kompetens stegen - Linköpings kommun
kompetens stegen - Linköpings kommun
kompetens stegen - Linköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kompetens<strong>stegen</strong> Linköping i samarbete med Kinda, Mjölby, Motala, Ydre, åtvidaberg<br />
Nästa steg<br />
idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen<br />
<strong>kompetens</strong> <strong>stegen</strong><br />
www.linkoping.se / <strong>kompetens</strong><strong>stegen</strong><br />
FoU<br />
Centrum för vård,omsorg och socialt arbete
Kompetens<strong>stegen</strong><br />
Kontaktinformation<br />
Vill du veta mer om<br />
Kompetens<strong>stegen</strong>s arbete?<br />
Kontaktpersoner FoU Centrum:<br />
Mats Ericsson 01320 66 38<br />
mats.ericsson@linkoping.se<br />
Lisa Nylund 01326 34 43<br />
lisa.nylund@linkoping.se<br />
Elisabeth Ulvenäs 01320 63 13<br />
elisabeth.ulvenas@linkoping.se<br />
Owe Anbäcken 01328 23 95<br />
owe.anbacken@liu.se<br />
Bo Davidsson 01328 25 65<br />
bo.davidsson@liu.se<br />
Helena Klöfver 01328 18 36<br />
helena.klofver@liu.se<br />
Projektansvariga<br />
i FoU <strong>kommun</strong>erna:<br />
Åtvidaberg:<br />
Hans Måhagen<br />
hans.mahagen@atvidaberg.se<br />
012083 112<br />
Mjölby:<br />
Johanna Forssell 0142854 81<br />
johanna.forssell@mjolby.se<br />
Motala:<br />
Eva Hulth 0141225397<br />
eva.hulth@motala.se<br />
Kinda:<br />
Eva Martinsson Andersson 0494190 79<br />
eva.martinssonandersson@kinda.se<br />
Ydre:<br />
Ebbe Ström tel 038166 12 09<br />
ebbe.strom@ydre.se<br />
<strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>s arbete<br />
med Kompetens<strong>stegen</strong><br />
Utvecklings<strong>kompetens</strong>: Centralt i arbetet<br />
med utvecklings<strong>kompetens</strong> är att det<br />
bygger på en samverkan mellan utbildningssystemet<br />
och arbetslivet. Här deltar<br />
utförare av äldreomsorg i <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
utbildningssamordnare, fackföreningen<br />
Kommunal, FoU<strong>kommun</strong>erna och<br />
forskare. Särskilda temagrupper har bildats<br />
och för varje grupp finns en temasamordnare<br />
(10 procents tjänst) och en forskare<br />
(10 procents tjänst).<br />
Omsorgs<strong>kompetens</strong>: Kompetensstegsarbetet<br />
för att utveckla omsorgs<strong>kompetens</strong><br />
bedrivs hos samtliga utförare av äldreomsorg<br />
inom <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>, privata som<br />
<strong>kommun</strong>ala. Aktiviteter och utbildningar<br />
genomförs inom en rad olika områden med<br />
det yttersta syftet att utveckla verksamhetens<br />
kvalitet.<br />
vad är Kompetens<strong>stegen</strong>?<br />
Kompetens<strong>stegen</strong> är en nationell satsning som sträcker sig<br />
över fl era år. Den syftar till att stödja <strong>kommun</strong>ernas<br />
långsiktiga arbete när det gäller vård och omsorg om äldre.<br />
Alla äldre med behov av vård och omsorg ska möta<br />
personal som har god <strong>kompetens</strong> och arbetar i väl fungerande<br />
organisationer. Det är viktigt att den medicinska<br />
kunskapen är god, men det är också viktigt att den kombineras<br />
med social och kulturell <strong>kompetens</strong> för att göra det möjligt att möta<br />
varje människa utifrån just hennes unika livssituation och bakgrund.<br />
de senaste två åren har inte mindre än en miljard statliga kronor fördelats<br />
på de <strong>kommun</strong>er som aktivt valt att utveckla kunskapen hos sin personal<br />
och därmed på sikt också förbättra sin äldreomsorgsverksamhet.<br />
Linköping, Motala, Ydre, Kinda, Mjölby och<br />
Åtvidaberg är sex <strong>kommun</strong>er som enats om ett<br />
gemensamt FoU-centrum. Med detta FoUcentrum<br />
som bas har samtliga <strong>kommun</strong>er<br />
ansökt om att få arbeta med Kompetens<strong>stegen</strong>,<br />
framför allt när det gäller utvecklings<strong>kompetens</strong>.<br />
I det aktuella arbetet talar man om två<br />
sorters <strong>kompetens</strong> som blivit liktydiga med två<br />
huvudbegrepp: omsorgs<strong>kompetens</strong> respektive<br />
utvecklings<strong>kompetens</strong>.<br />
»Omsorgs<strong>kompetens</strong><br />
är<br />
den <strong>kompetens</strong><br />
som behövs<br />
för att klara<br />
den dagliga<br />
vården.«<br />
Omsorgs<strong>kompetens</strong> är den <strong>kompetens</strong> som behövs<br />
för att klara av den dagliga omvårdnaden. Det kan handla<br />
om kunskap om olika sjukdomar och det kan handla om hur man möter<br />
sjuka och deras anhöriga. Utbildningsinsatserna när det gäller omsorgs<strong>kompetens</strong><br />
planeras utifrån lokala behov.<br />
Utvecklings<strong>kompetens</strong> handlar om att utveckla metoder och modeller<br />
som i sin tur ska utveckla människors <strong>kompetens</strong>. Hur går man till väga för<br />
att bli bättre inom ett område? Vilken <strong>kompetens</strong> behöver man för att<br />
utveckla sin <strong>kompetens</strong>?<br />
Tanken är att omsorgs<strong>kompetens</strong> och utvecklings<strong>kompetens</strong> ska utvecklas<br />
i nära samverkan med varandra. Arenor ska skapas för att följa upp de<br />
nya kunskaperna, och teori och praktik ska vävas ihop för att slutligen<br />
komma vårdtagarna till godo.<br />
i den här skrift en kommer vi att försöka gå djupare in i begreppet utvecklings<strong>kompetens</strong>.<br />
Vi kommer också att visa på hur det kan gå till när<br />
personal inom äldrevården utvecklar sin omsorgs<strong>kompetens</strong>. Slutligen<br />
kommer vi att berätta om den speciella försöksverksamhet som även den<br />
pågår inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong> och som <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong><br />
deltar i tillsammans med <strong>kommun</strong>erna Jönköping, Katrineholm, Mark,<br />
Säffl e och Tyresö.<br />
Samspelet mellan utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
och omsorgs<strong>kompetens</strong> är grundläggande. Utgivare: <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>, omsorgskontoret, Kompetens<strong>stegen</strong><br />
Text: Catarina Gisby, Redakta • Bild: Staffan Gustavsson • Form & original: Forma Viva, Linköping • Tryck: LTAB, Linköping
Kroppskontakt<br />
Massage en tillgång i deMensvården<br />
Utbildningen i demenskunskap är välkommen.<br />
– Vi är inte bortskämda med sådant här, säger Gerd Carlsson, under sköterska<br />
på Berga äldreboende i Linköping.<br />
Just den här dagen undervisas hon och hennes kollegor i vilken betydelse<br />
beröring kan ha för människor med demenssjuk domar.<br />
urmanska Idémagasinet ligger i Gamla Lin-<br />
C<br />
köping, stadens största turistattraktion.<br />
Den här dagen syns dock inga turister till.<br />
Det är en vanlig vardag, mitt i veckan. De<br />
små pittoreska butikerna är stängda och<br />
kullerstensgatorna ligger förunderligt tomma.<br />
I Curmans hus, däremot, sjuder det av liv.<br />
Här har ett tjugotal kvinnor samlats för att inom ramen<br />
