02.12.2013 Views

Tempo Semanal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Distritu 7<br />

Tersa ,10 Agostu 2010<br />

KKN Halibur Ema Sai Matenek<br />

Oekusi-Dili Institut Teknolojia<br />

(DIT) sai hanesan<br />

Institutu úniku iha Distritu<br />

Enklave Oekusi tanba<br />

tinan ida ne’e fó tan servisu<br />

‘Kuliah Kerja Nyata<br />

(KKN) ba estudantes 39<br />

atu tun diretamente iha<br />

komunidade nia leet atu<br />

hatene saida mak povu<br />

enfrenta iha sira nia moris<br />

loro-loron komesa iha<br />

15 Jullu- 9 Agostu 2010<br />

hafoin remata sira ninia<br />

KKN.Iha oportunidade<br />

ne’e tuir Sekretáriu Estadu<br />

Rejiaun Autonomia<br />

Oekusi Jorge da Conceição<br />

Teme ba TS, iha Kampus<br />

Dili Institutu of Teknolojia<br />

Rejiaun Enklave<br />

Oekusi (DITKREO) konfesa<br />

katak, liu husi KKN sai<br />

hanesan fatin atu akumula,<br />

halibur no eduka povu<br />

nia oan atu sai matenek.<br />

Atu nune’e aban bain<br />

rua dezenvolve iha rai Timor-Leste<br />

iha idealizmu<br />

atu hetan edukasaun formál<br />

no edukasaun ne’e<br />

importante iha futuru<br />

prepara ba Kámara Munisipál<br />

Rejiaun Oekusi ho<br />

estatutu Espesiál.<br />

Bainhira kolia kona ba<br />

osan Governu iha osan,<br />

ba Kapitál Umanu bainhira<br />

foti ida hasai ida no<br />

tau ida iha sorin ba mamuk,<br />

ne’e mak papél ‘peranan’<br />

ou kna’ar DITKR-<br />

EO. Importante liu mak<br />

ne’e finalista sira sai hanesan<br />

pesoál ou individuál<br />

ne’ebé ke prepara ba<br />

aban bainrua bele kontinua<br />

sira nia estudu iha<br />

nivel mais altu no bele sai<br />

hanesan lideransa lita riu<br />

ne’ebé bele hala’o transformasaun<br />

ba povu nia<br />

moris no ba teknolojia<br />

tanba kna’ar lideransa<br />

todan liu bainhira tama<br />

ona iha área industriál.<br />

Bainhira tama ona iha<br />

área industriál presiza<br />

matenek liu husi lider<br />

ne’ebé hatene moris étika<br />

nu’udar Oekusi nian,”<br />

ha’u nia ‘pesan’ ba finalista<br />

ne’ebé ke atu hala’o<br />

sira nia servisu komunitariu<br />

durante semana rua<br />

presiza tau iha sira nia<br />

hanoin, buka aprende<br />

saida mak ita nia komunidade<br />

atravesa iha servisu<br />

komunitariu, hare<br />

komunidade sira nia<br />

susar, preokupasaun no<br />

sira nia nesesidade,” Teme<br />

hameno lia ba<br />

partisipante KKN sira.<br />

Ne’e hanesan pasu ida<br />

hodi forma intelektuál<br />

ne’ebé ke la’ós koñese<br />

de’it sira nia an de’it no<br />

mundu modernu nian,<br />

maibé koñese buat ne’ebé<br />

ema bolu dehan ‘akar<br />

rumput’ ne’ebé iha ‘lapisan<br />

bawah, karik iha koñesimentu<br />

ne’ebé ke di’ak<br />

entaun nia bele sai ‘pejabat’<br />

ho nune’e bazeia ba<br />

komunidade ne’ebé iha<br />

‘akar rumput.’<br />

Tanba ne’e nia rasik<br />

ho ksolok ho programa<br />

KKN ne’e lori Oekusi no<br />

povu nia naran no depozita<br />

sira nia konfiansa tomak<br />

atu sai servidór no<br />

téknika lideransa.<br />

Enkuantu ninia esperansa<br />

ba DITKREO labele<br />

sai hanesan fatin atu<br />

ema funsionáriu sira<br />

hala’o hanesan servisu<br />

‘Sampingan’ hodi aumenta<br />

sira nia saláriu no<br />

DITKREO ne’e la’ós fatin<br />

atu iha ‘lowongan’ hodi<br />

hanorin no hetan oportunidade,<br />

maibé DITK-<br />

