Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...

More documents

Recommendations

Info

8 Fortf. den svenska utb.politikens styvbarn? Debatten om den gymnasiala yrkesutb. i Sverige under 1990-talet man att utbildning samtidigt kunde bidra till materiell standard och social jämlikhet och rättvisa. Lika tillgång till och jämlikhet i utbildningen skulle innebära att en av det gamla klassamhällets hörnpelare skulle raseras. I motsats till arbetarrörelsen i många andra länder har den svenska aktivt stött näringslivets strukturrationalisering och modernisering, som verktyg för att öka välfärdsresurserna och hålla arbetslösheten nere. Den svenska arbetarrörelsen har haft den ovanliga förmågan att skapa en syntes av jämlikhet och vinststrävanden och av välfärd och effektivitet, som kommit att gynna alla parter. Varje fas i välfärdsstatens utveckling har präglats lika mycket av dess inställning till effektivitetens som maktens problem (Esping-Andersen, 1988, s 77). Arbetsgivarnas och fackets stöd för en rationalisering av näringslivet har haft som konsekvens att man också accepterat viss rörlighet på arbetsmarknaden. Yrkesutbildningen har setts som ett viktigt medel för en nödvändig rörlighet hos arbetskraften, dvs som ett verktyg för den aktiva arbetsmarknadspolitik som ingick i den svenska modellen. Medan 1970- och 80-talen var en tid av påtagliga spänningar och polarisering i det svenska samhället, och inte minst mellan SAF och LO, präglades paradoxalt nog relationerna mellan parterna fortfarande av samförstånd och samarbete på yrkesutbildningsområdet. Arbetsmarknadsorganisationerna tryckte gemensamt på för en yrkesutbildningsreform på 1980-talet, eftersom de fruktade att en nödvändig modernisering av yrkesutbildningen annars skulle få stå tillbaka. De deltog aktivt i den expertgrupp som tillsatts för att planera en sådan reform (se nedan), och stödde gemensamt det resulterande reformförslaget. Detta kan jämföras med relationena på den grundläggande och teoretiska utbildningens område, där skillnaderna mellan SAFs och LOs utbildningsideologier har varit klara och tydliga, särskilt från 70-talets slut och framåt. När den svenska modellen allmänt tycktes ha vittrat sönder, överlevde den i frågor som gällde yrkesutbildningen. 11 Nittiotalets yrkesutbildningsreform Fastän 1970 års gymnasieskola nästan omgående kritiserades för att ha bristande kapacitet att möta de krav som samhället ställde på den, skulle det dröja tjugo år innan nästa gymnasie- och yrkesutbildningsreform var beslutad och genomförd. Det var framför allt de fackliga och elevorganisationerna som argumenterade för en förändring, medan de politiska partierna, inklusive socialdemokraterna, var mindre aktiva. 12 En gymnasieutredning tillsattes emellertid 1976 av den socialdemokratiska utbildningsministern Lena Hjelm- Wallén. I utredningsdirektiven beskrevs gymnasieskolan som alltför oflexibel och isolerad från resten av samhället. Även om den formellt var integrerad, fortsatte den att dela upp eleverna efter köns- och klasslinjer, hävdade man. Gymnasieutredningen fick snart reviderade direktiv när den första borgerliga regeringen kom till makten samma år, och målet att öka integrationen mellan studie- och yrkesförberedande linjer tonades ner avsevärt. Förslagen från 1976 års gymnasieutredning resulterade i en långvarig försöksperiod, som dock inte berörde yrkesutbildningen. Detta faktum fick SAF och LO, var för sig och gemensamt, att kräva en revidering av yrkesutbildningen. Deras begäran hörsammades; den s k ÖGY-utredningen (Översynsgruppen för Gymnasial Yrkesutbildning) tillsattes 1984 och avslutade sitt arbete 1986. Först två år senare fattade den socialdemokratiska regeringen beslut om en försöksverksamhet med moderniserad och förlängd yrkesutbildning på basis av ÖGY-utredningens förslag, men bara i begränsad omfattning. Förseningen och begränsningarna, som motiverades med de höga kostnaderna för reformen, möttes med vrede och besvikelse av de stora arbetsmarknadsorganisationerna. 13 ”Yrkesutbildningen håller på att bli Sveriges Akilleshäl. Yrkesutbildningen har gått bakåt både under 70- och 80-talen och om vi inte omedelbart genomför det s k ÖGY-förslaget kommer vi att förlora också 90-talet”. 