23.09.2013 Views

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

INLEDNING<br />

TILL<br />

<strong>Bidrag</strong> <strong>till</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>officiella</strong> <strong>statistik</strong>. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. –<br />

Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912.<br />

Täckningsår: 1870-1910.<br />

1889 ändrades serien <strong>till</strong> <strong>Bidrag</strong> <strong>till</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>officiella</strong> <strong>statistik</strong>. Q. <strong>Statens</strong><br />

<strong>domäner</strong>. – Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen<br />

Föregångare:<br />

Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige in<strong>till</strong> år<br />

1870. – Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (<strong>Bidrag</strong> <strong>till</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>officiella</strong> <strong>statistik</strong>. Q.<br />

Skogsväsendet ; I)<br />

Detta häftet innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före<br />

1718 och fram <strong>till</strong> 1870. Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda<br />

skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån 1738.<br />

Efterföljare:<br />

Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. – Stockholm : Norstedt &<br />

söner, 1913-1923. - (<strong>Sveriges</strong> <strong>officiella</strong> <strong>statistik</strong>)<br />

Täckningsår: 1911-1921.<br />

Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen<br />

Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. – Stockholm : Centraltryckeriet, 1944-<br />

1952. – (<strong>Sveriges</strong> <strong>officiella</strong> <strong>statistik</strong>)<br />

Täckningsår: 1942-1950<br />

Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen<br />

Översiktspublikationer:<br />

Historisk <strong>statistik</strong> för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år<br />

1955. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959<br />

BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007.<br />

Den digitala versionen har kompletterats med serieuppgift på titelsidan.<br />

urn:nbn:se:scb-bi-q0-95011


BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER.<br />

OM<br />

SKOGARNES INFLYTANDE PÅ SVERIGES KLIMAT<br />

(DE L'INFLUENCE DES FORÊTS SUR LE CLIMAT DE LA SUÈDE)<br />

AF<br />

DR H. E. HAMBERG<br />

IV<br />

NEDERBÖRD<br />

(EAUX TOMBÉES)<br />

MED 19 PLANSCHER<br />

(AVEC 19 PLANCHES)<br />

STOCKHOLM 1896<br />

KUNOL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER


FÖRORD TILL DELARNE IV OCH V.<br />

Af arbetet »Om skogarnes inflytande på <strong>Sveriges</strong> klimat»<br />

föreligga härmed delarne IV och V, afhandlande skogarnes inflytande<br />

på nederbörden och snötäcket. Delarne I & II, behandlande<br />

frågorna om skogens inflytande på luftens och<br />

markens temperatur, finnas intagna i K. Domänstyrelsens underdåniga<br />

berättelse rörande skogsväsendet för år 1884; delen<br />

III, om luftens fuktighet, i samma berättelse för år 1887.<br />

Dessa afhandlingar utgöra en redogörelse för resultaten af de<br />

undersökningar, hvilka med anledning af K. skrifvelsen af 28<br />

Jan. 1876 <strong>till</strong> K. Vetenskapsakademien utförts vid statens<br />

Meteorologiska centralanstalt.<br />

Att utarbetandet af de nu färdiga delarne tagit så lång<br />

tid i anspråk, beror af följande omständigheter. Under arbetets<br />

fortgång blef det nemligen allt mer klart, att, derest<br />

några mera allmängiltiga resultat skulle kunna erhållas, undersökningen<br />

af skogarnes inflytande på nederbörden måste<br />

ställas på en mycket bredare bas än det fåtal s. k. försöksstationer,<br />

som först inrättades. Framför allt behöfdes en noggrannare<br />

kännedom om nederbördsförhållandena i allmänhet i<br />

landet, än som kunde vinnas med de 33 af staten bekostade<br />

andra klassens stationer samt några privata.<br />

Vi hafva i del I något talat om de åtgärder, som vidtogos<br />

för att fylla detta behof, och hafva i nu afslutade del IV närmare<br />

redogjort derför. Då <strong>till</strong>räckliga offentliga medel icke<br />

funnos att <strong>till</strong>gå och antagligen skulle varit svåra att utverka,<br />

anlitades den enskilda offervilligheten. Tack vare denna och<br />

de K. Hushållningssällskapens medverkan kunde vårt land från<br />

och med 1880 uppvisa ett system af i medeltal årligen icke<br />

mindre än 430, <strong>till</strong> allra största delen privata, nederbördsstationer.<br />

För att nu medelst detta system en någorlunda säker kännedom<br />

om medelförhållandena skulle kunna vinnas, var det nödvändigt,<br />

att det fick verka under en icke alltför kort tidrymd<br />

— vi hade tänkt oss 15 år. Under denna tid pågingo emellertid<br />

oafbrutet, vid sidan af bearbetningen af det månatligen<br />

regelbundet inkommande observationsmaterialet, särskilda observationer<br />

och undersökningar i olika riktningar rörande<br />

sjelfva hufvudfrågan, så att, sedan de 15 åren gått <strong>till</strong> ända<br />

