Zena-Kvinna 31 - Žena-Kvinna

More documents

Recommendations

Info

i jezik i ukupna bosanskohercegovačka kultura, da bi tek poslije 1945. godine ova zemlja dobila status državnosti kao federalna jedinica savezne države ravnopravnih naroda, ali s neriješenim nacionalnim pitanjem bosanskih muslimana. Status srpskohrvatskog/hrvatskosrpskog nije se mijenjao u novoj državi, ali su Novosadskim dogovorom (1954.) učvršćena dva lingvistička centra – Beograd i Zagreb. Kako svijest o maternjem, bosanskom jeziku nikad nije bila izbrisana, baš kao što nije bila narušena svijest o vlastitoj duhovnoj i nacionalnoj samobitnosti muslimana, a što će biti snažno objelodanjeno u pravom jezičko-kulturološkom potresu koji se desio 1966. godine pojavom romana Meše Selimovića Derviš i smrt, nazvanim prvim muslimanskim romanom, te izlaskom stihozbirke Mehmedalije Maka Dizdara Kameni spavač. (…) Pojava prestižnih književnih djela s pravom su pokrenula i druga pitanja, pa Muhamed Filipović piše filozofski esej Bosanski duh u književnosti – šta je to, a Midhat Begić, evidentirajući problem i elaborirajući položaj muslimanskog pisca, objavljuje tekst Muslimanski pisci na raskršću, dok književnik Alija Isaković objavljuje antologiju stare muslimanske književnosti Biserje. Svi ovi potresni procesi preklapaju se sa konačnim dobiva-njem prava na status naroda pod nacionalnim imenom Musliman. Otada će se otvoreno početi govoriti o vlastitom muslimanskom književnom naslijeđu i specifičnom bosanskohercegovačkom književnom izrazu. S obzirom na to da se od 70-tih godina XX stoljeća počinje dovoditi u pitanje zajednički naziv za jezik Srba, Hrvata, Muslimana i Crnogoraca – srpskohrvatski/ hrvatskosrpski jezik, osporavan s hrvatske strane, lingvisti u Bosni i Hercegovini blizu su stava o prihvatanju postojanja ne dviju već četiriju varijanata jednog jezika srednjojužnoslavenskog idioma koje su se razvijale u različitim sociokulturnim sredinama. Diskusije oko naziva bosanski jezik još se uvijek nisu smirile. Tu činjenicu teško prihvaćaju i srpska i hrvatska lingvistička javnost, uveliko opterećena političkom, odnosno nacionalističkom prismotrom. Naziv bosanski jezik u historijskim dokumentima kontinuirano je potvrđivan od srednjevjekovlja, baš kao što nacionalno ime Bošnjak pratimo od najstarijih vremena, a iza tih naziva stoji sasvim konkretan narod sa svojim jezikom, historijom, kulturnim naslijeđem i duhovnim svojstvima koji mu obezbjeđuju vlastitu samobitnost. Bosniska språket, tillsammans med de andra mellansydslaviska språken, delade gemensamma ödet av ursprung, migrationstid och territoriella politiska statsautonomier, från de första (ner)skrivna slaviska orden och de första bevisen av slavisk anda, alltsedan medeltiden – när de första politisk-administrativ-juridiska statsskapelserna började inrättas – rör sig på sin egen bana av språk- (r)evolution, aldrig uteslutande sig ifrån ramar av bredare och gemensamma sydslaviska språkturbulenser – vilka förädlar och griper tag i detta balkanska område – men troget bevakande, just på grunder av religiösa säregenheter av dess bärare och politiska identiteten av landet Bosnien. Materiella bevis av bosniska språkets utveckling kan följas från de första min- Medvetandet om det bosniska språket Från föreläsningar av prof. dr. Elbisa Ustamujić, dekanus på Humanistiska fakulteten vid Universitetet ”Džemal Bijedić” i Mostar nesmärkena av slavisk läs- och skrivkunnighet ifrån slutet av 900 och början av 1000- talet, parallellt med de andra länderna av mellansydslaviska språkområdet. Detta är kyrkomanuskript, steninskrifter, beteckningar på manuskripts marginaler, krajišnička (gränsvakternas) brev och franciskanernas litteratur. Kodexar, kyrkomanuskript på gammalslaviska språket av bosnisk redaktion, är skrivna med glagoljica (Glagolitic skrift), det härskande alfabetet av bosniska kyrkan, och de äldsta är från 1100-talet. Bosniska särprägeln representeras med användningen av slaviska alfabeten i en modifierad form, så att man skiljer bosniska halvrundade glagoljican som en särpräglad bosnisk typ av glagoljica bland den rundade – östliga och västliga – den kantige. Så även skiljs särskilda bokstäver av det bosniska Humačka plattan (plattan från Humac, slutet av 900 eller början av 1000-talet) Källa: The Written Word in Bosnia and Herzegovina from Earliest Times up to 1918. Sarajevo: Veselin Masleša, 1982., s. 79 22 List BH Saveza žena u Švedskoj 31 | žena
