02.12.2013 Views

Tempo Semanal

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nasional 9<br />

Tersa ,10 Agostu 2010<br />

hare mós husi pontudevista<br />

sira seluk, tanba<br />

kualidade área saúde<br />

tenke hare ba parte barak<br />

liuliu hare ba persesaun<br />

ema moras nian. “ha’u<br />

bele doutór ida ne’ebé<br />

matenek tebes no ha’u<br />

bele hatene moris sira<br />

ne’e hotu, maibé ha’u mós<br />

tenke buka hatene oinsá<br />

ha’u fó kontente ba ema<br />

ne’ebé ha’u konsulta,<br />

tanba dala ruma ha’u bele<br />

matenek hodi fó konsulta<br />

ba ema mais ha’u nunka<br />

kolia ho nia no ha’u la iha<br />

pasiénsia atu fó konsulta<br />

ba nia,”konfesa Rui.<br />

Ema ne’ebé mai konsulta<br />

la’ós de’it tanba nia<br />

moras,” maibé ita tenke<br />

rona mós ninia problema<br />

atu nune’e ita bele ajuda<br />

nia, ne’e duni Akademikamente<br />

ema ne’e bele<br />

di’ak mais nein sempre<br />

ema ne’e fó konsulta<br />

ne’ebé di’ak.”<br />

Razaun hirak ne’e signifika<br />

katak,” nia bele kura<br />

ita boot nia moras maibé<br />

‘belum tentu’ ita boot<br />

kontente ho konsulta<br />

ne’ebé fó ba ita boot,”<br />

doutór ne’e fó ezemplu.<br />

Atu responde pergunta<br />

ne’ebé hateten iha<br />

kualidade ou lae, tuir<br />

doutór Rui, prosesu formasaun<br />

Akademia husi<br />

primeiru anu to’o ema<br />

ne’e sai médiku so bele<br />

hatudu,” mai ita katak<br />

ema ne’e iha kualidade<br />

Akadémika ou lae, maibé<br />

atu sai doutór ne’ebé ho<br />

kualidade di’ak ita bele<br />

hatene bainhira nia hala’o<br />

ona knaar hanesan<br />

doutór no ida ne’e akontese<br />

iha mundu tomak.”<br />

Doutór ne’ebé hetan<br />

graduasaun no hala’o<br />

juramentu profisionál<br />

iha tinan 1994 konta hikas<br />

ninia istória pasadu<br />

katak, Akademikamente<br />

nia parte prontu hala’o<br />

knaar hanesan doutór,<br />

maibé atu servisu ho kualidade<br />

di’ak ou lae so esperiénsia<br />

servisu loron–<br />

loron nian mak bele<br />

komprova. Karik ema<br />

ruma duvida kona ba<br />

kualidade maibé hare ba<br />

pontudevista Akadémika,”<br />

ha’u hanoin ida ne’e<br />

la loos, tanba Akademikamente<br />

prosesu ne’ebé<br />

temi iha leten ne’e iha kualidade<br />

di’ak no hakarak<br />

kolia loloos karik prosesu<br />

Akadémika ne’ebé daudauk<br />

ne’e sira hetan di-<br />

’ak liu fali formasaun Akadémiku<br />

ne’ebé uluk ami<br />

hetan,” rekoñese doutór<br />

Rui.Nia kompara hodi fó<br />

ezemplu katak, fasilidade<br />

iha Ospitál Dili kompletu<br />

maibé iha Ospitál Oekusi<br />

la iha, ne’e duni se ema<br />

ida hetan formasaun<br />

Akadémika iha Ospitál<br />

Dili no bainhira ba hala’o<br />

servisu iha Oekusi konserteza<br />

nia duvida konserteza<br />

difikulta buat barak<br />

tanba servisu ne’ebé<br />

enfrenta iha Dili hanesan<br />

iha Oekusi.<br />

Maibé formasaun<br />

ne’ebé daudauk ne’e sira<br />

hetan hala’o ho kompletu,<br />

ne’e duni karik tau<br />

sira iha fatin ne’ebé de’it<br />

sira iha ona koñesimentu.<br />

Hanesan preokupasaun<br />

nia komprende tanba<br />

ida ne’e hatudu hotu<br />

hakarak buat di’ak ba rai,<br />

ne’e duni se ema ruma<br />

kestiona katak prosesu<br />

ne’e iha kualidade ou lae<br />

ne’e normál tanba,” ita<br />

nia populasaun mak sei<br />

hetan asisténsia husi<br />

sira.” “maibé ha’u sente<br />

la dun di’ak bainhira ema<br />

ruma kestiona mais liu<br />

husi surat kaleen ho<br />

anónima oioin no ida<br />

ne’e signifika katak la’ós<br />

ona atitude ne’ebé di’ak.”<br />

Hataan ba informasaun<br />

ne’ebé dehan iha komunidade<br />

balu ne’ebé<br />

kestiona ho sira ninia kualidade,<br />

doutór ne’e responde,<br />

bele mós,” maibé<br />

ha’u la iha informasaun<br />

kona ba ida ne’e no embora<br />

to’o agora ha’u la<br />

iha ona responsabilidade<br />

iha MS mais buka akompaña<br />

nafatin saida mak<br />

akontese iha ne’ebá.<br />

Hodi nune’e ha’u sempre<br />

ba asiste mós sira nia<br />

estájiu maibé tuir ha’u<br />

nia hare seidauk iha complain<br />

ida husi komunidade<br />

ne’ebé dehan katak<br />

estudante sira hala’o tratamentu<br />

ba sira la di’ak.”<br />

Karik husi MS hetan<br />

complain ruma nia la<br />

hatene, maibé karik husi<br />

autoridade kompetente<br />

presiza hare no verifika<br />

complain ne’e loos, nune’e<br />

tenke buka hatene<br />

