Zena-Kvinna 31 - Žena-Kvinna

Vid Kvinnoriksförbundets årsmöte den
1 april 2006 i Växjö har flera ombud yttrat
att några kommuner i Sverige inte
erkänner bosniska som officiellt språk. Vahida
Mehinović, Kvinnoriksförbundets ordförande,
har kontaktat dr. Izet Muratspahić
som jobbar på Institutionen för moderna
språk, Slaviska språk, vid Uppsala Universitetet.
Det här är hans svar:
Hej Vahida!
Ursäkta att jag svarar med liten försening.
Jag anser att detta är helt rätt att alla de bosniska
organisationerna, och även Er, har tillsyn
om vårt språk och dess status, både här och i
hemlandet, eftersom det överallt finns krafter
vilka strävar efter att sudda bort det från
listan av officiella språk. Detta som jag sade i
intervjun är helt sant – det bosniska språket
är erkänt i Sverige. Men, det finns fortfarande
några kommuner, tolkar, skolor och bibliotek
som av olika skäl har sina tolkningar.
Några gör det därför att det är lättare, de
andra i okunnighet, och den tredje med inflytande
av vissa lobbyer.
Anledning för mitt ”långsamma” svar är
denna att jag under tiden ville anskaffa omdömet
av en av de mest kompetenta svenska
experter för våra språk, för att kunna ge Er
bättre och kompletterande svar. Hans svar är
lika som mitt och jag citerar det i helhet:
”Hej Izet! Om det rör skolärenden så
tycker jag att det borde vara Skolverket som
i första hand borde kontaktas. Men då måste
de i så fall ha konkreta exempel på kommuner
där detta hänt. Samma gäller tolkar och
översättare. Hon måste ha konkreta exempel
på vilka kommuner det rör sig om etc. En sak
som kunde vara intressant i sammanhanget
är att ställa en förfrågan till diskrimineringsombudsmannen
om detta är att anse som
diskriminering. Hon skulle också skriva till
Kommunförbundet och be en förklaring till
att det finns olika praxis i olika kommuner
kyrilliska alfabetet – bosančica (bosniska
alfabetet) åt gammalslaviska tecken och
också åt serbiska och bulgariska kyrilliska
alfabetet. I kyrilliska minnesmärken medräknas
även den särskilda bosnisk-humska
(Hum – det gamla historiska bosniska
området, dagens Hercegovina) epigrafiken
– inskrifter på byggnader, till ex. Humačka
plattan (plattan från Humac, skrivna på
slutet av 900 eller i början av 1000-talet)
och också de gravsteninskrifterna – (stećak
singular; stećci plural – de gamla bosniska
gravstenarna), som representerar en
originalkonst med unik skönhet vilken
med sin litterära och lingvistiska betydelse
Bosniska språket i Sverige
vad gäller bosniskan.”
Jag tror inte att det behövs att jag
översätter denna text och den hänvisar tillräckligt
vad Ni behöver göra och vart Ni skall
vända Er. Naturligtvis, man behöver alltid
ha konkreta fakta – var, när, i vilken situation
detta hände.
Vänliga hälsningar,
Izet Muratspahić (2006-04-11)
Kvinnoriksförbundet har efter detta vänt
sig till Svenska Kommunförbundet med
ansökan att de, på något sätt, officiellt informerar
alla kommuner om detta att bosniska
är erkänt som officiellt språk, att det
är modersmål för majoriteten av bosnierna
i Sverige. Man ansöker detta med målet att
förbättra kommunikationen och undvika
de eventuella missförstånd och problem
som kan uppstå i kontakt med personer från
Bosnien och Hercegovina och de kommunanställda
under tolkningar och engagerandet
av tolkar för bosniska. Brevet har skickats
till ordföranden Ilmar Reepalu.
Det här är hans svar:
Bästa Vahida!
Tack för ditt mail med rubriken Bosniska är
ett officiellt språk.
