Fralsningsarmens_tidning_stridsropet nr2 2021

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 2.2021 

Madeleine Sundell 

Att brinna 

hållbart 

PERSONLIGT Nyfikenhet med vilja att lära PÅSKDAGARNA Den viktigaste livsresan 

MIN VÄG TILL GUD Mitt i hjärtat KRÖNIKA Medmänsklighet 

AKTUELLT Heart center i Stockholm VÄRLDEN Efter jordbävningen i Nepal 

VÄLKOMMEN TILL Halvvägs ut i fria livet BIBEL OCH BÖN Förlös Jesu kraft i kyrkan

SVANENMÄRKET 

LEDARE 

Frälsningsarméns tidning 

i Sverige, 138:e årgången. 

Postadress 

Box 5090, 102 42 Stockholm 

Telefon 08/562 282 00 

E-post, hemsida och Facebook 

stridsropet@fralsningsarmen.se 

www.fralsningsarmen.se/stridsropet 

www.facebook.com/stridsropet 

Territoriell ledare och 

ansvarig utgivare 

Clive Adams 

Redaktion 

Charlotte Ander, Emilia Beijer, 

Annette Emmoth, Eva Gustin, 

Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, 

Carina Tyskbo, Christina Vauhkola, 

Gabriel Wahl 

Utgivning 2021 

22 januari, 26 mars, 11 juni, 

17 september och 26 november. 

Vill du inte ha Stridsropet per post så 

mejla eller skriv till oss. 

Tryck 

Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 

Omslagsbild 

Foto: Jonas Nimmersjö 

Internationell ledare 

Brian Peddle 

Internationellt huvudkontor 

The Salvation Army, 

101 Queen Victoria Street, 

London, EC4P 4 EP, England 

Gåva till 

Frälsningsarméns arbete 

pg 900480-5, swish 9004805 

För ej beställda manus ansvaras ej. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att 

redigera inkomna manus. 

Trycksak 

3041 0091 

Stridsropet trycks på 

miljövänligt papper. 

Hopp, genom 

hans lidande 

VI VAR SÅ HOPPFULLA att 2021 skulle 

bli mer ”normalt” än 2020. Men januari 

hade knappt börjat innan nya restriktioner 

infördes, eftersom nya muterade virus 

orsakade oro. Dessutom är det i skrivande 

stund osäkert vilken effekt vaccinerna 

kommer att ha på dessa mutantvirus. 

Trots de allvarliga nya utmaningar 

som pandemin medfört förlorade den 

sin framstående plats i nyheterna när 

kaos bröt ut i Washington DC, några 

dagar efter nyår, när Kapitolium stormades. 

Vi bevittnade scener som få trott 

var möjliga. Den politiska spänningen i 

USA har fortsatt och orsakat en osäkerhet 

över hela världen, tillsammans med 

”lockdowns”, reserestriktioner, stängda 

gränser, jobbförluster, logistiska vaccinationsutmaningar 

... listan är lång och 

skrämmande. 

Osäkerhet ... lidande ... när kvartalet 

nästan är slut har vi ännu inte sett de positiva 

förändringar som vi hoppades i början 

av året. Men påsken, med sin blandning av 

intensivt lidande och uppfyllt hopp, har 

ett relevant budskap för oss. 

Påsken börjar med lidande – gripandet, 

rättegången och korsfästelsen av 

Jesus på fredagen. Korsfästelsen var en 

särskilt grym form av avrättning, som 

syftade till att orsaka maximal smärta. 

Påsken avslutas med uppfyllt hopp – Jesu 

uppståndelse på söndagen. Tre dagar efter 

det fruktansvärda lidandet framträder 

Jesus levande för sina följare! 

Vår familj såg filmen ”The passion of 

Christ” en påsk då barnen var ungefär 

10-12 år. När vi tittade på scenen där Jesus 

led på korset sa min son: ”Det måste 

ha varit en stor frestelse för Jesus att visa 

dem vem han verkligen var”. Det visade 

en förståelse för dynamiken kring Jesu 

korsfästelse som gick långt utöver vad vi 

bevittnade på filmen och utöver vad de 

allra flesta som bevittnade Jesu död vid 

korset förstod hände. 

Min sons val av ord bekräftade att han 

förstod att Jesus hade valt att uthärda 

korset. Jesus visade vem han egentligen 

var genom att välja korset istället för att 

använda sin makt och auktoritet att undkomma 

det. Han var ’Guds lamm som tar 

bort världens synd’. Hans lidande bar det 

enda hoppet om världens frälsning. 

Hans lidande ... vårt hopp! 

Påsken ger oss ett perspektiv på evigheten. 

Jesu död på korset gör att vi kan försonas 

med Gud. Påsken ger oss ett perspektiv 

på nutiden och nuvarande lidanden. Hans 

uppståndelse från döden är en försäkran 

om att lidande kan mötas med hopp. Det 

är inget vagt förtroende för slumpen, utan 

en försäkran baserad på det faktum att en 

tom grav följde korset. 

I denna tid av osäkerhet och lidande 

önskar jag er därför en välsignad påsk! 

Frälsningsarméns ledare i Sverige, 

kommendör Clive Adams 

2

Illustration: Hellena Shutrick 

Innehåll 

#2.2021 

s. 14 

VÄLKOMMEN TILL 

6. Halvvägs ut i fria livet 

”Om man bestämt sig för att man vill ha 

ett annat liv är det här bästa stället.” 

MIN VÄG TILL GUD 

10. ”Nu vill jag ge tillbaka” 

På Templet möter Göran dem som 

kämpar med det han själv nu är fri ifrån. 

PÅSKDAGARNA 

14. Påskens budskap förvandlar 

För personerna i denna artikel har tron 

på Jesus inneburit en hemkomst till Gud. 

FOKUS 

22. Volontärer 

– viktiga byggstenar 

De frivilliga insatserna är oräkneliga 

och oumbärliga för Frälsningsarméns 

arbete. 

PERSONLIGT 

26. Att brinna hållbart 

”Jag tycker det är viktigt att yrkesvalet 

går hand i hand med passionen”, säger 

Madeleine Sundell. 

VÄRLDEN 

30. Efter jordbävningen i Nepal 

Människorna får en möjlighet att själva 

förändra sin livssituation till det bättre. 

BARNHÖRNAN 

34. Dagens bibelord - Hopp 

Om vi har hopp för framtiden så mår 

vi bättre och hoppet hjälper oss att 

kämpa för att saker ska lösa sig. 

BIBEL OCH BÖN 

36. APEST – förlöser Jesu kraft 

Liksom människokroppen består av 

olika system som alla behövs så 

behöver kyrkan alla tjänstegåvorna. 

Stridsropet är en tidning 

från Frälsningsarmén om tro, 

arbete och de människor som 

engagerar sig där. Stridsropet 

distribueras gratis till Frälsningsarméns 

medlemmar, 

anställda och andra intresserade. 

Den delas också ut i 

samband med gudstjänster 

och friluftsmöten. Stora delar 

av innehållet kan läsas på 

www.fralsningsarmen.se 

Tidningsutgivning är 

förknippat med kostnader 

och du erbjuds att via bifogat 

inbetalningskort bidra med en 

gåva till dessa. 

Det går också att prenumerera 

på Stridsropet som 

e-tidning. Webbadress: 

www.fralsningsarmen.se/ 

stridsropet-etidning 

Mejla stridsropet@ 

fralsningsarmen.se om 

du inte längre önskar få 

Stridsropet i pappersupplaga 

utan i stället endast vill läsa 

den som e-tidning. 

3

Bilden BILDEn 

NER I DÖDEN OCH UPP IGEN. 

Kims liv startade tufft och kunde 

tidigt ha slocknat för gott. Pappa 

i fängelse, gisslandrama, ångest, 

droger, kriminalitet, överdos, lång 

sjukhusvistelse.”Jag orkade inte 

mer utan gav upp. Jag gick jag ner 

på knä i mitt rum och bad desperat 

till Gud: Om du finns så hjälp mig!” 

Minst 55 personer mötte Jesus 

under år 2020 inom Frälsningsarmén. 

Livet med Gud har ritat om 

världsbilden helt. Precis som Kim 

har de fått gemenskap, mening och 

en god Far. 

4

5 

foto: jonas nimmersjö

6

välkommen till | halvvägshuset hjorthagen 

Halvvägs ut i fria livet 

På Kolargatan 2 i Ropsten, ett stenkast från Värtahamnen i Stockholm, reser sig en 

L-formad femvåningsbyggnad i rött tegel. Det är Frälsningsarméns Halvvägshus, där 

den som har kommit ut ur ett substansmissbruk kan få fortsatt stöd en tid. 

Etableringsåret är avklarat och både personal och klienter har goda vitsord om tiden. 

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON 

I 

oktober 2019 slog Frälsningsarmén 

upp portarna till Halvvägshuset i 

Hjorthagen i Stockholm. Här placeras 

vuxna klienter på uppdrag av Socialtjänsten. 

De flesta har genomgått en behandling 

för missbruk av alkohol och/eller 

narkotika och har ofta levt i hemlöshet. 

Nu är de halvvägs ut i samhället mot sysselsättning 

och ett självständigt liv. I skrivande 

stund bor 18 personer i varsin av 

de 38 lägenheterna och var och en sköter 

städning, disk, tvätt och inköp, men det 

finns personal dygnet runt som stöd. 

Sofia Bergman är föreståndare sedan 

starten. 

— Det har varit som att bli nedsläppt i 

en djungel och försöka navigera i något 

som är nytt och spännande men främmande, 

säger hon med ett skratt i rösten 

över telefon. 

— Jag uppskattar variationen, att leda 

verksamheten och sätta min prägel och 

att arbeta med både personalgrupp och 

klienter. Jag gillar att se människor växa 

och förändras, fortsätter hon. 

Första året har handlat mycket om att 

formulera mål, rutiner och innehåll och 

att göra detta mitt i pandemin har varit 

en extra utmaning. Men de boende har 

kunnat isolera sig i sina lägenheter om de 

har haft symtom och personalen skaffade 

skyddsutrustning i ett tidigt skede. 

Sofia Bergman är positiv till att Frälsningsarmén 

ser till hela människan; fysiskt, 

psykiskt, socialt och andligt. Hon 

pratar också om vikten av att se till varje 

persons bästa. 

DET HADE KUNNAT 

VARA MIN VÄN ELLER 

BROR OCH NÄSTA 

GÅNG KAN DET VARA 

JAG SOM BEHÖVER 

HJÄLP. HUR SKULLE 

JAG VILJA BLI 

BEMÖTT DÅ? 

— Det hade kunnat vara min vän eller 

bror och nästa gång kan det vara jag som 

behöver hjälp. Hur skulle jag vilja bli bemött 

då, frågar hon sig. De vi möter är 

överlevare. Jag vet inte om jag själv skulle 

klara en natt på gatan, det perspektivet 

behöver man ha med sig. 

En snötyngd januarimorgon är det tyst 

och lugnt i de grådunkla korridorerna. På 

plan ett i konferensrummet finns Tomas 

Beckman som är en av de två kuratorerna 

här. Gemensamt för dem han möter 

är att de har slarvat bort nätverket med 

familj och vänner och är tyngda av sina 

svagheter, misslyckanden och inte sällan 

diagnoser. Flertalet har haft en tuff uppväxt 

med inslag av våld och övergrepp. 

— Men det gäller att se framåt och 

fokusera mer på vad som fungerar och 

hur man vill att tillvaron ska vara än på 

det som har varit, säger Tomas Beckman 

med sin mörka, trygga röst. 

Han skissar på den vita tavlan, respektive 

blocket på väggen, medan han engagerat 

berättar om hur klienterna får hjälp 

att sätta upp mål inom livsområden som 

mående, missbruk, relationer, sysselsättning 

och fritid. En viktig bit är att återskapa 

kontakten med betydelsefulla personer 

eftersom förlusten av dem kan vara 

orsak nog att fortsätta i ett missbruk. 

Vissa behöver backa tillbaka och reparera 

saker och ting för att kunna komma 

vidare, men att försöka konstruera en 

fungerande framtid skapar hopp. Att arbeta 

med en målgrupp där det förekommer 

så många återfall gör, enligt Tomas 

Beckman, att man samtidigt måste ha 

realistiska förväntningar för att inte slås 

ner så lätt. Det krävs ödmjukhet, lyhördhet 

och energi för att nå fram. 

— Den största utmaningen är att få 

7

verksamhet | xxx 

Som kurator hjälper 

Tomas Beckman de 

boende att blicka framåt 

och försöka reparera de 

nätverk och relationer 

som ofta trasats sönder 

när livet kantats av droger 

och alkohol. 

