Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nasional 9<br />
Tersa ,10 Agostu 2010<br />
hare mós husi pontudevista<br />
sira seluk, tanba<br />
kualidade área saúde<br />
tenke hare ba parte barak<br />
liuliu hare ba persesaun<br />
ema moras nian. “ha’u<br />
bele doutór ida ne’ebé<br />
matenek tebes no ha’u<br />
bele hatene moris sira<br />
ne’e hotu, maibé ha’u mós<br />
tenke buka hatene oinsá<br />
ha’u fó kontente ba ema<br />
ne’ebé ha’u konsulta,<br />
tanba dala ruma ha’u bele<br />
matenek hodi fó konsulta<br />
ba ema mais ha’u nunka<br />
kolia ho nia no ha’u la iha<br />
pasiénsia atu fó konsulta<br />
ba nia,”konfesa Rui.<br />
Ema ne’ebé mai konsulta<br />
la’ós de’it tanba nia<br />
moras,” maibé ita tenke<br />
rona mós ninia problema<br />
atu nune’e ita bele ajuda<br />
nia, ne’e duni Akademikamente<br />
ema ne’e bele<br />
di’ak mais nein sempre<br />
ema ne’e fó konsulta<br />
ne’ebé di’ak.”<br />
Razaun hirak ne’e signifika<br />
katak,” nia bele kura<br />
ita boot nia moras maibé<br />
‘belum tentu’ ita boot<br />
kontente ho konsulta<br />
ne’ebé fó ba ita boot,”<br />
doutór ne’e fó ezemplu.<br />
Atu responde pergunta<br />
ne’ebé hateten iha<br />
kualidade ou lae, tuir<br />
doutór Rui, prosesu formasaun<br />
Akademia husi<br />
primeiru anu to’o ema<br />
ne’e sai médiku so bele<br />
hatudu,” mai ita katak<br />
ema ne’e iha kualidade<br />
Akadémika ou lae, maibé<br />
atu sai doutór ne’ebé ho<br />
kualidade di’ak ita bele<br />
hatene bainhira nia hala’o<br />
ona knaar hanesan<br />
doutór no ida ne’e akontese<br />
iha mundu tomak.”<br />
Doutór ne’ebé hetan<br />
graduasaun no hala’o<br />
juramentu profisionál<br />
iha tinan 1994 konta hikas<br />
ninia istória pasadu<br />
katak, Akademikamente<br />
nia parte prontu hala’o<br />
knaar hanesan doutór,<br />
maibé atu servisu ho kualidade<br />
di’ak ou lae so esperiénsia<br />
servisu loron–<br />
loron nian mak bele<br />
komprova. Karik ema<br />
ruma duvida kona ba<br />
kualidade maibé hare ba<br />
pontudevista Akadémika,”<br />
ha’u hanoin ida ne’e<br />
la loos, tanba Akademikamente<br />
prosesu ne’ebé<br />
temi iha leten ne’e iha kualidade<br />
di’ak no hakarak<br />
kolia loloos karik prosesu<br />
Akadémika ne’ebé daudauk<br />
ne’e sira hetan di-<br />
’ak liu fali formasaun Akadémiku<br />
ne’ebé uluk ami<br />
hetan,” rekoñese doutór<br />
Rui.Nia kompara hodi fó<br />
ezemplu katak, fasilidade<br />
iha Ospitál Dili kompletu<br />
maibé iha Ospitál Oekusi<br />
la iha, ne’e duni se ema<br />
ida hetan formasaun<br />
Akadémika iha Ospitál<br />
Dili no bainhira ba hala’o<br />
servisu iha Oekusi konserteza<br />
nia duvida konserteza<br />
difikulta buat barak<br />
tanba servisu ne’ebé<br />
enfrenta iha Dili hanesan<br />
iha Oekusi.<br />
Maibé formasaun<br />
ne’ebé daudauk ne’e sira<br />
hetan hala’o ho kompletu,<br />
ne’e duni karik tau<br />
sira iha fatin ne’ebé de’it<br />
sira iha ona koñesimentu.<br />
Hanesan preokupasaun<br />
nia komprende tanba<br />
ida ne’e hatudu hotu<br />
hakarak buat di’ak ba rai,<br />
ne’e duni se ema ruma<br />
kestiona katak prosesu<br />
ne’e iha kualidade ou lae<br />
ne’e normál tanba,” ita<br />
nia populasaun mak sei<br />
hetan asisténsia husi<br />
sira.” “maibé ha’u sente<br />
la dun di’ak bainhira ema<br />
ruma kestiona mais liu<br />
husi surat kaleen ho<br />
anónima oioin no ida<br />
ne’e signifika katak la’ós<br />
ona atitude ne’ebé di’ak.”<br />
Hataan ba informasaun<br />
ne’ebé dehan iha komunidade<br />
balu ne’ebé<br />
kestiona ho sira ninia kualidade,<br />
doutór ne’e responde,<br />
bele mós,” maibé<br />
ha’u la iha informasaun<br />
kona ba ida ne’e no embora<br />
to’o agora ha’u la<br />
iha ona responsabilidade<br />
iha MS mais buka akompaña<br />
nafatin saida mak<br />
akontese iha ne’ebá.<br />
Hodi nune’e ha’u sempre<br />
ba asiste mós sira nia<br />
estájiu maibé tuir ha’u<br />
nia hare seidauk iha complain<br />
ida husi komunidade<br />
ne’ebé dehan katak<br />
estudante sira hala’o tratamentu<br />
ba sira la di’ak.”<br />
Karik husi MS hetan<br />
complain ruma nia la<br />
hatene, maibé karik husi<br />
autoridade kompetente<br />
presiza hare no verifika<br />
complain ne’e loos, nune’e<br />
tenke buka hatene<br />
