem i kyrkan

i dag är att de apostoliska gåvorna

37


ibel & bön

DET BEHÖVS FLER

APOSTLAR FÖR

ATT DEN KRISTNA

KYRKAN SKA

KUNNA BLOMSTRA.

inte kommer i funktion. Det behövs fler

apostlar för att den kristna kyrkan ska

kunna blomstra.

— De apostoliska gåvorna finns där

ute, men många verkar som lärare eller

herdar – eller så har de lämnat kyrkan

eftersom det inte funnit plats för nyskapande,

säger Mark.

När Mark och Emma Cotterill kom

till kåren i Helsingborg 2015 behövdes

aposteln och profeten och de igenkände

de båda tjänstegåvorna i sig själva och

varandra.

— Vi befann oss i en helt ny kulturell

kontext och utan någon befintlig struktur.

Det var nödvändigt att lyssna på

Guds röst och samhällets behov och att

hitta nya vägar. När kåren började ha en

flock blev förstås herden och läraren mer

och mer viktiga, berättar Mark.

Två personer som var starka i herde- och

lärargåvan anslöt till teamet. Evangelistgåvan

var också stark i gruppen, så det blev

naturligt med en evangeliserande kultur.

— Vi tillbringade mer än ett år i vår ledargrupp

med att titta på APEST. På ett

av de första mötena bekräftade vi tjänstegåvorna

hos varandra. Det är en nyckel,

att alla tjänar varandra och inte bygger

sitt eget ledarskap utan hela gruppens,

säger Mark.

Han berättar vidare att de också har varit

flexibla för förändring och att de ibland

har bytt funktioner då det har behövts.

— Vi har försökt undvika att sätta en

etikett på någon, säga att ”hon är en profet”.

Vi känner igen gåvan i personen,

men behöver inte säga det utåt. Alla ska

kunna trivas och utvecklas och inte fastna

i en roll.

I dag får alla ledare i Helsingborgskåren

tränas av andra ledare i samma gåva.

Men kulturen är också viktig, att leva

i APEST i stället för att lära ut, menar

Mark. Det handlar om att låta Jesus liv

flöda genom kyrkan. g

Fakta

APEST står för de fem tjänstegåvorna

enligt Efesierbrevet 4:

• Apostel - kopplad till Guds uppdrag

• Profet - kopplad till Guds hjärta

• Evangelist - kopplad till Guds budskap

• Herde - kopplad till Guds folk

• Lärare - kopplad till Guds sanning

ORDET APOSTEL

Apostel

betyder att vara sänd.

Aposteln ser möjligheter

och har nya kreativa idéer.

Den som har en apostolisk tjänst

behöver tjäna tillsammans med

profeten. Profeten lyssnar in vad Gud

har på sitt hjärta, aposteln tar emot

visionen och börja arbeta för att den

ska förverkligas.

Hur vet du vilken tjänstegåva du har

fått från Gud?

1) Fråga Gud.

2) Låt gåvan bekräftas av andra.

3) Ett APEST-test kan hjälpa till att visa

var du är stark och svag.

4) Pröva och se var du fungerar bäst.

Praktisera och lev i en tjänst under en

period, känn efter var du trivs.

Fortsätt att sprida godhet och förändring genom att

inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente.

www.fralsningsarmen.se/testamente

38


Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet

om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

bibel & bön

foto: cc flickr/wmbreedveld, cc flickr/Lars-Erik Jonsson

Mer info och ansökan finns på:

www.fralsningsarmen.se/hogakusteninternship/

Bibeln, praktik

och äventyr i Ö-vik

Befordrade

till härligheten

Karl Gunnar Svensson, Eskilstuna

Lennart Pettersson, Eskilstuna

Jalle Karlsson, Nässjö

Åsae Allmeröder, Alingsås

Ingvar Andreasson, Alingsås

Marianne Åkerman, Alingsås

Ruth Gertonsson, Alingsås

Aune Andreasson, Alingsås

Herbert Storck, Skillingaryd

Ingvar Johansson, Ystad

Göran Jackson, Tranås

Ingrid Hörnqvist, Umeå

Georg Häll, Huskvarna

Ingrid Hovefors, Göteborg

Solbjörg Tholin, Göteborg

Gunborg Olausson, Göteborg

TILL HÖSTEN STARTAR Frälsningsarmén

i Örnsköldsvik och Ågesta

Folkhögskola linjen Höga Kusten

Internship. Det är ett folkhögskoleår

i Örnsköldsvik för unga vuxna

mellan 18 och 25, som består av Bibelskola,

församlingstjänande och

outdoor-äventyr. Bibelskolan på distans

har utspridda kurshelger under

året, då man samlas för undervisning,

gemenskap, bön och lovsång. Mellan

kurshelgerna läser deltagarna i egen takt.

