You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Distritu 7<br />
Tersa ,10 Agostu 2010<br />
KKN Halibur Ema Sai Matenek<br />
Oekusi-Dili Institut Teknolojia<br />
(DIT) sai hanesan<br />
Institutu úniku iha Distritu<br />
Enklave Oekusi tanba<br />
tinan ida ne’e fó tan servisu<br />
‘Kuliah Kerja Nyata<br />
(KKN) ba estudantes 39<br />
atu tun diretamente iha<br />
komunidade nia leet atu<br />
hatene saida mak povu<br />
enfrenta iha sira nia moris<br />
loro-loron komesa iha<br />
15 Jullu- 9 Agostu 2010<br />
hafoin remata sira ninia<br />
KKN.Iha oportunidade<br />
ne’e tuir Sekretáriu Estadu<br />
Rejiaun Autonomia<br />
Oekusi Jorge da Conceição<br />
Teme ba TS, iha Kampus<br />
Dili Institutu of Teknolojia<br />
Rejiaun Enklave<br />
Oekusi (DITKREO) konfesa<br />
katak, liu husi KKN sai<br />
hanesan fatin atu akumula,<br />
halibur no eduka povu<br />
nia oan atu sai matenek.<br />
Atu nune’e aban bain<br />
rua dezenvolve iha rai Timor-Leste<br />
iha idealizmu<br />
atu hetan edukasaun formál<br />
no edukasaun ne’e<br />
importante iha futuru<br />
prepara ba Kámara Munisipál<br />
Rejiaun Oekusi ho<br />
estatutu Espesiál.<br />
Bainhira kolia kona ba<br />
osan Governu iha osan,<br />
ba Kapitál Umanu bainhira<br />
foti ida hasai ida no<br />
tau ida iha sorin ba mamuk,<br />
ne’e mak papél ‘peranan’<br />
ou kna’ar DITKR-<br />
EO. Importante liu mak<br />
ne’e finalista sira sai hanesan<br />
pesoál ou individuál<br />
ne’ebé ke prepara ba<br />
aban bainrua bele kontinua<br />
sira nia estudu iha<br />
nivel mais altu no bele sai<br />
hanesan lideransa lita riu<br />
ne’ebé bele hala’o transformasaun<br />
ba povu nia<br />
moris no ba teknolojia<br />
tanba kna’ar lideransa<br />
todan liu bainhira tama<br />
ona iha área industriál.<br />
Bainhira tama ona iha<br />
área industriál presiza<br />
matenek liu husi lider<br />
ne’ebé hatene moris étika<br />
nu’udar Oekusi nian,”<br />
ha’u nia ‘pesan’ ba finalista<br />
ne’ebé ke atu hala’o<br />
sira nia servisu komunitariu<br />
durante semana rua<br />
presiza tau iha sira nia<br />
hanoin, buka aprende<br />
saida mak ita nia komunidade<br />
atravesa iha servisu<br />
komunitariu, hare<br />
komunidade sira nia<br />
susar, preokupasaun no<br />
sira nia nesesidade,” Teme<br />
hameno lia ba<br />
partisipante KKN sira.<br />
Ne’e hanesan pasu ida<br />
hodi forma intelektuál<br />
ne’ebé ke la’ós koñese<br />
de’it sira nia an de’it no<br />
mundu modernu nian,<br />
maibé koñese buat ne’ebé<br />
ema bolu dehan ‘akar<br />
rumput’ ne’ebé iha ‘lapisan<br />
bawah, karik iha koñesimentu<br />
ne’ebé ke di’ak<br />
entaun nia bele sai ‘pejabat’<br />
ho nune’e bazeia ba<br />
komunidade ne’ebé iha<br />
‘akar rumput.’<br />
Tanba ne’e nia rasik<br />
ho ksolok ho programa<br />
KKN ne’e lori Oekusi no<br />
povu nia naran no depozita<br />
sira nia konfiansa tomak<br />
atu sai servidór no<br />
téknika lideransa.<br />
Enkuantu ninia esperansa<br />
ba DITKREO labele<br />
sai hanesan fatin atu<br />
ema funsionáriu sira<br />
hala’o hanesan servisu<br />
‘Sampingan’ hodi aumenta<br />
sira nia saláriu no<br />
DITKREO ne’e la’ós fatin<br />
atu iha ‘lowongan’ hodi<br />
hanorin no hetan oportunidade,<br />
maibé DITK-<br />
REO sai fatin hodi forma<br />