Göran Malmgren har själv 

tampats med missbruk 

och som boendecoach 

har han därför lätt att 

sätta sig in i klienternas 

situation. 

8 

Sofia Bergman är föreståndare 

för Halvvägshuset 

och hon drivs av 

glädjen i att se människor 

växa, såväl klienterna som 

personalen.

välkommen till | xxxxxxxxxxxxx 

klienterna att förstå att jag inte är ute 

efter dem, att minska hopplösheten och 

att våga tro på att det kommer gå bra den 

här gången. Och jag brukar fråga hur 

personen lyckades avbryta sitt återfall för 

den har ju faktiskt lyckats med något eftersom 

den sitter här, säger han. 

En av lokalerna används som aktivitetsrum 

där boendecoacherna spenderar 

en del tid med klienterna. Där finns ett 

pentry, en soffgrupp i grått tyg, en stor 

platt-tv och diverse sällskapsspel. Där 

träffar jag Göran Malmgren som har 

arbetat här i ett år och dessförinnan på 

Frälsningsarméns akutboende i Midsommarkransen. 

Han hjälper till med att ordna 

sysselsättning, söka boende och hålla i 

kontakten med myndigheter. Hans blick 

är brun och stadig. 

— Det roligaste är att få sitta och prata 

med klienterna för jag känner att det ger 

någonting. Jag vill göra en skillnad och tror 

verkligen att människor kan bli fria från 

alkohol och droger. Men jag tror att de behöver 

bli frälsta och få ett andligt uppvaknande 

för motivationen att bli drogfri och 

nykter kommer inifrån, menar han. 

Göran Malmgren har själv levt i missbruk 

och hemlöshet men så fick han ett 

gudsmöte då han upplevde förlåtelse och 

en stark kärlek inom sig, vilket resulterat i 

tolv år utan droger. Det svåraste i sin roll 

tycker han är att stötta någon att hålla sig 

ren när den samtidigt har en så stor frihet 

även om det är krav på nykterhet här. 

— Men om jag kunde bli drogfri så kan 

vem som helst bli det, påpekar han. 

Framåt lunch dyker Jimmy, 37 år, upp 

och killarna tar sig en match över pingisbordet. 

Jimmy har bott här i åtta månader 

och arbetstränar på Frälsningsarméns 

second hand-butik Myrorna vid Odenplan. 

Han är storvuxen och iklädd svarta 

adidasbyxor och luvtröja med döskallar 

på. Hans adhd-diagnos har ställt till det 

en del för honom och i tidiga tonåren 

knivhögg han en skolkamrat i ett bråk. 

Det är nästan svårt att föreställa sig med 

tanke på den lugna och snälla framtoning 

han har i både ögon och röst. 

— Jag är inte våldsam egentligen, men 

jag hade varit mobbad en längre tid. Barn 

Jimmy har försökt komma ur 

sitt missbruk många gånger 

men först när han kom på 

behandling i Frälsningsarméns 

regi mötte han människor som 

han kände förtroende för på 

riktigt. Nu bor han på Halvvägshuset 

och kan inte tänka sig ett 

bättre ställe att ta avstamp ifrån 

för en drogfri framtid. 

kan vara så elaka och jag önskar att jag 

hade haft bättre självförtroende då, förklarar 

Jimmy. 

Händelsen ledde till fosterhemsplacering 

och i den miljön kom heroin in i 

bilden. Jimmy nämner att han aldrig varit 

bra på någon specifik idrott exempelvis. 

— Men i en värld av droger var man 

plötsligt någon, han som kunde fixa fram 

saker, säger han. 

Under en period på sju-åtta år var han 

drogfri men han föll tillbaka i gamla 

hjulspår igen. 

Vi tar hissen upp till Jimmys lägenhet, 

en etta med öppen planlösning i neutrala 

färger. Längs ena kortsidan löper köksdelen 

och på parketten står ett litet runt 

bord och ett par stolar. Längst in är sovhörnan 

och Jimmy bäddar till sängen lite 

hastigt. Han ber om ursäkt för tvätthögarna 

och ansamlingen av disk men påpekar 

att lyan är alldeles lagom stor för 

honom och till en rimlig kostnad. Han 

har även egen dusch och toalett. 

Innan tiden här gick han igenom behandling 

mot sitt missbruk på Frälsningsarméns 

HVB-hem Kurön, som tillsammans 

med Halvvägshuset och några 

andra verksamheter ingår i Frälsningsarméns 

sammanhållna vårdkedja. Den här 

gången var han fast besluten att lyckas 

bli fri från drogerna. 

— Där insåg jag att det faktiskt finns eldsjälar 

som inte bara gör sitt jobb utan som 

vill väl. Och det är tur att det är just boendet 

här och personal som Göran och Tomas 

som varit med på min resa, säger han. 

— Det är extremt lite droger här och 

jag känner mig aldrig ensam. Jag vet flera 

som har bott här som det har gått bra 

för. Om man har bestämt sig för att man 

vill ha ett annat liv så är det här det bästa 

stället man kan vara på, understryker 

Jimmy. g 

fakta 

Frälsningsarmén 

Halvvägshuset 

Hjorthagen 

Startades: Oktober 2019. 

Målgrupp: Vuxna över 18 år som 

genomgått behandling för alkoholoch 

drogmissbruk. 

Fokus: På individens egen motivation 

för en alkoholoch drogfri 

livsstil, på väg mot sysselsättning 

och försörjning. 

Antal platser: 38. 

Anställda: 1 verksamhetschef, 

1 föreståndare, 2 kuratorer, 

4 boendecoacher/kontaktpersoner. 

Övrig personal som delas med 

andra verksamheter: 1 fastighetsskötare, 

1 administratör, 1 kaplan. 

Del av Frälsningsarméns vårdkedja 

i Stockholm tillsammans med 

akutboendet Midsommarkransen, 

behandlingshemmet Kurön och 

Eken samtalscenter. 

9

Göran Larsson hade en destruktiv 

tillvaro med mycket 

alkohol, droger, kvinnor och 

spel. Under en period fick 

han hjälp av Frälsningsarmén 

och idag arbetar han 

som socialarbetare på kåren 

Templet. Han har fått en 

gudstro, blivit nykter och 

gläds över att nu få hjälpa 

andra med missbruksproblem. 

10

min väg till gud | göran larsson 

”Nu vill jag ge tillbaka” 

Göran Larsson fick tidigt alkoholproblem. När han mådde som sämst fick han 

stöd och hjälp av en officer i Frälsningsarmén och då grundlades en gudstro hos 

honom. Nu arbetar han på kåren Templet där han möter dem som kämpar med 

det han själv nu är fri ifrån. 

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON 

Göran beskriver uppväxten i Täby 

tillsammans med två bröder som 

ganska normal och även om föräldrarna 

drack dagligen så var det inte 

mycket bråk eller någon misär. 

— Men det var lite skämmigt och det 

fanns alltid en oro över att någonting 

skulle hända så jag tror att det satte spår 

i en. Jag sa att jag aldrig skulle bli som 

pappa, säger Göran. 

Han hade det lite tungt i skolan och i 

tonåren upptäckte han punkrockmusiken. 

— Det var jättespännande med grönt 

hår, trasiga kläder, skinnbrallor och 

en skinnpaj man skrev budskap på. Jag 

tänkte att sån ska jag bli!, minns Göran. 

Det hela var inte poppis hos föräldrarna 

så Göran stack hemifrån och drev vind 

för våg i ett och ett halvt år tillsammans 

med likasinnade. Han struntade helt i 

skolan och det var fester och konserter 

varje dag då det både dracks alkohol och 

röktes hasch. På Socialtjänsten var man 

förbryllad men stack till Göran lite pengar 

så att han skulle överleva. Kärlek kom 

in i bilden men när en relation tog slut 

avverkade Göran tjejer på löpande band. 

— Det fullständigt spårade ur. Sådär 

har jag betett mig flera gånger, jag gillar 

inte separationer, förklarar han. 

Men så träffade han Anna-Lena och 

lugnade ner sig. Han fick jobb på Posten 

på Tomteboda-terminalen men där 

arbetade män med alkoholproblem och 

drickat flödade både under och efter arbetstid. 

Göran och sambon fick ett barn 

men när förhållandet tog slut efter några 

år eskalerade drickandet för Göran. Han 

fastnade även i spelmissbruk och kunde 

förlora en hel månadslön på Solvalla. 

JAG VAR DEPRIMERAD 

OCH LEVDE ETT HÅRT 

LIV OCH NÄR JAG 

VAR 25 ÅR VAR JAG I 

PRINCIP HELT FÄRDIG I 

KROPP OCH SJÄL OCH 

SÖKTE HJÄLP. 

— Jag var deprimerad och levde ett 

hårt liv och när jag var 25 år var jag i 

princip helt färdig i kropp och själ och 

sökte hjälp. Men under avgiftningen fick 

jag så mycket ångest att jag skar mig i 

handlederna, berättar Göran. 

Han kom sedan till ett behandlingshem 

som då drevs av Frälsningsarmén 

och där fick han god kontakt med en 

kvinnlig anställd som stöttade honom 

mycket. Eva som hon hette fortsatte att 

finnas vid Görans sida även när andra 

vårdinstanser kopplades in. Göran var 

ofta inlagd på sjukhus och ordinerades 

tung psykofarmaka. 

— Det var fasansfullt, allt bara rasade 

och jag hade så kraftig panikångest att 

man fick söva ner mig. Jag behövde vara 

med någon nästan hela tiden och jag 

hade aldrig överlevt utan Frälsningsarmén 

och Eva, konstaterar han. 

I 30-årsåldern började Göran må bättre 

och lyckades sluta med alla mediciner 

och blev dessutom av med ångesten. Idag 

tror han att preparaten kan ha bidragit 

till det dåliga måendet då han fick så stora 

mängder och de är beroendeframkallande. 

Han fick en chefsroll på Posten, 

träffade en tjej han flyttade in hos och 

snart var hon gravid. Men så dog båda 

Görans föräldrar och även hans äldsta 

son som också han levde ett stökigt liv. 

Detta och stressen på jobbet fick Göran 

att ta till flaskan igen. Men då satte 

handläggaren på Socialtjänsten ner foten 

och ställde ultimatumet att Göran 

och sambon skulle separera eftersom deras 

relation varken var bra för dem själva 

eller för barnen. Så fick det bli. 

11

min väg till gud | göran larsson 

JAG HAR KÄNT ATT 

DET FINNS NÅGOT 

ANNAT HÄR OCH 

JAG FÖRSTOD ATT 

HÄR BOR GUD! 

DET TRÄFFADE MIG 

MITT I HJÄRTAT. 

— Och då nyktrade jag till för det var 

någonting inom mig som sa att om jag 

inte slutar dricka nu så kommer det gå 

åt skogen. Detta var tio år sedan och sen 

dess har jag varit nykter, säger Göran 

tacksamt. 

Han arbetade då som lagerchef men 

på grund av dålig arbetsmiljö med mobbning 

och annat slutade flera kollegor där 

och snart även Göran. Och när barnen 

flyttat hemifrån blev han väldigt ensam. 

Han fick då tipset att söka sig till Frälsningsarmén 

som volontärarbetare och 

fick numret till Daniel Back, verksamhetsansvarig 

för det sociala arbetet på kåren 

(församlingen) Templet i Stockholm. 

När Göran hörde av sig till honom för 

två år sedan så var det i precis rätt tid och 

han fick möjligheten att komma dit. 

Där har nu Göran varit tre dagar i 

veckan och hjälper bland annat till i kaféet, 

men söker också upp just människor 

som brottas med missbruk och psykisk 

ohälsa. De som kommer till Templet får 

mat, kläder, ekonomisk rådgivning och 

hjälp med myndighetskontakter. 

— Jag trivs förträffligt bra! Det är fantastiskt 

att vara här! Alla i arbetsgruppen 

är snälla och tar hand om varandra och 

så försöker vi även vara mot gästerna så 

det blir en väldigt familjär stämning, säger 

Göran. 

— Man får se mycket här och man kan 

inte vara för känslig men det är viktigt att 

respektera människor och inte ta ifrån 

dem deras värde, förklarar han. 

Göran började också delta i gudstjänster 

och han menar på att en gudstro hade 

börjat växa fram när han själv fick stöd 

från Frälsningsarmén mitt i ångesten. 