REO sai fatin hodi forma<br />

ema sai intelektu no matenek.<br />

Parte ida Teme<br />

apresia ho Sr. João Muni<br />

tanba depois de akaba nia<br />

Mestradu no prontu rezigna<br />

an husi Ministériu<br />

Ekonomia no Dezenvolvimentu<br />

(MED) atu depozita<br />

nia enerjia tomak.Entaun<br />

nia rasik durante<br />

ne’e nunka hare ema<br />

ne’ebé ke hala’o sakrifísiu<br />

intelektualidade ho<br />

‘tawaran’ osan ne’ebé ke<br />

sai Konsultór ho Mestradu<br />

hodi hetan saláriu<br />

US$ 2000.00, maibé nia<br />

iha DIT ho full time mais<br />

ou menus nia manan de’it<br />

US$ 300.00 kada fulan.<br />

Portantu atu buka e-<br />

ma hanesan ne’e difisil<br />

tanba nia la’ós ema bulak<br />

hodi mai iha ne’e ho orsamentu<br />

ida ke menus liu<br />

duke ba iha ne’ebá hodi<br />

manan US$ 2000.00,<br />

ida ne’e hanesan vokasaun<br />

ida ho opsaun hatudu<br />

iha duni kometimentu<br />

boot atu dezenvolve tuir<br />

Instituisaun DITKREO,<br />

ne’e hatudu moos katak<br />

Oekusi oan ida ba buka m-<br />

atenek fila loron kalan<br />

hanoin de’it DITKRO.<br />

Sorin seluk tuir<br />

responsavel Akadémika<br />

no finansas DITKREO João<br />

Muni iha ninia inter<br />

vista ba TS hateten DITK-<br />

REO sai hanesan fatin integradu<br />

husi DIT Dili ne-<br />

’ebé iha Kampus Rejionál<br />

rua. Ida iha Oekusi no<br />

Baukau, agora problema<br />

ne’ebé akontese iha Oekusi<br />

tanba komunidade<br />

sira enfrenta problema<br />

barak oinsá kapasidade<br />

dosentes no iha fallansu<br />

barak kona ba ninia<br />

estrutura tanba DITKRE-<br />

O la’ós sai fatin ida ne’ebé<br />

ke sai hanesan fatin ‘Sampingan’<br />

Maibé presiza ema<br />

ne’ebé ke permanente ho<br />

saláriu permanente ba<br />

DITKREO no bele hala’o<br />

nia funsaun hanesan Mestre<br />

Universidade.<br />

Ho razaun ida ne’e<br />

mak nia tenke hili dalan<br />

rezigna an husi Funsionáriu<br />

Públiku hodi entrega<br />

no kontribui an tomak<br />

ba DITKREO, husi<br />

prosesu ida ne’e iha<br />

2007 DITKREO hala’o<br />

atividade sosiál ho totál<br />

estidantes ema na’in 24.<br />

Ba tinan 2010 husi<br />

totál 39 kompostu husi<br />

feto na’in 9 no mane na’in<br />

30 husi ne’ebé hala’o<br />

servisu sosiál, servisu<br />

sosiál refere hala’o kada<br />

semana dala rua (2) iha<br />

fatin 4, maibé iha Suku<br />

Costa de’it tanba sira seidauk<br />

iha kapasidade atu<br />

bele sai Suku.<br />

Mensajen ba sira katak<br />

ami hakarak Identifika<br />

didi’ak problema saida<br />

mak povu enfrenta depois<br />

sei hato’o ba nivel ne’-<br />

ebé aas liu atu sai data fexu,<br />

atu nune’e bele atende<br />

problema tuir siénsia<br />

ne’ebé sira hetan iha<br />

DITKREO no iha fatin haat<br />

(4) mak sira hala’o KKN<br />

hanesan Masin, Nunbei,<br />

Palaban RSS.(sto)<br />

Bobonaru Hein Rezultadu PEDN<br />

Bobonaru-Molok Primeiru<br />

Ministru (PM) Kay<br />

Rala Xanana Gusmão esplika<br />

kona ba Planu Estratéjia<br />

Dezenvolvimentu<br />

Nasionál (PEDN), Administradór<br />

Sub-Distritu<br />

Bobonaru Adelino Brito<br />

iha ninia diskursu abertura<br />

deklara ba públiku<br />

katak, Jeografikamente<br />

Sub-Distritu Bobonaru<br />

kompostu husi Suku sanulu<br />

resin ualu (18) no<br />

Sub-distritu ida ne’ebé<br />

baliza ho Sub-Distritu<br />

Atsabe, Distritu Ermera,<br />

