GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992)
belu. H6r anses att b6len helt och hfillet best6r
av lober (vilka genom forgreningar och
inskiirningar delas upp i nya "lober" av ltigre
ordning - hiirav dubbeltydigheten i begreppet
lob), snarare 6n att lober skulle vara utskott
fr6n en central bAl.
Eftersom btlen, eller "hogsta ordningens"
lober, ofta utbreder sig divergerat och forgrenat
mot periferin uppster problemet hur
man definierar lobernas bredd. Den praktiska
lOsningen verkar bli det bredaste, av
insk6rningar ej avbrutna, avstlndet mellan tv6
lobkanter, som man kan se. Problemet kan
tyckas konstruerat, men iir inte sA trivialt n6r
man tvingas ttinka efter. Vilken ordning av
insktirningar skall man stanna vid? (Jiimf6r
med de kdnda fraktalgeometriska (definitions-
) problemet: hur lAng 6r en kuststrticka!
Kusten mellan t.ex. Hudiksvall och S6derhamn
tir 5 mil om man anvdnder en 1 mil l8ng
miitsticka, men siikert 50 eller kanske 500 mil
om man anviinder en L cm lAng miitsticka, osv.
ad inftnitum.)
Andra anviinda begrepp som rydlig, knottig,
smdgropig, matt, gltinsande 6r relativa och
diirfor iinnu hopplosare att definiera och
kriiver kontrasterande jiimforelsematerial f6r
att kunna f6rst6s rdtt. Detta 5r ju egentligen
inget konstigt. De flesta karakttirer tir i
grunden relativa, och f6r alla sliikten gdller
mer eller mindre att det iir omojligt att
besttimma den f6rsta ensamma kollekten efter
floran. Trots att det tar emot f5r man som
vanligt sviilja att ingen bestiimningsnyckel kan
erstitta erfarenhet och arbete. Jag har tilHtit
mig att ganska ogenerat anvii-nda jdmfdrande
uttryck utan att klart ange vad jag jiimfor med.
T. ex. n6r det siigs att loberna hos P.
membranacea [r ganska korta och breda
(canina-lika), jiimfor jag forst6s med P.
rufescens, P. praeteJcta och P. ponojensis.
Miirk att beskrivningen av rhiziner alltid giiller
friliggande sidana, aldrig rhiziner som tir
fastvrxna vid underlaget.
Peltigera canina
B6len kan bli 6ver 20 cm stor.
Peltigera canina-gmppen i Sverige 7
l.oberna tillvtixer vanligen divergerande,
de forgrenar sig upprepat och breder ut sig +
6ver varandra ("taktegellagda"), se figur L.
Loberna iir typiskt mycket breda 2-3(-4) cm,
runda eller n6got tviirt avhuggna i 6nden, och
6r riitt korta (har korta insktirningar).
Lobkanterna 5r konvexa, "tslika", nedb6jda
och + krusiga i ytteriinden. l,oberna kan i
vissa fall vara lfrngstrSckta och ha uppetvikta,
krusiga radiiira "parallella" sidor, men detta iir
ovanligt och aldrig lika tydligt som hos vissa
former av P. praetextata (figur 2). (Bilden av
"P. canina" i Moberg-Holrnisen: Lavar,
forestiiller ddrfor troligen P. praetextata). Det
forekommer ocks6 b6lar med mindre, krusigare
lober, som kan vara sv6ra att skilja fr6n
P. rufescens (bed6m rhizinerna!).
B6lytan tir matt sm6knottrig, gre till
brun, hos tunna bfrlar {- bucklig efter [dermonstret
p6 undersidan. Ytans matthbt iir
niir man liirt kiinna denna karaktiir - vanligen
ett mycket gott skiljetecken gentemot P. praetextata,
som har mer fettgHnsande yta (dock
lSngt ifrtn glansen hos t. ex. P. potydactyla).
B8len iir vanligen tjockare och sl6tare (dvs.
mindre bucklig) An hos P. membranacea, men
kan vara lika tunn som hos denna, och undersidan
kan ha ett gr8aktigt fdrgstick fr6n
alglagret. Undersidan tir alltid Uus.
Tomentum tdcker vanligen st6rre delen av
b6len, men kan saknas i centrala delar och
faller ibland av sjokvis. Det 6r tjockast mot
lobiindarna, alltid kraftigt utvecklat, alltid
kraftigare och mer omfattande dn hos P.
praetextata.
Adrorna iir ljusa, vita svagt ockragula,
men blir ibland morkare i centrala delar, se
figur 5. De bildar ett niitverk, som 6r tydligt
och blir finare och finare fOrgrenat ut mot
bilens kant. Adrorna tir distinkiupphojda och
vll avgrdnsade fr6n bilens undre W, (men
plattare 6n hos P. membranacea), tiimligen
smala, de grovsta blir ca 0,5 mm breda. Ytan
iir sldt (dvs hyferna 5r l6ngsg6ende och -i'
sammanklibbade) eller ibland sammetsluddiga,
liknande den hos P. membranacea. (Luddiga
6dror tycks vara h6gre och skarpare avsatta 6n
sliita Adror.) Mellanrummen mellan 6drorna 6r