med 1894, förarbetena för denna afhandling voro så pass undangjorda,<br />

att väsentligen endast afslutningsarbetena återstodo,<br />

såsom tabellernas och kartornas redaktion, författandet af<br />

texten, öfversättningen, etc.<br />

Författaren vågar hoppas, att denna tidsutdrägt icke allenast<br />

varit <strong>till</strong> gagn för sjelfva undersökningen i fråga, utan<br />

äfven medfört resultat af allmännare intresse.<br />

AVANT-PROPOS DES PARTIES IV ET V.<br />

Les parties IV et V de notre travail: «De l'influence des<br />

forêts sur le Climat de la Suède» traitent de l'influence des<br />

forêts sur les pluies et la couche de neige. Les parties I & II<br />

qui traitaient de l'influence des forêts sur la température de<br />

l'air et du sol ont paru dans le rapport de l'Administration<br />

des Domaines de l'État concernant les forêts, année 1884, et<br />

la partie III, «Humidité de l'air», dans le même rapport pour<br />

l'année 1887. Ces mémoires constituent un compte-rendu des<br />

résultats des recherches faites à l'Institut Météorologique Central<br />

de l'État, conformément aux termes de la lettre Royale<br />

du 28 janvier 1876 à l'Académie R. des Sciences.<br />

Si la rédaction des deux parties achevées maintenant a<br />

demandé un temps aussi long, il faut l'attribuer aux circonstances<br />

suivantes. A mesure que le travail avançait, il devenait<br />

de plus en plus manifeste que, pour obtenir des résultats d'une<br />

portée plus générale, l'étude de l'influence des forêts sur les<br />

pluies devrait être établie sur une base bien plus large que<br />

celle offerte par le petit nombre de stations dites d'essai qui<br />

avaient été établies à l'origine. Il fallait, avant tout, acquérir,<br />

touchant le régime des pluies du pays en général, une connaissance<br />

plus détaillée que celle que pouvaient fournir les 33<br />

stations de seconde classe de l'État, et les quelques stations<br />

privées.<br />

Dans la partie I, nous avons dit quelques mots des mesures<br />

prises pour suppléer à cette insuffisance, et dans la partie IV,<br />

terminée maintenant, nous en avons rendu un compte plus<br />

détaillé. Comme aucun crédit n'avait été alloué sur les fonds<br />

publics et aurait, de plus, été probablement difficile à obtenir,<br />

on dut recourir à la générosité des particuliers. Grâce à celleci<br />

et au concours des Sociétés Royales d'Économie rurale, notre<br />

pays put, à partir de 1880, présenter un système de stations<br />

pluviométriques, pour la plupart privées, s'élevant, en moyenne,<br />

à 430 par an.<br />

Pour acquérir, au moyen de ce système, une connaissance<br />

quelque peu certaine des conditions moyennes des pluies, il<br />

était nécessaire de le laisser fonctionner pendant un espace<br />

de temps suffisant: nous nous sommes proposé 15 ans. Durant<br />

tout ce temps on ne s'occupa pas seulement de coordonner les<br />

résultats des observations, transmis régulièrement chaque mois,<br />

mais on continua aussi, dans les différentes directions, sans<br />

interruption aucune, les recherches et les observations spéciales<br />

touchant la question principale elle-même. Aussi, lorsqu'en<br />

1894 les 15 années se furent écoulées, les travaux préliminaires<br />

de ce traité étaient déjà à peu près terminés et il ne restait<br />

plus que les derniers travaux, tels que: la rédaction des tableaux<br />

et des cartes, la composition du texte, la traduction, etc.<br />

Nous osons espérer que ce retard n'a pas seulement profité<br />

aux recherches elles-mêmes, mais qu'il a aussi amené des<br />

résultats d'un intérêt plus général.