för Kompetens<strong>stegen</strong> vidareutbilda sig. Demenskunskap<br />
står på schemat, och underrubriken<br />
är beröring.<br />
Kicki Holmberg och Eva-Lena Lundberg leder utbildningen.<br />
Dem hittar man annars på Aspen i Linköping.<br />
Kicki arbetar på Club Asplövet, en av As-<br />
Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen 3
Kroppskontakt i demensvården<br />
pens dagverksamheter, och Eva-Lena jobbar på<br />
Trollfl öjten, ett vårdboende för yngre personer med<br />
demenssjukdomar.<br />
Kicki Holmberg inleder med att citera ur en bok<br />
av Mark Levengood, en bok som återger barns underfundiga<br />
visdomar.<br />
– Ett barn säger så här: Om vi inte hade haft huden<br />
så hade själen lossnat och hoppat ut.<br />
(Kommentaren får alla att dra på mungiporna.)<br />
– Och ett annat barn uttrycker sig på det här viset:<br />
Huden är en sorts sovsäck och inne i den kan man<br />
känna sig varm och trygg.<br />
(Jo, visst kan det kännas så?)<br />
– Det är den tryggheten vi vill åt, fortsätter Kicki<br />
Holmberg. När man drabbas av en demenssjukdom<br />
har man ibland svårt med kroppskännedomen. Man<br />
kan se ner på sina fötter utan att förstå att det är ens<br />
egna fötter. Det skapar en väldig otrygghet.<br />
Men med hjälp av till exempel massage kan den sjuke<br />
få hjälp att åtminstone för en kort stund känna<br />
var gränserna för den egna kroppen går. Massage<br />
lugnar ner, minskar oro och aggressivitet och lindrar<br />
till och med smärta. Man blir också sedd och bekräftad.<br />
– Och nu ska ni alla få lära er att utföra en lätt<br />
beröringsmassage. Det handlar om lätta, fasta tag i<br />
ett visst mönster.<br />
Kicki fäster ett papper på väggen. På det ritar hon<br />
stora hieroglyfer, det vill säga tecken som ser ut som<br />
egyptiska hieroglyfer men som i själva verket är en<br />
beskrivning på den massage hon snart ska utföra<br />
på Eva-Lena Lundbergs rygg.<br />
Eva-Lena får sätta sig med näsan mot<br />
väggen. Meditativ musik hörs i rummet.<br />
Kicki visar att när hon väl har lagt<br />
en hand på Eva-Lenas rygg släpper<br />
hon inte kontakten med henne förrän<br />
hela massagen är över.<br />
– Håll kroppskontakten hela<br />
tiden! Ha alltid en hand på ryggen!<br />
det är alldeles tyst det tiotal minuter<br />
massagen tar. Elevernas uppmärksamhet<br />
är total.<br />
– Att upprepa samma rörelser ger trygghet, säger<br />
Kicki Holmberg. Och ta gärna några extra tag över<br />
axlarna. Där sitter många spänningar. Tänk också<br />
på att stå på ett bra sätt själv, så att ni inte får ont i<br />
era egna ryggar.<br />
Nu får kursdeltagarna öva på varandra.<br />
– Tänk på att inte ha klockor eller smycken på er<br />
som kan fastna i kläderna, påpekar Eva-Lena Lundberg.<br />
Och känns det kittligt för den som blir masserad<br />
så måste ni ta i lite hårdare. Det ska kännas bra.<br />
Efteråt frågar Kicki och Eva-Lena vad deras kollegor<br />
tycker om massagen.<br />
– Jätteskönt! hörs det unisont.<br />
– Man blir lugn, säger någon.<br />
4 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen<br />
ing-Marie andersson ger kollegan Annelie Gullström<br />
massage. De arbetar med kultur inom äldrevården. – Sång,<br />
musik och dans hör till det som kan hjälpa gamla att minnas,<br />
menar Annelie Gullström.<br />
– Även när det är jag som ger massage blir jag<br />
lugn, menar en annan.<br />
– Just så är det, bekräftar Kicki.<br />
Man blir faktiskt lugn själv av att<br />
hålla på med det här.<br />
Gerd Carlsson är undersköterska<br />
med sju år i yrket. Tidigare<br />
var hon dagbarnvårdare. Hon<br />
arbetar numera natt på äldreboendet<br />
i Berga i Linköping. Hon<br />
är glad över att få vidareutbildning.<br />
Hon menar att det är något<br />
som hon inte är bortskämd med.<br />
– Dagens utbildning kallas steg 2,<br />
och jag gick steg 1 för ganska längesedan.<br />
Tydligen ska det bli ett steg 3 också. I höst. Det<br />
ser jag fram emot.<br />
»Många<br />
gånger är det<br />
kanske massage man<br />
borde ge istället<br />
för en lugnande<br />
tablett .«<br />
Kollegan susanne Borg har arbetat med personer<br />
med demenssjukdomar i tolv år. Hon arbetar inom<br />
en enhet i Åleryd i Linköping.<br />
– Jag tycker att den här utbildningen är jättebra,<br />
säger hon. Massage är säkert utmärkt för de fl esta<br />
demenssjuka. Många gånger är det kanske det man<br />
borde ge i stället för en lugnande tablett. Det handlar<br />
om att få tid bara. Jag jobbar natt och vi är två<br />
personal på 42 boende.<br />
Efter fi kat är det handmassage som gäller. Eva-<br />
Lena Lundberg visar hur man gör. Uppmärksamheten<br />
från deltagarna är lika intensiv som tidigare. Få
lärare torde ha så observanta elever som Kicki Holmberg<br />
och Eva-Lena Lundberg.<br />
All utbildning i demenskunskap i Curmanska Idémagasinet<br />
är ett exempel på hur medarbetare höjer<br />
sin Omsorgs<strong>kompetens</strong>.<br />
Omsorgs<strong>kompetens</strong> är den <strong>kompetens</strong> som behövs<br />
för att klara av den dagliga omvårdnaden av äldre.<br />
– Alla undersköterskor och vårdbiträden som arbetar<br />
inom äldreomsorgen i Linköping erbjuds utbildningen<br />
i demenskunskap, berättar Bertha Ragnarsdottir,<br />
projektledare hos <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>ala<br />
utförare och där ansvarig för Kompetens<strong>stegen</strong>.<br />
Steg 1 påbörjades hösten 2006. Steg 2 pågår enligt<br />
ett rullande schema när detta skrivs och är nästan<br />
avklarat. Hösten 2007 inleds steg 3.<br />
– Då utbildar vi i det som kallas Reminiscensmetoden,<br />
ett sätt att få äldre personer att minnas genom<br />
att till exempel arbeta med minneslådor som innehåller<br />
gamla föremål som de känner igen från sin ungdom.<br />
Mönstret på en kaffekopp kan utlösa minnen.<br />
Eller en kaffekvarn.<br />
Målet är att stimulera de äldres sinnen och få igång<br />
meningsfulla samtal.<br />
annat som faller inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong><br />
och benämningen Omsorgs<strong>kompetens</strong> är den universitetsutbildning<br />
i demenskunskap på Hälsouniversitetet<br />
som <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong> varit med om att utforma<br />
utifrån de behov <strong>kommun</strong>en har. »Möte med<br />
personer med demenssjukdomar« heter kursen.<br />
– Det är en uppdragsutbildning, det vill säga vi köper<br />
platser på Hälsouniversitetet, förklarar Bertha<br />
Ragnarsdottir. 18 platser i en första omgång, därefter<br />
10 och nu till hösten 12 platser. I dag motsvarar utbildningen<br />
7,5 universitetspoäng. De som har behörighet<br />
till universitetet får betyg efter utbildningen.<br />
De som saknar formell behörighet till den här typen<br />
av universitetsutbildningar får i stället ett intyg och<br />
möjlighet att låta validera sina kunskaper.<br />
Intresset för universitetsutbildningen är stort bland<br />
vårdbiträden och undersköterskor, och det händer<br />
att även sjuksköterskor och sjukgymnaster lockas av<br />