Övrig tid kommer de att varva tjänande

i församlingen med outdoor-äventyr, såsom

vandringar i naturreservat, klättring

uppför Skuleberget, vintersporter och

kanotpaddling i höga kusten-området.

g Evangelina Bergh

Be för

Frälsningsarméns uppdrag att

förmedla frälsning och erbjuda

en trygg miljö där människor kan

bli hela till ande, kropp och själ.

foto: unsplash/dewang gupta

Käre Gud,

att tro på livet kan vara svårt när så

mycket under året som gått handlat

om sjukdom och död.

Men du har för alltid brutit upp

dödens definitiva portar.

Du har gjort det möjligt för alla att

leva i ljuset med dig, att komma hem.

Jesus, tack för ditt offer och

din seger!

Amen.

Frälsningsbön

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen:

Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på

korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri.

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du

stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.)

Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som

är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige

Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din

helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2021. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor,

publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

39


Posttidning B

Stridsropet

Box 5090

10242 Stockholm

BEGRÄNSAD

EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning

återsänds försändelsen med den

nya adressen på baksidan

(ej adressidan)

sista ordet oRDEt

En påsk att minnas!

foto: unsplash/bruno van der kraan

NÅGOT JAG IBLAND FUNDERAR PÅ är varför påsken, i jämförelse med

julen, ofta är en lite tråkigare helg. Om jag ser till alla de 52 påskar jag

upplevt så är det bara tre som jag minns på ett särskilt sätt. Den första

var tidigt 1990-tal. Jag skulle fira påsk med en vän, tillsammans med ett

litet gäng ungdomar. Vi gjorde egentligen inget speciellt eller extraordinärt.

Men det jag kommer ihåg från den påsken är hur min vän lyckades

få sin syster i Malmö att skicka en korv till Linköping, det var en viktig

korv som vi skulle ha till påskmaten … hon lyckades skicka den med en

helt främmande lokförare! Det var faktiskt riktigt kul att gå fram till

loket på tåget som kom från Malmö och fråga efter en korv. På påskdagen

hade vi en riktigt fin påskbrunch, med riktigt god korv till mackorna.

Den andra påsken som jag minns är den påsk då jag gifte mig. Vi

hade valt att gifta oss på påskafton och planerade allt utifrån att det

just var påsk. Vigselgudstjänsten skulle inte bara vara en vigsel, utan

sånger och texter skulle även visa på det hopp som påsken ger oss, visa

på Jesus Kristus.

Den senaste, av de påskar jag kommer ihåg, är den jag firade i Norra

Irak, i Kurdistan, inte långt från kriget mot daesh. Det året var jag

med på en ortodox påskmässa med en församling som var flyktingar

från Mosul. Att se dessa människor som hade tvingats lämna sina hem,

dessa människor vars kyrkor var brända, dessa människor som flytt för

sina liv och kanske hade förlorat många anhöriga, att se dem glädjas

över påskens budskap. Att Jesus dog för vår skull. Att Jesus Kristus är

uppstånden. Att Jesus ger liv till oss som tror på honom. Den känslan

kommer aldrig försvinna från mitt minne. Jag hoppas att jag varje år

kan fira påsk med samma glädje över det glada budskapet, med samma

tacksamhet för det liv jag fått och minnas den påsk då Jesus gav sitt liv

för min skull, för att jag ska kunna leva. Att minnas den påsk då den

uppståndne Jesus visade sig för kvinnorna vid graven. Den påsken är en

påsk att minnas.

Jonas Nimmersjö

More magazines by this user
Similar magazines