Innehåll.<br />

Inledning sida 5.<br />

1. Några allmänna data rörande nederbörden i Sverige 13.<br />

2. Systemet af stationer för nederbördsobservationer i Sverige . » 17.<br />

3. Ny metod att bestämma medelnederbördsmängdens geografiska<br />

fördelning » 24.<br />

4. Medelnederbördsmängdens geografiska fördelning i allmänhet<br />

i Sverige » 27.<br />

5. Nederbördens fördelning, jemförd med fördelningen af land,<br />

haf och större sjöar » 28.<br />

6. Nederbördsmängdens fördelning på <strong>Sveriges</strong> fastland och de<br />

omgifvande hafven, jemförd med molnmängdens . . . . . . » 31.<br />

7. Nederbördsfördelningens beroende af landets höjdförhållanden<br />

i allmänhet » 35.<br />

8. Nederbörd och vindar vid Götalands ost- och vestkuster . . » 38.<br />

9. Nederbördens mängd vid olika vindar i närheten af mindre,<br />

isolerade, berg eller bergsträckningar » 43.<br />

10. Lokala inflytelser på den uppmätta nederbördsmängden och<br />

deras sammanhang med vindens riktning och styrka .... » 48.<br />

11. Nederbördsobservationer på olika höjd öfver marken vid blåst<br />

och svaga vindar » 58.<br />

12. Försök med en skyddsskärm omkring nederbördsmätaren . . » 63.<br />

13. Nederbörden på fria platser i skogstrakter och på slätter.<br />

Inledning » 66.<br />

14. Iakttagelser i Skaraborgs län » 69.<br />

15. Iakttagelser i Upsala län » 79.<br />

16. Iakttagelser i Vestmanlands och Örebro län » 87.<br />

17. Iakttagelser i Malmöhus och delvis Kristianstads län 92.<br />

18. Iakttagelser på ön Gotland »97.<br />

19. Nederbördens mängd på nakna och skogbeväxta berg. ... » 100.<br />

20. Orsakerna, hvarför den uppmätta nederbörden i skogstrakter<br />

och på skogbeväxta berg är större än på slätter och nakna<br />

berg. Uppskattning af alla bidragande omständigheter... » 104.<br />

21. Nederbördens freqvens i skog och på slätt » 114.<br />

22. Nederbörden under träd i skog. Afdunstning » 115.<br />

23. Sammanfattning af de allmännaste och vigtigaste resultaten.<br />

Slutomdöme » 123.<br />

Planscher.<br />

1. Karta öfver nederbördsstationerna i Sverige 1880—1894.<br />

2. Karta öfver höjdförhållandena.<br />

3. Skogskarta.<br />

4—17. Nederbördskartor för året, Maj—Okt., samt de särskilda månaderna.<br />

18. Medelmolnmängdens årliga gång i Sverige.<br />

19. Kartor öfver medelmolnmängden i Juli kl. 8 f. m., 2 och 9 e. m.<br />

Table des matières.<br />

Introduction page 5.<br />

1. Quelques données générales touchant les pluies en Suède . » 13.<br />

2. Système de stations pour les observations pluviométriques<br />

en Suède » 17.<br />

3. Nouvelle méthode pour déterminer la répartition géographique<br />

de la quantité moyenne des pluies » 24.<br />

4. Distribution géographique de la quantité moyenne des pluies<br />

en Suède, en général ... » 27.<br />

5. Distribution des pluies comparée à celle des terres, des mers<br />

et des grands lacs » 28.<br />

6. Comparaison entre la distribution des pluies et celle des nuages<br />

sur le continent de la Suède et sur les mers environnantes » 31.<br />

7. Corrélation entre la distribution des pluies et les conditions<br />

d'altitude du pays en général » 35.<br />

8. Pluies et vents sur les côtes occidentale et orientale du<br />

Götaland » 38.<br />

9. Quantité des pluies par différents vents dans le voisinage<br />

des petites montagnes isolées ou des chaînes de montagnes<br />

basses, isolées » 43.<br />

10. Action des influences locales sur les quantités d'eau relevées<br />

et rapport de ces influences avec la direction et la force<br />

du vent » 48.<br />

11. Observations des pluies à différentes hauteurs au-dessus du<br />

sol, par vents forts et faibles » 58.<br />

12. Expériences avec un pluviomètre muni d'un paravent ... » 63.<br />

13. Les pluies dans les clairières des régions forestières et sur<br />

les plaines. Introduction . . » 66.<br />

14. Observations faites dans le län de Skaraborg » 69.<br />

15. Observations faites dans le län d'Upsala » 79.<br />

16. Observations faites dans les län de Vestmanland et d'Örebro » 87.<br />

17. Observations faites dans le län de Malmöhus et, partiellement,<br />

dans le län de Kristianstad . » 92.<br />

18. Observations faites dans l'île de Gotland » 97.<br />

19. Quantité des pluies sur les montagnes dénudées et sur les<br />

montagnes boisées » 100.<br />

20. Causes pour lesquelles la quantité de pluies relevée dans<br />

les régions forestières et sur les montagnes boisées, est supérieure<br />

à celle constatée sur les plaines et sur les montagnes<br />

dénudées. Évaluation des facteurs qui concourent<br />

à ce résultat » 104.<br />

21. Fréquence des pluies dans les forêts et sur les plaines . . » 114.<br />

22. Pluies sous les arbres dans les forêts. Évaporation . . . . » 115.<br />

23. Résumé des résultats les plus généraux et les plus importants.<br />

Conclusion 123<br />

Planches.<br />

1. Carte des stations pluviométriques en Suède, 1880—1894.<br />

2. Carte des altitudes.<br />

3. Carte des forêts.<br />

4—17. Cartes des pluies par année, période mai—octobre et pour les<br />

différents mois.<br />

18. Marche annuelle de la quantité moyenne de nuages en Suède.<br />

19. Cartes des quantités moyennes de nuages en juillet, à 8 h. du matin,<br />

à 2 h. et à 9 h. du soir.


INLEDNING. INTRODUCTION.<br />

Den förnämsta och närmaste orsaken <strong>till</strong> regn och snö<br />

är utan tvifvel den afkylning och deraf följande kondensation,<br />

som uppkommer i uppstigande fuktiga luftströmmar. Öfriga<br />

orsaker <strong>till</strong> kondensation, såsom afkylningen mot en kall yta<br />

eller blandning af olika varma och fuktiga luftmassor, spela<br />

i fråga om regn eller snö en ganska obetydlig rol.<br />

Hum empirisk och fri från alla förutfattade meningar vår<br />

följande framställning än bemödar sig att vara, kan den icke<br />

undgå att taga <strong>till</strong> utgångspunkt denna på vetenskapens närvarande<br />

ståndpunkt fullt godkända princip. Vi skulle nemligen<br />

annars så att saga sväfva i ett visst vidskepelsens mörker.<br />

Dermed vilja vi visserligen icke hafva påstått, att icke<br />

andra naturkrafter än värmet och tyngdkraften, t. ex. elektriciteten,<br />

i fråga om nederbördens uppkomst möjligen kunna<br />

medverka. Men det må sägas så gerna först som sist, att vi<br />

vid den föreliggande undersökningen och för förklaringen af<br />

de derur framgångna resultaten icke haft behof af någon sådan<br />

särskild kraft.<br />

De uppstigande luftströmmarne utgöra dels en länk i det<br />

invecklade systemet af atmosferens rörelser i allmänhet, dels<br />

uppkomma de eller befordras af fördelningen af land och haf<br />

samt af jordytans uppvärmning, dess ojemnheter, bergskedjor,<br />

brant uppstigande stränder och landhöjningar.<br />

Hvad atmosferens allmänna rörelser beträffar, är det i<br />

våra trakter förnämligast i de barometriska minima eller deras<br />

närbeslägtade former, der de uppstigande luftströmmar äro<br />

<strong>till</strong> finnandes, hvilka alstra nederbörd. Det är också dessa<br />

minima, hvilka i mer eller mindre regelbundet vest-ostlig riktning<br />

stryka öfver eller beröra vårt land, som detta väsentligen<br />

har att tacka för sin nederbörd. Vanligen inkomma de<br />

<strong>till</strong> oss fullt utvecklade, ibland <strong>till</strong>taga de i intensitet och<br />

hastighet under sitt lopp, ibland åter aftaga de. Någon gång<br />

uppstå de inom landets egna gränser, en annan gång utplånas<br />

de derstädes. Landet sjelft spelar gent emot de lagar, som<br />

reglera dessa stora atmosferiska rörelser, en jemförelsevis<br />

passiv rol.<br />

Nederbördens mängd i vårt land beror alltså väsentligen<br />

af barometerminimas freqvens, intensitet och rörelseriktning,<br />

Bikung <strong>till</strong> Domänstyrelsens berättelse för år 1895.<br />

La cause principale et la plus immédiate de la pluie<br />

comme de la neige est, sans aucun doute, le refroidissement<br />

produit dans les courants ascendants d'air humide et la condensation<br />

qui en résulte. Les antres causes de condensation,<br />

telles que le refroidissement au contact d'une surface froide,<br />

ou le mélange de masses d'air possédant des degrés différents<br />

de chaleur et d'humidité, jouent dans la production de la pluie<br />

et de la neige un rôle assez insignifiant.<br />

Si exclusivement expérimental et si dégagé d'opinions<br />

préconçues que s'efforce d'être l'exposé suivant, il ne peut<br />

toutefois éviter de prendre pour point de départ ce principe<br />

universellement reconnu par la science dans son développement<br />

actuel. Autrement nous flotterions, pour ainsi dire, dans<br />

les ténèbres de la superstition. Nous ne voulons, certes, nullement<br />

affirmer par là qu'aucune autre force de la nature, en<br />

dehors de la chaleur et de la pesanteur, soit p. ex. l'électricité,<br />

ne saurait contribuer en rien à la formation des eaux pluviales.<br />

Mais, disons-le tout de suite, dans notre présente étude nous<br />

n'avons eu besoin de recourir à aucune force spéciale de ce<br />

genre pour expliquer notre théorie et les résultats de nos<br />

observations.<br />

Les courants d'air ascendants constituent tantôt un chaînon<br />

du système compliqué des mouvements généraux de l'atmosphère,<br />

tantôt ils sont causés ou favorisés par la répartition<br />

des terres et des mers, par l'échauffemeut de la surface<br />

terrestre, par les inégalités de cette surface, telles que les<br />

chaînes de montagnes, les côtes escarpées et les élévations de<br />

terrain.<br />

Pour les mouvements généraux de l'atmosphère, c'est, dans<br />

nos contrées, principalement dans les minima barométriques<br />

ou leurs formes congénères que se trouvent les courants d'air<br />

ascendants, producteurs de pluie. C'est aussi à ces minima,<br />

qui, dans une direction ouest-est plus ou moins régulière,<br />

passent sur notre pays ou l'effleurent, que celui-ci doit surtout<br />

ses pluies et ses neiges. Le plus souvent ils arrivent chez<br />

nous tout à fait développés; tantôt ils augmentent d'intensité<br />

et de rapidité pendant leur course, tantôt ils diminuent. Quelquefois<br />

ils se produisent dans les limites mêmes du pays,<br />

parfois encore ils y meurent. Le pays lui-même joue, à l'égard<br />

des lois qui règlent ces grands mouvements atmosphériques,<br />

un rôle comparativement passif.<br />

La quantité d'eau tombée dans notre pays dépend donc<br />

essentiellement de la fréquence des minima barométriques, de<br />

2


6<br />

och, vi kunna ytterligare <strong>till</strong>ägga, af den vexlande fuktighetshalten<br />