Jag har lämnat över det till Sveriges Kommuner
och Landstings socialberedning för
handläggning.
Vänliga hälsningar
Ilmar Reepalu
Ordförande
Svenska Kommunförbundet (2006-05-12)
Kvinnoriksförbundet väntar på ett officiellt
svar från Sveriges Kommuner och
Landstings socialberedning och skall informera
våra läsare i kommande nummer
av tidskriften Žena – Kvinna och via
vår hemsida på Internet.
överstiger uppkomstplatsen och därför
har utomordentlig betydelse för sydslavisk
kultur och vetenskap. Bosniska kyrilliska
alfabetet – bosančica utvecklades i två former:
grundlag, grundläggande skriften för
formella dokument av bosnisk-humska
styresmän och adeln, och fram av Bosniska
paschadomens kansli, och även kursiv
bosančica anpassad för snabbskriftsbehov,
så kallad handstils bosančica. Den utvecklades
också i två typer: klosters (franciskanernas)
bosančica och beys- skrift (begovica),
vilken används också av bosniska
kvinnor och benämns även kvinnoskriften.
Med denna snabbskrifts bosančica, på livliga
folkspråket, skrevs många sidor av epistolära
litteraturen av bosniska gränsvakter
(krajišnici), kända som krajišnička pisma
(gränsvakternas brev).
Detta bevarades också inom osmanska
perioden, när Bosnien verkligen hade en betydande
roll, både som det politisk-militära
området – krajina (gränsområde) och den
religiösa kultur-andliga miljön – särskilt för
den islamiserade befolkningen, vilken, efter
att ha intagit islam, även vidare förblivit
hängiven sitt kulturella och nationella förflutna
(som med islam verksamt, och ännu
mer!, stabiliseras, men även invecklas). I det
förflutna hade språkliga identifikationen en
egenhet av avgörande betydelse och den gav
grunderna för historiska förbindelser med
kulturella och nationella självmedvetenheten.
I denna period, under inflytanden
av politiska, religiösa och andliga klimat,
spreds orientala språk och orientalisk kultur.
Under 1500 och 1600-talet har bosniakerna,
utbildade i den islamiska världen,
skrivit litterära, religiösa, vetenskapliga och
filosofiska verk. Trots att de använt ickemodersmål,
dessa vetenskapsmän, filosofer
och författare har med stolthet framhävt
förhållande med sitt ursprung tilläggande
till sitt namn även pseudonym, etnonym
Mostari, Bosnevi, Bosnali, Saraji, Bošnjak,
Pruščak osv.
Parallellt med detta förlopp, vilket har
i poetisk-andliga och civilisationsaspekt
berikat bosnisk-hercegovinska utrymme,
pågick även obrytbara och oundvikliga
bidrag från egna bosniska traditionen på
moderliga bosniska språket. Detta har
lämnat särskilda spår inom muntliga litterära
skapandet – det vackraste och mest
framgångsrika på mellansydslaviska land,
med subtil uttrycksfullhet av sevdalinka
och bosniakernas balad. Det finns en till
bosniakisk säregenhet: alhamijado litteratur
– symbiosisk kulturprodukt på bosniska,
skriven med arabiska bokstäver. (…)
Försvinnande och reträtt av turkiska
övermakten från Balkan och inflytande
av europeiska nationella strömningar har
lämnat spår efter sig i bosniakernas kulturnationella
identitet. Under processen av
språkstandardiseringen och utvecklingen
av rättstavningsregler, Bosnien och Hercegovina
har kopplats in likvärdigt med Serbien
och Kroatien, accepterande Vuks nyštokavska
modellen av det standardiserade
språket utan extramotstånd, på grund att
detta språk var väldigt nära till modersidiomen
som pratades i Bosnien och Hercegovina
och på denna förelåg egna litterära
traditioner med hög konsträckvidd: epigrafik,
franciskanernas litteratur, alhamijado
tradition, epistolära krajišnička pisma
žena | 31
List BH Saveza žena u Švedskoj
23