Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...
Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...
Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10<br />
Fortf. <strong>den</strong> svenska utb.politikens styvbarn? <strong>Debatten</strong> <strong>om</strong> <strong>den</strong> <strong>gymnasiala</strong> yrkesutb. i <strong>Sverige</strong> <strong>under</strong> 1990-talet<br />
En fråga <strong>om</strong> framgång eller misslyckande?<br />
Även <strong>om</strong> 1991 års gymnasiereform har blivit föremål för viss utvärdeing, är det troligen för tidigt att dra<br />
några definitiva slutsatser <strong>om</strong> hur framgångsrik eller misslyckad <strong>den</strong> varit. 19 Ändå kan det vara intressant<br />
att notera några ten<strong>den</strong>ser s<strong>om</strong> är synbara idag. Antalet elever i gymnasieskolan är betydligt större än<br />
förut, dels på grund av förlängningen av de yrkesinriktade linjerna med ett tredje år, och dels därför att<br />
andelen ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> går vidare till gymnasial utbildning är högre än någonsin - 98%. Jämfört med 1980talet<br />
har tre utbildnings<strong>om</strong>rå<strong>den</strong> gått tillbaka markant: byggnadsteknik, industri och <strong>om</strong>vårdnad. 20 Det<br />
estetiska programmet har däremot expanderat kraftigt, efters<strong>om</strong> det är mycket populärt bland de sökande<br />
och k<strong>om</strong>munerna nu har frihet att anordna det efter egen bedömning. Också antalet elever på de individuella<br />
och specialprogrammen har ökat på senare tid, vad gäller de senare främst sådana med en teknisk inriktning:<br />
företagsskolor och specialprogram med inslag från naturvetar- och industriprogrammen. 21 Flera stora<br />
industrier har etablerat egna gymnasieskolor - ABB, Volvo, SAAB-Scania och Perstorp AB - s<strong>om</strong> har<br />
visat sig långt mera attraktiva bland ungd<strong>om</strong>arna än t ex det nationella industriprogrammet, s<strong>om</strong> konstant<br />
haft ett dalande antal sökande från slutet av 1980-talet och framåt. 22 Nyligen, och vid en tidpunkt då<br />
ungd<strong>om</strong>sarbetslösheten är mycket hög, har såväl arbetsmarknadspolitiska s<strong>om</strong> <strong>den</strong> ungd<strong>om</strong>spolitiska<br />
k<strong>om</strong>mittén fört fram s k modern lärlingsutbildning s<strong>om</strong> ett sätt att <strong>under</strong>lätta de ungas övergång från skola<br />
till arbete, och två socialdemokratiska kongresser har uttalat sig för en sådan. 23 S<strong>om</strong> jag diskuterar senare<br />
i <strong>den</strong>na artikel, har sådana idéer varit långt ifrån o<strong>om</strong>stridda. Här räcker det att notera, att gymnasial<br />
lärlingsutbildning existerat s<strong>om</strong> ett alternativ sedan slutet av 1970-talet, och att det totala antalet lärlingar i<br />
sådan utbildning var 25 (!) i hela <strong>Sverige</strong> 1995. Av dessa var det mycket få s<strong>om</strong> fullföljde en hel treårig<br />
utbildning - 1995 bara tre personer i hela landet. 24 1991 års gymnasieskolereform innebar också att ett<br />
nytt kurs- och målrelaterat betygssystem infördes, inklusive en möjlighet att <strong>under</strong>känna eleverna. Några<br />
program, särskilt industri-, byggnads och fordonsprogrammen, uppvisar mycket höga andelar elever s<strong>om</strong><br />
är <strong>under</strong>kända i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Exempelvis <strong>under</strong>kändes 36% av eleverna<br />
på industriprogrammet i matematik 1996, 21% i engelska och 13% i svenska. 25<br />
Kontroverser <strong>om</strong> <strong>yrkesutbildningen</strong><br />
Till skillnad från tidigare, har yrkesutbildningsfrågor k<strong>om</strong>mit att bli kontroversiella och har förts upp på<br />
<strong>den</strong> politiska dagordningen på nittiotalet. Det är intressant att fråga sig varför <strong>den</strong>na förändring har ägt rum,<br />
och vilka aktörer och frågor s<strong>om</strong> är involverade. Jag vill <strong>under</strong>stryka att jag här k<strong>om</strong>mer att inrikta mig på<br />
<strong>den</strong> centrala nivån, även <strong>om</strong> det framgent k<strong>om</strong>mer att bli allt viktigare att studera nya aktörer på <strong>den</strong> lokala<br />
nivån. 26 Till en början bör det noteras, att beskrivningarna av de pågående förändringarna av arbete och<br />
arbetsmarknad, och av behoven att kvalificera ungd<strong>om</strong>ar för dagens och morgondagens situation ofta är<br />
mycket likartade, oberoende av vilka aktörer s<strong>om</strong> yttrar sig. Socialdemokraternas och moderaternas<br />
partiprogram, och programmen från såväl fackliga s<strong>om</strong> arbetsgivarorganisationer, talar sålunda <strong>om</strong> behovet<br />
av att möta snabba förändringar på arbetsplatserna, i samhället och ekon<strong>om</strong>in, med hjälp av en flexibel och<br />
välutbildad arbetskraft. På <strong>den</strong>na nivå är samstämmigheten nästan överväldigande. Men när vi k<strong>om</strong>mer till<br />
nästa steg i analysen, dvs vilket slags k<strong>om</strong>petens och vilken utbildning s<strong>om</strong> behövs, för vilka och hur, skiljer<br />
sig ideologier och förslag avsevärt åt.<br />
Integrera eller hålla isär?<br />
Om barnen skulle delas upp på olika utbildningsvägar eller ej, i vilken utsträckning och när, har<br />
traditionellt varit de stora stridsfrågorna i svensk utbildningspolitik. Medan arbetarrörelsen, inklusive<br />
fackföreningsrörelsen, har slagits för och försvarat en sen differentiering av barnen och en integration av<br />
teoretiska och yrkesförberedande studier s<strong>om</strong> viktiga inslag i en socialistisk samhällsutveckling, har högern<br />
hävdat att en tidig och tydlig uppdelning är det mest produktiva och realistiska alternativet. 27 Liknande<br />
skiljelinjer kan ses i debatten <strong>om</strong> <strong>den</strong> <strong>gymnasiala</strong> utbildningen på sjuttio-, åttio- och nittiotalet. På 1970talet<br />
förespråkade de båda största löntagarorganisationerna TCO och LO starkt en mindre uppdelad och<br />
specialiserad gymnasieskola. LO:s remissvar på betänkandet från 1976 års gymnasieutredning sammanfattar<br />
väl dess allmänna ståndpunkt:<br />
TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998