hos de luftströmmar, som indragas inom dessa minimas<br />

område. Det ena året eller den ena sommaren kan vara våt<br />

<strong>till</strong> öfverflöd, den andra tvärtom torr, utan att inom landet<br />

sjelft kan spåras någon anledning <strong>till</strong> denna olikhet i nederbördens<br />

mängd. För att gifva en föreställning om dessa vexlingar,<br />

meddelas i följande tabeller nederbördens medelmängd<br />

i landets 3 hufvuddelar under de 36 åren 1860-1895 enligt<br />

observationer på statens ordinarie andra klassens stationer.<br />

Medelvärdena för Norrland grunda sig på 8—13 stationer, de<br />

för Svealand på 8—9 och de för Götaland på 12—14.<br />

leur intensité, de la direction de leurs mouvements et, nous<br />

pouvons encore l'ajouter, du degré d'humidité des courants<br />

d'air qui sont attirés dans la sphère de ces minima. Une<br />

année ou un été peut être pluvieux à l'excès, d'autres peuvent,<br />

au contraire, être secs, sans que dans le pays même on<br />

puisse découvrir quelque cause de ces écarts dans la quantité<br />

d'eau tombée. Pour donner une idée de ces variations, nous<br />

avons indiqué dans les tableaux suivants, d'après les observations<br />

faites dans les stations ordinaires de deuxième classe de<br />

l'Etat, les moyennes des eaux tombées dans les trois parties<br />

principales du pays, pour les 36 années 1860—1895. Les<br />

moyennes pour le Norrland sont basées sur les observations<br />

de 8 à 13 stations, celles pour le Svealand sur les observations<br />

de 8 à 9 stations et celles pour le Götaland sur les observations<br />

de 12 à 14 stations.<br />

Tab. 1. Medelnederbörd i mm. i Norrland.<br />

(Moyenne des eaux tombées dans le Norrland, en millim.)


Om vi <strong>till</strong> eu början endast betrakta årssummorna, finna<br />

vi, att dessa vexlat i Norrland mellan 618 mm. (1860) och<br />

326 (1871), i Svealand mellan 708 (1890) och 346 (1871) och<br />

i Götaland mellan 728 (1872) och 423 (1865). De högsta<br />

värdena hafva, såsom vi se, varit dubbelt eller nära dubbelt<br />

större än de lägsta. Anmärkningsvärdt är, att siffrornas gång<br />

är temligen likartad för dessa tre hufvnddelar, så att de förnämsta<br />

maxima såväl som minima svara mot hvarandra. Detta<br />

bar ögonskenligen vittne om de allmänna lagar, som reglera<br />

nederbördsmängden i det hela.<br />

Beräknar man medeltalen af mängderna för alla 3 hufvuddelarne<br />

(tab. 4), hvilka alltså kunna representera de ungefärliga<br />

medeltalen for hela landet, så befinnes det högsta<br />

hafva varit 658 mm. (1872) och det lägsta 371 (1871).<br />

Si, pour, commencer, nous ne nous arrêtons qu'aux totaux<br />

annuels, nous trouvons que ceux-ci ont varié: pour le Norrland<br />

entre 618 millim. (1860) et 326 (1871), pour le Svealand<br />

entre 708 (1890) et 346 millim. (1871) et pour le Götaland<br />

entre 728 millim. (1872) et 423 (1865). Les valeurs maxima<br />

ont donc, comme on voit, été doubles ou près du double des<br />

valeurs minima. Il est à remarquer que la marche des chiffres<br />

a été assez uniforme pour ces trois parties principales, de sorte<br />

que les principaux maxima et minima se correspondent. C'est<br />

là une éclatante démonstration des lois générales qui règlent<br />

la quantité d'eau tombée dans son ensemble.<br />

Si l'on établit les moyennes des qnantités d'eau tombée<br />

pour les trois parties principales (tableau 4) de manière à<br />

obtenir des chiffres représentant les moyennes approximatives<br />

pour le pays entier, on constate que le chiffre le plus élevé a<br />

été 658 millim. (1872) et le plus bas 371 millim. (1871).<br />

Tab. 2. Medelnederbörd i mm. i Svealand. (Moyenne des eaux tombées dans le Svealand en millim.)<br />

7


8<br />

Tab. 3. Medelnederbörd i mm i Götaland. (Moyenne des eaux tombées dans le Götaland, en millim.)<br />

Tab. 4. Medelnederbörd i mm. i Sverige. Medeltal af Norrland, Svealand och Götaland.<br />

(Moyenne des eaux tombées en Suède, en mm. Moyenne du Norrland, du Svealand et du Götaland.)


Betecknande är, att dessa ytterligheter inträffat under två<br />

på hvarandra följande år. Detta bevisar, att förändringarne i<br />

den årliga mängden icke försiggå långsamt och gradvis, utan<br />

ojemnt och ofta nog ganska plötsligt. Tydligast framgår<br />

detta af följande diagram.<br />

C'est un fait caractéristique que ces deux extremes se<br />

soient produits pendant deux années consécutives. Ce la prouve<br />

que les modifications de la quantité annuelle d'eau tombée ne<br />

se produisent pas lentement et graduellement, mais bien d'une<br />

manière inégale et souvent brusque. Le diagramme suivant<br />

le fait nettement ressortir.<br />

Fig. 1. Nederbördens årliga mängd i Sverige 1860—1895. (Quantité annuelle d'eau tombée en Suède 1860—1895.)<br />

De helt dragna kurvorna i fig. 1 visa talrika maxima och<br />

minima. Egendomligt nog äro extremerna starkast utpreglade<br />

i kurvans förra hälft. Man undgår icke heller att märka ett<br />

visst regelbundet återkommande af extremerna omkring hvart<br />

femte eller sjette år, åtminstone hos en stor del af kurvan.<br />

Detta synes tydligare af de punkterade kurvorna — hvilka<br />

äro utjemnade efter formeln 1/3 (a + b + c) — framför allt af<br />

den som gäller Sverige i sin helhet. Periodiciteten är så utpreglad,<br />

att den svårligen kan anses vara <strong>till</strong>fällig. Skilnaden<br />

mellan maximum och minimum i perioden uppgår vanligen<br />

ofta <strong>till</strong> det betydliga beloppet af omkring 100 millimeter.<br />

