ohjelmakirja_2010_ca.. - Kokkola Opera

13Kokkolan Ooperakesä 1.-6.7.2010 Karleby Operasommar 1.-6.7.2010Bizets Carmens vara räds enkla definitioner. Såsom detofta går för de mest älskade verken inom sin genre, haräven Carmen varit svårplacerbar inom operans historiskafält pga verkets oslagbara underhållningsvärde.Prosper Mérimées novell är en politisk ståndpunkt för arbetarnasoch de etniska minoriteternas rättigheter, och lite i misstagblev den även en föregångare för Spanien-exotiken. För attförstå detta måste man vara medveten om hur stora skiljelinjerbestående av krigshistoria, handelspolitik och skillnader inomlevnadsstandard som fanns mellan Spanien och Frankrike.Spanien är ett oförklarligt, fascinerande och farligt område.Bizets libretister Meilhac och Halévy omarbetade Mériméesursrungstext med väldigt hårda tag i dramaturgins namn,såsom man ofta gör med skönlitterära prosaverk som omvandlastill opera. Som tur var böjde de sig inte under Opéra-Comiquesdirektör du Locle, som krävde att verkets slut skulle görastill ett mer ”familjevänligt” happy-end! Carmen representerarden i Frankrike då, och allt till slutet av 1800-talet rådandeOpera-Comique -genren, där den talade dialogen ger rytm åtskilda musiknummer, som till sin bredd är väldigt varierande.Översatt kunde Opéra-Comique betyda exempelvis sångspel– termen har ingenting med komik att göra.Efter Bizets död, bara några månader efter premiären, varbearbetningsprocessen fortfarande på hälft. Verkets genialitetöversteg dåtidens aktörers förståelse, därmed uppstod behovetatt ändra dialogavsnitten till sjungna recitativ: inom ramarnaför ”en riktig opera” var det inte passande att använda tal.En man vid namn Ernest Guiraud tog sig an uppgiften införWien-premiären och resultatet var fruktansvärt, såsom ett liksönderrivet av en gam. Av oförklarliga historiska nycker hardenna sargade version blivit allmän praxis i Tysklands ochUSA:s operahus under hela 1900-talet, och därmed förstörtden även upplysta operapublikens uppfattning om Bizets ursuprungligadramaturgi.Märkas bör, att Bizet aldrig under sin levnads tid satte sinfot på det område som vi idag ser som Spanien. Hans musik äri själva verket väldigt fransk och hämtar inspiration från föregångarnaHalévy, Grétry och Meyerbeers stilar. Dragen somgör att Bizets musik uppfattas som spansk är egentligen ytskrapningarpå användning av ackord och spanska dansrytmer.Sättet han smultit dessa tillsammans på är så skickligt, att dettarubbade för i alla fall femtio år framåt synen på vad äkta spanskmusik är och detta kunde höras senare i t.ex. Granados eller deFallas kompositioner.Vad är det som gör Carmens musik så speciellt bra då? Carmeninnehåller antagligen största antalet ”catchiga” hits av allaoperor genom tiderna. Karaktärsgalleriet är rikt och mångsidigtoch deras musikaliska gestaltning – Carmens vilda sensualitetoch avighet, Don Josés machomanér, som knappt täckerhans feghet, Escamillo och det livsälskande arenalejon han är,zigenarflickornas frihet – är sällsynt lyckat.Georges AlexandreCésar Léopold Bizet(25.10 1838 – 3.6.1875)ranskalainen säveltäjäisä Adolphe Armand Bizet (amatöörilaulaja ja –säveltäjä)äiti Aimée Léopoldine Joséphine (synt. Delsarte,tunnetun laulunopettajan François Delsarten sisar)tunnetuin teos: Carmen-ooppera (1875)pääsi arvostettuun Pariisin konservatorioon jo yhdeksänvuotiaanaensimmäinen sinfonia: C-duurisinfonia (opiskelijatyö)voitti palkinnon yksinäytöksisellä operetilla Le Docteur Miracleopiskeli kolme vuotta Roomassa saatuaan opiskelustipendin(siellä sävelsi mm. Don Procopio–oopperan)muutti Roomasta takaisin Pariisiin, jossa asui koko loppuelämänsä1863 sävelsi oopperan Helmenkalastajatavioitui entisen opettajansa Fromental Halévyn(fuuga ja kontrapunkti) tyttären, Genevièven kanssa 1869liittyi 1870 Ranskan kansalliskaartiin (French National Guard)kuoli sydänkohtaukseen 36-vuotiaana kolme kuukautta Carmeninensiesityksen jälkeen1880 julkaistiin postuumisti Rooma-sinfoniaviimeisteli entisen opettajansa Halévyn viimeisen oopperan, Noén,joka esitettiin vasta 1885, kymmenen vuotta Bizet’n kuoleman jälkeenoli myös loistava pianisti, joka teki taidoillaan vaikutuksen myösFranz Lisztiin ja Hector Berlioziinfransk kompositörfadern Adolphe Armand Bizet (amatörsångare och -kompositör)modern Aimée Léopoldine Joséphine (född Delsarte, syster till denkända sångläraren François Delsarte)mest kända verket: operan Carmen (1875)kom in på det ansedda konservatoriet i Paris redan som nioåringförsta symfonin: C-dursymfonin (under studietiden)vann ett pris för sin enaktade operett Le Docteur Miraclestuderade tre år i Rom efter att ha fått ett stipendium(komponerade där bl.a. operan Don Procopio)flyttade från Rom tillbaka till Paris, där han spenderade resten av sitt liv1863 komponerade han operan Pärlfiskarnagifte sig med sin f.d. lärares Fromental Halévys (fuga och kontrapunkt)dotter Geneviève år 1869gick 1870 med i franska nationalgardet (French National Guard)dog i en hjärtattack som 36-åring tre månader efter Carmens premiär1880 gavs Rom-symfonin ut postumtfinslipade sin f.d. lärare Halévys sista opera, Noé, som framfördesförst 1885, 10 år efter Bizets dödvar även en strålande pianist, som med sin talang imponerade påbåde Franz Liszt och Hector Berlioz