ema sai intelektu no matenek.<br />
Parte ida Teme<br />
apresia ho Sr. João Muni<br />
tanba depois de akaba nia<br />
Mestradu no prontu rezigna<br />
an husi Ministériu<br />
Ekonomia no Dezenvolvimentu<br />
(MED) atu depozita<br />
nia enerjia tomak.Entaun<br />
nia rasik durante<br />
ne’e nunka hare ema<br />
ne’ebé ke hala’o sakrifísiu<br />
intelektualidade ho<br />
‘tawaran’ osan ne’ebé ke<br />
sai Konsultór ho Mestradu<br />
hodi hetan saláriu<br />
US$ 2000.00, maibé nia<br />
iha DIT ho full time mais<br />
ou menus nia manan de’it<br />
US$ 300.00 kada fulan.<br />
Portantu atu buka e-<br />
ma hanesan ne’e difisil<br />
tanba nia la’ós ema bulak<br />
hodi mai iha ne’e ho orsamentu<br />
ida ke menus liu<br />
duke ba iha ne’ebá hodi<br />
manan US$ 2000.00,<br />
ida ne’e hanesan vokasaun<br />
ida ho opsaun hatudu<br />
iha duni kometimentu<br />
boot atu dezenvolve tuir<br />
Instituisaun DITKREO,<br />
ne’e hatudu moos katak<br />
Oekusi oan ida ba buka m-<br />
atenek fila loron kalan<br />
hanoin de’it DITKRO.<br />
Sorin seluk tuir<br />
responsavel Akadémika<br />
no finansas DITKREO João<br />
Muni iha ninia inter<br />
vista ba TS hateten DITK-<br />
REO sai hanesan fatin integradu<br />
husi DIT Dili ne-<br />
’ebé iha Kampus Rejionál<br />
rua. Ida iha Oekusi no<br />
Baukau, agora problema<br />
ne’ebé akontese iha Oekusi<br />
tanba komunidade<br />
sira enfrenta problema<br />
barak oinsá kapasidade<br />
dosentes no iha fallansu<br />
barak kona ba ninia<br />
estrutura tanba DITKRE-<br />
O la’ós sai fatin ida ne’ebé<br />
ke sai hanesan fatin ‘Sampingan’<br />
Maibé presiza ema<br />
ne’ebé ke permanente ho<br />
saláriu permanente ba<br />
DITKREO no bele hala’o<br />
nia funsaun hanesan Mestre<br />
Universidade.<br />
Ho razaun ida ne’e<br />
mak nia tenke hili dalan<br />
rezigna an husi Funsionáriu<br />
Públiku hodi entrega<br />
no kontribui an tomak<br />
ba DITKREO, husi<br />
prosesu ida ne’e iha<br />
2007 DITKREO hala’o<br />
atividade sosiál ho totál<br />
estidantes ema na’in 24.<br />
Ba tinan 2010 husi<br />
totál 39 kompostu husi<br />
feto na’in 9 no mane na’in<br />
30 husi ne’ebé hala’o<br />
servisu sosiál, servisu<br />
sosiál refere hala’o kada<br />
semana dala rua (2) iha<br />
fatin 4, maibé iha Suku<br />
Costa de’it tanba sira seidauk<br />
iha kapasidade atu<br />
bele sai Suku.<br />
Mensajen ba sira katak<br />
ami hakarak Identifika<br />
didi’ak problema saida<br />
mak povu enfrenta depois<br />
sei hato’o ba nivel ne’-<br />
ebé aas liu atu sai data fexu,<br />
atu nune’e bele atende<br />
problema tuir siénsia<br />
ne’ebé sira hetan iha<br />
DITKREO no iha fatin haat<br />
(4) mak sira hala’o KKN<br />
hanesan Masin, Nunbei,<br />
Palaban RSS.(sto)<br />
Bobonaru Hein Rezultadu PEDN<br />
Bobonaru-Molok Primeiru<br />
Ministru (PM) Kay<br />
Rala Xanana Gusmão esplika<br />
kona ba Planu Estratéjia<br />
Dezenvolvimentu<br />
Nasionál (PEDN), Administradór<br />
Sub-Distritu<br />
Bobonaru Adelino Brito<br />
iha ninia diskursu abertura<br />
deklara ba públiku<br />
katak, Jeografikamente<br />
Sub-Distritu Bobonaru<br />
kompostu husi Suku sanulu<br />
resin ualu (18) no<br />
Sub-distritu ida ne’ebé<br />
baliza ho Sub-Distritu<br />
Atsabe, Distritu Ermera,<br />
