Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
IKEA inspirerade honom till ombyggnad av<br />
Stortorget i Östersund till exempel. ”The<br />
Golden Plaza of Östersund” med gul stenläggning.<br />
Vesa spelade musik för oss också.<br />
Pianisten Glenn Gould som spelar Goldbergvariationer<br />
av Bach. Det visar sig att<br />
Gould i början av sin karriär spelade stycket<br />
på trettioåtta minuter och senare i livet spelade<br />
han samma stycke på femtioen minuter!<br />
I arkitekturen är också mella<strong>nr</strong>ummen,<br />
tomrummen, minst lika viktiga som själva<br />
byggnaderna. Och fantasin förstås.<br />
Färglego, FantasI<br />
och elektrIska dröMMar<br />
Vet du vad Monkiworld är? Var inte orolig,<br />
det gjorde inte jag heller. Joel Degermark<br />
och Catharina Frankander från byrån Electric<br />
Dreams berättade vad det är. Monkiworld<br />
är en slags fiktiv, lekfull poetisk 3Dvärld<br />
befolkad av märkliga figurer på ett<br />
antal låtsasplatser med poetiska namn. Kolla<br />
själv på www.monkiworld.com så får du<br />
se. Monki är också ett antal klädbutiker för<br />
vad Catharina kallar ”Zaphappy girls” och i<br />
dessa butiker använder sig byrån av ett slags<br />
konceptuellt legosystem i starka färger. Det<br />
finns butiker från Malmö upp till Umeå än så<br />
länge. Joel och Catharina talade om att finna<br />
en färggrammatik och företagsidentitet med<br />
färger. Butikerna ska varken marknadsföras<br />
med affischer, jinglar eller TV-reklam. Däremot<br />
ska de ha färgrika interiörer och öppningskalas<br />
på stan.<br />
hIstorIen BakoM ncs<br />
Orden ”på stan” och ”färg” får mig att<br />
osökt hamna år 1964. Det året kom den den<br />
engelska sångerskan Petula Clark ut med<br />
låten ”Down Town” och samma år grundades<br />
Stiftelsen Svenskt Färgcentrum av<br />
Vetenskapsakademin(IVA) och Slöjdföreningen<br />
(numera kallad Svensk Form)samt ett<br />
antal industriföretag. Syftet var bland annat<br />
att forska tvärvetenskapligt om färg. Anders<br />
Hård, Gunnar Tonnquist och Lars Sivik ledde<br />
forskrningsarbetet som slutligen ledde fram<br />
till färgsystemet Natural Colour system. NCS<br />
blev Svensk Standard år 1979 och det är därför<br />
NCS firar i år. Tankar om färg som legat till<br />
grund för det som blev NCS fanns förstås redan<br />
långt tidigare. Redan på 1600-talet skrev<br />
vetenskapsmannen A S Forsius:<br />
”among the colours there are two basic colours,<br />
white and black... the four intermediate<br />
colours are red, blue, green, yellow – and grey<br />
from white to black - and these increase in intensity<br />
by degrees... changing from white by<br />
paling or to black by darkening…”<br />
Samma grundtanke som NCS, samma sex<br />
färger och samma vision.<br />
Idag har Färgcentrum ungefär 150 individuella<br />
medlemmar som arbetar med olika<br />
aspekter på det här med färg och tjudofem<br />
organisationsmedlemmar. Runt hundra tusen<br />
människor världen över använder sig av<br />
NCS. Färgcentrum ska främja färgforskning<br />
och utbildning, sprida färgkunskap och vara<br />
centrum för färg och färgforskning. Stiftelsen<br />
är också medlem i den internationella<br />
färgorganisationen AIC, Association Internationale<br />
de la Couleur.<br />
proBleM I paradIset<br />
och Våra Verktyg<br />
Så hur var det nu med Karl den tolftes vita<br />
häst? Om vi levde då den levde så skulla vi<br />
ju kunnat se den i verkligheten och jämföra<br />
dess vithet med andra då levande vita hästar.<br />
Skulle vi sedan vilja framställa ett tyg i denna<br />
vita nyans så skulle vi behöva ha tillgång till<br />
hästen under hela tygfärgningsprocessen<br />
för att kunna få till rätt färg. Så långt där och<br />
då. Idag, när vi ska projektera ett hus och<br />
ska komma fram till vilken färg det ska ha,<br />
utgår vi från flera olika förutsättningar. Vi<br />
ritar i datorn, skriver ut på en skrivare och<br />
har provlappar på tyger och färgkartor till<br />
exempel från just NCS. Det är ju bara tygproverna,<br />
om man viker dem fyra gånger<br />
först för att känslan ska bli den riktiga, som<br />
liknar verkligheten. Dataskärmen och skrivaren<br />
är rena lotteriet. Vi kan slita hund med<br />
att få till det snyggt på dataskärmen, men när<br />
vi sedan skriver ut det ser det helskumt ut.<br />
Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera<br />
att vi behöver kalibrerings- och inmätningsverktyg.<br />
Vi behöver kunna få det som ser rätt<br />
ut i ritprogrammet att se rätt ut i utskrift och<br />
överenstämma med en tänkt verklighet. Den<br />
färg vi väljer digitalt för dess skönhet borde<br />
helst vara den färg vi till slut beställer från<br />
färghandeln! NCS har till exempel sin NCS<br />
Colour Scan avsedd att mäta vilken den närmaste<br />
NCS-färgen är på en given yta. Ett<br />
annat verktyg är programvaran NCS Palette<br />
som fungerar som plug-in till Photoshop,<br />
AutoCAD och ArchiCAD. CAD-programmet<br />
MicroStation har sedan sin senaste<br />
release lyckats få in NCS-systemet direkt i<br />
programvaran så där behövs inget extra program.<br />
Andra företag har också förstått att det<br />
behövs kalibrering. Företaget Colour House,<br />
som är kopplade till det konkurrerande färgsystemet<br />
Pantone, har bland annat en liten<br />
gizmo kallad Color Munki direkt avsedd att<br />
kalibrera både daturskärm och skrivare till<br />
färgsystemet.<br />
Att vi har ett svenskt färgsystem i form av<br />
NCS som används för arkitektur och design<br />
över stora delar av världen är något vi kan<br />
vara lite stolta över och kanske också hjälpa<br />
till att utveckla, till exempel genom att bli<br />
medlemmar i Färgcentrum. Inget när det<br />
gäller att projektera med färg är ju färdigt<br />
ännu. En ständig färgutveckling behövs<br />
alltid för att få arkitekter och designers att<br />
våga skapa i färg och inte nöja sig med den<br />
vita tomheten. Jag tror förresten att Karl<br />
den tolftes häst inte var vit alls. I alla fall<br />
om man tolkar dess namn ”Brandklipparen”.<br />
Då borde den varit rödbrun. Kanske<br />
var det NCS S 4040-Y80R. Men hade han<br />
en vitaktig springare också - var det säkert<br />
en skimmel.<br />
GRAPHISOFT BIM Server tar CAD till en ny nivå. TeamWork 2<br />
innebär ett paradigmskifte. Nu kan designteam av alla storlekar<br />
arbeta i samma databas inom kontoret eller via Internet.<br />
Läs mer på www.graphisoft.se<br />
cad&<strong>ritnytt</strong> 7
Change language