14 Den senaste gymnasieskolereformen, som bl a grundar sig på förslagen från ÖGY, beslöts av riksdagen 1991 och skulle vara fullständigt genomförd 1995/96. 15 De tidigare linjerna och specialkurserna ersattes av 16 kursbaserade nationella program och av special- och individuella program (figur 2). De treåriga nationella och specialprogrammen har kurser i de s k kärnämnena gemensamma: svenska, engelska, samhällskunskap, religion, matematik, naturkunskap, idrott och estetiska ämnen. 14 nationella program är yrkesinriktade, med minst 15 veckors undervisning förlagd till arbetsplatserna. Medan de nationella och TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998
Fortf. den svenska utb.politikens styvbarn? Debatten om den gymnasiala yrkesutb. i Sverige under 1990-talet specialprogrammen uppvisar betydande likheter, medger de senare mycket större frihet än de nationella programmen. Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla 16-19-åringar utbildning inom något av de nationella programmen eller på ett individuellt program. Den nya reformen bibehåller yrkesutbildningen som en del av gymnasieskolan. Skillnaderna mellan studie- och yrkesförberedande utbildningar har minskat, genom införandet av gemensamma kärnämneskurser, även om det förvisso fortfarande finns betydande skillnader. Yrkesutbildningen innehåller mer av undervisning i allmänna ämnen än tidigare, men ockå i genomsnitt mer av arbetsplatsförlagd utbildning än i 1970 års läroplan. Åter ökar arbetslivets ansvar och inflytande över yrkesutbildningen. Figur 2. Program i gymnasieskolan 1991/92— NATIONELLA PROGRAM 14 yrkesinriktade program 2 studieförberedande program Barn- och fritidsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Byggprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Elprogrammet Energiprogramet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Omvårdnadsprogrammet SPECIALPROGRAM INDIVIDUELLA PROGRAM Från slutet av sjuttiotalet inleddes en långvarig decentraliseringsprocess av det tidigare extremt centraliserade och uniforma svenska skolsystemet, understödd både av socialdemokratiska och borgerliga regeringar. 16 Ett viktigt beslut togs 1990, då riksdagen ersatte ett system med regel- och ekonomistyrning med ett mål- och resultatbaserat styrsystem. Nu gavs kommunerna statsbidrag i form av klumpsummor för all kommunal verksamhet som kunde fördelas och användas tämligen fritt inom de vida ramar som sattes av nationella mål och lagar. Kommunerna skall svara för att verksamheten genomförs inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast. De föreslås få stor frihet att organisera skolverksamheten. 17 1991 års gymnasiereform innebar också att besluten om vilka program som skulle anordnas överlämnades till kommunerna, dvs ytterligare ett steg i decentraliseringsprocessen togs. En tendens, som har noterats och diskuterats under senare år, är att kommuner kan vara ovilliga att anordna de mest kostsamma programmen. Generellt tenderar skillnaderna i utbildningens innehåll och kvalitet att öka mellan kommerna, också när det gäller yrkesutbildningen. När socialdemokraterna förlorade regeringsmakten i 1991 års val och en ny borgerlig koalitionsregering tillträdde, lyckades moderaterna realisera flera av sina främsta utbildningspolitiska mål. 1992 öppnades möjligheter att etablera fristående skolor med generösa statsbidrag. 18 Ett år senare antog riksdagen en annan proposition som syftade till att öka valfriheten i skolan. Beslutet innebar bl a, att det blev möjligt att lägga ut yrkesundervisning på entreprenad, med samma statsbidrag som den kommunala utbildningen. TNTEE Publications Volume 1, nr 1, August 1998 9
Page 1 and 2: TNTEE Publications Volume 1, Nr 1,
Page 3 and 4: Rubrik på denna uppsats TNTEE Publ
Page 5 and 6: Fortf. den svenska utb.politikens s
Page 7: Fortf. den svenska utb.politikens s
Page 17: Fortf. den svenska utb.politikens s

Debatten om den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige under ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?