26.09.2013 Views

Kuorofestivaali – Körfestival s. 51 - Vaasa

Kuorofestivaali – Körfestival s. 51 - Vaasa

Kuorofestivaali – Körfestival s. 51 - Vaasa

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

— Et suinkaan. Ja sitä paitsi sinä kehityit. Jo vuonna<br />

1991 Blaadis påjkan <strong>–</strong>näytelmässä olit todella hyvä. On<br />

harvinaista, että joku uskaltaa olla läsnä näyttämöllä niin<br />

kuin sinä.<br />

Erikillä on takanaan 13 ja Ann-Luisella 12 kesää Oravaisten<br />

teatterissa. Molemmille se on hyvin merkittävä paikka. <strong>–</strong><br />

Kun minulta kysyttiin TV:ssä mielipaikkaani, vastaukseni oli<br />

Kyroboas, sanoo Ann-Luise.<br />

— En koskaan unohda sitä aurinkoista kesäiltaa, jolloin<br />

istuimme kirjoittamassa kohtausta Glöd i härdarna <strong>–</strong>näytelmän<br />

jatko-osaan. Keksimme asioita<br />

yhdessä ja ymmärsimme toisiamme<br />

niin hyvin. Kaikki sujui, idea synnytti<br />

toisen. Silloin tunsi elävänsä. Se oli<br />

maaginen hetki.<br />

Erik on samaa mieltä.<br />

— Teatteri on kommunikointia ja<br />

leikkiä, jossa pitää sekä antaa toiselle<br />

impulsseja että tulkita niitä.<br />

— Teatterissa houkuttelee se, että saa käyttää mielikuvitustaan<br />

ja saa ilmaista leikillistä ja luovaa puoltaan. Se<br />

kehittää persoonallisuutta ja antaa vahvan elämäntunteen.<br />

Teatterin houkutus sai Erikin valitsemaan näyttelijän ammatin,<br />

huolimatta siitä, että sitä pidettiin kummallisena, varsinkin<br />

maalaispojan valinnaksi siihen aikaan. <strong>–</strong> Se ei oikein<br />

sopinut miehen malliin, ja traktorinhytissä istuvat kaverit<br />

saattoivat katsoa hiukan vinosti, kertoo Erik.<br />

Näytelmä Colorado Avenue, jossa Ann-Luise esitti pääroolia<br />

Dollar Hannaa ja jonka Erik ohjasi, löi kaikki yleisöennätykset<br />

Wasa Teaterissa vuonna 1999. Se on heidän yhteistyönsä<br />

merkkipaalu. Min yttersta vilja Oravaisten teatterissa<br />

vuonna 2008 on toinen. Silloin olivat osat vaihtuneet:<br />

Ann-Luise oli näytelmän kirjoittaja ja ohjaaja, Erik näytteli<br />

pääroolin.<br />

Kun heidän pitää kuvailla toisiaan, Erik sanoo, että Ann-Luise<br />

on voimakastahtoinen ja herkkävaistoinen<br />

nainen.<br />

— Minkä hän ottaa tehtäväkseen,<br />

sen hän myös tekee. Ja sitä ominaisuutta<br />

tarvitaan, sillä tämä ei ole mikään<br />

mukava ammatti. Samanaikaisesti<br />

hänellä on ainutlaatuinen kyky ymmärtää,<br />

mitä muut ihmiset sisimmässään<br />

ajattelevat.<br />

— Erikillä taas on valtavasti energiaa, työintoa ja luovuutta.<br />

Voin hiukan kadehtia hänen inhimillisyydentajuaan,<br />

hänen kykyään löytää kustakin näytelmästä se, mikä koskettaa<br />

katsojaa syvimmin. Ja hänellä on myös uskomaton kyky<br />

puhua ihmiset ympäri!<br />

”teatteri on<br />

kommunikointia ja leikkiä.”<br />

1991 i Blaadis påjkan var du väldigt bra. Det är sällsamt<br />

med en människa som vågar vara på scenen som du.<br />

För Erik har det hunnit bli 13 och för Ann-Luise 12 somrar<br />

på Oravais Teater.<br />

För dem båda två är det en mycket speciell plats. — När<br />

de i TV frågade mig om mitt favoritställe blev svaret<br />

Kyroboas, säger Ann-Luise.<br />

— Jag glömmer aldrig en solig sommarkväll när<br />

vi satt och skrev på en scen för Glöd i härdarna II. Vi<br />

hittade på tillsammans och förstod<br />

varandra så bra, allt bara flöt och den<br />

ena idén födde den andra. Man kände<br />

verkligen att man levde. Det var ett<br />

magiskt ögonblick.<br />

impulser.<br />

”den ena idén födde den<br />

andra . Man kände verkligen<br />

att man levde.”<br />

Erik instämmer. — Teater är<br />

kommunikation och lek, där man<br />

både skall ge och tolka varandras<br />

— Det som lockar i teatern är att man får använda<br />

sin fantasi och man får tillgång till sin lekfulla och kreativa<br />

sida. Det utvecklar personligheten och ger en stark<br />

livskänsla.<br />

Den lockelsen gjorde att Erik valde skådespelaryrket,<br />

trots att det betraktades som konstigt och udda, särskilt<br />

för en landsortspojke på den tiden. <strong>–</strong> Det hörde inte<br />

riktigt ihop med mansrollen och grabbarna i traktorhyttarna<br />

kunde titta litet snett, berättar Erik.<br />

Colorado Avenue med Ann-Luise i rollen som Dollar-<br />

Hanna och Erik som regissör slog alla tiders publikrekord<br />

på Wasa Teater år 1999. Det är en milstolpe i deras<br />

samarbete. Min yttersta vilja på Oravais Teater år 2008<br />

är en annan. Då var rollerna ombytta: Ann-Luise var pjäsförfattare<br />

och regissör, medan Erik spelade huvudrollen.<br />

När de skall beskriva varandra säger<br />

Erik att Ann-Luise är viljestark<br />

och inkännande. <strong>–</strong> Det hon åtar sig<br />

genomför hon också. Och det är en<br />

egenskap som behövs för det här är<br />

inget bekvämt yrke. Samtidigt har<br />

hon en unik förmåga att ta till sig<br />

och förstå vad andra människor<br />

innerst inne menar.<br />

— Erik igen har en enorm energi, arbetsvilja och<br />

kreativitet. Jag kan bli litet avundsjuk på hans känsla<br />

för det mänskliga, hans förmåga att i en pjäs hitta det<br />

som berör åskådaren på djupet. Och så har han en otrolig<br />

övertalningsförmåga!<br />

Teksti | Text: Marit Berndtson<br />

Käännös: Kirsi Sand<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!