den här kursen i demenskunskap.<br />
det pågår flera olika satsningar inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong>.<br />
En som kan nämnas är den utbildning i<br />
palliativ vård (vård i livets slutskede) som Palliativt<br />
<strong>kompetens</strong>centrum, PKC, inom Landstinget i Östergötland<br />
håller i, och den satsning som går ut på att<br />
personal som arbetar med korttids- och växelvård utbildas<br />
i bland annat stroke och strokehantering.<br />
– Det betyder väldigt, väldigt mycket att få möjlighet<br />
att höja <strong>kompetens</strong>en hos all personal, understryker<br />
Bertha Ragnarsdottir. Det är ett kvalitetsarbete<br />
som aldrig tar slut. Samtidigt vill jag inte sticka under<br />
stol med att det känns stressigt ibland med tanke på<br />
att det handlar om öronmärkta pengar som tar slut<br />
efter 2008. Men jag utgår ifrån att arbetet med kvalitetsförbättring<br />
och <strong>kompetens</strong>höjning för vår personal<br />
fortsätter på ett eller annat sätt.<br />
Undersköterskor<br />
bildar<br />
nätverk i länet<br />
Ett konkret resultat av arbetet med Kompetens<strong>stegen</strong><br />
är det nätverk för undersköterskor som<br />
bildats inom FoUCentrums <strong>kommun</strong>er.<br />
– Tanken på att bilda ett nätverk växte fram i den<br />
temagrupp som heter »Nätverk som stöd för lärande<br />
och <strong>kompetens</strong>utveckling«, berättar Maria Eriksson,<br />
undersköterska med spets<strong>kompetens</strong> mot demensvård<br />
på Attendo i Linköping och samordnare i<br />
det nystartade nätverket.<br />
Man bestämde sig för att utgå från hemtjänstpersonal,<br />
och det av flera olika skäl.<br />
– För det första är det en yrkesgrupp som det<br />
satsas väldigt lite på, generellt sett. Det anordnas<br />
till exempel inte särskilt mycket utbildning. För det<br />
andra ställs man som undersköterska inom hemtjänsten<br />
ofta inför väldigt svåra uppgifter. Man<br />
möter gamla människor och människor med<br />
demenssjukdomar, men man möter också missbrukare<br />
och psykiskt sjuka. En del av vårdtagarna är<br />
multisjuka. Inte sällan handlar arbetet om att ge<br />
stöd åt LAH.<br />
För att få en bra storlek på nätverket bestämdes<br />
att inte fler än 18 personer skulle ingå i det. Men<br />
över 30 ansökte om att få vara med, från såväl<br />
<strong>kommun</strong>ala som privata utförare.<br />
– Det säger en del om behovet av mötesplatser,<br />
menar Maria Eriksson.<br />
Till den första träffen ombads alla ta med sig<br />
dagboksanteckningar från sina yrkesliv. Utifrån<br />
dessa anteckningar diskuterades det sedan intensivt.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att det<br />
framgick att det är ett tungt och ofta ensamt arbete<br />
att vara undersköterska inom hemtjänsten. Arbetet<br />
sker ofta under tidspress och är dessutom splittrat.<br />
Många tycker inte heller att deras arbete uppskattas<br />
efter förtjänst: Lönen är inte stor och yrket har låg<br />
status.<br />
Ytterligare två möten har ägt rum sedan det<br />
första och fyra till är inplanerade.<br />
– Nätverksdeltagarna bestämmer själva teman<br />
för träffarna. Ingen står och talar om för dem vad<br />
de ska ta upp, understryker Maria Eriksson. Det är<br />
bland annat det som är det fina med ett nätverk.<br />
5
Utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
KOMPetens att UtveCKla OMsOrgen<br />
Ta vara på lusten<br />
Per-Erik Ellström är professor i pedagogik –<br />
med särskild inriktning mot utbildning och<br />
lärande i arbetslivet – vid <strong>Linköpings</strong> universitet.<br />
Man hittar honom antingen på Institutionen<br />
för beteendevetenskap, IBV, eller<br />
på Helix Research and Innovation Centre där han<br />
är föreståndare. På Helix samarbetar forskare från en<br />
rad olika institutioner med företag, myndigheter och<br />
organisationer för att bland annat försöka<br />
få syn på vad det är som skapar rörlighet<br />
i arbetslivet.<br />
Kompetens<strong>stegen</strong> är en nationell<br />
kraftansträngning som är unik.<br />
Därmed har den dragit till sig forskarvärldens<br />
uppmärksamhet.<br />
– Vi är intresserade av vad en sådan<br />
här satsning kan betyda både<br />
för enskilda individer och för hela<br />
verksamheter, säger Per-Erik Ellström.<br />
Vi hoppas få syn på och förstå olika lä-<br />
randeprocesser. Vad händer? Varför händer<br />
det? Målet för oss är sedan att utifrån den nya<br />
kunskap vi får kunna skapa en mer realistisk bild av<br />
hur lärande går till i praktiken.<br />
Man skiljer mellan formellt och informellt lärande.<br />
Med formellt lärande menar man ett planerat, målinriktat<br />
lärande som sker inom ramen för särskilda<br />
utbildningsinstitutioner, till exempel grundskolan,<br />
gym na sieskolan eller universitetet. På arbetsplatser<br />
sker kanske det formella lärandet i någon form av<br />
organiserad personalutbildning.<br />
Det informella lärandet äger rum i vardagslivet eller<br />
i arbetet. För det mesta sker det spontant och<br />
omedvetet som en sidoeffekt av andra aktiviteter.<br />
– Det handlar med andra ord om att vi lär oss även<br />
6 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen<br />
Utvecklings<strong>kompetens</strong> är ett centralt begrepp när det gäller<br />
<strong>kompetens</strong>utveckling. Utvecklings<strong>kompetens</strong> handlar om att<br />
»medverka till att utveckla både sig själv och sina arbetsuppgifter«,<br />
för att använda pedagogen PerErik Ellströms ord.<br />
– Alla människor är nyfikna och kreativa och har lust att skapa.<br />
Men arbetslivet är så konstruerat att arbetsplatserna sällan har<br />
en organisation som är bra på att ta till vara den utvecklingskraft<br />
som människor besitter, understryker han.<br />
när vi inte har för avsikt att lära något eller när vi inte<br />
är medvetna om att vi lär, förtydligar Per-Erik Ellström.<br />
Kompetens ses allmänt som ett resultat av lärande,<br />
och det traditionella sättet att möta behovet av ökad<br />
<strong>kompetens</strong> är att se till att människor fortbildas med<br />
hjälp av kurser. Den enskilde förmodas ta till sig<br />
vad någon annan talar om för honom eller<br />
henne, alltså ett formellt lärande.<br />
»Det informella<br />
lärandet äger rum<br />
i vardagslivet<br />
eller i arbetet.«<br />
På senare år har det dock hänt nå-<br />
got när det gäller synen på <strong>kompetens</strong>utveckling.<br />
Det formella lärandet<br />
har fått stryka på foten till<br />
förmån för det erfarenhetsbaserade<br />
lärandet som sker som en integrerad<br />
del av det dagliga arbetet.<br />
Plötsligt är det i stället vikten av<br />
detta informella lärande som har betonats<br />
när man diskuterat behovet av<br />
att höja medarbetares <strong>kompetens</strong>.<br />
Men måste då formellt och informellt lärandet<br />
ställas mot vartannat, likt två antagonister?<br />
Nej, menar Per-Erik Ellström.<br />
Han talar om värdet av en integration mellan formell<br />