Han hade sett godheten i Eva och insåg 

varifrån hon fick sin kraft. Och när han 

fick höra en annan volontär på Templet 

vittna om Guds ingripande fick Göran en 

aha-upplevelse. 

— Jag har känt att det finns något annat 

här och jag förstod att här bor Gud! Det 

träffade mig mitt i hjärtat, säger Göran. 

— Jag har gått över alla gränser i mitt 

liv och det är ett mirakel att jag lever. Jag 

har bett till Gud många gånger att han 

skulle rädda mig och det är ju någon som 

har hjälpt mig och tagit hand om mig när 

jag inte klarat mig själv, fortsätter han. 

Tidigare gillade Göran att visa upp 

om han hade pengar men nu är han helt 

ointresserad av ägodelar och lyx. Han är 

heller inte ute efter att jaga kvinnor. Om 

några månader fyller han 60 år och i början 

av november fick han en anställning 

med lönebidrag på Templet. 

— Det är en riktig glädje och en unik 

möjlighet att hjälpa andra. Jag har fått så 

mycket hjälp och stöd och vill ge tillbaka. 

Det ger mig själv så otroligt mycket. Det 

är en sådan trygghet när man har någonting 

att tro på och jag känner varje dag 

att här sker mirakler, säger han. 

Numera har Göran en ro i själen som 

han aldrig har haft förut. Idag önskar 

han att de som är fast i missbruk ska förstå 

att det finns ett liv utan alkohol och 

droger där man slipper sug och ångest. 

Han nämner att om hans gamla kamrater 

såg honom idag skulle de inte tro sina 

ögon. Han som var värst av dem alla och 

ställde till med så mycket galenskap. Att 

han fick anställning på Templet har dessutom 

gett honom den livsgnista han behövde 

för att försöka sluta röka och snart 

invigs han till civilmedlem i kåren. 

— Jag är så glad över att ha hittat hit 

och jag är extremt förtjust i frälsningsofficerarna 

och soldaterna. De är helt fantastiska, 

roliga och så häftiga tanter och 

farbröder, säger Göran. 

— Ibland behöver man en puff i rätt 

riktning så blir det bra till slut, påpekar 

han. g 

fakta 

göran larsson 

Ålder: 59 år. 

Bor: I lägenhet i Husby i nordvästra 

Stockholm. 

Familj: Två söner och en dotter. 

Sysselsättning: Socialarbetare på 

kåren Templet. 

Hobby: Tittar på TV-serier.

aktuellt 

illustration: shutterstock 

Sebastian Stakset, 

Ann-Christine och 

Kjell Karlsten leder 

Heart Center i 

Stockholm. 

Ett center för upprättelse 

I ETT SAMARBETE mellan Frälsningsarmén 

och Sebastian Staksets organisation 

Heart of Evangelism ska ett 

”Heart center” öppnas i Stockholm. 

Med vittnesbördet om att bara ljuset 

kan besegra mörkret vill Heart Sthlm 

nå in i stadens mörkaste hörn. 

Målgruppen är människor i destruktiva 

livssituationer. Det kan vara 

ungdomar i gängkriminalitet eller i 

olika former av missbruk. Heart center 

vill erbjuda en varm och öppen mötesplats 

som utifrån en kristen grundsyn 

vill hjälpa människor till ett helt och 

upprättat liv. Major Kjell Karlsten blir 

verksamhetschef och Ann-Christine 

Karlsten leder det rehabiliterande arbetet. 

Heart Sthlm kommer att bygga på 

visionen ”Välkommen Hem – Livet med 

Jesus” och använda sig av Frälsningsarméns 

undervisningsmaterial. 

Arbetet inleddes med två bönedagar 

i början av januari. Man planerar att 

ha en lokal i Slakthusområdet i Stockholm. 

Var med och be för detta evangelisationsprojekt. 

g Christina Vauhkola 

Konfirmation 

på nytt sätt 

FRÄLSNINGSARMÉNS konfirmationsskola 

antar i år en ny skepnad. Sju söndagskvällar under 

våren möts deltagarna på zoom för undervisning 

och digital gemenskap innan det är dags för en 

förträff i Halmstad i maj och en härlig lägervecka 

på Ågesta i juni. Konfirmationslägret genomförs 

samtidigt som det nylanserade lägret SUMMER- 

CAMP där ungdomar från 16 år och uppåt deltar, 

därmed blir konfirmanderna del av en större 

gemenskap och kan komma tillbaka till samma 

lägervecka nästa år. 

Konfirmationsskolan 2021 är öppen både 

för dem som går i årskurs 8 och 9. Om inte 

lägerveckan är möjlig att genomföra kommer 

deltagarna ändå att konfirmeras med hjälp av 

digitala alternativ. g Gabriel Wahl 

Läs mer på www.fralsningsarmen.se/konfa 

Nytt EU-härbärge i Stockholm 

DEN 18 JANUARI öppnade Frälsningsarmén ett nytt härbärge för EU-migranter i Liljeholmen, 

som komplement till EU-härbärget Vinternatt i Årsta. Det nya härbärget har 35 sängplatser, 

vilket innebär att Frälsningsarmén nu kan ta emot totalt 59 personer på EU-härbärgena i 

Stockholmsområdet. 

Sedan i juli 2020 har Frälsningsarméns EU-härbärge i Årsta nya, ändamålsenliga och corona-säkra 

lokaler. Men sedan i oktober har behovet av sovplatser varit större än tillgången. Med 

det nya härbärget, som ska hålla öppet minst till i slutet av april, kan Frälsningsarmén ta emot 

det 20-talet personer som under hösten och början av vintern blivit utan sängplats. Härbärget 

finns inrymt i Liljeholmens Stadshotell på Nybohovsbacken och ingår i samma IOP (idéburet 

offentligt partnerskap) som EU-härbärget i Årsta. 

Alla sängplatser lottas ut varje dag i Korskyrkans lokaler på Birger Jarlsgatan och fördelas 

mellan Frälsningsarméns och Stockholms Stadsmissions EU-härbärgen. g Eva Gustin 

13

Påskens budskap 

förvandlar än idag 

Frälsningsarmén möter ofta människor som varit så nära själslig 

och kroppslig död man kan komma. Människor i psykisk ohälsa, 

våld, missbruk, på flykt och i ensamhet. Men Guds kärlek är 

starkare än döden. Under påskdagarna visar Gud en gång för alla 

att livet vann. Jesus förändrade världshistorien. Och han förändrar 

livet för människor än idag. 

TEXT: CARINA TYSKBO ILLUSTRATION: HELENA SHUTRICK 

14

Påskdagarna | den viktigaste livsresan 

15


PALMSÖNDAGEN inleder veckan 

före påsk, stilla veckan. På Palmsöndagen 

berättar vi om den händelse som 

också inleder adventstiden, när Jesus 

red in i Jerusalem på en åsna för att fira 

den judiska påsken med sina lärjungar 

och togs emot som kung av folket som 

jublade, viftade med palmblad av glädje 

och sjöng Hosianna. 

SKÄRTORSDAGEN firas till 

minne av den kväll när Jesus för 

sista gången äter tillsammans 

med sina lärjungar. Senare på natten 

när Jesus och hans lärjungar 

samlats i Getsemane trädgård 

grips Jesus av de romerska soldaterna. 

Han grips efter att Judas 

mot en betalning av 30 silvermynt 

har avslöjat för dem var Jesus 

fanns och gett honom en kyss 

som tecken för soldaterna på vem 

som är Jesus. 

SARAH – LYCKAD I ALLT 

Jag hade en kärleksfull familj som stöttade 

mig i allt. Jag hade gott om vänner 

och gott om fritidsintressen. Jag spelade 

i division 1 i fotboll, var väldigt duktig. 

Fotbollen var lite av min identitet. Sedan 

sökte jag i resor istället, jag flyttade till 

Indonesien och dök, åkte till Thailand, 

ville ha en ny kick och for till Vemdalen 

och blev snowboardåkare. Livet var väldigt 

gött, men samtidigt kände jag mig 

väldigt tom. Jag visste inte vem jag var. 

AMIR – STOD UPP FÖR SIN TRO 

OCH TVINGADES FLY 

På grund av min nya tro på Jesus och att 

jag hade lämnat islam fick jag stora problem 

i mitt hemland Iran. Jag behövde 

fly. Jag behövde lämna allt väldigt fort. 

Jobbet, vänner och min kära familj. Efter 

en månad på flykt genom Europa hamnade 

jag i Sverige. Jag trodde jag hade 

förlorat allt. 

RAHAT – FÖRVANDLING TILL KRISTEN 

INTE ALLTID ENKEL 

Efter min långa resa att fly från hemlandet, 

min gamla tro och bli kristen har jag 

brutit kontakten med muslimska vänner 

och släktingar i hemlandet, förutom med 

min mor. Jag har ju bytt religion vilket 

inte skulle tas väl emot av landsmännen. 

Nu vill jag leva i enlighet med det svenska 

samhället. Även här har jag bemötts 

illa av en del. Muslimska skolkompisar 

har mobbat mig för min tro och det är 

jobbigt. Man måste få känna sig trygg. 

Det är jobbigt när konvertiter inte tas på 

allvar. Jag vill att folk ska respektera min 

tro. Relationen mellan mig och Jesus är 

viktigast av allt. 

16

LÅNGFREDAG. Efter att Jesus 

gripits på natten av de romerska 

soldaterna förs han till förhör hos 

Pontius Pilatus som fattar beslutet 

att han ska dömas till döden för 

att ha gjort anspråk på att kallas 

judarnas kung. Han blir dödad 

genom att hängas på avrättningsredskapet 

korset, det vi minns på 

långfredagen. 

KAMILLA – I DET MÖRKASTE MÖRKA 

Jag präglades av ett sådant mörker och 

såg med hat både på mig själv och andra. 

Jag blev snabbt arg och slog när någon 

provocerade mig. Pappan till vårt barn 

var inte bra för oss, hamnade i kriminella 

kretsar, satt i fängelse och slogs. En gång 

sparkade han av min käke när jag hade 

vår tvååring i famnen. Det var det mörkaste 

av mörker. Sedan dog min älskade 

mamma. Jag blev körd till psyket. Det 

fanns inget hopp, jag var så förtvivlad. 

Jag bad och ropade till Gud. 

ANN – DOG INOMBORDS NÄR 

SONEN TOG SITT LIV 

År 2008 när min son skulle fylla 23 tog 

han sitt liv med hjälp av tabletter och alkohol. 

Jag hittade honom i sängen och 

han hade lämnat ett avskedsbrev efter 

sig. Han hade det psykiskt jobbigt med 

fruktansvärt mycket ångest. När han dog 

var det som om jag också gjorde det. Jag 

släppte allt, blev helt ansvarsbefriad och 

hamnade i ett svart hål. Jag självmedicinerade 

med alkohol och söp ner mig totalt. 

Fem år senare försökte jag också ta 

mitt liv. 

KIM – NÄRA DÖDEN OCH 

HELT UTRÄKNAD 

Efter år av droger, kriminalitet och behandlingshem 

tog jag oavsiktligt en överdos 

av fentanyl och förlorade medvetandet. 

Jag låg hemma på rygg i tolv timmar 

med spyor i lungorna innan jag kom till 

sjukhus med 33 graders kroppstemperatur. 

Jag sövdes ner i två veckor och kunde 

varken tala eller gå när jag vaknade. Alla 

läkare sade att det kunde ta ett halvår 

innan jag kunde gå igen. 

17


PÅSKDAGEN. Den tredje 

dagen efter Jesu död på 

korset uppstår han från 

döden. När kvinnorna kommer 

till graven är stenen 

bortrullad och Jesus är inte 

där. Kristen tro är en tro på 

uppståndelsen, vändpunkten. 

Allt det som tynger vår 

jord, som hindrar livet, som 

stänger till våra hjärtan för 

Gud och varandra rullas 

bort. 

ANNANDAG PÅSK. Jesus 

visar sig för lärjungarna på olika 

sätt och på annandag påsk hör vi 

berättelsen om hur två lärjungar 

är på väg bort från Jerusalem till 

byn Emmaus. De går och samtalar 

om det som hänt och plötsligt slår 

någon följe med dem. De förstår 

inte först vem han är, men när han 

stannar hos dem och äter, förstår 

de vem han är. 

