GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ett liv iignat frt lavar - Ove Almborn in memoriam<br />
Ove Almborn foddes den 30 juli L91,4 i Ronneby<br />
dir han ocksi viixte upp. Efter studentexamen<br />
i Karlskrona piborjade han 1933 sina<br />
akademiska studier vid Lunds universitet. De<br />
ledde fram till en doktorsavhandling i botanik,<br />
1948. Den behandlade en grupp sydsvenska<br />
lavars utbredning och ekologi. Det viildokumenterade<br />
materialet utg6r nu niira 50 6r<br />
senare grunden f6r ett nytt och st6rre forskningsprojekt<br />
over hotade lavar i sodra Sverige.<br />
Ove Almborn anstiilldes redan hosten<br />
L936 som amanuens i systematisk botanik och<br />
med undantag for ett par perioder da han<br />
tjiinstgjorde som gymnasieliirare blev tran 6nda<br />
fram till sin dod institutionen trogen, f6rst som<br />
docent och frin L966 som L:e museiintendent.<br />
Inte ens under sin tid som lektor vid<br />
d6varande Malm6 h6gre allmdnna liroverk,<br />
L956-L966, sliippte han greppet om lavarna.<br />
Han iignade de ail sin lediga tid inklusive<br />
helger och lov 6t att bygga upp ett omfattande<br />
lavherbarium. Pa 3O-talet de han kom till<br />
institutionen utgjordes detta av ett litet antal<br />
ganska d6ligt skotta samlingar. Idag 5r det en<br />
av de storsta och biist ordnade lavsamlingarna<br />
i viirlden.<br />
Ove foljde ocksi den tradition som redan<br />
under L9?}-talet funnits vid institutionen att<br />
forska kring sbdra Afrikas rika flora. Det var<br />
hans ambition att en ging ffl se projektet om<br />
en lavflora over sodra Afrika i hamn, men<br />
politiskt morker och oro som forhindrade stdd<br />
fr6n forskningsrid och andra forskare gjorde<br />
att det fick drivas pi sparl8ga. Sedan han tilltriitt<br />
tjiinsten som 1:e museiintendent fick han<br />
ocksi mindre tid till egen forskning. Museisamlingarna<br />
skotte han med stor pliktkiinsla<br />
och vid sin pensionering 1980 efterliimnade<br />
han ett mycket viilorganiserat herbarium.<br />
Ove Almborns vetenskapliga produktion<br />
omfattar ca 100 publikationer frin det fdrsta<br />
arbetet over l-avarna pi Lunds domkyrka<br />
publicerat i Skdnes Natur (1935) till det sista<br />
som han sjiilv aldrig fick se i tryck, Some<br />
overlooked or misidentified species of Teloschistes<br />
from South America and a key to the<br />
South American species, i Nordic lournal of<br />
Botany 12: 351-354. Den mest aktiva perioden<br />
var under 40- och 5O-talen di hans wA<br />
stdrsta arbeten kom ut, avhandlingen Distribution<br />
and Ecology of Some South<br />
Scandinavian Lichens, Botaniska Notiser,<br />
Supplement l:2 (1948) samt lawegetation och<br />
lavflora pA Hallands V6der6, Ktngliga Svenska<br />
Vetenskapsakademiens Avhandlingar i<br />
Naturslqddstirenden 11 (L955). I anslutning till<br />
dessa bida arbeten publicerades 6ven artiklar<br />
over sterila barklavar samt 6ver sltiktet Pertusaia.<br />
1956 kom den forsta av tillsammans 6<br />
fasciklar ut av exiccatet Lichenes Aficani och<br />
under samma 6r publicerades The South<br />
African Species of Xanthoria i Botaniska<br />
Notiser. Under 60-talet publicerades flera<br />
artiklar som behandlade sddra Afrikas lavflora<br />
bl.a. Studies in the lichen family Teloschistaceae<br />
fr6n 1963 samt Revision of some lichen<br />
genera in Southern Africa I frin 196F., bida<br />
publicerade i Botaniska Notiser. Fascikel 2 och<br />
3 av av Lichenes Africani kom ut 1960 och<br />
1965.<br />
Ove Almborn var inte bara en engagerad<br />
lavforskare och museichef. Han hade ocksA ett<br />
genuint intresse for botanisk litteratur, sirskilt<br />
Sldre sidan. Han 6gde sj6lv och var mycket<br />
stolt 6ver en niistan fullstiindig samling av<br />
Linneana. Hans omfattande bibliotek av<br />
lavlitteratur dr ett av de tre forniimsta i<br />
viirlden. Han stiillde vtilvilligt detta bibliotek<br />
till forfogande for nya generationer av lavforskare<br />
vid institutionen och var internationellt<br />
mycket anlitad i bibliografiska sammanhang.<br />
Ove Almborns litteraturintresse<br />
Aterspeglas dven i det stora antal vetenskapliga<br />
recensioner, jag har riiknat till 63, som publicerades<br />
under irens lopp, den fdrsta over<br />
Motykas Usnea-monografi i Botaniska