utbildning och informellt lärande.<br />
– Teoretiska kunskaper och begrepp, som betonas i<br />
formella utbildningssammanhang, kan underlätta<br />
det informella lärandet i det dagliga arbetet. Och<br />
tvärtom: Problemlösningar i vardagen kan förstärka<br />
resultaten av formella utbildningar.<br />
Förutom att lärande kan vara formellt respektive<br />
informellt kan det också vara anpassningsinriktat eller<br />
utvecklingsinriktat.<br />
Inte heller här är det tal om att det ena är bättre
eva Hulth ansvarar för arbetet<br />
med Kompetens<strong>stegen</strong> i hela<br />
Motala <strong>kommun</strong>. Många gånger<br />
handlar utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
om förmågan att se sammanhang,<br />
att se orsak och verkan, menar hon.<br />
Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen 7
Utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
Per-erik ellstöm är professor i pedagogik<br />
med särskild inriktning mot utbildning<br />
och lärande i arbetslivet. Han konstaterar<br />
att arbetslivet kräver allt mer<br />
av oss. Det räcker inte att besitta god<br />
utförar<strong>kompetens</strong>, det vill säga <strong>kompetens</strong><br />
att utföra gällande arbetsuppgifter.<br />
Man måste i allt större utsträckning<br />
tillägna sig god utvecklings<strong>kompetens</strong>;<br />
förmågan att medverka i utvecklingsarbete,<br />
att självständigt identifiera och<br />
lösa problem. Att helt enkelt medverka<br />
till att utveckla både sig själv och sina<br />
arbetsuppgifter.<br />
Eller som eva Hulth, ansvarig för <strong>kompetens</strong>stegsarbetet<br />
i Motala <strong>kommun</strong>,<br />
uttrycker det: Utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
är förmågan att reflektera över vad vi<br />
gör och varför vi gör det.<br />
eller sämre än det andra. Båda inriktningarna<br />
behövs.<br />
Det anpassningsinriktade lärandet är det<br />
som till exempel tillämpas i skolan när eleverna<br />
lär sig lösa uppgifter utifrån givna förutsättningar<br />
och där de rätta svaren kan avläsas<br />
i facit.<br />
– I arbetslivet handlar den här typen av lärande<br />
om att lära sig de praktiska handgreppen,<br />
kanske en viss arbetsmetodik eller införlivandet<br />
av vissa rutiner, förklarar Per- Erik<br />
Ellström. Man ska lära sig bemästra det givna.<br />
Det anpassningsinriktade lärandet kan<br />
också kallas för bemästringslärande.<br />
Men när man har gjort allt det där, lärt sig<br />
alla rutinerna och behärskar spelreglerna i verksamheten,<br />
då kan det vara dags för ett mera utvecklingsinriktat<br />
lärande.<br />
Utmärkande för det utvecklingsinriktade<br />
– och innovativa – lärandet är ett<br />
ifrågasättande förhållningssätt till<br />
uppgifter, mål och förutsättningar.<br />
– Fokus ligger på att formulera<br />
problemen, inte att lösa dem.<br />
Detta kan leda till att existerande<br />
arbetssätt och rutiner ifrågasätts<br />
och att man utvecklar och<br />
prövar nya tillvägagångssätt.<br />
Idealet är en ständig pendling<br />
mellan anpassning och utveckling.<br />
Eller snarare skulle man kanske tala om<br />
»Fokus ligger på<br />
att formulera<br />
problemen,<br />
inte att<br />
lösa dem.«<br />
en cirkelrörelse – en lärandecirkel.<br />
– Helst ska båda typerna av lärande fortlöpa växelvis.<br />
Utmaningen är att skapa balans dem emellan.<br />
Man kan tala om lärandets dubbelhet. Denna dubbelhet<br />
är nyckeln till att förstå och defi niera en organisations<br />
utvecklingsförmåga.<br />
För en lekman kan det utvecklingsinriktade lärandet<br />
förefalla ställa större krav på individen än det anpassningsinriktade,<br />
men den uppfattningen tillbakavisas<br />
av Per-Erik Ellström.<br />
8 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen<br />
– Att lära sig bemästra någonting, en kamera till<br />
exempel, eller kanske ett nytt språk, kan ju vara oerhört<br />
svårt det med. Snarare handlar det om att ett<br />
utvecklingsinriktat lärande ställer andra krav.<br />
vad krävs då för att skapa en verksamhet<br />
som genomsyras av refl ektion och alternativt<br />
tänkande?<br />
– Det behövs olika typer av utbildningsstöd,<br />
det vill säga ny »input«,<br />
nya begrepp och nya verktyg. Sedan<br />
behövs det handledning i betydelsen<br />
uppbackning i det dagliga arbetet.<br />
Slutligen behövs ett ledarskap som<br />
förstår sig på att uppmuntra ett mera<br />
processinriktat arbete. Fungerar den här<br />
triangeln – utbildningsstöd, handledning<br />
och ledarskap – fi nns också förutsättningarna<br />
för bra utvecklingsmöjligheter.<br />
aktuell forskning om lärande i organisationer pekar<br />
också på betydelsen av att försöka förena heterogenitet<br />
och homogenitet. Heterogenitet, det vill säga variation,<br />
främjar idéutveckling och lärande. Homogenitet,<br />
det vill säga likhet, främjar <strong>kommun</strong>ikation<br />
och genomförande av fattade beslut.<br />
Mats Ericsson, utvecklingsledare i <strong>Linköpings</strong><br />
<strong>kommun</strong> och FoU Centrum, är en av dem som leder
arbetet med Kompetens<strong>stegen</strong>. När han talar om<br />
begreppet utvecklings<strong>kompetens</strong> betonar han behovet<br />
av att utveckla dels kunskap om lärande, dels<br />
hållbara metoder och modeller för lärande som<br />
bidrar till utveckling utveckling av både både <strong>kompetens</strong> <strong>kompetens</strong><br />
och verksamhet. verksamhet. Sådana metoder och<br />
modeller behöver utvecklas i samverkan<br />
med forskning om lärande och<br />
<strong>kompetens</strong>utveckling.<br />
arbetet med utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
är därför en nödvändig och<br />
grundläggande del i det samlade<br />
<strong>kompetens</strong>stegsarbetet. Därför är<br />
han mycket glad över det samarbete<br />
som kom munerna inom FoU Centrum<br />
har med <strong>Linköpings</strong> universitet.<br />
– Man kan till exempel behöva vidareutveckla<br />
modeller för att inventera <strong>kompetens</strong>behov i förhållande<br />
till förändrade brukarbehov i sin verksamhet.<br />
Hur går man rent praktiskt till väga? Vad är <strong>kompetens</strong><br />
och hur kan den synliggöras? Eller så kan man<br />
behöva utveckla modeller för att organisera sin verksamhet<br />
så att det blir möjligt att i större utsträckning<br />
arbeta med lärande och <strong>kompetens</strong>utveckling som en<br />
integrerad del i den dagliga driften.<br />
Han betonar vidare att det är viktigt att komma<br />
bort från synen att det fi nns renodlade producenter<br />
av <strong>kompetens</strong> (utbildningsanordnare) och<br />
konsumenter av kom petens (de olika verksamheterna).<br />
– För både utbildningsanordnare och<br />
verksamheter gäller att båda både utvecklar<br />
och använder <strong>kompetens</strong>. Målet är snarare<br />
att utveckla samverkan men med olika roller<br />
och perspektiv.<br />
När man i arbetet med Kompetens<strong>stegen</strong><br />