LARS-GUNNAR – ÅTERVÄNDE 

MIRAKULÖST TILL LIVET 

Jag föll ihop i soffan på min arbetsplats 

när jag drabbades av hjärtstillestånd 

och hjärtinfarkt. När ambulansen kom 

menade en sjuksköterska att det inte var 

någon idé att försöka få liv i mig då hon 

gjort sina försök. Men jag fick en spruta 

rakt i hjärtat och vaknade till. Jag förlorade 

medvetandet igen och läkarna tog sig 

an mig, underrättade mina anhöriga som 

bad för mig i väntrummet. Morgonen efter 

kom läkarna med ett besked: ”Vi har 

gjort vad vi kan göra men i natt hände ett 

mirakel som vi inte kan förklara.” Min 

hjärna var bortkopplad i 15 minuter och 

ändå vaknade jag upp utan att ha tagit 

skada. Jesus säger ju i Matteusevangeliet 

18:19 att ”Om två av er här på jorden 

kommer överens om att be om något, 

vad det än är, så ska de få det av min Far 

i himlen.” Jag visste att det var Gud som 

gripit in och räddat mitt liv. För mig blev 

det ett bevis för Guds existens och det 

förändrade hela min tillvaro. 

STEFAN – ALLT FÖLL PÅ PLATS 

NÄR HAN FÖRSTOD 

Jag satt på tåget på väg hem och läste i 

en kristen tidning om hur en människa 

hade lärt känna Jesus. Då hände det något 

när jag slog ihop tidningen och blundade. 

Det var som om polletten plötsligt 

trillade ner och alla bitar föll på plats. 

Jag har aldrig upplevt något liknade. Jag 

blev fylld av Jesus kärlek och kände att 

jag kommit hem. Jag upplevde hur Jesus 

lyfte av allt elände från mitt tidigare liv 

och han fyllde mig med frid. När jag sen 

kom till bibelstudiet på Frälsningsarmén 

i Sala såg människor direkt att något 

hade hänt med mig! De visade mig 

i Bibeln – det var som om jag läste om 

mig själv där! Då fattade jag verkligen 

att Gud finns, att Jesus är på riktigt även 

för oss som lever på 2000-talet. Från ett 

liv i total misär med brottslighet, missbruk 

och hemlöshet så är jag nu medlem 

i Frälsningsarmén, har ett arbete och en 

egen lägenhet. Jag har dessutom fått en 

meningsfull fritid och nya vänner. Jesus 

har förvandlat mitt liv! 

INGEN LIVSVÄG ÄR ENKEL och utan hinder. 

Men för de personer vi mött i denna 

artikel har tron på Jesus inneburit en hemkomst 

till Gud och hans stora familj. De 

har fått frid och fortsätter vandra. Sahra 

hittade till tron och tjänar andra inom 

Frälsningsarmén Ung och på Kår 393 i 

Stockholm. Amir landade både i Sverige 

och hos Jesus och studerar nu till officer 

inom Frälsningsarmén och verkar 

på Vasakåren i Stockholm. Rahat gick en 

Alpha-kurs, blev aktiv politiskt och drömmer 

om att studera psykologi och arbeta 

med människor. Kamilla fann tron på 

Jesus, ett helare liv för sig och familjen och 

arbetar i kaféet på Krukmakarens hus i Visby. 

Kim blev mirakulöst återhämtad och 

reste sig och gick på ett par månader. Hans 

tro bär i allt och han är aktiv i Västerås på 

kåren och söker arbete. Ann fann tron, 

döptes och arbetar på kåren i Strängnäs. 

När depressiva perioder kommer omges 

hon av Jesu trygghet. 

Fotnot: Berättelserna är utdrag ur ”Min väg 

till Gud”, en artikelserie med vittnesbörd på 

www.fralsningsarmen.se/minvagtillgud 

18

krönika 

Medmänsklighet – när 

handling gör skillnad 

fot0: teresia jansson 

HAR DU NÅGON GÅNG upplevt att du 

fått en oväntad uppmuntran i form av en 

gåva, hjälpande hand eller en kram? Då 

har du varit föremål för en handling av 

medmänsklighet. En sådan handling är vi 

alla beroende av ibland och det kan vara 

den som gör skillnad i en svår situation. 

ENLIGT EN 

BEFOLKNINGSSTUDIE 

ENGAGERAR SIG MER 

ÄN VARANNAN SVENSK 

IDEELLT OCH DET ÄR 

ETT EXCEPTIONELLT 

HÖGT RESULTAT MED 

INTERNATIONELLA 

MÅTT MÄTT. 

Det finns fördomar om snällhet och 

ideell hjälpverksamhet om att det inte 

leder någon vart och att det gör några till 

passiva mottagare och några till uppoffrande 

givare. Välgörenhet ses inte alltid 

som något positivt särskilt inte när den 

inte ges uppifrån och ner. Men i bra välgörenhet 

och medmänsklighet möts 

människor på samma nivå och det är 

medkänslan för varandra som styr. 

I vår historia är det människor som 

engagerat sig i samhällsproblem som varit 

föregångare till den välfärdsstat vi har 

idag. Vi kan vara glada att vi lever i ett 

rikt land och kan få ställa krav på att vårt 

samhälle sörjer för sociala problem. Men 

även i Sverige finns stora utmaningar 

och många som faller mellan stolarna i 

samhällets tänkta skyddsnät. Därför behövs 

människors idéer och vilja att hjälpa 

varandra i hög grad fortfarande. 

Enligt en befolkningsstudie engagerar 

sig mer än varannan svensk ideellt och 

det är ett exceptionellt högt resultat med 

internationella mått mätt. I genomsnitt 

lägger svensken hela 18 timmar i månaden 

på ideellt arbete. Meningsfullhet och 

medmänsklighet är enligt volontärbyrån 

det som driver ideellt engagemang. 

Frälsningsarméns verksamhet bygger 

på ideellt engagemang. I Bibeln går 

tanken om medmänsklighet som en röd 

tråd. Vi är alla skapade till Guds avbild 

och den människa som kommer i vår 

väg och behöver vår hjälp ska vi visa omsorg. 

Det hör samman med det dubbla 

kärleksbudet som Jesus lär oss (Matteusevangeliet 

22:37-40). 

Under 2020 fick Frälsningsarmén 156 

nya volontärsförfrågningar via vår hem- 

Christina Vauhkola, biträdande 

divisionschef östra divisionen, 

Frälsningsarmén. 

sida. Många gjorde upptäckten att en 

viktig del av livets mening är att betyda 

något för någon annan. 

Med den kris vi upplevt av covid-19 

har behovet av medmänsklighet varit extra 

stor. Under förra årets 1 maj-tal sade 

statsminister Stefan Löfven: ”Vi går igenom 

den här prövningen tillsammans, 

som ett land. Krisen har varit en brutal 

påminnelse om att ensam inte är stark, 

att människor är beroende av varandra”. 

Om vi ska kunna möta vårt samhälles 

alla utmaningar behöver vi gå tillbaka 

till oss själva och tänka, vad kan jag göra 

för någon annan i min närhet. Vi behöver 

varandra, och just din insats kan göra 

hela skillnaden. g 

www.regeringen.se/contentassets/b3b7633f0d46406c9f865194e9637d92/svenskarnas-engagemang-ar-storre-an-nagonsin 

www.volontarbyran.org/bli-volontar 

19

Uppståndelsens liv 

TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: SHUTTERSTOCK OCH FRÄLSNINGSARMÉN 

Påskens budskap ljuder av liv och 

hopp, något som vi så desperat 

behöver i vår värld idag. På Gamla 

testamentets tid höll vi fast vid hoppet 

genom profetiorna om Messias. Genom 

åren av tystnad mellan det gamla och det 

nya testamentet höll vi fast vid hoppet 

om att Gud inte hade glömt sitt folk eller 

sina löften. Sedan blev det hoppet kött 

och blod i personen Jesus och vi fick själva 

se att Gud hade kommit ihåg sitt folks 

rop, en bekräftelse på att vårt hopp inte 

hade varit förgäves. 

Vi bevittnar en Jesus som undervisade 

och var en förebild i förlåtelse och kärlek, 

som festade med tullindrivare, åt med 

syndare, talade med kvinnor med tvivelaktig 

moral och inte fördömde någon. Vi ser 

en härlig blandning av nåd och sanning. 

Vi fångas i vördnad och förundran när Jesus 

förvandlade vatten till vin, gav syn till 

de blinda, fick de lama att gå, drev ut demoner, 

botade de spetälska, hade makt att 

styra över vinden och vågorna, och vi ser 

framför oss Guds outtömliga kraft. 

På långfredagen verkade det som om 

hoppet var ute när livet försvann ut ur 

20

generalens hälsning | påsk 

Påskens 

budskap ljuder 

av liv, hopp och 

pånyttfödelse. 

NÄR VI KVÄVS I 

MÖRKRET LYSER 

GUD UPP MED 

LJUSET FRÅN SIN 

NÄRVARO. 

Jesu kropp. Den här oemotståndliga 

mannen med fängslande liknelser, mirakel 

och insiktsfulla läror, med förmågan 

att påverka själva samhällets och människans 

innersta djup, dödades på ett kors 

och lades i en grav. Det såg ut och kändes 

som om någon hade släckt ljuset och lagt 

ett lock över vårt hopp. Då hände något 

verkligen anmärkningsvärt, livsförvandlande 

och världsförändrande: stenen rulllades 

bort, gravkläderna låg kvar i en hög 

– för Jesus levde! Ljuset var mer strålande 

än någonsin, och vårt hopp hittade nya 

höjder. 

Påsken är inte bara ett minne av något 

som har hänt i historien – utan när vi firar 

påsken påminner vi oss själva om att 

uppståndelselivet ska vara en vardaglig 

upplevelse. Den pandemi som vi upplever 

gör att det ibland känns som en långfredag 

– som om ljuset har stängts av och 

ett lock lagts över vårt hopp. Det finns 

många omständigheter i livet som kan få 

oss att känna oss så – naturkatastrofer, 

sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, drogberoende, 

konkurs, våld i hemmet, rasism. 

Jesu Kristi liv, död och uppståndelse 

påminner oss om att Gud är med oss i 

alla omständigheter, att han är större och 

kraftfullare än någon omständighet, och 

att Gud specialiserar sig på det mirakulösa 

och det omöjliga. 

När vi har gett upp på oss själva tror 

Gud fortfarande på oss. När vi känner att 

vi inte är älskade visar Gud oss Jesus. När 

vi känner att vi har gjort det största misstaget 

i våra liv ger Jesus förlåtelse. När vi 

kvävs i mörkret lyser Gud upp med ljuset 

från sin närvaro. När vi är förtvivlade ger 

Jesus oss hopp. 

Du förstår, detta uppståndelseliv är ett 

fullt, rikligt, fullständigt och helt liv. Detta 

uppståndelseliv är ett nytt liv, eftersom 

det är ett liv i Kristus och som sådant är 

det fritt från fördömelse. Detta uppståndelseliv 

börjar i samma ögonblick som vi 

accepterar Kristus som Frälsare och det 

fortsätter i all evighet. Detta uppståndelseliv 

är dynamiskt, eftersom Guds kraft 

släpps loss i oss. Förändringen börjar på 

insidan och förvandlar hur vi ser på allt. 

Den första påskmorgonen upplevde 

lärjungarna fortfarande den romerska 

ockupationen och allt som följde med 

den, men insikten om att Jesus levde och 

att varje löfte hade uppfyllts, förändrade 

allt. De hade nu en evig syn, de förstod 

att synd och död hade övervunnits, att 

Jesu kungarike verkligen var ett andligt 

kungarike och att Gud regerade över allt. 

Sådan förståelse skulle förändra hur de 

betraktade och reagerade på livet i den 

här världen eftersom Kristi härliga ljus 

strålade i deras liv och förhoppningen om 

evigheten var säkerställd. De skulle aldrig 

vara desamma igen – precis som vi aldrig 

kommer att vara desamma igen om vi tar 

emot samma uppståndelsekraft. 

Må Gud välsigna dig när du firar den 

uppståndne Kristus. Amen. 

Frälsningsarméns världsledare, 

general Brian Peddle

Fokus | volontärer 

Volontärer 

– viktiga byggstenar 

Packa matkassar, åka på läger, servera och hjälpa till juridiskt – de frivilliga 

insatserna är oräkneliga och oumbärliga för Frälsningsarméns breda sociala 

arbete. Volontärerna bidrar med kompetens och tid, och får tillbaka 

meningsfullhet och gemenskap. Hur behåller vi dem i framtiden? 