Endast närmare observationsseriens slut är perioden<br />

mindre regelbunden och utpreglad.<br />

Den tid, som förflyter mellan tvenne minima i kurvan<br />

för hela landet, är i medeltal 5.6 år, medeltiden mellan<br />

maxima 5.75 år. Lägger man dessa siffror <strong>till</strong>samman, så<br />

erhålles 11.35 år, hvilket just är i det närmaste det beräknade<br />

medelvärdet på solfläcksperiodens längd enligt Wolfs<br />

Les courbes pleines de la fig. 1 présentent de nombreux<br />

maxima et minima. Chose curieuse, les extrêmes sont beaucoup<br />

plus prononcés dans la première partie de la courbe. On<br />

ne peut non plus s'empêcher de constater un retour régulier<br />

des extrêmes tous les cinq ou six ans, au moins sur une grande<br />

partie de la courbe. Ce la ressort plus nettement encore des<br />

courbes poin<strong>till</strong>ées qui ont été égalisées d'après la formule<br />

1/3 (a + b + c), et surtout de la courbe qui s'applique à la Suède<br />

en son entier. La périodicité est si marquée qu'on ne peut<br />

guère la considérer comme accidentelle. La différence entre<br />

le maximum et le minimum de la période s'élève souvent au<br />

chiffre considérable d'environ 100 millim. Ce n'est que vers<br />

la fin de la série d'observations que la période devient moins<br />

régulière et moins marquée.<br />

L'époque comprise entre deux minima de la courbe pour<br />

tout le pays est, en moyenne, de 5 années 6/10, celle comprise<br />

entre deux maxima, de 5 années 75/100. En additionnant ces<br />

chiffres on obtient 11 années 35/100 ce qui égale, à peu de<br />

chose près, la moyenne calculée pour la durée de la période<br />

9


10<br />

relativtal. 1 ) Egendomligt nog är alltså perioden i nederbörden<br />

jemnt hälften så lång som den för solfläckarne.<br />

Här är icke platsen att närmare ingå på detta, efter allt<br />

att döma, mycket sannolika och märkvärdiga samband mellan<br />

två så skilda fenomen, som nederbördens vexlingar i vårt land<br />

och solfläckarnes freqvens, ett samband som äfven iakttagits<br />

tor andra trakter af jordklotet.<br />

Man kan af tab. 4 draga den slutsatsen, att, frånsedt den<br />

nyssnämnda periodiciteten, nederbördens årliga mängd i Sverige<br />

under de sista 36 åren icke i någon större mån förändrats.<br />

Möjligen skulle man kunna saga, att den på senare tiden<br />

något litet ökats, ifall man får antaga, att de äldre observationerna<br />

utfördes lika noggrannt som de nyare. Delar man<br />

nemligen serien i två hälfter, 1860—1877 och 1878—1895, så<br />

befinnes medeltalet för hela landet under den förra hälften<br />

vara 514.4 millimeter, under den senare 537.9. För Norrland<br />

äro de respektive medeltalen 466.3 och 469.1, för Svealand<br />

512.5 och 566.7, och för Götaland 564.4 och 577.8. Märkligt<br />

nog är ökningen störst för Svealand, nemligen icke mindre<br />

än 54.2 mm., medan den för Götaland endast är 13.4 mm.<br />

och för Norrland icke mer än 2.8 mm. Det torde dock böra<br />

anmärkas, att den stora ökningen för Svealand bör icke obetydligt<br />

reduceras, måhända med ett eller annat tiotal mm.,<br />

dels <strong>till</strong> följd deraf, att en station <strong>till</strong>kommit från 1876, belägen<br />

i en regnigare trakt än de öfriga, dels derför att på<br />

några stationer vid ungefär samma tid nederbördsmätaren flyttades<br />

<strong>till</strong> platser, der nederbörden bättre uppsamlades än förut.<br />

Den åsigten, att nederbörden i landet <strong>till</strong> följd af den<br />

<strong>till</strong>tagande skogsafverkningen skulle alltmer minskas, finner<br />

alltså icke något stod af observationerna.<br />

Kastar man blicken på de särskilda månadsvärdena i tab.<br />

1, 2 och 3, finner man vexliugarne vara relativt ännu mycket<br />

större än fallet var med årssummorna; och icke heller här<br />

har man någon anledning att söka orsakerna <strong>till</strong> dessa vexlingar<br />

inom landet sjelft.<br />

För att undersöka skogens inflytande på nederbörden, kan<br />

man tänka sig tvenne metoder. Den ena skulle bestå deruti,<br />

att nederbörden observerades uti en vidsträckt skogstrakt under<br />

en följd af år, samt att derefter skogen högges bort och<br />

observationerna fortsattes <strong>till</strong>räckligt lång tid i den skoglösa<br />

trakten. En sådan metod, förutsatt att man samtidigt observerar<br />

nederbörden i närbelägen, under de bada tidsperioderna<br />

oförändrad, terräng, vore helt säkert utmärkt, om icke ekonomiska<br />

skal hindrade dess <strong>till</strong>ämpning i <strong>till</strong>räcklig utsträckning.<br />

Enligt den andra metoden, <strong>till</strong> hvilken vi varit hänvisade,<br />