bjöd in verksamheterna för att tala om utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
ringades fem områden<br />
in:<br />
• Lärande inom team och arbetslag. I<br />
dag arbetar man mycket i team och arbetslag.<br />
Hur går lärandeprocessen till i<br />
sådana enheter och hur kan lärandet<br />
stödjas?<br />
• Handledning och mentorskap. Kan till<br />
exempel äldre (mer erfarna) lära yngre<br />
(mera oerfarna)? Hur går i så fall den<br />
kunskapsöverföringen till och hur kan<br />
handledning och mentorskap bidra?<br />
• Nätverk. I många verksamheter<br />
tycker man att man ibland arbetar<br />
isolerat. Det fi nns behov av<br />
att lära mer av andra.<br />
• Brukarstyrd utveckling av <strong>kompetens</strong>,<br />
ledarskap och verksamhet.<br />
Vanligtvis utgår man från<br />
personalen och personalens behov<br />
vid <strong>kompetens</strong> utveckling, men ibland<br />
kan man behöva involvera brukarna och<br />
deras anhöriga. Hur får man i så fall med dem<br />
i processerna?<br />
• Validering. Traditionellt valideras kunskap i relation<br />
till olika utbildningar. Men man kan också validera<br />
utifrån ett visst arbetsinnehåll. De fackliga organisationerna<br />
har tagit till sig det här begreppet.<br />
Validering är ett sätt att synliggöra arbetets komplexitet<br />
och vilken <strong>kompetens</strong> som behövs.<br />
Kring de ovan nämnda fem områdena har man bildat<br />
fem temagrupper. I grupperna fi nns representan-<br />
»Det är<br />
viktigt att komma<br />
bort från synen att<br />
det fi nns renodlade<br />
producenter av<br />
<strong>kompetens</strong>.«<br />
Mats ericsson är en av flera projektledare<br />
i arbetet med Kompetens<strong>stegen</strong>.<br />
Han menar att arbetet med det som<br />
kallas utvecklings<strong>kompetens</strong> är en<br />
nödvändig del i det samlade Kompetensstegsarbetet.<br />
Därför är han glad<br />
över det samarbete som pågår med<br />
<strong>Linköpings</strong> universitet. Han betonar<br />
också vikten av att komma bort från den<br />
förlegade synen att det finns renodlade<br />
producenter respektive konsumenter<br />
av <strong>kompetens</strong>.<br />
Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen 9
Utvecklings<strong>kompetens</strong><br />
Maria stenmark arbetar hos den privata utföraren Attendo Care. Förändringsarbete<br />
kräver ett gott ledarskap, menar hon.<br />
ter från utförarna i Linköping och de övriga fem<br />
FoU-<strong>kommun</strong>erna, utbildningssamordnarna, fackförbundet<br />
Kommunal och forskare från FoU Centrum<br />
och <strong>Linköpings</strong> universitet.<br />
varje grupp har en temasamordnare, och det är en<br />
person som kommer från den vardagliga verksamheten.<br />
Maria Stenmark, som arbetar hos den privata<br />
utföraren Attendo Care, är temasamordnare i den<br />
grupp som arbetar med utvecklingsarbete kring<br />
handledning och mentorskap. Hur tänker hon kring<br />
begreppet utvecklings<strong>kompetens</strong>?<br />
– För mig handlar det om att skapa möjligheter för<br />
den kunskap som fi nns hos människor att växa<br />
och sprida sig. Många medarbetare skick-<br />
as på olika utbildningar och när de<br />
kommer tillbaka till sina arbetsplatser<br />
har de tankar och idéer om vad<br />
de vill göra. Saknas då en kultur<br />
som är beredd att ta till sig det nytänkandet,<br />
då händer ingenting.<br />
Tyvärr tror jag att det är mångas<br />
erfarenhet: Man brinner av lust att<br />
medverka till förändringar som<br />
skulle kunna förbättra verksamhe-<br />
ten, men det blir ofta ingenting av det<br />
hela.<br />
Hon betonar vikten av ett gott ledarskap för att ett<br />
förändringsarbete ska vara möjligt.<br />
– Cheferna måste efterfråga ens kunskaper och det<br />
måste anslås tid till diskussion kring de nya tankarna,<br />
annars självdör alltihop.<br />
Maria Stenmark är mycket positiv till det arbete<br />
som sker inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong>.<br />
– Det är nyttigt, absolut. Och det är fantastiskt att<br />
så många berörs. Bara att få träffas och diskutera<br />
betyder oerhört mycket. I min temagrupp träffar jag<br />
människor som jag aldrig skulle träffa annars. Vi<br />
kommer dels från olika <strong>kommun</strong>er, dels från olika<br />
utförare – både privata och <strong>kommun</strong>ala. Allt nytt vi<br />
kommer fram till kommer säkert inte att omsättas i<br />
verkligheten, men jag är övertygad om att det fi nns<br />
förutsättningar för ett varaktigt förändringsarbete.<br />
eva Hulth har arbetat som enhetschef i Motala i sjutton<br />
år. Under de senaste tio åren har hon arbetat ak-<br />
»Kloka chefer<br />
klarar av att släppa<br />
fram självständigt<br />
tänkande<br />
medarbetare.«<br />
10 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen<br />
tivt med utvecklingsfrågor, bland annat inom ramen<br />
för ett projekt inom regionförbundet Östsam. I dag<br />
är hon helt frikopplad från sina ordinarie arbetsuppgifter<br />
för att ägna sig åt <strong>kompetens</strong>frågor på heltid.<br />
Eva Hulth är ansvarig för allt <strong>kompetens</strong>stegsarbete<br />
inom Motala <strong>kommun</strong>.<br />
– Utvecklings<strong>kompetens</strong> är för mig förmågan att<br />
refl ektera över vad vi gör och varför vi gör det, säger<br />
hon.<br />
Hon har själv varit med om att kartlägga brukarnas<br />
behov och tycker att det är oerhört viktigt att tänka<br />
i termer av kvalitetsutveckling gentemot kunderna.<br />
– Det måste vara så pass högt i tak att man<br />
vågar fråga sig »till vems nytta gör jag det<br />
här?«.<br />
Viljan till ett refl ekterande tänkesätt<br />
fi nns absolut inom äldreomsorgen,<br />
menar Eva Hulth. Men vanan<br />
att refl ektera fi nns inte alltid och<br />
inte heller tiden att göra det. Kanske<br />
inte heller något uttalat forum<br />
att göra det i.<br />
– Det handlar mycket om vilken<br />
sorts kultur som råder på en arbetsplats.<br />
Är refl ektion önskvärt eller inte?<br />
Det är skillnad mellan att bara vädra sitt<br />
missnöje och att vara refl ekterande på ett<br />
konstruktivt sätt, men alla uppfattar inte den skillnaden.<br />
Det fi nns en risk att personer som ifrågasätter<br />
rådande förhållanden uppfattas som negativa.<br />
Precis som Maria stenmark menar Eva Hulth att ledningens<br />
inställning har en avgörande roll.<br />
– Kloka chefer klarar av att släppa fram självständigt<br />
tänkande medarbetare. Kloka chefer vågar<br />
möta mogen och kreativ personal och förstår sig på<br />
hur man får den att blomstra. Ledarfunktionen är<br />
jätteviktigt i det här arbetet.<br />
En refl ekterande kultur skapar mervärden, understryker<br />
Eva Hulth.<br />
– Brukarna får det bättre, arbetsmiljöerna blir godare,<br />
professionaliseringen ökar och därmed kanske<br />
– på sikt – yrkets status i samhället. För mig är det<br />
självklart att det är först när man är förmögen<br />
att refl ektera över saker och ting som man kan<br />
tala om fullgod <strong>kompetens</strong>.