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN 

Frälsningsarmén är ett kristet trossamfund 

och en icke vinstdrivande 

organisation som traditionellt har 

byggts upp av människors idealitet och 

andliga drivkraft. Idag utförs arbetet bara 

delvis med hjälp av ideella insatser, en 

situation som delas av många föreningar, 

organisationer och kyrkor som länge 

tappat i antal trogna och återkommande 

medlemmar och frivilliga. Samtidigt 

finns i samhället ett nyvaknat intresse för 

att göra en insats som volontär. De frivilliga 

kan därför vara hängivna uppgiften 

men oerfarna om kyrkan, något som kan 

komplicera men också vara en tillgång. 

Kjell Karlsten, verksamhetschef för 

Heart Sthlm, Ewa-Marie Kihlagård, 

ansvarig för Frälsningsarmén Ung, 

Ann-Christin ”Anki” Thunman, verksamhetsutvecklare 

för Jesaja 58 i Göteborg, 

Birgitta Gustavsson, volontäransvarig 

på Frälsningsarméns sociala center 

i Stockholm och Pernilla Ålöw, familjekonsulent 

i Eksjö kår, har genom åren 

mött volontärer på olika sätt. 

Ewa-Marie och Kjell menar att det 

I SAMHÄLLET FINNS 

ETT NYVAKNAT 

INTRESSE FÖR ATT 

GÖRA EN INSATS 

SOM VOLONTÄR. 

tidigare var självklart att en medlem 

eller soldat i Frälsningsarmén var aktivt 

engagerad på ideell basis. Guds rike 

och Frälsningsarmén bygger på idén att 

människor utifrån brinnande engagemang 

och inre motivation jobbar för ett 

högre syfte, för medmänniskor, för Gud. 

— Det var bara så man levde. En del 

gjorde en frivillig insats som nästan motsvarade 

heltid, andra gav några timmar i 

veckan eller månaden, menar Kjell. 

För Ankis arbete i Göteborg är frivilliga 

insatser helt nödvändiga. På gatan, 

Migrationsverket, kriminalvården, i arbetet 

mot människohandel och för kvinnor 

i utsatthet samt i det senaste arbetet 

i Bergsjön. 

— Volontärerna är ovärderliga byggstenar 

som ger och som får tillbaka. Min roll 

är att se till att vi gör så mycket gott det 

bara går. Vi välsignar vårt samhälle tillsammans, 

säger Anki. 

Birgitta märker att frivilliga söker sig 

till Frälsningsarméns sociala center av olika 

anledningar. Man kan vara nyfiken, gå 

en utbildning inom området och vilja prova 

på, men även pensionärer som vill göra 

något betydelsefullt av sin tid hör av sig. 

— Alla passar inte ute i kaféet i mötet 

med personerna i utsatthet. Någon kanske 

ska vara mer i bakgrunden och packa 

matkassar. Men vi har plats för alla och vi 

behöver alltid fler, säger hon. 

Pernilla har sett flera pensionärer genom 

åren som i barngrupperna i Eksjö 

och på läger fungerat som ”extramormor” 

och fått betyda mycket. 

— När ekonomin inte tillåter en extra 

anställd kan volontären betyda massor. 

Och den som hjälper oss får känna sig 

22

Gabriella Högstedt är 

frivillig scoutledare i 

Krokeks kår. 

Safe Havens arbetar 

med stöd och skydd 

för personer som 

utsatts för människohandel. 

Här finns 

frivilliga juriststudenter 

som hjälper till. 

Frivilligarbetarna 

Liljana och Arja tar 

hand om bröd inför 

matutdelningen till 

behövande i Norrköpings 

kår. 

Maj är pensionär 

och medlem i kåren 

i Halmstad. Hon och 

väninnan Eva bidrar 

med barnkläder till 

välgörenhet. 

Utifrån en egen uppväxt med 

missbruk ville frisören Sandra 

Eriksson göra något gott. Här 

klipper hon personer i utsatthet 

gratis på Frälsningsarméns 

sociala center. 

Karine Sedrakani, 

glad volontär på FA 

Bistånd. 

23


PELLE THEILAND, 

56 ÅR, NÄSSJÖ. 

— Jag har varit frivillig 

scoutledare i 40 år här 

på kåren, privat arbetar jag som datakonsult. 

Numera är jag även stugfogde för 

kårens scoutstuga. Scoutgruppen tar fyra 

timmar plus förberedelse varannan vecka, 

rollen som fogde kräver runt en helg i 

månaden. Två veckor av min sommarsemester 

går dessutom till scoutläger, som 

jag ser fram emot varje år. Jag får bra 

uppbackning och nödvändiga utbildningar 

av kåren. Den som tar in frivilliga behöver 

förankra det i övriga gruppen så att rollerna 

är klara. Just nu finns två föräldrar med 

oss som medhjälpare – jättekul. Det är 

en enorm kick att se ungdomar växa och 

det ger så mycket tillbaka. Dessutom har 

jag lärt känna väldigt mycket folk i hela 

landet, både inom och utanför Frälsningsarmén. 

CLARY ERIKSSON 

BERGSTRÖM, 

60 ÅR, 

STOCKHOLM 

— Sedan ett år hjälper 

jag till på Frälsningsarméns 

sociala center vid Hornstull. Jag är 

fortfarande i arbetslivet men brukar ta ledigt 

någon dag i månaden för att vara här. 

Att hjälpa andra i nöd är nog mitt kall, jag 

blir glad och stolt och känner mig behövd. 

Jag kommer själv från en missbrukande 

familj. Centret gör ett fantastiskt jobb 

och är vänliga och glada, jag får bra instruktioner 

och hjälp om det behövs. Som 

volontär här tycker jag man ska prova på 

att vara med ett par dagar och känna efter, 

det kan upplevas tufft med all utsatthet. 

Var vänlig och hjälpsam, ge människor 

ett glatt ansikte och ta dig tid att prata en 

stund med besökaren. Volontäruppdraget 

har lärt mig att inte ta dagen för given och 

inse hur bra jag själv har det. 

I STORT SETT ALLA 

UPPGIFTER SOM 

UTFÖRS AV EN 

ANSTÄLLD I FRÄLS- 

NINGSARMÉN KAN 

UTFÖRAS AV EN 

IDEELL OM BARA 

RÄTT KOMPETENS 

FINNS. 

behövd och uppskattar att komma i 

funktion, menar hon. 

I stort sett alla uppgifter som utförs av 

en anställd i Frälsningsarmén kan utföras 

av en ideell om bara rätt kompetens 

finns. Och fler utanför Frälsningsarmén 

skulle kunna involveras. Anki betonar att 

rätt person på rätt plats är väldigt viktigt. 

Det bör finnas en uppgift för alla som 

önskar men det kan behövas hjälp att 

hamna rätt. 

— Ja, vi har haft många volontärer med 

alla möjliga begränsningar; fysiskt, psykiskt, 

intellektuellt. Men det går alltid 

att hitta en funktion där man kan bidra, 

säger Kjell. 

Alla pekar på att den frivillige måste få 

tydliga riktlinjer och tidsramar. Erfarenhet, 

engagemang, att personen är pålitlig och 

ansvarsfull är viktigt, men också att personen 

har en villighet att lära om det behövs. 

Och förstås glädjen inför uppgiften. 

— Det är viktigt att personen är trevlig 

mot dem vi möter. De måste kunna ta instruktioner 

och vara öppna för att arbetsledas, 

säger Pernilla. 

Även om volontären inte är troende 

själv är sympatin med Frälsningsarmén 

och dess värderingar ett måste. Frälsningsarmén 

ger generellt inte gåvor till 

frivilliga men uppmuntran och eventuella 

kurser kan vara en viktig nyckel till 

Markus Rylander 

(till höger om Abdi 

Ahmed) arbetar 

på bank och tillhör 

Frälsningsarmén Söderkåren. 

En period 

engagerade han sig i 

FFA, Football for all, 

ett integrationsverktyg 

inom Frälsningsarmén 

med inriktning 

på ensamkommande 

flyktingungdomar. 

att behålla dem länge. Viktigt är också 

att inte lämna volontären ensam i början 

utan arbeta tillsammans eller skapa ett 

team runt personen. 

— Man bör inte heller förvänta sig för 

mycket – en volontär är där minst lika 

mycket för sin egen skull som för uppdragets, 

påpekar Kjell. 

För att se vilken erfarenhet, kunskap 

och möjlighet personen har bör alla volontärsamarbeten 

börja med ett samtal. 

Sedan startar man på prov en period och 

följer upp. Birgitta betonar att den ordinarie 

personalen måste vara beredd att 

lägga ner både tid och energi på volontärerna. 

— Ska man få någon att satsa mer 

24


långsiktigt krävs det att man tänker längre 

än att man fått en snabb extra resurs. 

Det är inte säkert att alla återkommer, 

men man måste få pröva. Och ska vi få 

nya volontärer behöver vi sälja in oss och 

Frälsningsarmén så bra som möjligt, lyfta 

det positiva. 

Ewa-Marie håller med och pekar på att 

volontären blir del av något större och får 

möjlighet att göra skillnad. Frälsningsarmén 

finns i många länder och världen behöver 

hopp. För en ung person på väg ut 

i arbetslivet är uppdraget dessutom en fin 

möjlighet att få erfarenhet och skaffa sig 

en bra referens. 

Hur ska då Frälsningsarmén attrahera 

fler volontärer för framtiden? Kjell 

tror att kårledare, verksamhetschefer och 

liknande främst måste ta på sig ”möjlighets-glasögonen”. 

Han hänvisar till Jesus, 

som pekar på att många sysslolösa gärna 

vill hjälpa till, men aldrig blir lejda – ofta 

därför att ingen frågat dem eller inte sett 

potentialen. Ledare kan även uppleva det 

som enklare att göra saker själva och behålla 

kontrollen. 

— Det finns ledare som tar på sig ansvar 

i en sorts strävan att bevisa sitt värde 

och sin duktighet. Att andra gör arbetet 

lika bra eller bättre kan upplevas som ett 

hot. Men det är viktigt att träna andra 

och lämna över ansvar. Så kan man gå vidare, 

utveckla verksamheten och ta sig an 

nya utmaningar, säger han. g 

Fakta 

*VOLONTÄR, av franskans volontaire, 

frivillig. Kan arbeta i Sverige, utomlands, 

via företag, i exempelvis organisation, 

förening eller kyrka. 

* ”HANDBOK FÖR VOLONTÄRER”, 

Frälsningsarméns riktlinjer för hur man 

bygger upp och sköter ett frivilligarbete, 

ger råden: Ta referens, börja på prov och 

följ upp, var tydlig med uppdraget, med 

att ingen ersättning utgår, att Frälsningsarmén 

är en kristen kyrka och med drogpolicy 

och andra riktlinjer. Begär utdrag ur 

polisens belastningsregister om personen 

ska verka bland barn och ungdomar. Ge 

god introduktion, låt volontären få finnas 

i ett team. 

25

26 

För Madeleine är det viktigt 

att yrkesval och passion går 

hand i hand, det är därför 

hon snabbt hamnade i den 

ideella sektorn.

personligt | Madeleine Sundell 

Att brinna hållbart 

Hon ger 100 procent i det hon jobbar med och det är ofta full fart när man ser henne. 

Att Madeleine Sundell skulle klara av att vara hemma och vara mammaledig, 

säger hon, var det många som inte trodde. Det är för att de inte vet hur hon är, 

menar Madeleine. Hon är alltid nyfiken, engagerad och entusiastiskt i det hon gör 

och ÄR alltid där hon ÄR. 

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH PRIVAT 

När Madeleine går hem från jobbet 

tar hon inte jobbet med sig hem, 

när hon har semester har hon semester 

fullt ut och nu när hon var mammaledig 

så var hon det med samma nyfikenhet, 

engagemang och entusiasm som 

i allt annat hon gör. Men dottern, menar 

hon, har vänt hennes liv lite rakt upp och 

ner. Kanske kan hennes karriär summeras 

i att vara mamma och ha ansvar för 

att förvalta ett litet barns rättigheter. 

— Jag har alltid tyckt om att upptäcka 

saker och sagt ja till varje sammanhang, 

som att åka på läger, att skramla till barnhem 

i Lettland, att själv åka på min första 

utlandsresa utan föräldrar. Och drömmen 

var alltid att upptäcka och se andra 

delar av världen. Det var mitt möte med 

fattigdom och utsatthet i Baltikum och i 

Afrika som formade mig i mina studieval 

och val av karriär. 

Det var kombinationen av att själv 

komma från en trygg uppväxt och familj 

i Nässjö samtidigt som hon såg hur trasig 

världen var och människors utsatthet, 

som tände hennes passion och glöd. 

