GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

More documents

Recommendations

Info

14 Gunnar Carlin I ,,"- Figur 7. P. membranacea har mycket l6nga, smala, vita rhiziner tiickta med en sammetslik filt av vinkelrtitt utstflende hyfer. GRAPHTS SCRTPTA 4 (1e92) Figur 6. Rhizinerna hos P. canina dr vita och mycket m6ngformiga men typiskt korta, buskiga och tufsiga. Aven liingre rhiziner iir f6rgrenade eller borstlika. Ibland forekommer rhiziner av membranacea-typ. lmm I, Figur 8. Peltigera ponojensu rhiziner 6r vita och smala. De bestfir av mycket tiitt sammanfogade hyfer. Andra typer forekommer ocks6.
GRAPHTS SCRTPTA 4 (1e92) tycks bestA av en bunt tatt sammanklibbade hyfer, men iir ibland tomentosa i den basala delen eller har snett ut6triktade korta borst. Ibland iir knippet uppsplitsat i 2-3 nya buntar. Apothecier tir vanliga. De sitter pn uppriittst8ende lober, -6-7 mm breda och hOga. Ekologi och utbredning. Viixer pl tradstammar och mossiga stenar i lundar och lovskogar, mer sbllan i barrskogar. Foredrar oceaniskt klimat (Degelius 1935). Sk-LuL. Mest samlad i Svealand och GOtaland. Kollekten H. Smith, Jtl, Are, Enaforsholm 19.VII.1965, UPS, 6r ett intressant mellanting mellan P. praetextata och P. canina. Den saknar fyllidier, har breda overlappande lober med uppiwikta kanter, tunt tomentum, praetacta-gllnsande yta och canina-borstiga rhiziner (Figur t1). Peltigera retifoveata B6len kan bli 20 cm stor. Loberna 61 2-4 cm breda, canina-lika, med nedvikta -f b6ljande, krusiga kanter. Inbernas sidor 6r ej nedvikta. B6lytan 6r 916, matt och sm6gropig, i st6rre luppf6rstoring sm6fl5ckig - krakelerad, (delvis med sm6 ljusa fltickar, "pseudocyphell.t"), och enligt Vitikainen (1985) vanligen gronare 5n hos P. canina. Tomentum 5r fint och tunt, tticker en stor del av b6len, men avtar fltickvis mot b6lcentrum. Adrornu iir ljusa, nigot ockragula, riitt otydligt avgr6nsade fr6n den vita bAlundersidan. Adrornas och mellanrummens storlek blir dtirf6r oklar, men bidas bredd iir av storleksordningen 1 mrn. Mellanrummen tir + runda-ovala, upp till dubbelt s6 l6nga som breda, de ser ut som gropar (till skillnad mot P. canina, P. membranacea och P. praetextata, vars 6dror ser ut att ligga ovanpA en sliit yta, och vars mellanrum iir romboida-kantiga). Undersidans hyfer, b6de Adror och mellanrum, bildar en lucker filtmatta. Rhizinerna, figur 10, tir morka bruna och sitter viil Atskilda (diskreta) med i stor- Peltigera canina-gruppen i Sveige 15 leksordningen 3 mm mellanruffi, men tiitare mot lobiinden. De 6r ofta 0,5 mm breda, ej siillan cirka 1 mm breda och 3-5 mm lfinga. De best6r av glest sammanfogade liingsglende hyfer och kring dessa en lucker filt av korta utstAende trfldar. Undersidans utseende lr mycket karaktiiristiskt med mdrka fitskilda rhiziner pA en ljus botten av otydliga 6dror. Apothecier ej sedda i denna studie. Beskrivningen bygger i stort sett p[ dubletter av typkollekten (Finland, Kuusamo), varf6r den inte behOver vara helt representativ for arten. Beskrivningen sttlmmer inte i alla delar med Vitikainens (1985), vilken bygger pi ett mycket st6rre material. Ekologi och utbredning. P. retifuveata viixer enligt Vitikainen (1985) pi jord och bland mossa i boreala skogar p& nigot sura jordarter. Endast ett fynd 6r giort i Sverige (Uppsala, 186L), men fler borde kunna g6ras i norra Sverige. Arten finns annars i Finland, Sibirien, Canada och USA (Washington och Alaska). P. retifuveata inneh8ller lavsubstanser (tenuiorin, metylgyroforat, zeorin och dolichorrizin) i motsats till de Ovriga behandlade arterna (Vitikainen 1985). Peltigera rufescens B6len iir vanligen ca L0 cm eller mindre. l,oberna utg6r i princip radiiirt frin b6lens centrum, men detta iir aldrig speciellt tydligt ens hos v6lutvecklade, fritt vdxande b8lar (figur 3). Loberna tir (upprepat) f6rgrenade, giirna med sA brett divergerande (sekundiira) lober att angrdnsande lober till stor del overlappar varandra. l.oberna 6r ca 0,5-1 cm breda, vanligen 3-5 cm l6nga. Typiskt f6r P. rufescens Ar den mycket krusiga, "for stora" kanten, vilken alltid tir upp8tbojd. Ej sAllan med ungetiir 0,1-0,3 mm stora "regenerationslober" i kanten. l-oberna ser i kanten tjockare ut hos P. ntfescens iin hos P. canina. Enligt Lindahl (1953) iir detta en synvilla. Tomentum tir kraftigt och tatt, men tunnar ut mot centrum diir det kan saknas. Ibland finns en kraftig pruina. Bfilytan iir matt, ofta fint knottrig (grovre iin hos P.
Page 1 and 2: GRAPHIS ScnIPTA Volym 4, hiifte I,
Page 3 and 4: Lichens from the coast of Eniseiski
Page 5 and 6: GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992) C. pleurot
Page 7 and 8: Anteckningar om nfrgra arter av Pel
Page 9 and 10: GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992) belu. H6r
Page 11 and 12: GRAPHTS SCRTPTA 4 (Leez) ljusa, all
Page 13 and 14: GRAPHTS SCRTPTA 4 (19e2) material j
Page 15: GRAPHIS SCRTPTA 4 (ree?) 6r tunnare
Page 19 and 20: GRAPHTS SCRTPTA 4 (reez) praetextat
Page 21 and 22: The 9th meeting of the Nordic Liche
Page 23 and 24: GRAPHTS SCRIPTA 4 (1992\ Arthopyren
Page 25 and 26: GRAPHTS SCRTPTA 4 (19e2) C, unciall
Page 27 and 28: GRAPHTS SCRTPTA 4 (reez) *L. tereti
Page 29 and 30: GRAPHTS SCRTPTA 4 (ree?) Protoblast
Page 31 and 32: GRAPHTS SCRIPTA 4 (r99?) I99L,64" 4
Page 33 and 34: GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992) C. ammiosp
Page 35 and 36: Protothelenella rylina new to Finla
Page 37 and 38: Caloplaca soropelta (8. S. Hansen,
Page 39 and 40: Boganmeldelse Toninia Timdal, E. L9
Page 41 and 42: Deichmann Branth - A portrait based
Page 43 and 44: GRAPHIS SCRTPTA 4 (re92) Swedish jo
Page 45 and 46: GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992) 1908: Lich
Page 47 and 48: Ett liv iignat frt lavar - Ove Almb
Page 49: GRAPHTS SCRTPTA 4 (re92) aldrig ha
Page 52: GRAPHIS SCnIPTA Volym 4, hiifte 7,1

GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?