observeras nederbörden samtidigt i skogstrakter och på slätter,<br />

sådana de faktiskt förefinnas, och de funna värdena jem-<br />

1 ) Jemför Wolfer: »Wolfs Untersuchungen im Gebiete der Sonnenphjsik.»<br />

Meteorol. Zeitschrift 1892.<br />

des taches solaires, suivant les nombres relatifs de Wolf. 1 )<br />

Chose curieuse, la période pluviale correspond donc exactement<br />

à la moitié de la période des taches solaires.<br />

Ce n'est pas ici le lieu d'examiner la relation possible et<br />

fort singulière qui peut exister entre deux phénomènes si différents:<br />

les variations des pluies de notre pays et la fréquence<br />

des taches solaires. Cette relation, du reste, a été également<br />

observée sur d'autres parties du globe.<br />

On peut conclure du tableau 4 que, sauf la périodicité en<br />

question, la quantité annuelle d'eau tombée en Suède pendant<br />

les dernières 36 années ne s'est pas considérablement modifiée.<br />

Peut-être pourrait on dire que ces derniers temps elle a un<br />

peu augmenté, si toutefois on admet que les observations anciennes<br />

étaient aussi soigneusement faites que les observations<br />

plus récentes. Si l'on partage, en effet, la série en deux moitiés,<br />

1860—1877, et 1878—1895, on trouve que la moyenne<br />

pour tout le pays est de 514.4 millim. pendant la première<br />

moitié et de 537.9 millim. pendant la seconde. Pour le Norrland,<br />

les moyennes respectives sont de 466.3 et 469.1, pour le<br />

Svealand de 512.5 et 566.7, pour le Götaland, de 564.4 et 577.8.<br />

Il est assez curieux que l'augmentation ait été la plus grande<br />

dans le Svealand où elle atteint 54.2 millim. tandis que pour<br />

le Götaland elle est seulement de 13.4 millim., et pour le Norrland<br />

de 2.8 millim. Nous remarquerons toutefois que l'augmentation<br />

si considérable pour le Svealand doit être réduite<br />

de beaucoup, peut-être même d'une ou de deux dizaines de<br />

millimètres. En effet, cette augmentation peut être attribuée<br />

à deux causes différentes, l'une, c'est l'établissement, en 1876,<br />

d'une station située dans une localité plus pluvieuse que les<br />

autres, l'antre, c'est le déplacement du pluviomètre opéré vers<br />

la même époque dans certaines stations. Ce déplacement<br />

permit de recueillir les eaux pluviales plus efficacement que<br />

par le passé.<br />

L'opinion d'après laquelle la pluie diminuerait dans le<br />

pays par suite du déboisement toujours croissant, ne se trouve<br />

donc nullement confirmée par l'observation.<br />

Si l'on jette un coup d'œil sur les différents totaux mensuels<br />

tabl. 1, 2 et 3, on trouve des alternances relativement<br />

plus grandes encore que pour les totaux annuels. Mais là<br />

encore la cause de ces alternances ne doit pas être cherchée<br />

dans le pays lui-même.<br />

Pour étudier l'influence des forêts sur les pluies on peut<br />

supposer deux méthodes. L'une consisterait dans l'observation<br />

de l'eau tombée" sur une vaste région boisée pendant une suite<br />

d'années, après quoi la forêt serait coupée et les observations<br />

continueraient sur le territoire déboisé pendant une période<br />

suffisamment longue. En admettant qu'on observe simultanément<br />

les pluies dans un région voisine n'ayant subi aucun<br />

changement pendant les deux périodes, cette méthode serait<br />

excellente si toutefois des raisons économiques n'en empêchaient<br />

point la mise en pratique sur une échelle suffisamment<br />

étendue.<br />

D'après la seconde méthode, celle que nous avons dû<br />

suivre, on observe les pluies simultanément dans les régions<br />

boisées et dans les plaines telles qu'elles existent de fait. Les<br />

1 ) Comparez Wolfer: »Wolfs Untersuchungen im Gebiete der Sonnenphysik.»<br />

Meteorol. Zeitschrift 1892.


föras sedan med hvarandra. Men sådana jemförelser, ehuru<br />

enkla i teorien, stöta i praktiken på många svårigheter, hvarom<br />

vi öfvertygats under loppet af vara undersökningar.<br />

Den regnmängd, som faller på en ort, beror förutom af<br />

barometerminimas freqvens och de allmänna luftströmmarnes<br />

riktning oeh fuktighet, äfven, såsom redan antydts, af geografiska<br />

förhållanden, nemligen breddgraden, läget i förhållande<br />

<strong>till</strong> kontinenter och haf, bergstrakter oeh lågländer.<br />

Sålunda är i stort sedt nederbörsdmängden större i eqvatorial-trakterna<br />

än närmare polen. Det inre af kontinenterna<br />

utmärker sig tor sommarregn, kusterna åter tor höst- och vinterregn.<br />

Brant uppstigande kuster eller bergsträckningar, hvilka<br />

träffas af fuktiga vindar, äro synnerligen regniga, medan trakter,<br />

som ligga i lä for dylika vindar, äro mer eller mindre<br />

regnfattiga.<br />

För att endast hålla oss inom Skandinaviens gränser, är<br />

det bekant, att Norges vestkust har en årlig regnmängd från<br />

1000 anda <strong>till</strong> 1800 mm., medan det inre af den skandinaviska<br />

halfon icke har mer än hälften eller tredjedelen så mycket.<br />

Götalands vestkust får betydligt mera nederbörd än dess<br />

ostkust, som ligger i lä för den förherskande sydvestvinden.<br />

Hvad här sagts om nederbördens beroende af de geografiska<br />

förhållandena i stort, bör äfven i någon mån gälla de<br />

mera inskränkta topografiska förhållandena. Sålunda kan det<br />

sättas i fråga, om icke äfven de lindrigare ojemnheterna i<br />

marken, höjningar af ett eller annat hundratal eller några<br />

tiotal meter, sjöarna och slätterna utöfva något inflytande på<br />

nederbörden.<br />

Förrän man noga lärt känna dessa olika slag af inflytanden<br />

i de enskilda fallen, tro vi icke man skall kunna draga<br />

några säkra slutsatser af observationer öfver nederbörden i<br />

skogstrakter och på slätter.<br />

Men ännu återstå ett par omständigheter, som enligt vår<br />

erfarenhet kanske medföra de största svårigheterna vid en<br />

undersökning sådan som den föreliggande.<br />

Den ena är de störande inverkningarne på nederbördens<br />

uppsamling från den närmaste omgifningen, beroende på lokalens<br />

och terrängens beskaffenhet. Sådana vid första påseendet<br />

likgiltiga ting som små skogsdungar, sjöar, backar,<br />

ja <strong>till</strong> och med byggningar, träd, häckar o. d. erbjuda, såsom<br />