tanbasá mosu complain,<br />

maibé tuir nia hatene to’o<br />

agora la iha, rejeita doutór<br />

Rui kona ba informasaun<br />

ne’ebé dehan iha<br />

komunidade mak complain<br />

kualidade estudante<br />

Medisina sira.<br />

“ha’u la partisipa<br />

detalladu iha prosesu<br />

hotu, maibé ha’u observa<br />

iha parte balu bainhira<br />

sira hala’o konsulta ba<br />

ema moras, depois ha’u<br />

observa mós bainhira<br />

sira aprezenta sira nia<br />

Ezame Teze no ha’u hetan<br />

konvite husi UNTL Fakuldade<br />

Medisina bainhira<br />

sira hala’o Ezame Finál,<br />

ne’e duni tuir ha’u nia<br />

hare husi prosesu Akadémiku<br />

garantia katak sira<br />

iha kualidade,” garante<br />

Rui.Fakuldade medisina<br />

iha UNTL Governu mak<br />

estabelese liu husi rezolusaun<br />

Governu nian<br />

iha 2004 hodi loke fakuldade<br />

medisina iha Timor,<br />

ne’e duni iha 2005<br />

komesa simu primeiru<br />

anu no estudante hirak<br />

ne’e tinan oin mai sei<br />

hala’o graduasaun tanba<br />

tinan 6 ona.<br />

Médiku ida ne’ebé foin<br />

sai husi Fakuldade Medisina<br />

ida la garantia katak<br />

nia bele sai médiku di’ak<br />

no ida ne’e akontese iha<br />

fatin hotu-hotu, inklui<br />

iha mundu tomak tanba<br />

ne’e médiku barak depois<br />

sai husi Fakuldade Medisina<br />

sira la servisu no<br />

la fó konsulta maibé sira<br />

hala’o servisu seluk tanba<br />

sira rasik sente la iha<br />

kbiit atu hala’o tratamentu<br />

ba ema, tan ne’e sira<br />

prefere hala’o buat seluk.Médiku<br />

hotu-hotu<br />

bainhira sai husi Fakuldade<br />

Akademikamente sira<br />

prontu tanba tuir formasaun,<br />

maibé bainhira<br />

sira hala’o servisu hafoin<br />

povu ou pasiente sira<br />

mak bele identifika katak<br />

sira iha kualidade ou lae.<br />

Médiku refere nia servisu<br />

la di’ak entaun bele simu<br />

keixa no hala’o investigasaun<br />

husi Konsellu Dixiplina<br />

Profisaun de Saúde.<br />

Konsellu Dixiplina<br />

Profisaun de Saúde nia<br />

funsaun atu garantia<br />

Profisionál Saúde iha<br />

Timor tomak inklui doutór<br />

ida nia rejistradu<br />

hanesan profisionál de<br />

Saúde no nia tenke serbisu<br />

tuir kritériu médiku<br />

ne’ebé iha. Bainhira<br />

servisu la tuir kritériu<br />

hirak ne’e Konsellu<br />

dixiplinár bele hala’o<br />

investigasaun ba nia hodi<br />

hetan sansaun. Iha momentu<br />

balu iha SMS ida<br />

tama Gabinete MS ne’ebé<br />

dehan estudante hirak<br />

ne’e la iha kualidade, doutór<br />

Rui haktuir katak,<br />

nia parte mós rona informasaun<br />

ida ne’e no nia<br />

rasik rekoñese SMS hirak<br />

ne’e anónimu tanba la<br />

identifika sira nia an.Nia<br />

parte rasik la hatene SMS<br />

ne’e husi pesoál Saúde<br />

mak hala’o tanba ida ne’e<br />

anónimu no parese iha<br />

motivasaun polítiku.<br />

Fatin la hanesan estudante<br />

Medisina ne’ebé<br />

hetan Yudisium Hermenegildo<br />

Pereira ba jornál<br />

ne’e deklara katak, nia<br />

parte sente orgullu tebes<br />

tanba konsege remata<br />

estudu iha área Medisina<br />

maski hetan difikuldade<br />

barak durante hala’o<br />

estudu. Estudante ne’ebé<br />

remata ninia estájiu iha<br />

Sub-Distritu Turiskai<br />

Distritu Same, bainhira<br />

nia ba hala’o estájiu iha<br />

Sub-Distritu refere komunidade<br />

sira simu ho<br />

di’ak no la iha ema ida<br />

kestiona kona ba sira<br />

ninia kualidade.<br />

Maski iha informasaun<br />

ne’ebé dehan ema<br />

balu kestiona kona ba estudante<br />

hirak ne’e ninia<br />

kualidade, joven ne’ebé<br />

moris iha Distritu Suai<br />

ne’e ho fiar an responde<br />

katak, kualidade ne’ebé<br />

sira hatudu mak durante<br />

tinan ida laran sira hala’o<br />

estájiu no sira garantia sei<br />

fó asisténsia di’ak ba<br />

povu iha Nasaun ida ne’e.<br />

“ha’u prontu atu ba<br />

servisu iha koalker fatin<br />

tanba ida ne’e mak ami<br />

nia devér, katak estudante<br />

Medisina ne’e hodi<br />

taka ninia lia fuan.<br />

Tanba hakarak hetan<br />

informasaun klaru husi<br />

MS, ne’e duni iha loron<br />

Sesta-feira (6/8) Jornalista<br />

TS tenta atu dada<br />

lia ho MS, maibé tuir<br />

Diresaun komunikasaun<br />

hateten Ministru okupadu,<br />

ne’e duni to’o notísia<br />

ne’e tun la iha komentáriu<br />

husi MS.(ts)<br />

PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!