Utbildning<br />
en sporre<br />
för ledare<br />
Inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong> pågår ett<br />
särskilt ledarprogram.<br />
– Vi insåg att ett bra sätt att stödja hela<br />
Kom petens stegsarbetet är att stödja ledarna,<br />
säger Elisabeth Ulvenäs, planeringsledare och<br />
FoUsamordnare i <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
För ledarna kan – om de vill – både ta initiativ och<br />
fungera som motorer.<br />
Eller som det står i <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong>s egen<br />
rapport om arbetet med Kompetens<strong>stegen</strong>:<br />
»Verksamheternas erfarenheter och forskning<br />
visar att ledarskapet har en viktig och kanske<br />
avgörande betydelse för möjligheterna att i organisationer<br />
framgångsrikt bedriva insatser som syftar<br />
till lärande, <strong>kompetens</strong>utveckling och förändring.«<br />
– Vi finansierar ledarprogrammet genom pengar<br />
som blivit över från en tidigare, statlig satsning<br />
avsedd att stödja ledare och chefer inom äldreomsorgen,<br />
berättar Elisabeth Ulvenäs.<br />
Programmet påbörjades i november 2006 och<br />
beräknas pågå under hela Kompetensstegsperioden,<br />
det vill säga till och med 2008. Det startade med ett<br />
internat där de deltagande ledarnas behov av<br />
<strong>kompetens</strong> och stöd inventerades och diskuterades.<br />
Sedan dess har ytterligare två internat genomförts.<br />
Ett 60-tal ledare har deltagit vid de här tillfällena.<br />
– Vi har tagit sats utifrån vad ledarna själva<br />
menar att de vill ha stöd i. Önskemål har till<br />
exempel varit att få arbeta med handledning,<br />
<strong>kompetens</strong>analys och coachning.<br />
Viktigast har kanske ändå varit att ledarna inom<br />
äldreomsorgen fått möjlighet att mötas och bilda<br />
nätverk.<br />
– Och eftersom programmet genomförs i nära<br />
samverkan med FoU-Centrum finns det goda<br />
möjligheter att bilda breda nätverk. Ledare inom<br />
samtliga FoU-<strong>kommun</strong>er får tillfälle att knyta<br />
kontakter med varandra. Vi gör inte heller någon<br />
skillnad på <strong>kommun</strong>ala och privata utförare. Alla<br />
är välkomna att delta i samarbetet.<br />
Det kan tilläggas att forskare från <strong>Linköpings</strong><br />
universitet varit med vid samtliga seminarietillfällen.<br />
– De har fungerat både som handledare och<br />
föreläsare och »vanliga« deltagare, avslutar<br />
Elisabeth Ulvenäs.<br />
Lärande samtal<br />
med yrkeskunniga<br />
medarbetare<br />
Lärande samtal är en samtals och undervisningsform<br />
som utvecklats under senare år. Formen kännetecknas<br />
framför allt av att alla i en grupp ska komma till tals<br />
och av insikten om att alla deltagare bidrar till och har<br />
ett ansvar för det samtal som förs.<br />
På Gröna Gården, som drivs av den privata utföraren<br />
Kosmo, användes lärande samtal som metod när<br />
personalen utbildades inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong>s<br />
försöksverksamhet. Metoden fungerade bra,<br />
men alla var överens om att den skulle kunna fungera<br />
ännu bättre.<br />
– I ett »vanligt« lärande samtal har man inte någon<br />
egentlig utvärdering, och det saknade vi, säger Pernilla<br />
Bergström, verksamhetschef på Gröna Gården. Vi ville<br />
utveckla metoden så att den blev mera verksamhetsanpassad.<br />
Ett »miniprojekt« drogs igång, även det knutet till<br />
Kompetens<strong>stegen</strong><br />
Jan Hammarlyck är sjukgymnast med eget företag.<br />
Han arbetar åt ett flertal privata utförare. Bland annat<br />
föreläser han om förflyttningsmetodik, det vill säga de<br />
principer som gäller för att kunna flytta människor på<br />
ett så ergonomiskt sätt som möjligt.<br />
I vanliga fall håller han en föreläsning rätt upp och<br />
ner. På Gröna Gården gick det helt annorlunda till.<br />
– Vid ett första möte lyssnade jag mest på vad<br />
deltagarna i gruppen hade att säga. Jag kom med<br />
inpass och ställde frågor, men jag föreläste inte. Det<br />
gjorde jag i stället gången därpå, men inte så länge som<br />
jag brukar utan i cirka en halvtimme. Därefter gick vi<br />
ut på en avdelning och fortsatte undervisningen/<br />
samtalet där.<br />
Vid ett tredje tillfälle gjordes en uppföljning och en<br />
utvärdering.<br />
Jan Hammarlyck menar att sättet att arbeta på är<br />
utmärkt, särskilt när det handlar om att utbilda<br />
människor som redan har en gedigen kunskapsgrund<br />
att stå på.<br />
– Jag lyssnar ju in mig på deltagarnas kunskaper och<br />
får på så vis prioritering på problemen. Tillsammans<br />
löser vi rätt problem i stället för att jag kanske står och<br />
föreläser om sådant som redan fungerar.<br />
Pernilla Bergström är också mycket nöjd med hur det<br />
lärande samtalet utvecklats på hennes arbetsplats.<br />
– Och vi kommer att gå vidare. Vi har redan påbörjat<br />
ett FoU-projekt som går ut på att utveckla metoden<br />
lärande samtal kopplat till kontaktmannaskap.<br />
11
Varvad utbildning och arbete<br />
12 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen
tre teaM varvade UtBildning OCH JOBB<br />
En sån skjuts!<br />
Ramstorpsgatans servicehus hittar man i<br />
stadsdelen Ramshäll i Linköping. Här, i servicehusets<br />
cafédel, träffar vi Birgitta König,<br />
Rosemarie Regnér, Sussie Hell och<br />
Gerd Jansson, sedan en tid tillbaka undersköterskor<br />
allihop.<br />
Vi träffar också deras chef, Lilian Peterson, och<br />
Lisa Tensby, kollegan som varit deras handledare<br />
under utbildningstiden.<br />
Inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong> har en<br />
unik försöksverksamhet bedrivits i Lin- Lin-<br />
köping. Målet har varit att höja <strong>kompetens</strong>nivån<br />
hos personal inom äldreomsorgen.<br />
tre arbetsgrupper bildades i begynnelsen<br />
av 2006. I varje arbetsgrupp<br />
ingick en privat utförare, en<br />
<strong>kommun</strong>al dito samt en utbildningsanordnare.<br />
Ramstorpsgatans servicehus drivs av<br />
den privata utföraren Carema Äldreom-<br />
Sussie Hell sträcker på sig och ser faktiskt ut att bli flera tum längre.<br />
Hon har efter många år inom hemtjänsten utbildat sig till undersköterska.<br />
Det har stärkt henne.<br />
– Jag går mera rakryggad nu än vad jag gjorde tidigare, säger hon.<br />
sorg. Ramstorp, som servicehuset kallas till var-<br />
dags, har också ansvar för hemtjänsten i bostadsområdena<br />
Ramshäll, Vimanshäll och Berga. Det är det<br />
största upptagningsområdet i Linköping i sitt slag<br />
med 250-300 vårdtagare.<br />
ramstorp utsågs tillsammans med <strong>kommun</strong>alt drivna<br />
Berga äldreboende och utbildningsanordnaren<br />
Birgittaskolan att utgöra en av arbetsgrupperna i försöks<br />
verksamheten.<br />
Ska man arbeta med <strong>kompetens</strong>höjning måste<br />
man veta vad man har att utgå ifrån. Därför gjordes<br />
en inventering av kunskapsläget i personalgrupperna.<br />
Hur många hade det som motsvarar 1350 poäng<br />
på omvårdnadsprogrammet? Det vill säga, hur<br />
många hade formell undersköterske<strong>kompetens</strong>?<br />
det visade sig att av 60 anställda på Ramstorp saknade<br />
