LABUSINESS 2/2019

Det doftar lite
svagt, som en
blandning
av sprit och
nybakat
bröd, när
vi stiger in i det som är hjärtat i
Spirit of Hvens produktion.
Camilla Ericsson har jobbat här
som sommelier i 19 år, gjort
otaliga rundvisningar och provningar,
men verkar fortfarande
inte ha tröttnat. Nu får vi en
snabb genomgång av allt från
betydelsen av att ha egna jäststrängar
i framställningen till
hur olika kopparpannor och
lagringsfat påverkar produktionen.
Allt spelar sin egen roll för
doften, färgen och smaken i den
slutliga produkten, och även de
minsta detaljerna kan göra stor
skillnad. Här har Anja och Henric
Molin, som driver destilleriet,
tagit det ett steg längre. De
spelar nämligen olika musik för
olika fat under mognadsprocessen.
Så kanske kan du så småningom
känna ett visst lugn, lite
sprallighet, ett uns av vemod,
eller vara riktigt på gång när
du provar dryckerna, beroende
på om det spelats Vivaldi, Flicka
från Backafall, rock, disco, country
eller blues medan spriten
legat på fat.
– Ja, det är mycket kärlek i processen
och vi har förmånen att
kunna göra saker och ting precis
som vi vill, berättar Camilla, när
vi efter rundvandringen sätter
oss ned i Troférummet. På väggarna
hänger nämligen otaliga
utmärkelser som Spirit of Hven
fått i olika sammanhang.
Det var just kärlek som blev
början till vad som i dag är ett av
världens minsta Pot Still destillerier
men som trots det gett
genklang i många länder utanför
Sverige. 1998 drev Anja
Engdahl Backafallsbyn när hon
träffade Henric Molin, som i sin
tur drev klassiska Hamnkrogen i
Kyrkbackens hamn. Paret gifte
sig och idén om egen sprittillverkning
på ön började växa
fram. Men det skulle dröja ytterligare
tio år av planer, pappersexercis
och hårt arbete innan
de äntligen kunna genomför
sina planer och lansera vodka,
gin och akvavit tillverkat på
22 | LABUSINESS