Direkt efter gymnasiet var hon volontär 

i USA på Salvation Army Social Services 

utanför Chicago. Där såg och förstod 

Madeleine att Frälsningsarmén kan göra 

skillnad på riktigt. I USA finns inte samma 

sociala skyddsnät som i Sverige, så 

Frälsningsarmén har en mycket större 

uppgift att hjälpa fattiga och utsatta. 

Madeleine fick vara med en frälsningsofficer 

som arbetade som polis-kaplan, 

med egen ”polisbil”. Gjorde polisen stora 

tillslag så ryckte även denna polisbil ut 

och var på plats. 

— Sherley var den som gav nallebjörnar 

till barn, samtalade med kvinnor och 

var den trygga personen på plats, berättar 

Madeleine. Jag tänkte; Wow, vilken 

funktion att som kristen ideell aktör få 

vara med vid situationer där människors 

liv slås i spillror och få vara ett lyssnande 

öra och en röst för hopp och trygghet. 

Det sporrade mig mycket och jag såg hur 

man kan spela roll genom att vara professionell 

och nätverkande på en kristen 

värdegrund och vara just där man gör 

mest skillnad. 

Efter halvåret i USA reste hon med ett 

”work and holiday”-visum till Australien. 

Madeleine menar att kanske var det där 

hon själv fick erfarenhet av arbetsexploatering, 

när hon fick slita på vingården i 

Australien. Madeleine är idag jurist och 

arbetar som nationell samordnare på 

Frälsningsarmén i arbetet mot människohandel. 

Yrkesvalet och arbetsplatsen 

beror mycket på de orättvisor hon fick se 

runt i världen i unga år. Hon valde att bli 

jurist och att arbeta med juridiken som 

ett verktyg på fältet, nära människor som 

behöver äga sina rättigheter. När man 

kommit så långt som in i domstolsprocessen 

så har ju det värsta redan skett, 

menar hon. 

— Jag tycker det är viktigt att ens yrkesval 

går hand i hand med ens passion, därför 

hamnade jag också snabbt i den ideella 

sektorn och i fältarbete utomlands. 

Hennes fältarbete började redan under 

studietiden på Handelshögskolan vid 

Göteborgs Universitet. Då var Madeleine 

scoutledare och en dag tog en av ledarna, 

Birgitta Lindgren, henne åt sidan och sa; 

”Vi ska starta en scoutgrupp och börja 

arbeta med barnkonventionen i Zimbabwe!” 

En kommunal skola i Göteborg 

27

personligt | Madeleine Sundell 

hade ett utbyte med en skola som drevs 

i Frälsningsarméns regi i Harare, Zimbabwe. 

Under fem års tid reste Madeleine 

flertalet gånger till Chiedzaskolan för att 

jobba med skolpersonal, lärare, scoutledare, 

scouter och elever om barns rättigheter. 

Detta var under en av de svåraste 

tiderna i landet, det var brist på mat och 

lärarna fick inte ut sin lön. 

— Och mitt i allt detta fanns det kontinuerliga 

utbytet med denna skola, vi 

förstod att vi kunde vara med och göra 

skillnad och förmedla hopp. Utöver rättighetsarbetet 

möjliggjorde utbytet uppbyggnad 

av skolbibliotek, toaletter och 

dagliga skolmåltider. Vi utbildade lärarna 

och pratade om barns rätt till sin egen 

framtid, att få drömma. 

Scoutverksamheten och skolan drog 

nytta av varandra, barnen ville gå till 

skolan, de fick äta sig mätta på skolan. I 

projektet skrevs också barnboken, ”Zimbabwes 

framtid”, en av de första barnböcker 

som trycktes i landet på väldigt 

länge. Mycket tack vare sitt engagemang 

i Zimbabwe blev Madeleine nominerad 

till ett ledarskapsstipendium, som hon 

senare fick ta emot av Sveriges kung. 

— Stipendiet handlade om värdebaserat 

ledarskap. Man fick det utifrån kriterierna 

av att ha omsatt sitt mod, omtanke 

och handlingskraft genom att ha gjort 

skillnad. 

Madeleine valde att rikta fokus mot 

alla de barn, scouter och lärare i Zimbabwe 

som varit med i projektet och när 

skolan något år senare skulle fira 100 år 

lyckades de få dit Sveriges ambassadör 

och ett stort diplom med gratulationer 

till 100-årsjubileet, tillönskat och signerat 

av självaste Kung Carl XVI Gustaf. 

— För dem så var det stort. Och för mig 

att stå där i 35 graders värme och se när 

ambassadören lämnar över diplomet till 

en tårfylld rektor omgiven av hundratals 

hurrande barn, var det ett av de största 

ATT HA BLIVIT MAMMA 

ÄR DET STÖRSTA SOM 

HÄNT, DET GÖR ATT 

JAG FÅR DISTANS TILL 

VEM JAG ÄR OCH DET 

KNYTER IHOP ALLA DE 

BARN JAG TRÄFFAT PÅ 

MINA RESOR, ATT SJÄLV 

FÅ BLI EN FÖREBILD. 

Madeleine försöker alltid 

ta sig tid för sina intressen, 

sina vänner och inte minst 

sin familj, dottern Charlie 

och sambon Erik. 

Madeleine tillsammans med deltagare 

på ledarskapsinstitutet i Etiopien. 

ögonblicken i livet. Jag åker dit och växer 

själv som människa och får möjlighet 

förmedla det lilla jag har lärt mig. 

Allt för att en scoutledare i Göteborg 

såg henne och drog henne med. Hon 

menar att hon var lyhörd och nyfiken och 

att det gör att man ibland kan göra rätt 

saker vid rätt ögonblick. 

Efter sin jurist kandidat-examen och 

det extra halvåret för att få en internationell 

Master of Law-examen har Madeleine 

Sundell varit engagerad i scoutrörelsen, 

startat eget företag, arbetat på AB 

Volvo, domstol och på FNs huvudkontor 

i Geneve, där hon trodde att hon kunde 

få till en förändring och göra skillnad. 

— Men jag var alldeles för naiv och 

blåögd, säger hon. FN är som ett byråkratiskt 

monster, där många tyvärr enbart är 

intresserade av makt. Jag märkte att blir 

jag kvar här för länge så kommer mitt engagemang 

att slockna. 

Hon ville ut igen, komma nära människorna 

och hittade snart möjligheter. 

Hon var åter med scoutrörelsen i Zimbabwe, 

hon var i Burundi i ett kvinnoprojekt 

via Postkodsstiftelsen, hon var 

på ett ledarskapsinstitut i Etiopien, i ett 

fredsprojekt med Scouterna i Saudi-Arabien 

och under fotbolls-VM i Sydafrika 

åkte hon med AB Volvos CSR-arbete i 

Johannesburg och Kapstaden. Skolorna 

var stängda under hela VM, eftersom lokalerna 

behövdes för själva VM-arrangemanget 

och för att inte barn skulle driva 

omkring ensamma när deras föräldrar

När Kung Carl XVI Gustaf ville träffa Madeleine igen för att se vad som hänt med stipendiaten, 

valde Madeleine att ta emot honom på Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla. 

jobbade hade olika företag och organisationer 

arrangerat dagcenter för barnen. 

— Sydafrika var nog det land där jag 

upplevde störst otrygghet. Och det var 

där jag kom i kontakt med människohandel 

för första gången, i Kapstaden. På 

det dagcenter jag var, mitt i Kapstaden 

i en kyrklig lokal kommer det in någon, 

som ger information om att det finns en 

person som försöker sälja barn för 500 

Rand. 

När hon 2013 började arbeta för Frälsningsarmén 

var det barnfrågorna och 

konceptet ”I Trygga Händer” hon började 

med. 

— Det var min väg in och min ambition 

i att få vara kyrka för de mest utsatta, 

med en tydlig professionalism. Sedan, 

2014, startade Frälsningsarmén sitt nationella 

arbete mot människohandel som 

en strategisk viktig nationell fråga för social 

rättvisa. 

För en som möter Madeleine kan det 

vara svårt att förstå hur hon hinner med 

allt och orkar med allt hon gör, men hon 

har sina knep för att brinna hållbart. Dels 

är det hennes nyfikenhet och viljan att 

lära sig. Hon har alltid sett till att omge 

sig med mentorer, personer som gått före 

henne, ofta starka kvinnor som hon kan 

se upp till och fråga om råd, som scoutledarkollegan 

Birgitta Lundgren i Göteborg, 

kommendör Ingrid Lindberg, som 

nyligen lämnat denna värld, de ledare 

hon arbetade med i USA och nu senast 

i rollen att vara en hållbar förälder så har 

hon bland annat prästen Ulrika Stigberg 

som förebild. 

— Att ha blivit mamma är det största 

som hänt, det gör att jag får distans till 

vem jag är och det knyter ihop alla de 

barn jag träffat på mina resor, att själv få 

bli en förebild. Mina prioriteringar och 

min värld har vänts upp och ner, men 

det är samma röda tråd, engagemanget 

och nyfikenheten. Och jag ser nu ännu 

mer hur självklart det är att vuxna måste 

ge barn skydd och trygghet. Jag kan inte 

göra allt, jag måste hålla i längden. Jag 

försöker alltid ta mig tid för mina intressen, 

mina vänner och min familj. Att ha 

tid för återhämtning och reflektion. För 

det är just då som lågan hålls vid liv och 

jag kan brinna mer hållbart. g 

fakta 

Madeleine Sundell 

Familj: Sambon Erik och dottern 

Charlie (15 månader). 

Bor: På Kungsholmen, 

Stockholm. 

Yrke: Jurist, arbetar som 

nationell samordnare mot 

människohandel på Frälsningsarméns 

huvudkontor. 

Fritidsintressen: Natur, familj 

och vänner. Skidåkning när det 

finns snö och tid. Semesterresor 

i ett liv före och efter 

corona. Drömmer om att bli 

vinterbadare. 

Boktips: Klassikerna Dag Hammarskölds 

”Vägmärken” eller 

”En stund på jorden” av Vilhelm 

Moberg. 

Favoritmat: Italienskt och 

skaldjur! Nya favoriten är 

hemmagjord löjromspizza och 

gärna med Kalixlöjrom. 

Gör mig glad: Vänner, tulpaner, 

lakrits och choklad. 

Gör mig ledsen: Pandemier, 

orättvisor, fattigdom, kriminalitet. 

29

världen | Nederländerna 

Efter jordbävningen 

– återställa och förbättra 

Kommer du ihåg den stora jordbävningen som slog till mot Nepal år 2015? 

Frälsningsarmén var delaktig i det akuta hjälparbetet som genast drog igång, 

men det fanns mer att göra i landet än att bara återställa allt som det var förut. 

Just nu pågår ett projekt som vuxit fram sedan jordbävningen och som ska ge 

människor en möjlighet att själva förändra sin livssituation till det bättre. 

TEXT: LENA WICKBERG FOTO: SALVATION ARMY IHQ 

30

världen | | liberia nepal 

Efter sex år har det 

mesta byggts upp i 

Dhading men mycket 

återstår också att 

göra. 

För sex år sedan drabbades Nepal av 

en kraftig jordbävning. Det var ett 

dråpslag för landets befolkning. 

9000 människor dog och mer än 23 000 

skadades. Ännu fler förlorade sina hem 

och sina arbeten. Många hade det svårt 

nog redan innan katastrofen, och stod 

plötsligt helt barskrapade. 

Efter jordbävningen var Frälsningsarmén 

tillsammans med andra organisationer 

på plats för att hjälpa befolkningen. 

Man delade ut tält, filtar och mat, byggde 

tillfälliga hus, anlade toaletter, organiserade 

flyktingläger och försåg familjer 

med kläder och skolmaterial. 

Det stod snabbt klart att vägen tillbaka 

till det normala var lång – och att ”det 

normala” för många var ett liv i fattigdom 

och misär. 

Med den vetskapen kom en vilja att 

inte bara återställa, utan även förbättra. 

Parallellt med det akuta arbetet växte ett 

projekt fram för att ge deltagarna större 

möjligheter till försörjning, bättre hälsa 

och mer motståndskraft mot naturkatastrofer. 

För jordbävningar är inte det 

enda som ofta drabbar Nepal. Som alla 

bergsområden finns här alltid risk för 

jordskred och översvämningar, som kan 

vara lika förödande för den som drabbas. 

Dhading, väster om Katmandu, var ett 

av de områden där effekterna av jordbävningen 

var som störst, både de synliga, 

som nedfallna byggnader och förstörda 

vägar, och det som inte syns lika tydligt, 

framförallt det som gällde människors 

försörjning. 