vi skola se, otta nog i vårt land med sin ojemna och omvexlande<br />

terräng lika många förargelseklippor.<br />

Den andra svårigheten är bristfalligheten i den hit<strong>till</strong>s<br />

gängse metoden att uppsamla nederbörden, vi mena instrumentets<br />

oförmåga att säkert angifva den nederbördsmängd,<br />

som verkligen faller på marken, framför allt under blåst oeh<br />

vid snöfall. Principen för en fullgod sådan metod torde visserligen<br />

icke vara svar att finna, åtminstone hvad regnet beträffar,<br />

men dess användning förutsätter vissa anordningar,<br />

valeurs obtenues sont ensuite comparées entre elles. Mais de<br />

telles comparaisons, bien que fort simples en théorie, rencontrent<br />

en pratique beaucoup de difficultés. Nous avons eu<br />

l'occasion de nous en convaincre pendant le cours de nos<br />

travaux.<br />

La quantité de pluies tombées dans une localité dépend<br />

non-seulement de la fréquence des minima barométriques, de<br />

la direction et de l'humidité des courants aériens généraux,<br />

mais aussi, comme on l'a déjà dit, des conditions géographiques,<br />

c'est-à-dire de la latitude, de la situation du pays par rapport<br />

aux continents et aux mers, aux régions montagneuses et aux<br />

plaines.<br />

C'est ainsi que, considérée dans son ensemble, la quantité<br />

d'eau tombée est plus grande dans les régions équatoriales que<br />

près des pôles. L'intérieur des continents est caractérisé par<br />

des pluies d'été, les côtes par des pluies d'automne et d'hiver.<br />

Les côtes et les chaînes de montagnes escarpées, exposées aux<br />

vents humides, sont très pluvieuses, tandis que les régions<br />

situées en dehors du parcours de ces vents sont plus ou moins<br />

privées de pluie.<br />

Pour nous en tenir uniquement à la presqu'île Scandinave,<br />

nous rappellerons que la côte occidentale de la Norvège reçoit<br />

une quantité annuelle d'eau variant de 1000 à 1800 millim.,<br />

tandis que l'intérieur de la péninsule Scandinave ne reçoit que<br />

la moitié ou le tiers de cette quantité. La côte ouest du Götaland<br />

reçoit beaucoup plus d'eau que la côte est, située sous<br />

le vent dominant du S.-O.<br />

Mais les lois qui régissent les pluies par rapport à l'ensemble<br />

des conditions géographiques d'un pays s'appliquent<br />

aussi, dans une certaine mesure, aux conditions topographiques<br />

plus restreintes. Ainsi, on peut se demander si même les<br />

petites inégalités du sol, les hauteurs d'une ou de plusieurs<br />

dizaines ou centaines de mètres, les lacs et les plaines n'exercent<br />

pas d'influence sur les pluies.<br />

Avant qu'on ait appris à bien connaître ces différentes<br />

espèces d'influences dans les cas particuliers, nous ne croyons<br />

pas que l'observation des pluies dans les régions boisées et<br />

dans les plaines puisse fournir matière à quelque conclusion<br />

certaine.<br />

Mais il reste encore à citer quelques circonstances qui,<br />

d'après notre expérience, causent les difficultés peut-être les<br />

plus grandes lorsqu'il s'agit d'une étude telle que celle-ci.<br />

L'une de ces circonstances, c'est l'action perturbatrice de<br />

l'entourage immédiat sur la chute des eaux dans le pluviomètre,<br />

action provenant de la nature des localités et du terrain.<br />

Des objets aussi indifférents au premier abord que les petits<br />

bosquets, les lacs, les collines, voire les bâtiments, les arbres,<br />

les haies, etc., offrent, comme on le verra, bien souvent dans<br />

notre pays avec son terrain inégal et accidenté autant de<br />

causes d'insuccès.<br />

La seconde difficulté, c'est la défectuosité de la méthode<br />

suivie jusqu'à présent pour recueillir la pinie. Nous voulons<br />

parler de l'impossibilité pour l'instrument d'indiquer exactement<br />

la quantité d'eau réellement tombée sur le sol, surtout<br />

lorsqu'il fait du vent ou qu'il neige. Le principe d'une méthode<br />

tout à fait exacte ne serait certainement pas difficile<br />

à trouver, au moins pour ce qui est de la pluie, mais la pra-<br />

11


12<br />

hvilka icke låta sig med trygghet anförtros åt de vanliga<br />

observatörerna.<br />

Hvad vårt land beträffar och andra under likartade naturförhållanden,<br />

måste, enligt vår mening, frågan om skogarnes<br />

inflytande på nederbörden föregås af en nöjaktig utredning<br />

af alla dessa omständigheter. Vid jemförelsen mellan<br />

skog och slätt gäller det nemligen att lära känna hvad som<br />

verkligen beror af skogen såsom sådan, och hvad som måste<br />

utmönstras såsom inverkningar af annan art. Det är denna<br />

grundsats, som utgjort ledtråden i den följande undersökningen.<br />

tique de cette méthode suppose certaines mesures pour l'exécution<br />

desquelles on ne saurait s'en rapporter de confiance aux<br />

observateurs ordinaires.<br />

En ce qui concerne notre pays et tous ceux qui se trouvent<br />

dans des conditions analogues, la question de l'influence<br />

des forêts sur la pluie doit, à notre avis, être précédée d'une<br />

étude complète de toutes ces conditions. Il s'agit, en effet,<br />

lors de la comparaison entre la plaine et la forêt, d'apprendre<br />

à connaître ce qui doit réellement être attribué à la forêt et<br />

ce qui doit être rapporté à d'autres influences. C'est ce principe<br />

qui nous a guidé dans l'étude suivante.


1. Några allmänna dala rörande nederbörden i Sverige.<br />

Sverige ligger på gränsen mellan tvenne klimatområden<br />

af fullkomligt motsatt karakter. A ena sidan det atlantiska,<br />

utmärkt, hvad nederbörden beträffar, af jemförelsevis riklig<br />

nederbörd, hufvudsakligen höst- och vinterregn, i sin starkaste<br />

utveckling representeradt af Skotlands och Norges vestkuster.<br />

A andra sidan östra Europas eller det rysk-sibiriska klimatområdet,<br />

der mesta nederbörden faller under sommaren. Den<br />

skandinaviska bergskedjan bildar en ganska skarp gräns mellan<br />

dessa områden, så att <strong>Sveriges</strong> nederbördsförhållanden, åtminstone<br />

hvad det inre beträffar, afgjordt mera likna Rysslands<br />

än vestra Norges. Östersjön och Bottniska viken utöfva<br />

pä ostkusten ett sekundärt maritimt inflytande, gifvande sig<br />

<strong>till</strong> känna, såsom vi skola se, genom en förökning af höstens<br />

och minskning af sommarens nederbörd på deras kuster.<br />

En föreställning om dessa allmänna klimatiska inflytanden<br />

i olika delar af landet erhålles af tabell 5, innehållande mångåriga<br />

medelvärden af nederbördsmängden. För att underlätta<br />

jemförelsen mellan månaderna äro för Februari samt för de<br />

månader, som hafva 31 dagar, medeltalen reducerade <strong>till</strong> 30<br />

dagar. De verkliga medeltalen för dessa månader hafva parenteser.<br />

Flertalet medelvärden gälla den 35-åriga serien<br />

1860—1894. Oaktadt denna tidrymd synes vara ganska lång,<br />

äro månadsmedeltalen dock långt ifrån fixerade. Enligt beräkning<br />

uppgår nemligen det sannolika felet <strong>till</strong> omkring 6<br />

à 8 procent. Läget och framför allt storleken af de årliga<br />

maxima och minima, sådana de angifvas i tabellen, äro derför<br />

icke fullt exakta; möjligen är <strong>till</strong> och med ett och annat<br />

af de sekundära maxima något tvifvelaktigt. Med dessa förbehåll<br />

gå vi att närmare betrakta värdena i tab. 5.<br />

Hvad den varmare årstiden, Maj—Oktober, beträffar, märkes<br />

följande.<br />

Ett enda maximum af nederbörd, i Juli eller oafgjordt<br />

•Juli eller Augusti, är utmärkande för det inre landet, isynnerhet<br />

dess mest centrala delar, representeradt af stationerna<br />

Jockmock, Stensele, Sveg, Vesterås, Nora, Örebro, Karlstad,<br />

Askersund, Linköping, Skara, Jönköping och Vexjö. Äfven<br />

kan detta sägas vara fallet med några stationer vid hafvet i<br />

sydligaste Sverige, nemligen Halmstad och Karlshamn.<br />

Ett enda maximum, i Augusti, förekommer i mellersta Sverige,<br />

nemligen dels vid och nära kusten af Bottenhafvet, såsom<br />

Hernösand, Bjuråker och Gefle, dels i Jemtland och Da-<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstyrelsens berättelse /Or år J8U5,<br />