Vid Kvinnoriksförbundets årsmöte den 1 april 2006 i Växjö har flera ombud yttrat att några kommuner i Sverige inte erkänner bosniska som officiellt språk. Vahida Mehinović, Kvinnoriksförbundets ordförande, har kontaktat dr. Izet Muratspahić som jobbar på Institutionen för moderna språk, Slaviska språk, vid Uppsala Universitetet. Det här är hans svar: Hej Vahida! Ursäkta att jag svarar med liten försening. Jag anser att detta är helt rätt att alla de bosniska organisationerna, och även Er, har tillsyn om vårt språk och dess status, både här och i hemlandet, eftersom det överallt finns krafter vilka strävar efter att sudda bort det från listan av officiella språk. Detta som jag sade i intervjun är helt sant – det bosniska språket är erkänt i Sverige. Men, det finns fortfarande några kommuner, tolkar, skolor och bibliotek som av olika skäl har sina tolkningar. Några gör det därför att det är lättare, de andra i okunnighet, och den tredje med inflytande av vissa lobbyer. Anledning för mitt ”långsamma” svar är denna att jag under tiden ville anskaffa omdömet av en av de mest kompetenta svenska experter för våra språk, för att kunna ge Er bättre och kompletterande svar. Hans svar är lika som mitt och jag citerar det i helhet: ”Hej Izet! Om det rör skolärenden så tycker jag att det borde vara Skolverket som i första hand borde kontaktas. Men då måste de i så fall ha konkreta exempel på kommuner där detta hänt. Samma gäller tolkar och översättare. Hon måste ha konkreta exempel på vilka kommuner det rör sig om etc. En sak som kunde vara intressant i sammanhanget är att ställa en förfrågan till diskrimineringsombudsmannen om detta är att anse som diskriminering. Hon skulle också skriva till Kommunförbundet och be en förklaring till att det finns olika praxis i olika kommuner kyrilliska alfabetet – bosančica (bosniska alfabetet) åt gammalslaviska tecken och också åt serbiska och bulgariska kyrilliska alfabetet. I kyrilliska minnesmärken medräknas även den särskilda bosnisk-humska (Hum – det gamla historiska bosniska området, dagens Hercegovina) epigrafiken – inskrifter på byggnader, till ex. Humačka plattan (plattan från Humac, skrivna på slutet av 900 eller i början av 1000-talet) och också de gravsteninskrifterna – (stećak singular; stećci plural – de gamla bosniska gravstenarna), som representerar en originalkonst med unik skönhet vilken med sin litterära och lingvistiska betydelse Bosniska språket i Sverige vad gäller bosniskan.” Jag tror inte att det behövs att jag översätter denna text och den hänvisar tillräckligt vad Ni behöver göra och vart Ni skall vända Er. Naturligtvis, man behöver alltid ha konkreta fakta – var, när, i vilken situation detta hände. Vänliga hälsningar, Izet Muratspahić (2006-04-11) Kvinnoriksförbundet har efter detta vänt sig till Svenska Kommunförbundet med ansökan att de, på något sätt, officiellt informerar alla kommuner om detta att bosniska är erkänt som officiellt språk, att det är modersmål för majoriteten av bosnierna i Sverige. Man ansöker detta med målet att förbättra kommunikationen och undvika de eventuella missförstånd och problem som kan uppstå i kontakt med personer från Bosnien och Hercegovina och de kommunanställda under tolkningar och engagerandet av tolkar för bosniska. Brevet har skickats till ordföranden Ilmar Reepalu. Det här är hans svar: Bästa Vahida! Tack för ditt mail med rubriken Bosniska är ett officiellt språk. Jag har lämnat över det till Sveriges Kommuner och Landstings socialberedning för handläggning. Vänliga hälsningar Ilmar Reepalu Ordförande Svenska Kommunförbundet (2006-05-12) Kvinnoriksförbundet väntar på ett officiellt svar från Sveriges Kommuner och Landstings socialberedning och skall informera våra läsare