HSL-alueen runkobussilinjasto 2012-2022

Sammandragssida
Utgivare: HRT Helsingforsregionens trafik
Författare:: Juhani Bäckström, Seppo Vepsäläinen, Markus Holm, Reijo Markku,
Heikki Väänänen, Leena Gruzdaitis, Atte Supponen,
Publikationens titel: Stomlinjenät för HRT-området 2012-2022
Datum 1.9.2011
Finansiär / Uppdragsgivare: HRT Helsingforsregionens trafik
Sammandrag:
Det främsta syftet med arbetet var att planera ett stomlinjenät för HRT-området. Här beskrivs stomlinjenätet
i ett läge där Västmetron och Ringbanan har förverkligats. I enlighet med strategin för
kollektivtrafiken i HLJ 2011 ska stomnätet utvecklas med tyngdpunkt på spårvägstrafiken. Ändå är
stomlinjenätet för bussarna mycket viktigt, speciellt utanför spårvägstrafikens influensområde.
Dessutom spelar busstrafiken en central roll även för de kommande spårvägskorridorerna innan
korridorerna tas i bruk. Vid utvecklingen av stomlinjenätet för bussar lades fokus på Helsingfors,
Vanda och Esbo, eftersom de största passagerarströmmarna finns inom deras områden.En utvidgning
av stomlinjenätet till kranskommunerna övervägs i ett senare skede.
Ur den internationella översikten framgår vikten av tillräckliga ekonomiska resurser vid genomförandet
av stomlinjenät. Dessutom krävs modiga beslut att ställa kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar
framom personbilstrafiken. När man gör något ska man göra det ordentligt. Vid genomförandet
av stomlinjenät förefaller följande aspekter upprepa sig, alltid i ungefär samma viktighetsordning:
Ett tillräckligt antal resenärer, täta turintervaller, snabb trafik (infrastrukturen, prioritering
vid trafikljus, öppet betalningssystem), täckande trafikeringstider, smidiga omstigningar samt
tillgänglighet, skräddarsydd fordonspark och varumärket.
Följande mål ställdes för stomlinjenätet för bussar i Helsingforsregionen med tanke på utvecklingen
av trafiksystemet: Linjenätet ska vara fast knutet till utvecklingen av markanvändningen, linjenätet
ska förena regionala centra och terminaler, komplettera spårvägsnätet, vara ett tydligt och lätthanterligt
kollektivtrafiksystem som är lätt att gestalta. Vidare ska kollektivtrafikens tjänster vara konkurrenskraftiga
i jämförelse med personbilstrafiken och linjenätet ska kunna trafikeras kostnadseffektivt.
Utgående från ovanstående utformade sig grunden för stomlinjenätet för bussar 2022 till en
kombination av ringformade, tvärgående linjer och strålformade stombusslinjer till och från centrum.
Resenärerna kan lätt gestalta formen på nätet.
Stomlinjenätet för bussar bör göras snabbare genom flera olika åtgärder, eftersom endast den
sammanlagda effekten av många olika åtgärder kan göra trafikeringen tillräckligt snabb. Följande
föreslås: Chaufförerna upphör med att sälja biljetter, man kan stiga på och av genom alla dörrar
(öppet betalningssystem), snabbare dörrfunktioner i bussarna, glesare mellan hållplatserna, små
omorganiseringar av körfiler, prioritering vid trafikljus, bättre geometri i anslutningar och hållplatsområden,
tillräckligt rymlig dimensionering av hållplatserna. Dessutom föreslås att tunneln för Joker
2 och kollektivtrafikgatan i Vallgårdsdalen förverkligas.
Den samhällsekonomiska lönsamheten (kostnad/nytta) av ett nät i enlighet med stomlinjeplanen
räknades ut med hjälp av en trafikmodell. Vid beräkningen följdes principerna i kommunikationsministeriets
instruktioner och de viktigaste kostnadsposterna har uppskattats enligt dem. Relationen
mellan kostnad och nytta för ett system i enlighet med planen är enligt beräkningen 2,0. Investeringskostnaderna
är 118,2 milj. euro och nyttan 16,1 milj. euro i året.
Nyckelord: Helsingforsregionen, stomlinjenät, stomlinjenät för buss, BRT
Publikationsseriens titel och nummer: HRT publikationer 22/2011
ISSN 1798-6176 (nid.) ISBN 978-952-253-116-2 (nid.)
ISSN 1798-6184 (pdf) ISBN 978-952-253-117-9 (pdf)
HRT Helsingforsregionens trafik, PB 100, 00077 HRT, tfn. (09) 4766 4444
Språk: finska Sidantal: 113