Här klättrar städer, byar och gårdar på 

PARALLELLT MED 

DET AKUTA ARBETET 

VÄXTE ETT PROJEKT 

FRAM FÖR ATT GE 

DELTAGARNA STÖRRE 

MÖJLIGHETER TILL 

FÖRSÖRJNING, 

BÄTTRE HÄLSA OCH 

MER MOTSTÅNDS- 

KRAFT MOT 

NATURKATASTROFER. 

31

världen | xxx 

Efter jordbävningen 

var Frälsningsarméns 

projektledare på plats 

för att hjälpa befolkningen. 

branta bergssluttningar, omgärdade av 

bergstoppar på över 7000 meter. Nästan 

alla som bor här försörjer sig på jordbruk, 

en betydande del saknar tillgång 

till rent vatten, inte alla har en fungerande 

toalett att tillgå och fattigdomen 

är utbredd. De flesta har inte någon utbildning 

att tala om, och många kan inte 

läsa. Jordbävningen var ett dråpslag för 

många av dem: familjemedlemmar skadades 

eller dog, hus och åkrar förstördes 

och möjligheten att försörja sig försvann 

i ett enda slag. 

Men redan innan jordbävningen fanns 

det alltså stora behov av utveckling i området. 

Invånarna var också mycket positiva 

till förnyelse och var mycket medvetna 

om vilka förändringar som skulle behövas. 

Därför var det i Dhading som Frälsningsarmén 

startade upp det fortsatta 

arbetet några år efter den stora jordbävningen. 

500 familjer valdes ut att delta. Det 

var de som hade drabbats värst, och som 

hade minst möjligheter att själva kunna 

förbättra sin situation. 

Det viktigaste, enligt familjerna själva, 

var att öka deras möjligheter till försörjning. 

Mer inkomster skulle ge dem möjlighet 

att ta tag i de verkliga problemen 

som hälsovård och tillgång till rent vatten. 

Nästan inga hushåll hade till exempel 

separata badrum, och de flesta uppgav 

att det hängde på att de helt enkelt 

inte hade råd. 

Alltså prioriterades yrkesutbildning 

och träning i nya jordbruksmetoder i det 

nya projektet. Jordbruket i det bergiga 

landskapet är svårt att modernisera och 

kräver mycket mankraft, men det finns 

500 FAMILJER VALDES 

UT ATT DELTA. DET 

VAR DE SOM HADE 

DRABBATS VÄRST, 

OCH SOM HADE MINST 

MÖJLIGHETER ATT 

SJÄLVA KUNNA 

FÖRBÄTTRA SIN 

SITUATION. 

ändå nya metoder som kan användas och 

som leder till större skördar. 

Ett ganska enkelt sätt att öka inkomsterna 

är att odla grödor för försäljning. Det är 

32

En glad lokalbo har fått 

ett nytt, tillfälligt hus efter 

jordbävningen. 

världen | nepal 

Traumabehandling och stresshantering 

lärs ut till dem som 

bor i ett tillfälligt flyktingläger. 

en tanke som inte är så vanlig i området, 

eftersom man oftast tänker sig att det som 

ska odlas är sådant som både kan ätas av 

familjen och sedan säljas på marknaden. 

Att odla något enbart för försäljning kräver 

nytänkande, något som kan vara svårt i ett 

mycket traditionellt område. 

Djurhantering är också något som kan 

ge goda inkomster, och träning i uppfödning 

av höns, getter, grisar och kor stod 

också med på schemat, tillsammans med 

utbildningar till skräddare, elektriker, 

rörmokare, repslagare och snickare. Det 

ses som en tillgång att någon i hushållet 

har ett yrke vid sidan av jordbruket, men 

det ses främst som en extra inkomst, och 

familjerna fortsätter ändå att odla och 

föda upp djur. 

Till allt detta kommer ett stort behov av 

tillgång till rent vatten, samt kunskap om 

hygien och hälsa, och sådan träning fick 

också bli en del i projektet. De allra flesta 

familjer har egen toalett, vilket är mycket 

positivt, även om många av dem behövde 

repareras eller till och med byggas om 

efter jordbävningen. Däremot råder det 

brist på vatten i området. Därför är det 

extra noga att invånarna lär sig hur man 

hanterar det, till exempel hur viktigt det 

är att koka vattnet innan man dricker det, 

eftersom det kanske inte alltid är helt rent. 

När coronapandemin rullade in över 

världen påverkades naturligtvis även Nepal, 

och arbetet där. Vissa aktiviteter fick 

skjutas upp, och kommer att utföras så 

fort det går, medan annat har kunnat 

fortsätta. 

Tack vare olika organisationer kunde 

befolkningen i Nepal snabbt få hjälp med 

det mest akuta efter jordbävningen. Folket 

i Dhading har sedan dessutom kunnat 

bygga vidare på det, och kan se fram 

emot ett liv som inte bara är tillbaka där 

de var innan katastrofen, utan bättre. g 

fakta 

Den 25-26 april 2015 inträffade 

flera kraftiga jordskalv i Nepal. 

Skalven förstörde byggnader 

och skadade vägar och 

telekommunikationer i ett stort 

område som omfattade huvudstaden 

Katmandu och Pokhara. 

Många tusentals människor 

omkom, skadades eller blev 

hemlösa efter skalven som 

också omfattade närliggande 

områden i grannländer. 

(källa Krisinformation.se) 

33

Barnhörnan 

BARnhörnan 

Välkommen till 

Barnhörnan, 

platsen för dig som 

är eller tänker 

som ett barn. 

Här hittar du 

spännande fakta, 

bibelberättelser, 

kluringar och 

massa annat kul. 

foto: shutterstock 

TEXT: GABRIEL WAHL 

Dagens 

ord 

s 

Hopp 

Hoppa är något man kan göra på en 

studsmatta, men hoppas är något vi gör 

i våra hjärtan. Att hoppas betyder att 

man önskar att något bra ska hända i 

framtiden. Vi kan hoppas på olika saker: 

att klara ett prov, att favoritlaget ska 

vinna eller att det ska bli fred på jorden. 

Det är inte alltid det vi hoppas på händer, 

men att inte tappa hoppet är väldigt 

viktigt. Om vi har hopp för framtiden så 

mår vi bättre och hoppet hjälper oss att 

kämpa för att saker ska lösa sig. Påsken 

är en högtid då vi firar hoppet! 

Dagens bibelord 

EFTER ATT JESUS hade dött på korset 

tog en man som hette Josef ner hans 

kropp och lindade in den i fina tyger, 

sedan lades kroppen i en grav som var 

uthuggen ur en klippa och en stor sten 

rullades fram för att täcka ingången. Det 

var på långfredagen. 

Två dagar senare, på söndagen som 

vi idag kallar för påskdagen, gick Maria, 

Maria och Salome till graven för att 

smörja Jesu kropp med välluktande oljor 

och kryddor. På vägen funderade de på 

hur de skulle kunna flytta på den tunga 

stenen, men när de kom fram så trodde 

de inte sina ögon: stenen var inte kvar! 

Plötsligt stod det två män i skinande 

kläder framför dem, kvinnorna blev rädda 

men männen sa: ”Varför söker ni den 

levande här bland de döda? Han är inte 

här, han har uppstått”. 

Vad kan 

vi lära 

oss av 

bibelberättelsen? 

BERÄTTELSEN om hur Jesus vinner över 

döden är en berättelse full av hopp, om 

ljuset som vinner över mörkret. I år har 

vintern för många känts extra lång och 

mörk eftersom världen har varit drabbad 

av en hemsk pandemi, och när vi är mitt 

i jobbiga situationer kan det vara lätt att 

tappa hoppet. Men efter vintern kommer 

våren igen och naturen väcks till liv 

av solens strålar. På samma sätt kan det 

bli vår i våra liv, när Jesus ljus kommer 

in kan även de mörkaste situationer bli 

bättre. 

34

1. Dymmelonsdag, 2. Gul, 3. Ett ägg, 4. Mose, 5. 10 miljoner liter, 6. Dublin, 7. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, 8. En tredjedel av världens befolkning, 9. 6 miljoner, 10. Lukas, Utslagsfråga: 30 844 800 

Tips! 

Vill du veta vad som händer för barn 

och unga inom Frälsningsarmén så 

kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. 

Där berättar vi om läger 

och andra spännande aktiviteter. 

Gå in på fralsningsarmen.se/ung 

för att registrera dig! 

Dagens 

skämt: 

Varför var äggen 

så billiga? 

Det var 

äggstrapris 

’ 

färglägg! 

Utmana familjen 

och se vem som 

kan få flest rätt i 

vårt påsk-quiz! 

Påsk-quiz 

Påskveckan kallas för Stilla veckan, men vad har onsdagen i Stilla veckan för namn? 

Klockonsdag 

Sorgonsdag 

Dymmelonsdag 

Palmonsdag 

Vilken färg har med påsken att göra? 

Gul 

Grön 

Röd 

Blå 

Världens mest likeade bild på Instagram har över 50 miljoner likes, 

vad föreställer bilden? 

Ett kors 

Ett ägg 

En kyckling 

Den sista måltiden 

Den judiska påsken, pesach, firas till minne av att israeliterna lämnade fångenskapen i 

Egypten. Vem ledde uttåget ur Egypten? 

Jesus 

Abraham 

Mose 

David 

Ungefär hur mycket påskmust dricker svenskarna per år? 

4 miljoner liter 16 miljoner liter 

10 miljoner liter 21 miljoner liter 

I vilken stad inträffade det så kallade Påskupproret år 1916? 

Wien 

Berlin 

Prag 

Dublin 

På kyrkomötet i Nicacea år 325 beslutades vilket datum påsken ska infalla varje år, 

vilket är någon gång mellan 22 mars och 25 april. När infaller påsken? 

Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen 

En vecka efter att den första påskliljan blommat 

50 dagar efter fastan inletts 

När månen passerar jorden för fjärde gången på året 

Ungefär hur stor del av världens befolkning firar påsk? 

Alla firar påsk 

En tredjedel av världens befolkning 

Hälften av världens befolkning En fjärdedel av världens befolkning 

Hur många ägg äter svenskarna per timme under påskaftonskvällen? 

500 000 3. 4 miljoner 

2.5 miljoner 4. 6 miljoner 

Vilket av följande är inte ett namn på en av Jesu lärjungar? 

Tomas 

Matteus 

Lukas 

Andreas 

Utslagsfråga (närmast rätt svar vinner): Hur många sekunder är det mellan påskdagen 

år 2020 och påskdagen år 2021? 

Läs svaren i spegeln! 

35

ibel & bön 

Vi börjar nu en artikelserie 

i fyra delar om 

de fem tjänstegåvorna 

och ledarskap utifrån 

APEST-modellen. 

Den utgår ifrån Bibelns 

fem tjänstegåvor och 

betonas i Frälsningsarméns 

vision för de 

närmaste fem åren; 

Välkommen hem – 

livet med Jesus. 

Apostel 

BYGGA 

• Nya vägar 

• Nya människor 

• Nya platser 

• Utveckling 

Profet Evangelist Lärare Herde 

LYSSNA 

• Bön och tillbedjan 

• Söka Gud 

• Vägledning 

• Social 

rättvisa 

BERÄTTA 

• Bjuda in 

• Vardag och fest 

• Presentera Jesus 

• Leda till 

omvändelse 

VÄXA 

• Smågrupper 

• Undervisning 

• Delaktighet 

• Ledarskap 

ÄLSKA 

• Se människan 

• Identifiera och 

möta behov 

• Gemenskap 

• Stöd och 

omsorg 

APEST förlöser 

Jesu kraft i kyrkan 

TEXT: EVA GUSTIN FOTO: UNSPLASH OCH FRÄLSNINGSARMÉN 

APEST står för de fem tjänstegåvorna 

enligt Efesierbrevet 4:11-12 (på engelska 

Apostel, Prophet, Evangelist, Shephard, 

Teacher): ”Och han gav några till apostlar, 

andra till profeter, andra till evangelister och 

andra till herdar och lärare, för att utrusta de 

heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp 

Kristi kropp” 

I Frälsningsarméns vision ”Välkommen 

hem” betonas att alla kan hitta sin 

plats i APEST-modellen och att hela 

Kristi kropp behöver vara i funktion i 

församlingsarbetet. 

— Tjänstegåvorna handlar om Jesus. 

Han var dem alla: ”den sände” aposteln 

till världen, profeten som förkroppsligade 

Guds rike och visdom, evangelisten 

som berättade de goda nyheterna för 

folket, herden som tog hand om hjorden 

och läraren som undervisade Guds ord, 

säger Mark Cotterill, ledare för Frälsningsarméns 

kår (församling) i Helsingborg, 

där man under flera år har arbetat 

utifrån APEST. 