i kommande nummer av tidskriften Žena – Kvinna och via vår hemsida på Internet. överstiger uppkomstplatsen och därför har utomordentlig betydelse för sydslavisk kultur och vetenskap. Bosniska kyrilliska alfabetet – bosančica utvecklades i två former: grundlag, grundläggande skriften för formella dokument av bosnisk-humska styresmän och adeln, och fram av Bosniska paschadomens kansli, och även kursiv bosančica anpassad för snabbskriftsbehov, så kallad handstils bosančica. Den utvecklades också i två typer: klosters (franciskanernas) bosančica och beys- skrift (begovica), vilken används också av bosniska kvinnor och benämns även kvinnoskriften. Med denna snabbskrifts bosančica, på livliga folkspråket, skrevs många sidor av epistolära litteraturen av bosniska gränsvakter (krajišnici), kända som krajišnička pisma (gränsvakternas brev). Detta bevarades också inom osmanska perioden, när Bosnien verkligen hade en betydande roll, både som det politisk-militära området – krajina (gränsområde) och den religiösa kultur-andliga miljön – särskilt för den islamiserade befolkningen, vilken, efter att ha intagit islam, även vidare förblivit hängiven sitt kulturella och nationella förflutna (som med islam verksamt, och ännu mer!, stabiliseras, men även invecklas). I det förflutna hade språkliga identifikationen en egenhet av avgörande betydelse och den gav grunderna för historiska förbindelser med kulturella och nationella självmedvetenheten. I denna period, under inflytanden av politiska, religiösa och andliga klimat, spreds orientala språk och orientalisk kultur. Under 1500 och 1600-talet har bosniakerna, utbildade i den islamiska världen, skrivit litterära, religiösa, vetenskapliga och filosofiska verk. Trots att de använt ickemodersmål, dessa vetenskapsmän, filosofer och författare har med stolthet framhävt förhållande med sitt ursprung tilläggande till sitt namn även pseudonym, etnonym Mostari, Bosnevi, Bosnali, Saraji, Bošnjak, Pruščak osv. Parallellt med detta förlopp, vilket har i poetisk-andliga och civilisationsaspekt berikat bosnisk-hercegovinska utrymme, pågick även obrytbara och oundvikliga bidrag från egna bosniska traditionen på moderliga bosniska språket. Detta har lämnat särskilda spår inom muntliga litterära skapandet – det vackraste och mest framgångsrika på mellansydslaviska land, med subtil uttrycksfullhet av sevdalinka och bosniakernas balad. Det finns en till bosniakisk säregenhet: alhamijado litteratur – symbiosisk kulturprodukt på bosniska, skriven med arabiska bokstäver. (…) Försvinnande och reträtt av turkiska övermakten från Balkan och inflytande av europeiska nationella strömningar har lämnat spår efter sig i bosniakernas kulturnationella identitet. Under processen av språkstandardiseringen och utvecklingen av rättstavningsregler, Bosnien och Hercegovina har kopplats in likvärdigt med Serbien och Kroatien, accepterande Vuks nyštokavska modellen av det standardiserade språket utan extramotstånd, på grund att detta språk var väldigt nära till modersidiomen som pratades i Bosnien och Hercegovina och på denna förelåg egna litterära traditioner med hög konsträckvidd: epigrafik, franciskanernas litteratur, alhamijado tradition, epistolära krajišnička pisma žena | 31 List BH Saveza žena u Švedskoj 23
Page 1 and 2: Ž E N A List Bosanskohercegovačko
Page 3 and 4: RIJEČ UREDNICE S poštovanjem, Pre
Page 5 and 6: Delegati 11. Godišnje skupštine B
Page 7 and 8: dostavljeni i da su delegati skupš
Page 9 and 10: švedsko društvo kao nešto što j
Page 11 and 12: Asima i Salih Pašalić, osnivači
Page 13 and 14: Proslava bez granica Nacionalni dan
Page 15 and 16: predstavnici Ministarstva civilnih
Page 17 and 18: Hälsa: Kvinnor håller vikten utan
Page 19 and 20: Grli se za zdravije srce Pravi zagr
Page 21: Pošto je na Skupštini BH Saveza
Page 25 and 26: En bosnisk kulle - forntida pyramid
Page 27 and 28: Bob Carlos Clarke: Small Stones Ser
Page 29 and 30: ona sjedi kod kuće u prašini i tr
Page 31 and 32: K V I N N A Ž E N A 31 [Mariestad,

Zena-Kvinna 31 - Žena-Kvinna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?