Stiftelsen Seydlitz MP bolagen

Ett sånt här projekt är dyrt och tar lång tid.
Det kräver en finansiär som har tålamod.
att människorna mår bra och att man kan ta ut lön. Där finns inga
5 procent att riskera», säger Sigrid och fortsätter:
«Mitt eget driv i projektet är att se vilken, om någon, betydelse
det har för kon. Får hon ett rikare och bättre, eller ett mer stressande
liv? Pysslar hon med kalven och glömmer bort att äta, eller
blir hon mer aktiv även i andra beteenden?»
«Sen ser jag hur debatten utvecklas, och hur hållbarhetstänket
integreras mer och mer i alla beslut som fattas. Om 20 år tror
jag svensk mjölkproduktion måste kunna erbjuda detta. För vissa
grupper av konsumenter blir det frågan som avgör om man alls har
mejerier i kosten. Så för mig finns det också ett engagemang i att
svensk livsmedelsproduktion ska fortsätta vara aktuell, modern
och uppdaterad.»
Övervägande positiv respons
Den initiala oron för kritik från branschen har visat sig obefogad.
Projektet genererar väldigt mycket intresse, framför allt från lantbrukare
som vill komma och titta. Reaktionerna i media är också
mest positiva.
slu:s i särklass mest spridda sociala mediainlägg var en film
publicerad på hemsidan som genererat över 600 000 visningar.
Kommentarsfältet flödar av kärlek och kommentarer i stil med
«sån mjölk betalar jag gärna 50 öre mer per liter för», men det
finns också många kommentarer som understryker att det ändå
handlar om djur i fångenskap», berättar Sigrid.
I samband med att svt:s Uppdrag Granskning sände sitt reportage
om Arlagården, gjorde Epstein och Nordegren ett inslag om
KoKalv-projektet i sitt radioprogram. Samma dag som ‹Arlagården›
sändes kom svt till slu:s försöksgård för att göra ett reportage om
KoKalv-projektet.
«Jag var själv i lagården den dagen. Det kom en ensam journalist,
som stannade i två timmar. ‹Du kan väl bara berätta lite om projek-
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
37