Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...

More documents

Recommendations

Info

6 Fortf. den svenska utb.politikens styvbarn? Debatten om den gymnasiala yrkesutb. i Sverige under 1990-talet Kontakterna med arbetsmarknaden beskrevs som svaga eller obefintliga, och undervisningen sades inte svara mot arbetslivets och teknologins förändringar. 6 På 1950-talet var bara en mindre del av arbetarna yrkesutbildade. Dels var yrkesutbildningen underdimensionerad i förhållande till behoven, och dels var ungdomarna ovilliga att lägga tid på en sådan utbildning när det var högkonjunktur och gott om jobb, vilket var den situation som rådde nästan oavbrutet från krigsslutet och fram till och med sextiotalet. Från slutet av 1950-talet ökade antalet elever i yrkesskolorna snabbt. Dels kom yrkesutbildningen att användas som arbetsmarknadspolitiskt instrument vid den tillfälliga konjunktursvackan vid denna tid, och dels möjliggjorde höjda statsbidrag en utbyggnad. Å andra sidan fortsatte antalet lärlingar kontinuerligt att minska från 1940-talet och framåt (tabell 1). Med andra ord kom en tendens till ökad skolbasering av yrkesutbildningen, något som senare setts som speciellt för Sverige, tydligt till synes vid denna tid. 7 Tabell 1. Antal studenter i statsbidragsberättigad yrkesutbildning (heltidsundervisning) 1945-1965 År 1945 1950 1955 1960 1965 Yrkesskolor Centrala verkstadsskolor 2.000 2.700 3.200 6.100 7.900 Kommunala verkstadsskolor 5.700 7.500 12.700 34.600 57.200 Privata yrkesskolor 2.700 2.700 3.500 4.500 5.400 Enterprise vocational schools —* —* —* 3.800 4.100 Total 10.400 12.900 19.700 49.000 74.600 Lärlingari hantverk och industri 10.000 —* —* —* 2.000 * Uppgifter ej tillgängliga Källa: SCB Promemorior 1984:2. Elever i yrkesutbildning i Sverige 1844-1970 och PM 1974:3. Svensk utbildningsstatistik 1960-1973. Den nioåriga enhetsskolan infördes 1962, efter en tioårig försöksperiod. I de ursprungliga beräkningarna antogs merparten (60-70%) av eleverna gå till någon av de yrkesförberedande linjerna i årskurs 9. Det visade sig emellertid snart, att de studieförberedande linjerna var långt populärare än de yrkesinriktade. I början av sextiotalet gick nästan 80% av de unga på något av de studieförberedande alternativen. Reformeringen av yrkesutbildningen vid denna tid skall inte bara förstås i ljuset av de växande behoven av rörlig arbetskraft, men också mot bakgrund av yrkesskolornas och näringslivets tilltagande svårigheter att attrahera ungdomar. 1969 års gymnasieskolereform innebar att ytterligare ett stort steg mot en i huvudsak skolbaserad yrkesutbildning togs. 1970 blev i princip all yrkesutbildning på sekundär nivå en del av organisatoriskt sammanhållna gymnasieskolan (figur 1). Viktiga syften med reformen var att göra teoretisk och praktisk utbildning på denna nivå mer jämställda och möjliggöra en integration dem emellan. Yrkesutbildningen organiserades i breda block, som vart och ett rymde en successiv specialisering. De allmänna ämnena fick större utrymme på de tvååriga yrkeslinjernas schema (ca 1/3 av tiden upptogs av sådana ämnen) än tidigare, och svenska, arbetslivsorientering och gymnastik blev obligatoriska ämnen. Från första början gick den stora majoriteten av 16-åringar vidare till någon form av gymnasielinje eller specialkurs: 88% år 1971, 91% år 1979. I början av sjuttiotalet följde ungefär 25% av ungdomarna en tvåårig yrkesförberedande utbildning, och i slutet av sjuttiotalet hade andelen vuxit till 40%. 8 Praktiskt taget all grundläggande yrkesförberedelse ägde rum inom gymnasieskolans ram Det kan noteras, att 1969 års gymnasieskolereform var den första strukturella reformen av yrkesutbildningen i Sverige sedan 1918. 9 TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998
Fortf. den svenska utb.politikens styvbarn? Debatten om den gymnasiala yrkesutb. i Sverige under 1990-talet Figur 1. Gymnasieskolans linjer och kurser 1970-1991 Linjer och kurser 3- och 4-åriga teoretiska Vocational Ung. 530 special linjer Programmes kurser Liberal arts Distributions- och kontors- Social sciences Drift- och underhållsteknisk Ekonomisk Bygg- och anläggning Natural sciences Operation and maintenance Technology El-teleteknisk Fordonsteknisk 2-year Academic Jordbruks Programmes Livsmedelsteknisk Ekonomisk Konsumtions- Social Processteknisk Humanistisk Skogsbruks- Naturvetenskaplig Social Teknisk Trädgårds- Träteknisk Verkstadsteknisk Vård- En del av ”den svenska modellen” På 1930-talet stod LO och SAF inför ett hot om en lärlingslagstiftning, en statlig inblandning på ett område som parterna ansåg bäst hanterades av dem själva i form av frivilliga överenskommelser. Som en direkt följd av detta hot, bildades Arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningskommitté 1939, och en överenskommelse om att gemensamt befrämja utbyggnad och modernisering av yrkesutbildning nåddes 1944. Arbetsmarknadens Yrkesråd (AY) bildades av parterna samma år, med viktiga uppgifter i detta avseende. Tanken på en lärlingslagstiftning realiserades aldrig, och det tycktes därmed som en statlig intervention kunde undvikas. Paradoxalt skulle emellertid yrkesutbildningen bli ett område där SAFs och LOs inblandning i statsutövningen var stor och påtaglig. På 1950- och 60-talen var det inte bara så att de båda organisationerna, som tidigare, yttrade sig över reformförslag från statsmakterna. De tog nu också aktiv del i formandet av yrkesutbildningspolitiken, på formuleringsarenan genom att medverka i de stora statliga utredningarna av på detta område och på realiseringsarenan bl a som styrelseledamöter i Skolöverstyrelsen och Kungliga Överstyrelsen för Yrkesutbildning. Arbetsmarknadens Yrkesråd fungerade som en viktig instans för bevakning, information och vidareutbildning i yrkesutbildningsfrågor och som ett diskussionsforum där arbetsgivare, fackföreningsmän och skolfolk kunde mötas. 10 Anledningarna till det växande engagemanget i utbildningspolitiken var flera. I en del avseenden sammanföll SAFs och LOs motiv, i andra skilde de sig kraftigt åt. Både SAF och LO tillmätte yrkesutbildningen, och från 1960-talet och framåt också den allmänna utbildningen, stor betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrensförmåga. Men medan de ekonomiska argumenten var klart dominerande hos Arbetsgivareföreningen, vägde andra lika tungt eller tyngre för LO. Inom fackföreningsrörelsen menade TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998 7
Page 1 and 2: TNTEE Publications Volume 1, Nr 1,
Page 3 and 4: Rubrik på denna uppsats TNTEE Publ
Page 5: Fortf. den svenska utb.politikens s
Page 9 and 10: Fortf. den svenska utb.politikens s
Page 17: Fortf. den svenska utb.politikens s

Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?