4 Rubrik på <strong>den</strong>na uppsats TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998
Fortf. <strong>den</strong> svenska utb.politikens styvbarn? <strong>Debatten</strong> <strong>om</strong> <strong>den</strong> <strong>gymnasiala</strong> yrkesutb. i <strong>Sverige</strong> <strong>under</strong> 1990-talet Lisbeth Lundahl Umeå Universitet Fortfarande <strong>den</strong> svenska utbildningspolitikens styvbarn? <strong>Debatten</strong> <strong>om</strong> <strong>den</strong> <strong>gymnasiala</strong> <strong>yrkesutbildningen</strong> i <strong>Sverige</strong> <strong>under</strong> 1990-talet Introduktion På det hela taget har förändringarna av <strong>den</strong> svenska <strong>yrkesutbildningen</strong> <strong>under</strong> 1900-talet skett i tysthet, i skuggan av reformerna av det övriga utbildningsväsendet. Medan de senare ofta kantats av konflikter och hetsiga debatter, har besluten <strong>om</strong> <strong>yrkesutbildningen</strong> tagits utan större motsättningar, men också utan så mycket passion. 1 Detta är ganska paradoxalt, efters<strong>om</strong> <strong>yrkesutbildningen</strong> kan antas ha ett nära samband med en långtifrån konfliktfri ekon<strong>om</strong>isk och samhällsutveckling, och det är en stor andel av de unga s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>går någon form av yrkesutbildning. Yrkesutbildningen har med andra ord knappast varit en marginell del av utbildningsväsendet. Idag tycks situationen vara en annan. Nittiotalets gymnasiereform, s<strong>om</strong> presenteras och diskuteras i det följande, har blivit föremål för allmän debatt och kritik <strong>under</strong> de senaste åren. 2 Särskilt har man ifrågasatt <strong>om</strong> eleverna på de yrkesinriktade programmen klarar av att följa kurserna i kärnämnen s<strong>om</strong> svenska, engelska och matematik, s<strong>om</strong> är gemensamma för alla program i gymnasieskolan. Yrkesutbildningen har också förts upp på <strong>den</strong> politiska agendan i betydligt större utsträckning än tidigare. Kanske <strong>yrkesutbildningen</strong> inte är <strong>den</strong> bortglömda Askungen i det svenska utbildningssystemet längre. I så fall kan man fråga sig varför <strong>den</strong> hamnar i fokus idag, och för vem eller vilka <strong>den</strong> är viktig. I <strong>den</strong>na artikel diskuterar jag aktuella reformer och utvecklingsten<strong>den</strong>ser på gymnasieskolans <strong>om</strong>råde, särskilt vad gäller de yrkesinriktade programmen. Vad händer med <strong>yrkesutbildningen</strong> på nittiotalet, och varför? Jag ställer mig frågor <strong>om</strong> de viktigaste förändringsfaktorerna både i termer av mer övergripande ten<strong>den</strong>ser <strong>under</strong> de senaste årtion<strong>den</strong>a, och i termer av ideologier och strategier hos några av de inblandade aktörerna: statsapparaten, inklusive de största politiska partierna och deras ungd<strong>om</strong>sorganisationer, och de stora arbetsgivar- och löntagarorganisationerna. Även <strong>om</strong> man kan hävda, att de centrala politiska och arbetsmarknadsorganisationerna tappat mark på grund av en pågående decentralisering i svenskt samhällsliv, så menar jag att de fortfarande både påverkar och återspeglar viktiga ten<strong>den</strong>ser i politik och debatt s<strong>om</strong> rör ungd<strong>om</strong>s- och yrkesutbildning. Svensk yrkesutbildning i backspegeln Länge var <strong>den</strong> svenska <strong>yrkesutbildningen</strong> primärt en fråga för <strong>den</strong> enskilda arbetsplatsen eller hemmet, ibland med kortare deltids- eller kvällskurser s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>plement. Försöken till styrning från statens sida var ganska få. 1918 års ungd<strong>om</strong>sskolereform innebar att statsbidrag utgick till k<strong>om</strong>munala lärlingsskolor, s<strong>om</strong> gav k<strong>om</strong>pletterande teoretisk utbildning till ungd<strong>om</strong>ar med anställning i industri, hantverk eller husligt arbete. I motsats till många andra europeiska länder infördes emellertid vare sig en lärlingslagstiftning eller obligatorisk skolgång för 14-18-åringarna. Mycket snart efter reformen, på 1930-talet, kritiserades yrkesutbildnignen kraftigt för att vara otillräcklig och illa anpassad till näringslivets behov. 3 Inte heller tillgodosåg <strong>den</strong> de arbetslösa ungd<strong>om</strong>arnas behov, efters<strong>om</strong> <strong>den</strong> enbart vände sig till de s<strong>om</strong> hade en anställning. Det var mot <strong>den</strong>na bakgrund s<strong>om</strong> de k<strong>om</strong>munala och centrala verkstadsskolorna, dvs skolor s<strong>om</strong> erbjöd praktisk och teoretisk yrkesutbildning på heltid, infördes i efterdyningarna av 1930-talets ekon<strong>om</strong>iska kris. 4 Men i allt väsentligt kvarstod och förstärktes kritiken mot <strong>yrkesutbildningen</strong> för att befinna sig i ett ganska jämmerligt skick 5 , en kritik s<strong>om</strong> särskilt fördes fram av företrädare för näringslivet och fackföreningsrörelsen <strong>under</strong> 1940- och 50talen. Till exempel kritiserade Arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningsk<strong>om</strong>mitté (en LO-SAFk<strong>om</strong>mitté) på 1940-talet lärlingsutbildningen för bristande systematik och metod, och i många fall en total frånvaro av teoretisk <strong>under</strong>visning. Också yrkesskolornas ändamålsenlighet och effektivitet ifrågasattes. TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998 5
Change language