Den kristna kyrkan har enorma problem 

med att nå ut i dag. Mark Cotterill 

menar att kyrkan behöver förändra ledarskapet 

och låta människor komma ut 

i sina kallelser. 

— Vi behöver tänka mer organiskt än 

hierarkiskt. Liksom människokroppen 

består av olika system som alla behövs, 

så behöver kyrkan alla tjänstegåvorna. Vi 

kan inte undervisa oss till väckelse – vi 

behöver inte fler konferenser. Vi måste 

frigöra de fem gåvorna som gavs den tidiga 

kyrkan för att kunna fullfölja vårt 

uppdrag, säger han. 

LIKSOM MÄNNISKO- 

KROPPEN BESTÅR AV 

OLIKA SYSTEM SOM 

ALLA BEHÖVS, SÅ 

BEHÖVER KYRKAN ALLA 

TJÄNSTEGÅVORNA. 

Grunden i APEST är alltså att det handlar 

om Jesus, om hans närvaro i kyrkan. 

När Jesus hade uppstått gav han tjänstegåvorna 

som en grund för att bygga kyrkan. 

De gavs som en helhet, som inte ska 

delas upp, för att utrusta församlingen så 

att den kan vara Kristi kropp i världen. 

— Personer behöver bli förlösta i sina 

36

ibel & bön 

Kapten Mark Cotterill, 

som är starkast i 

apostelgåvan, har varit 

med och byggt upp 

Helsingborgskåren. 

gåvor, men det handlar inte om “mig” 

utan om “oss”, säger Mark Cotterill, som 

själv är starkast i apostelgåvan. 

Han framhåller att det är kyrkan som 

ska vara APEST. Alla fem funktionerna 

behöver finnas och vara verksamma 

i kyrkan. Men det kanske inte behövs 

lika många personer som fungerar i varje 

tjänstegåva. Ofta är det bra balans med 

fler herdar och lärare, men i pionjära skeden 

behövs det fler apostlar. Mark Cotterill 

började intressera sig för APEST 

redan som ung frälsningsofficer i Manchester. 

Han läste mycket och började se 

att det var något från den första kyrkan 

som hade gått förlorat. 

— Jag var kårledare för en liten församling 

och fick ta hand om många funktioner, 

men jag kände mig inte riktigt 

hemma i alla. Jag hade alltid varit intresserad 

av pionjärskap och att utforska nya 

vägar. Men samtidigt var jag tränad i en 

stark herde/lärare-kultur och i att bli en 

duktig predikant, berättar han. 

Mark Cotterill påpekar att det är ett 

stort fokus på pastorn/predikanten, såväl 

i Frälsningsarmén som i hela den 

kristna kyrkan och att denna trend kan 

spåras ända till när den blev statskyrka i 

det romerska riket på 300-talet. 

Så Mark vill se ännu längre tillbaka, 

till den tidiga kyrkan, vad gjorde att den 

tog fart? Det hade förstås med den Helige 

Ande att göra men också med det arv 

som Jesus hade gett till kyrkan. Mark ser 

en stor potential i att ställa om från dagens 

herde/lärare-paradigm till ett mer 

teaminriktat sätt att leda kyrkan. 

— I varje väckelserörelse, även i den 

tidiga Frälsningsarmén och likaså i 

icke-kristna rörelser, har apostel-, profetoch 

evangelistfunktionerna funnits på 

plats. Aposteln och profeten kallas grundläggande 

gåvor, de är golvet i byggnaden 

och behövs för att ta fram ett ramverk för 

de andra gåvorna, säger Mark Cotterill. 

Han menar att ett stort problem i kyrkan 

i dag är att de apostoliska gåvorna 

37

ibel & bön 

DET BEHÖVS FLER 

APOSTLAR FÖR 

ATT DEN KRISTNA 

KYRKAN SKA 

KUNNA BLOMSTRA. 

inte kommer i funktion. Det behövs fler 

apostlar för att den kristna kyrkan ska 

kunna blomstra. 

— De apostoliska gåvorna finns där 

ute, men många verkar som lärare eller 

herdar – eller så har de lämnat kyrkan 

eftersom det inte funnit plats för nyskapande, 

säger Mark. 

När Mark och Emma Cotterill kom 

till kåren i Helsingborg 2015 behövdes 

aposteln och profeten och de igenkände 

de båda tjänstegåvorna i sig själva och 

varandra. 

— Vi befann oss i en helt ny kulturell 

kontext och utan någon befintlig struktur. 

Det var nödvändigt att lyssna på 

Guds röst och samhällets behov och att 

hitta nya vägar. När kåren började ha en 

flock blev förstås herden och läraren mer 

och mer viktiga, berättar Mark. 

Två personer som var starka i herde- och 

lärargåvan anslöt till teamet. Evangelistgåvan 

var också stark i gruppen, så det blev 

naturligt med en evangeliserande kultur. 

— Vi tillbringade mer än ett år i vår ledargrupp 

med att titta på APEST. På ett 

av de första mötena bekräftade vi tjänstegåvorna 

hos varandra. Det är en nyckel, 

att alla tjänar varandra och inte bygger 

sitt eget ledarskap utan hela gruppens, 

säger Mark. 

Han berättar vidare att de också har varit 

flexibla för förändring och att de ibland 

har bytt funktioner då det har behövts. 

— Vi har försökt undvika att sätta en 

etikett på någon, säga att ”hon är en profet”. 

Vi känner igen gåvan i personen, 

men behöver inte säga det utåt. Alla ska 

kunna trivas och utvecklas och inte fastna 

i en roll. 

I dag får alla ledare i Helsingborgskåren 

tränas av andra ledare i samma gåva. 

Men kulturen är också viktig, att leva 

i APEST i stället för att lära ut, menar 

Mark. Det handlar om att låta Jesus liv 

flöda genom kyrkan. g 

Fakta 

APEST står för de fem tjänstegåvorna 

enligt Efesierbrevet 4: 

• Apostel - kopplad till Guds uppdrag 

• Profet - kopplad till Guds hjärta 

• Evangelist - kopplad till Guds budskap 

• Herde - kopplad till Guds folk 

• Lärare - kopplad till Guds sanning 

ORDET APOSTEL 

Apostel 

betyder att vara sänd. 

Aposteln ser möjligheter 

och har nya kreativa idéer. 

Den som har en apostolisk tjänst 

behöver tjäna tillsammans med 

profeten. Profeten lyssnar in vad Gud 

har på sitt hjärta, aposteln tar emot 

visionen och börja arbeta för att den 

ska förverkligas. 

Hur vet du vilken tjänstegåva du har 

fått från Gud? 

1) Fråga Gud. 

2) Låt gåvan bekräftas av andra. 

3) Ett APEST-test kan hjälpa till att visa 

var du är stark och svag. 

4) Pröva och se var du fungerar bäst. 

Praktisera och lev i en tjänst under en 

period, känn efter var du trivs. 

Fortsätt att sprida godhet och förändring genom att 

inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente. 

www.fralsningsarmen.se/testamente 

38

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan. 

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet 

om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn. 

bibel & bön 

foto: cc flickr/wmbreedveld, cc flickr/Lars-Erik Jonsson 

Mer info och ansökan finns på: 

www.fralsningsarmen.se/hogakusteninternship/ 

Bibeln, praktik 

och äventyr i Ö-vik 

Befordrade 

till härligheten 

Karl Gunnar Svensson, Eskilstuna 

Lennart Pettersson, Eskilstuna 

Jalle Karlsson, Nässjö 

Åsae Allmeröder, Alingsås 

Ingvar Andreasson, Alingsås 

Marianne Åkerman, Alingsås 

Ruth Gertonsson, Alingsås 

Aune Andreasson, Alingsås 

Herbert Storck, Skillingaryd 

Ingvar Johansson, Ystad 

Göran Jackson, Tranås 

Ingrid Hörnqvist, Umeå 

Georg Häll, Huskvarna 

Ingrid Hovefors, Göteborg 

Solbjörg Tholin, Göteborg 

Gunborg Olausson, Göteborg 

TILL HÖSTEN STARTAR Frälsningsarmén 

i Örnsköldsvik och Ågesta 

Folkhögskola linjen Höga Kusten 

Internship. Det är ett folkhögskoleår 

i Örnsköldsvik för unga vuxna 

mellan 18 och 25, som består av Bibelskola, 

församlingstjänande och 

outdoor-äventyr. Bibelskolan på distans 

har utspridda kurshelger under 

året, då man samlas för undervisning, 

gemenskap, bön och lovsång. Mellan 

kurshelgerna läser deltagarna i egen takt. 

Övrig tid kommer de att varva tjänande 

i församlingen med outdoor-äventyr, såsom 

vandringar i naturreservat, klättring 

uppför Skuleberget, vintersporter och 

kanotpaddling i höga kusten-området. 

g Evangelina Bergh 

Be för 

Frälsningsarméns uppdrag att 

förmedla frälsning och erbjuda 

en trygg miljö där människor kan 

bli hela till ande, kropp och själ. 

foto: unsplash/dewang gupta 

Käre Gud, 

att tro på livet kan vara svårt när så 

mycket under året som gått handlat 

om sjukdom och död. 

Men du har för alltid brutit upp 

dödens definitiva portar. 

Du har gjort det möjligt för alla att 

leva i ljuset med dig, att komma hem. 

Jesus, tack för ditt offer och 

din seger! 

Amen. 

Frälsningsbön 

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: 

Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på 

korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. 

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre. 

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du 

stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) 

Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som 

är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige 

Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din 

helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid. 

I Jesu Kristi namn. Amen. 

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2021. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, 

publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning. 

39

Posttidning B 

Stridsropet 

Box 5090 

10242 Stockholm 

BEGRÄNSAD 

EFTERSÄNDNING 

Vid definitiv eftersändning 

återsänds försändelsen med den 

nya adressen på baksidan 

(ej adressidan) 

sista ordet oRDEt 

En påsk att minnas! 

foto: unsplash/bruno van der kraan 

NÅGOT JAG IBLAND FUNDERAR PÅ är varför påsken, i jämförelse med 

julen, ofta är en lite tråkigare helg. Om jag ser till alla de 52 påskar jag 

upplevt så är det bara tre som jag minns på ett särskilt sätt. Den första 

var tidigt 1990-tal. Jag skulle fira påsk med en vän, tillsammans med ett 

litet gäng ungdomar. Vi gjorde egentligen inget speciellt eller extraordinärt. 

Men det jag kommer ihåg från den påsken är hur min vän lyckades 

få sin syster i Malmö att skicka en korv till Linköping, det var en viktig 

korv som vi skulle ha till påskmaten … hon lyckades skicka den med en 

helt främmande lokförare! Det var faktiskt riktigt kul att gå fram till 

loket på tåget som kom från Malmö och fråga efter en korv. På påskdagen 

hade vi en riktigt fin påskbrunch, med riktigt god korv till mackorna. 

Den andra påsken som jag minns är den påsk då jag gifte mig. Vi 

hade valt att gifta oss på påskafton och planerade allt utifrån att det 

just var påsk. Vigselgudstjänsten skulle inte bara vara en vigsel, utan 

sånger och texter skulle även visa på det hopp som påsken ger oss, visa 

på Jesus Kristus. 

Den senaste, av de påskar jag kommer ihåg, är den jag firade i Norra 

Irak, i Kurdistan, inte långt från kriget mot daesh. Det året var jag 

med på en ortodox påskmässa med en församling som var flyktingar 

från Mosul. Att se dessa människor som hade tvingats lämna sina hem, 

dessa människor vars kyrkor var brända, dessa människor som flytt för 

sina liv och kanske hade förlorat många anhöriga, att se dem glädjas 

över påskens budskap. Att Jesus dog för vår skull. Att Jesus Kristus är 

uppstånden. Att Jesus ger liv till oss som tror på honom. Den känslan 

kommer aldrig försvinna från mitt minne. Jag hoppas att jag varje år 

kan fira påsk med samma glädje över det glada budskapet, med samma 

tacksamhet för det liv jag fått och minnas den påsk då Jesus gav sitt liv 

för min skull, för att jag ska kunna leva. Att minnas den påsk då den 

uppståndne Jesus visade sig för kvinnorna vid graven. Den påsken är en 

påsk att minnas. 

Jonas Nimmersjö

Fralsningsarmens_tidning_stridsropet nr2 2021

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?