Sub-Distritu Zumalai,<br />
Distritu Kovalima, Sub–<br />
Distritu Lolotoe no Sub-<br />
Distritu Maliana.<br />
Sub-Distritu Bobonaru<br />
nia luan ho área dois<br />
míl trés, dosié km kuadradu<br />
no tuir karta rejistu<br />
ne’ebé fó sai iha fulan<br />
Janeiru tinan 2010 totál<br />
populasaun iha Sub-<br />
Distritu Bobonaru 26.2-<br />
04, kompostu husi mane<br />
3.255 no feto 3.329.<br />
Iha diskursu abertura<br />
ne’e Adelino Brito asume<br />
kargu nu’udar Administradór<br />
Sub-Distritu esplika<br />
mós kona ba servisu<br />
Administrasaun Sub-<br />
Distritu ne’ebé iha relatóriu<br />
hateten, Funsionáriu<br />
Públiku (FP) ne’ebé<br />
servisu iha Sub-Distritu<br />
Bobonaru husi Ministériu<br />
Estatál ema na’in 5,<br />
Ministériu Agrikultura<br />
no Peskas (MAP) na’in 14<br />
ne’ebé destaka iha Suku<br />
18, Seguransa Sivíl na’in<br />
3, Seguransa PNTL eskuadra<br />
Sub-Distritu Bobonaru<br />
iha na’in 11, husi<br />
parte Edukasaun hanesan<br />
Eskola Primária (EP)<br />
hamutuk 42, Eskola Pre-<br />
Sekundária (EPS) 3, Infantíl<br />
5 no Sekundária 1.<br />
Husi parte Saúde daudauk<br />
ne’e iha Sentru Saúde<br />
ne’ebé fó asisténsia ba<br />
komunidade Sub-Distritu<br />
Bobonaru iha tempu<br />
saida de’it.<br />
Preokupasaun<br />
Iha oportunidade ne-<br />
’e Administradór Sub-<br />
Distritu Bobonaru hato’o<br />
mós ninia preokupasaun<br />
ba Ulun Boot IV Governu<br />
Konstitusionál atu reabilita<br />
edifísiu ne’ebé hari<br />
iha tempu Portugés mais<br />
agora abandonu.<br />
Edifísiu hirak ne’ebé<br />
presiza atu reabilita<br />
hanesan Kompañia Militár,<br />
Ospitál Militár no edifísiu<br />
eis Administrasaun<br />
Sub-Distritu.<br />
Ezijénsia seluk ne’ebé<br />
komunidade Sub-Distritu<br />
Bobonaru ezije hanesan<br />
Estrada, Eletrisidade no<br />
Bee Moos, tanba to’o<br />
ohin loron Suku balu seidauk<br />
asesu ba Eletrisidade,<br />
Bee Moos no Estrada.<br />
Hanesan iha Suku<br />
Molop komunidade sira<br />
sempre hakur mota<br />
bainhira hakarak ba iha<br />
Sub-Distritu.<br />
Ne’e duni husu ba Governu<br />
atu implementa<br />
lalais planu ida ne’e hodi<br />
bele responde difikuldade<br />
povu nian. Bainhira<br />
Administradór Sub-<br />
Distritu remata ninia<br />
diskursu, protokolu ne’-<br />
ebé organiza soru mutu<br />
ne’e fó oportunidade ba<br />
Xefe Suku hotu-hotu atu<br />
hato’o preokupasaun<br />
ne’ebé komunidade sira<br />
enfrenta.<br />
Ne’e duni iha sesaun<br />
husu no hataan, Xefe Suku<br />
Bobonaru Esteves B-<br />
arreto ho haraik an husu<br />
ba PM Xanana Gusmão,”<br />
planu ne’ebé agora daudauk<br />
ita boot implementa<br />
ne’e se bele karik labele<br />
hare ba prioridade maibé<br />
oinsá bele liu husi Suku<br />
atu nune’e povu hotuhotu<br />
bele sente rezultadu<br />
dezenvolvimentu.”<br />
Programa PEDN kapás<br />
tebes no Governu ida<br />
ne’e hadomi duni ninia<br />
povu,”<br />
maibé ha’u kestiona<br />
kona ba implementasaun,<br />
tanba dala barak<br />
fatus hatudu Governu<br />
fakar osan barak hodi<br />
dezenvolve Nasaun ida<br />
ne’e mais dala ruma ema<br />
balu hanoin de’it mak sira<br />
ninia an no nunka hala’o<br />
buat ne’ebé di’ak ba povu<br />
ida ne’e.(ts)<br />
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com