tanbasá mosu complain,<br />
maibé tuir nia hatene to’o<br />
agora la iha, rejeita doutór<br />
Rui kona ba informasaun<br />
ne’ebé dehan iha<br />
komunidade mak complain<br />
kualidade estudante<br />
Medisina sira.<br />
“ha’u la partisipa<br />
detalladu iha prosesu<br />
hotu, maibé ha’u observa<br />
iha parte balu bainhira<br />
sira hala’o konsulta ba<br />
ema moras, depois ha’u<br />
observa mós bainhira<br />
sira aprezenta sira nia<br />
Ezame Teze no ha’u hetan<br />
konvite husi UNTL Fakuldade<br />
Medisina bainhira<br />
sira hala’o Ezame Finál,<br />
ne’e duni tuir ha’u nia<br />
hare husi prosesu Akadémiku<br />
garantia katak sira<br />
iha kualidade,” garante<br />
Rui.Fakuldade medisina<br />
iha UNTL Governu mak<br />
estabelese liu husi rezolusaun<br />
Governu nian<br />
iha 2004 hodi loke fakuldade<br />
medisina iha Timor,<br />
ne’e duni iha 2005<br />
komesa simu primeiru<br />
anu no estudante hirak<br />
ne’e tinan oin mai sei<br />
hala’o graduasaun tanba<br />
tinan 6 ona.<br />
Médiku ida ne’ebé foin<br />
sai husi Fakuldade Medisina<br />
ida la garantia katak<br />
nia bele sai médiku di’ak<br />
no ida ne’e akontese iha<br />
fatin hotu-hotu, inklui<br />
iha mundu tomak tanba<br />
ne’e médiku barak depois<br />
sai husi Fakuldade Medisina<br />
sira la servisu no<br />
la fó konsulta maibé sira<br />
hala’o servisu seluk tanba<br />
sira rasik sente la iha<br />
kbiit atu hala’o tratamentu<br />
ba ema, tan ne’e sira<br />
prefere hala’o buat seluk.Médiku<br />
hotu-hotu<br />
bainhira sai husi Fakuldade<br />
Akademikamente sira<br />
prontu tanba tuir formasaun,<br />
maibé bainhira<br />
sira hala’o servisu hafoin<br />
povu ou pasiente sira<br />
mak bele identifika katak<br />
sira iha kualidade ou lae.<br />
Médiku refere nia servisu<br />
la di’ak entaun bele simu<br />
keixa no hala’o investigasaun<br />
husi Konsellu Dixiplina<br />
Profisaun de Saúde.<br />
Konsellu Dixiplina<br />
Profisaun de Saúde nia<br />
funsaun atu garantia<br />
Profisionál Saúde iha<br />
Timor tomak inklui doutór<br />
ida nia rejistradu<br />
hanesan profisionál de<br />
Saúde no nia tenke serbisu<br />
tuir kritériu médiku<br />
ne’ebé iha. Bainhira<br />
servisu la tuir kritériu<br />
hirak ne’e Konsellu<br />
dixiplinár bele hala’o<br />
investigasaun ba nia hodi<br />
hetan sansaun. Iha momentu<br />
balu iha SMS ida<br />
tama Gabinete MS ne’ebé<br />
dehan estudante hirak<br />
ne’e la iha kualidade, doutór<br />
Rui haktuir katak,<br />
nia parte mós rona informasaun<br />
ida ne’e no nia<br />
rasik rekoñese SMS hirak<br />
ne’e anónimu tanba la<br />
identifika sira nia an.Nia<br />
parte rasik la hatene SMS<br />
ne’e husi pesoál Saúde<br />
mak hala’o tanba ida ne’e<br />
anónimu no parese iha<br />
motivasaun polítiku.<br />
Fatin la hanesan estudante<br />
Medisina ne’ebé<br />
hetan Yudisium Hermenegildo<br />
Pereira ba jornál<br />
ne’e deklara katak, nia<br />
parte sente orgullu tebes<br />
tanba konsege remata<br />
estudu iha área Medisina<br />
maski hetan difikuldade<br />
barak durante hala’o<br />
estudu. Estudante ne’ebé<br />
remata ninia estájiu iha<br />
Sub-Distritu Turiskai<br />
Distritu Same, bainhira<br />
nia ba hala’o estájiu iha<br />
Sub-Distritu refere komunidade<br />
sira simu ho<br />
di’ak no la iha ema ida<br />
kestiona kona ba sira<br />
ninia kualidade.<br />
Maski iha informasaun<br />
ne’ebé dehan ema<br />
balu kestiona kona ba estudante<br />
hirak ne’e ninia<br />
kualidade, joven ne’ebé<br />
moris iha Distritu Suai<br />
ne’e ho fiar an responde<br />
katak, kualidade ne’ebé<br />
sira hatudu mak durante<br />
tinan ida laran sira hala’o<br />
estájiu no sira garantia sei<br />
fó asisténsia di’ak ba<br />
povu iha Nasaun ida ne’e.<br />
“ha’u prontu atu ba<br />
servisu iha koalker fatin<br />
tanba ida ne’e mak ami<br />
nia devér, katak estudante<br />
Medisina ne’e hodi<br />
taka ninia lia fuan.<br />
Tanba hakarak hetan<br />
informasaun klaru husi<br />
MS, ne’e duni iha loron<br />
Sesta-feira (6/8) Jornalista<br />
TS tenta atu dada<br />
lia ho MS, maibé tuir<br />
Diresaun komunikasaun<br />
hateten Ministru okupadu,<br />
ne’e duni to’o notísia<br />
ne’e tun la iha komentáriu<br />
husi MS.(ts)<br />
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com