ett 20-tal personer formell undersköterske<strong>kompetens</strong>.<br />
På Berga äldreboende (en betydligt<br />
mind re enhet) saknade två personer motsvarande<br />
kom petens. Den yngsta var 22 år, den äldsta 60.<br />
Det föll sig naturligt att börja där – med att se till<br />
att alla anställda fi ck undersköterskeexamen – och<br />
så gott som samtliga nappade på erbjudandet.<br />
till att börja med fanns funderingar att förlägga utbildningen<br />
till Ramstorp, men den idén stupade på<br />
bristen på utrymme. Det var bättre att trots<br />
allt utnyttja undervisningslokalerna på<br />
Birgittaskolan.<br />
»Det bokstavligt<br />
lyser om dem<br />
allihop när de<br />
berätt ar om sina<br />
erfarenheter.«<br />
De anställda på Ramstorp och<br />
Berga delades in i två grupper om<br />
elva personer vardera. Den ena<br />
gruppen studerade den ena veckan,<br />
den andra gruppen den andra.<br />
De veckor eleverna inte studerade<br />
arbetade de som vanligt.<br />
– Och vi jobbade alla våra ordinarie<br />
helgpass, berättar Gerd Jansson.<br />
Dessutom läste jag varje ledig<br />
minut, så det var jättetufft. Fast otroligt<br />
roligt.<br />
Hennes entusiasm är inte att ta miste på, och inte de<br />
andras heller. Det bokstavligt talat lyser om dem<br />
allihop när de berättar om sina erfarenheter.<br />
– Vi fi ck namn både på sådant vi kunde och sådant<br />
vi inte kunde, säger Sussie Hell. För min del innebär<br />
det till exempel att jag i dag känner mig mycket säkrare<br />
i kontakterna med primärvården. Jag arbetar<br />
inom hemtjänsten och har ofta kontakt med olika<br />
distriktssköterskor för mina vårdtagares räkning.<br />
–Tidigare beskrev jag bara de symtom jag såg, och<br />
så fi ck distriktssköterskan dra sina egna slutsatser<br />
om vad som kunde vara fel. Nu beskriver jag symtomen<br />
men kommer också med förslag på vad jag tror<br />
kan ha drabbat min vårdtagare. Jag känner en helt<br />
annan säkerhet än tidigare. Och det gör att jag går<br />
mera rakryggad.<br />
Den utbildning som personalen från Ramstorp<br />
och Berga fi ck skräddarsyddes för just dem.<br />
Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen 13
Varvad utbildning och arbete<br />
Varvade utbildning och jobb. Sussie Hell, Lilian Peterson, Lisa Tensby, Rosemarie Regnér, Gerd Jansson och<br />
Birgitta König har alla varit delaktiga i en unik försöksverksamhet inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong>.<br />
Deras kunskaper validerades, det vill<br />
säga utbildarna tog reda på inom vilka<br />
områden elevernas kunskap var fullgod<br />
och inom vilka områden det<br />
fanns luckor. När det till exempel<br />
gällde kursavsnittet vård- och omsorgsarbete<br />
hade samtliga redan<br />
fullgod <strong>kompetens</strong>.<br />
Medicinsk grundkurs, etik och livsfrågor,<br />
datakunskap och psykologi är<br />
exempel på kursavsnitt som fi ck ingå i<br />
utbildningen.<br />
Varje kurs startade med självskattning och<br />
personliga samtal med lärarna.<br />
– Hade vi önskemål om att lära oss mer om någonting<br />
särskilt så fi ck vi det, påpekar Birgitta König.<br />
Datakunskap var ett mycket uppskattat ämne.<br />
– De fl esta av oss visste överhuvudtaget ingenting<br />
om datorer, säger Rosemarie Regnér.<br />
Arbetsmiljöutbildningen var också värdefull.<br />
»Vi fi ck en<br />
möjlighet att<br />
omedelbart omsätt a<br />
våra nya kunskaper<br />
i praktiken.«<br />
14 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen<br />
– Ska jag vara uppriktig har jag tidigare<br />
slarvat med att använda hjälpmedel.<br />
Ofta går ju arbetet fortare utan…<br />
Men numera använder jag alltid de<br />
hjälpmedel som fi nns. Man kan ju<br />
skada både sig själv och vårdtagarna<br />
om man låter bli att göra<br />
det, och det har jag verkligen förstått<br />
efter att ha gått den här kursen,<br />
säger Sussie Hell.<br />
Gerd Jansson konstaterar att det<br />
fanns ett egenvärde i att varva arbete<br />
och studier under den sex månader långa<br />
utbildningen.<br />
– Vi fi ck ju en möjlighet att omedelbart omsätta<br />
våra nya kunskaper i praktiken.<br />
en konkret del av utbildningen var att arbeta med<br />
egna projekt med bäring på arbetsplatsen. Birgitta<br />
Rosén och Rosemarie Regnér bestämde sig tillsammans<br />
med kollegan Anna Hjort för att göra någonting<br />
åt Ramstorps matsal.
– Den var vit och intetsägande förut, berättar<br />
Rosemarie. Vi ville skapa en annan atmosfär, en<br />
lokal som man verkligen vill sätta sig ner och äta i.<br />
Kontakt med de boende togs och tillsammans med<br />
pensionärerna fi ck matsalen andra färger. Den går<br />
nu i en lugn, grön färg, bortsett från den del som alla<br />
i dag kallar cafédelen; den går i gammalrosa.<br />
– Kopparbunkar och andra gamla föremål ska<br />
hängas upp så småningom, tillägger Birgitta.<br />
Många av vårdtagarna har känt till att »deras«<br />
sköterskor har vidareutbildat sig. De har varit mycket<br />
nyfi kna och engagerade.<br />
– En morgon kom jag hem till en man som normalt<br />
är väldigt frisk och klarar sig själv i stor ut-<br />
sträckning. Men den här morgonen satt han<br />
och andades tungt över köksbordet. Jag<br />
rusade in och tog pulsen på honom.<br />
Då skrattade han högt och sa »jag<br />
skulle bara kolla om du kunde«,<br />
berättar Sussie Hell och ler vid<br />
minnet.<br />
– Jag har en vårdtagare som sa<br />
»då kan man kanske ringa på dig<br />
om man behöver en operation nu<br />
då«, säger Gerd Jansson och ler hon<br />
också.<br />
– Faktum är att nästan hela verksam-<br />
heten har varit engagerad i den här utbildningen,<br />
konstaterar enhetschefen Lilian Peterson. Vi<br />
är stolta helt enkelt, stolta över våra duktiga undersköterskor.<br />
lisa tensby tillfrågades på ett tidigt stadium om hon<br />
ville handleda sina kollegor. Det ville hon.<br />
– I och med det fi ck jag en utbildning i pedagogisk<br />
handledning och lärande samtal, en kurs på Stockholms<br />
universitet, förklarar hon.<br />
Hon har ansvarat för de gruppdiskussioner som<br />
förekommit och hon har fungerat som särskilt stöd<br />
för dem som vidareutbildat sig.<br />
– Jag har samarbetat med handledaren på Berga<br />
äldreboende, Gunilla Fransson. Vi hade regelbunden<br />
kontakt där vi bollade idéer med varandra och<br />
också såg till att dokumentera så mycket som möjligt.<br />
Lisa Tensby understryker hur viktigt hon tycker<br />
det är med utbildning.<br />
– Det är nödvändigt att få möjlighet att sätta sig<br />
ner och refl ektera över saker och ting. Genom utbildning<br />
höjer man också yrkets status.<br />
ingrid von sydow är lärare på Birgittaskolan. Hon<br />
har ingått i arbetsgruppen som representant för utbildningsanordnaren.<br />
Hon säger att det har varit<br />
»otroligt stimulerande« att få vara med och vidareutbilda<br />
alla de här kvinnorna.<br />
– Sättet att utbilda på, att ha elever som varvar<br />
arbete och studier på det här viset, är nytt för oss.<br />
»I det här<br />
projektet har det<br />
blivit tydligt att<br />
skolan inte har<br />
monopol på<br />
utbildning.«<br />
