Vaasa mukaan designpääkaupunkivuoteen Vasa medverkar i ...

ukset kohdistuivat myös kuntiin.
— Joudumme palauttamaan valtiolle noin 13 miljoonaa
euroa verotulotasauksen takia, tulonsiirtona pienemmille
kunnille, Lidsle toteaa.
Investointien vuosi
Vaasan kaupungin talousjohtajan Johan Lidslen mukaan
vuonna 2012 investointeja tehdään ennätysmäärä.
— Kun kaupunki kasvaa, täytyy palvelut turvata niin,
että ne saadaan toimimaan.
Yksi tärkeimmistä investoinneista on logistiikan parantaminen
esimerkiksi Vaskiluodon sillan, sataman ja lentologistiikan
osalta. Lisäksi Vaasa remontoi kouluja ja rakentaa uuden
päiväkodin Sundomiin. Jalkapallostadion uudistetaan ja
se saa vierelleen palloiluhallin. Jäähallia uudistetaan siten,
että esimerkiksi junioripelaajat saavat entistä paremmat
harjoitustilat.
Uudistukset eivät ole ilmaisia, joten Vaasan kaupunki ottaa
lisälainaa 42 miljoonaa euroa. Lainanoton jälkeen velkaa on
yhteensä noin 2460 euroa asukasta kohden, mikä Lidslen
mukaan on vielä kohtuullinen summa.
Palveluista ei tingitä
Arvio
2012
Ennuste
2011
Muutos
Asukasluku 61.000 60.380 + 620
Vero % 19,5% 19,5% 0
Työttömyysaste 7,5% 7,5% 0
Vuosikate, milj. € 18,0 28,8 -10,8
Vuosikate, €/as. 296,0 477,0 -181
Tilikauden
tulos, milj. €
-6,0 5,0 -11,0
Verotulot, milj. € 255,9 246,3 9,6
Verotulojen kasvu % 3,9 7,5 -3,6
Valtionosuudet, milj. € 87,0 82,9 4,1
Valtionosuudet, muutos % 4,9 1,2 3,7
Investoinnit,
omahankintameno milj. €
63,9 54,2 9,7
Lainakanta, €/asukas 2466 1812 654
Lidslen mukaan Vaasassa luotetaan vahvan energiaklusterin
voimaan. Kaupungin työpaikkojen omavaraisuus on
asukasmäärään Suomen paras ja työllisyys on pysynyt
hyvänä myös taantuman aikana.
Väestönkasvu lisää palveluntarvetta ja tähän on Vaasassa
satsattu. Uusia päiväkoteja rakennetaan noin yhden
päiväkodin vuosivauhtia. Vaasan peruskoulujen määrä on
riittänyt toistaiseksi.
— Kun kaupunki kasvaa, on painettava kaasua jarrun
sijaan. Uskomme kasvuun, Lidsle sanoo.
Nedskärningarna i regeringsprogrammet gällde också
kommunerna.
— På grund av skatteinkomstutjämning tvingas vi betala
tillbaka cirka 13 miljoner euro till staten i form av inkomstöverföringar
till mindre kommuner, konstaterar Lidsle.
Investeringarnas år
Enligt Vasa stads ekonomidirektör Johan Lidsle görs en
rekordstor mängd investeringar under 2012.
— Då staden växer måste servicen tryggas, så att den
fungerar.
En av de viktigaste investeringarna är förbättrandet av
logistiken, till exempel Vasklotbron, hamnen och flyglogistiken.
Dessutom renoverar staden skolor och ett nytt daghem
byggs i Sundom. Fotbollsstadion förnyas och bredvid det
byggs en bollhall. Ishallen förnyas så att t.ex. juniorspelarna
får bättre träningsutrymmen.
Åtgärderna är inte gratis, och därför upptar Vasa stad tillläggslån
på 42 miljoner euro. Efter låntagningen är skulden
totalt cirka 2460 euro per invånare, som enligt Lidsle
fortfarande är en rimlig summa.
Inget prutande på servicen
Arvio
2012
Ennuste
2011
Muutos
Invånarantal 61.000 60.380 + 620
Skatte % 19,5% 19,5% 0
Arbetslöshetsgrad 7,5% 7,5% 0
Årsbidrag, milj. € 18,0 28,8 -10,8
Årsbidrag, €/inv. 296,0 477,0 -181
Räkenskapsperiodens
resultat , milj. €
-6,0 5,0 -11,0
Skatteinkom, milj. € 255,9 246,3 9,6
Skatteinkomstökning % 3,9 7,5 -3,6
Statsandelar, milj. € 87,0 82,9 4,1
Statsandelar, muutos % 4,9 1,2 3,7
Investeringar, egen
anskaffningsutgift milj. €
63,9 54,2 9,7
Lånestock , €/invånare 2466 1812 654
Enligt Lidsle förlitar man sig i Vasa på den kraft som ett
starkt energikluster ger. Stadens självförsörjningsgrad då
det gäller arbetsplatser i förhållande till invånarantalet är
den bästa i Finland, och sysselsättningen har fortsatt vara
god också under konjunkturnedgången.
Befolkningstillväxten ökar behovet av service, och det
har Vasa satsat på. Nya daghem byggs med en fart på ett
daghem per år. Antalet grundskolor i Vasa har tills vidare
varit tillräckligt.
— Då staden växer bör man gasa i stället för att
bromsa. Vi tror på tillväxt säger Lidsle.
Teksti/Text: Suvi Pärnänen
VAASAN KAUPUNGIN TIEDOTUSLEHTI / VASA STADS INFORMATIONSTIDNING 25