Sub-Distritu Zumalai,<br />

Distritu Kovalima, Sub–<br />

Distritu Lolotoe no Sub-<br />

Distritu Maliana.<br />

Sub-Distritu Bobonaru<br />

nia luan ho área dois<br />

míl trés, dosié km kuadradu<br />

no tuir karta rejistu<br />

ne’ebé fó sai iha fulan<br />

Janeiru tinan 2010 totál<br />

populasaun iha Sub-<br />

Distritu Bobonaru 26.2-<br />

04, kompostu husi mane<br />

3.255 no feto 3.329.<br />

Iha diskursu abertura<br />

ne’e Adelino Brito asume<br />

kargu nu’udar Administradór<br />

Sub-Distritu esplika<br />

mós kona ba servisu<br />

Administrasaun Sub-<br />

Distritu ne’ebé iha relatóriu<br />

hateten, Funsionáriu<br />

Públiku (FP) ne’ebé<br />

servisu iha Sub-Distritu<br />

Bobonaru husi Ministériu<br />

Estatál ema na’in 5,<br />

Ministériu Agrikultura<br />

no Peskas (MAP) na’in 14<br />

ne’ebé destaka iha Suku<br />

18, Seguransa Sivíl na’in<br />

3, Seguransa PNTL eskuadra<br />

Sub-Distritu Bobonaru<br />

iha na’in 11, husi<br />

parte Edukasaun hanesan<br />

Eskola Primária (EP)<br />

hamutuk 42, Eskola Pre-<br />

Sekundária (EPS) 3, Infantíl<br />

5 no Sekundária 1.<br />

Husi parte Saúde daudauk<br />

ne’e iha Sentru Saúde<br />

ne’ebé fó asisténsia ba<br />

komunidade Sub-Distritu<br />

Bobonaru iha tempu<br />

saida de’it.<br />

Preokupasaun<br />

Iha oportunidade ne-<br />

’e Administradór Sub-<br />

Distritu Bobonaru hato’o<br />

mós ninia preokupasaun<br />

ba Ulun Boot IV Governu<br />

Konstitusionál atu reabilita<br />

edifísiu ne’ebé hari<br />

iha tempu Portugés mais<br />

agora abandonu.<br />

Edifísiu hirak ne’ebé<br />

presiza atu reabilita<br />

hanesan Kompañia Militár,<br />

Ospitál Militár no edifísiu<br />

eis Administrasaun<br />

Sub-Distritu.<br />

Ezijénsia seluk ne’ebé<br />

komunidade Sub-Distritu<br />

Bobonaru ezije hanesan<br />

Estrada, Eletrisidade no<br />

Bee Moos, tanba to’o<br />

ohin loron Suku balu seidauk<br />

asesu ba Eletrisidade,<br />

Bee Moos no Estrada.<br />

Hanesan iha Suku<br />

Molop komunidade sira<br />

sempre hakur mota<br />

bainhira hakarak ba iha<br />

Sub-Distritu.<br />

Ne’e duni husu ba Governu<br />

atu implementa<br />

lalais planu ida ne’e hodi<br />

bele responde difikuldade<br />

povu nian. Bainhira<br />

Administradór Sub-<br />

Distritu remata ninia<br />

diskursu, protokolu ne’-<br />

ebé organiza soru mutu<br />

ne’e fó oportunidade ba<br />

Xefe Suku hotu-hotu atu<br />

hato’o preokupasaun<br />

ne’ebé komunidade sira<br />

enfrenta.<br />

Ne’e duni iha sesaun<br />

husu no hataan, Xefe Suku<br />

Bobonaru Esteves B-<br />

arreto ho haraik an husu<br />

ba PM Xanana Gusmão,”<br />

planu ne’ebé agora daudauk<br />

ita boot implementa<br />

ne’e se bele karik labele<br />

hare ba prioridade maibé<br />

oinsá bele liu husi Suku<br />

atu nune’e povu hotuhotu<br />

bele sente rezultadu<br />

dezenvolvimentu.”<br />

Programa PEDN kapás<br />

tebes no Governu ida<br />

ne’e hadomi duni ninia<br />

povu,”<br />

maibé ha’u kestiona<br />

kona ba implementasaun,<br />

tanba dala barak<br />

fatus hatudu Governu<br />

fakar osan barak hodi<br />

dezenvolve Nasaun ida<br />

ne’e mais dala ruma ema<br />

balu hanoin de’it mak sira<br />

ninia an no nunka hala’o<br />

buat ne’ebé di’ak ba povu<br />

ida ne’e.(ts)<br />

PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!