Det har fungerat oerhört bra. Vi, som utbildningsanordnare,<br />
har till exempel fått ta del av deras praktiska<br />
erfarenheter direkt. Eleverna har ju kunnat<br />
använda sina nya kunskaper omgående och i något<br />
fall fi ck vi höra att »det här du sa fungerar ju inte<br />
alls«.<br />
lärande samtal (om det står mer att läsa på sidan 11)<br />
och kollegiesamtal har använts som metoder i själva<br />
undervisningen.<br />
– Det är någonting vi hoppas kunna utveckla, poängterar<br />
Ingrid von Sydow.<br />
Handledarkontakterna kommer också att fortsätta,<br />
trots att försöksverksamheten är avslutad.<br />
– Den här intima samverkan med arbetsplat-<br />
serna har fungerat väldigt bra. Ska man<br />
sammanfatta det hela skulle jag vilja ut-<br />
trycka mig så här: Tyst kunskap har<br />
synliggjorts, självförtroendet har<br />
stärkts hos många individer, kunskapstörst<br />
har väckts och alla har<br />
vi haft glädje av det erfarenhetsutbyte<br />
som har ägt rum.<br />
Tommy Johansson är rektor för<br />
vuxenutbildningen i Linköping.<br />
Även han är idel lovord.<br />
– Resultatet av försöksverksamheten<br />
är över förväntan. Växelspelet mellan<br />
privata och <strong>kommun</strong>ala utförare och<br />
privata och <strong>kommun</strong>ala utbildningsanordnare har<br />
skapat en fruktbar dynamik. Men den verkligt stora<br />
potentialen ligger förstås i att vi har fått arbetsplatserna<br />
att medverka så mycket som de har gjort.<br />
Även om försöksverksamheten formellt är avslutad<br />
är Tommy Johansson övertygad om att samarbetet<br />
mellan de olika parterna kommer att fortsätta i någon<br />
form.<br />
– Från skolans sida tror jag vi har förstått att vi<br />
inte kan sitta och vänta på eleverna. Skolan måste i<br />
stället ge sig ut på arbetsplatserna. I det här projektet<br />
har det också blivit tydligt att skolan inte har monopol<br />
på utbildning. Vi som arbetar med just utbildning<br />
måste ha respekt för att människor lär sig saker<br />
i andra miljöer, och vår uppgift blir då att hjälpa<br />
dem att verifi era den kunskapen.<br />
Fotnot:<br />
arbetsgrupp 1 bestod av privata Moaskolan och<br />
arbetsplatserna Kärna Vårdby (privat utförare) och<br />
Ekbacken (<strong>kommun</strong>al utförare).<br />
arbetsgrupp 2 bestod av <strong>kommun</strong>ala Birgittaskolan<br />
och arbetsplatserna Ramstorp (privat utförare) och Berga<br />
äldre boende (<strong>kommun</strong>al utförare).<br />
arbetsgrupp 3 bestod av privata Kompetensutvecklingsinstitutet<br />
och arbetsplatserna Gröna Gården/Gammelgården<br />
(privat utförare) och Åkerbo omsorg (<strong>kommun</strong>al utförare).<br />
Nästa steg – Idéskrift om utveckling av <strong>kompetens</strong> och lärande inom äldreomsorgen 15
Utvärdering av försöksverksamhet<br />
FÖrsÖKsverKsaMHeten gransKas<br />
Ny syn på utbildning<br />
Försöksverksamheten är föremål för forskning.<br />
– Enkelt uttryckt kan man säga att vår ambition är<br />
att beskriva, analysera och förstå vad som hänt i<br />
projektet, säger Bodil Ekholm, docent och lektor<br />
på Institutionen för beteendevetenskap och lärande,<br />
IBL, vid <strong>Linköpings</strong> universitet. Är det till exempel<br />
bara de direkt involverade som berörs eller<br />
kan man spåra andra effekter också?<br />
Det ska understrykas att forskarna är mitt<br />
uppe i sitt arbete. De har intervjuat enhetschefer<br />
och handledare men har ännu inte<br />
hunnit fram till utbildningsanordnare och<br />
deltagare.<br />
De som hittills intervjuats är dock väldigt positiva<br />
till hela försöksverksamheten.<br />
– De lyfter fram sådant som att en mera ifrågasättande<br />
kultur har skapats på arbetsplatserna och att<br />
de anställda refl ekterar och funderar mer<br />
över arbetet, fortsätter Bodil Ekholm.<br />
Många av refl ektionerna handlar om<br />
bemötande och rutiner. Plötsligt<br />
har någon ställt frågan »varför gör<br />
vi på det här sättet?«. Därefter har<br />
ett samtal väckts i arbetslaget och<br />
så har man kanske gått till chefen<br />
för att diskutera det hela.<br />
enhetscheferna och handledarna<br />
talar i termer om både ökad självkänsla<br />
och ökat självförtroende.<br />
– Människor tror plötsligt på vad de<br />
vet och kan, och dessutom på att de kan ut-<br />
veckla det de vet och kan. Många har fått en ny syn<br />
på utbildning och lärande. De har fått uppleva att<br />
deras funderingar är viktiga och att dessa funderingar<br />
kunnat fungera som utgångspunkt för själva lärandet.<br />
Rent konkreta exempel på effekter av försöksverksamheten<br />
är att studiehörnor har skapats på arbetsplatserna,<br />
platser där man till exempel kan hitta<br />
kunskap om mediciner och sjukdomar. Den som vill<br />
kan sätta sig ner och läsa eller diskutera med en kollega.<br />
– De vi har intervjuat tycker sig också se ett ökat<br />
intresse för utbildning hos andra medarbetare, det<br />
vill säga även hos de medarbetare som inte varit<br />
direkt involverade i försöksverksamheten.<br />
Handledarna uttrycker sin uppskattning över det<br />
lärande samtalet. De ser det som ett arbetsverktyg<br />
som är möjligt att utveckla.<br />
Någonting annat man skulle vilja utveckla är sam-<br />
»Chefer och<br />
handledare har<br />
arbetat tätt ihop<br />
med utbildarna.<br />
De har lärt av<br />
varandra.«<br />
Försöksverksamheten inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong><br />
i <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong> har följts av forskare<br />
vid <strong>Linköpings</strong> universitet. En rapport kommer att<br />
publiceras så småningom. Redan nu har en del slutsatser<br />
presenterats, bland annat vid ett semi<br />
narium i Stockholm i juni 2007.<br />
arbetet med utbildningssamordnarna.<br />
– Chefer och handledare har ju arbetat<br />
tätt ihop med utbildarna och<br />
det har uppfattats som mycket positivt.<br />
De har lärt av varandra.<br />
det fi nns faktorer som underlättar<br />
för en utbildningssatsning av det slag<br />
som bedrivits inom ramen för Kompetens<strong>stegen</strong><br />
i Linköping. En är engagerade<br />
chefer. En annan är bildandet av<br />
nätverk där berörda aktörer kan samarbeta.<br />
En tredje är stora grupper, det vill säga många som<br />
utbildar sig på en och samma gång.<br />
– Då har man större möjligheter att stötta varandra,<br />
förtydligar Bodil Ekholm.<br />
Det fi nns faktorer som hindrar också. Ett exempel<br />
på en hindrande faktor var den otydlighet som rådde<br />
i början av försöksverksamheten när det gällde tillsättning<br />
av vikarier.<br />
– Fastän vikarierna var en förutsättning för att<br />
hela projektet skulle bli av.<br />
alla lärare var inte heller inledningsvis införstådda<br />
med den arbetsmetodik som skulle användas i Kompetens<strong>stegen</strong>.<br />
Något chefsbyte kom också olämpligt<br />
med tanke på projektet.<br />
– Helhetsintrycket är dock att upplägget fungerat<br />
bra. <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong> har haft långsiktighet i<br />
åtanke när de skapat försöksverksamheten. Det<br />
innebär att projektet fortlever fastän kurserna är<br />
slut, avslutar Bodil Ekholm.