1. Quelques données générales sur les pluies en Suède.<br />

La Suède se trouve sur la limite de deux régions climatériques<br />

de caractère entièrement opposé. D'une part, la région<br />

de l'Atlantique, caractérisée en ce qui concerne les pluies<br />

par des chutes comparativement abondantes, principalement<br />

des pluies d'automne et d'hiver, représentée dans son plus<br />

riche développement par les côtes occidentales d'Ecosse et de<br />

Norvège. D'autre part, la région climatérique de l'Europe<br />

orientale ou région russe-sibérienne, où la plus grande quantité<br />

de pluie tombe en été. Les Alpes Scandinaves délimitent<br />

assez nettement ces régions, de telle sorte que les pluies de la<br />

Suède, au moins à l'intérieur, ressemblent bien plus à celles de<br />

la Russie qu'à celles de la Norvège occidentale. La Baltique<br />

et le golfe de Bothnie exercent sur la côte Est une influence<br />

maritime secondaire qui se fait sentir, comme nous le verrons,<br />

par une augmentation des pluies d'automne et une diminution<br />

de celles d'été sur leurs côtes.<br />

Le tableau 5, contenant les moyennes des quantités de<br />

pluies pour plusieurs années, donne une idée de ces influences<br />

climatériques générales dans les différentes parties du pays.<br />

En vue de faciliter la comparaison entre les divers mois, les<br />

moyennes de février et des mois qui ont 31 jours, ont été réduites<br />

à 30 jours. Les moyennes réelles pour ces mois ont<br />

été mises entre parenthèses. La plupart des moyennes s'appliquent<br />

à la période de 35 ans, 1860—94. Bien que cette période<br />

paraisse assez longue, les moyennes mensuelles sont<br />

pourtant loin d'être fixées. En effet, d'après les calculs, l'erreur<br />

probable s'élèverait à 6 ou 8 % environ. La situation<br />

et surtout la valeur des maxima et minima annuels, telles<br />

qu'elles figurent dans le tableau, ne sont donc pas tout à fait<br />

exactes; peut-être même quelques maxima secondaires sont-ils<br />

un peu douteux. Ces restrictions faites, nous examinerons de<br />

plus près les valeurs du tabl. 5.<br />

En ce qui concerne la saison chaude mai—octobre, on<br />

remarque la particularité suivante.<br />

L'intérieur de la Suède n'offre qu'un seul maximum de<br />

pluie en juillet ou balançant entre juillet et août. Il en est<br />

ainsi surtout dans les parties les plus centrales du pays représentées<br />

par les stations Jockr.iock, Stensele, Sveg, Vesterås,<br />

Nora, Örebro, Karlstad, Askersund, Linköping, Skara, Jönköping<br />

et Vexjö. La même particularité se retrouve dans<br />

quelques stations de la côte méridionale de la Suède, Halmstad<br />

et Karlshamn notamment.<br />

Dans la Suède centrale, tant près de la côte du golfe de<br />

Bothnie et dans son voisinage immédiat, à Hernösand, Bjuråker<br />

et Gefle, que dans le Jemtland et la Dalécarlie, à Husâ,<br />

3


14<br />

Tab. 5. Medelnederbörd i millimeter. (Moyenne des pluies en millimètres.)<br />

lame, såsom Husa, Östersund och Falun. Nordligaste Lappland,<br />

Karesuando, synes äfven hora <strong>till</strong> denna grupp.<br />

Ett hufvudmaximum i Juli eller Augusti samt ett sekundärt<br />

maximum i Oktober eller åtminstone en antydan <strong>till</strong><br />

sådant kännetecknar Östersjön och dess kuster, t. ex. Stockholm,<br />

Nyköping, Kalmar, Visby, Kristianstad och Lund, äfvensom<br />

Venersborg vid Venern. 1 )<br />

Ett hufvudmaximum på någon af höstmånaderna Aug.—<br />

Okt., oafgjordt hvilken, utmärker Bohus län och närmast angränsande<br />

trakter, såsom Strömstad (i Okt.), Göteborg (Sept.).<br />

1 ) Tillvaron af ett sekundärt maximum i Oktober på en del stationer påvisades<br />

redan 1876 of Prof. 11. Itubeuson i hans afhandling »Nederbördsmungden i<br />

Sverige under 1860—1872», K. Vet.-Akad. Handl. Bd 13, N:r 10, s. 17 och följ.<br />

Det har med orätt af en senare författare bestridts.<br />

Östersund et Falun, un seul maximum se présente en août.<br />

La Laponie septentrionale, Karesuando, semble aussi appartenir<br />

à ce groupe.<br />

La mer Baltique -et les villes situées sur les côtes de cette<br />

mer: Stockholm, Nyköping, Kalmar, Visby, Kristianstad et<br />

Lund, ainsi que Venersborg sur le Vener, sont caractérisées<br />

par un maximum principal en juillet ou en août et un maximum<br />

secondaire ou, tout au moins, un indice de maximum<br />

secondaire en octobre. 1 )<br />

Un maximum pendant l'un des mois d'automne, août—<br />

octobre, caractérise le Bohus län et les régions avoisinantes:<br />

Strömstad (octobre), Göteborg (septembre).<br />

1 ) L'existence, dans certnines stations, d'un maximum secondaire en octobre,<br />

a été signalée déjà en 1876, par le Professeur R. Rubenson dans son mémoire:<br />

«La quantité d'enu tombée en Suède pendant les années 1860—1872.> Mémoires<br />

de l'Acad. R. des Sciences. Tome lo, N:o 10, page 17 et suivantes. Elle a été<br />

contestée à tort par nn auteur plus récent.


Ett enda maximum, i September, förekommer på kusten ;<br />

af norra Bottniska viken, Haparanda, Piteå och Umeå.<br />

En allena stående egendomlighet, svar att förklara, är<br />

det sekundära maximet i Maj i Piteå och Hernösand.<br />

Den kallare årstiden ntmärkes i vårt land för ringa neder- !<br />

hord. Arsminimet faller i regel på någon af månaderna Februari,<br />

Mars eller April.<br />

Ett sekundärt vintermaximum framträder mer eller mindre '<br />

tydligt i det inre och nordligaste Norrland, nemligen under<br />

December i Jemtlands län på Stationerna Husa, Östersund och j<br />

Sveg, samt under Januari i Norrbottens och Vesterbottens län<br />

på stationerna Karesuando, Haparanda, Jockmock, Stensele och<br />

Umeå. Vi föreställa oss, att ett inflytande från norra At- ;<br />

lanten här skymtar fram. !<br />

Medelantalet nederbördsdagar under 1881—1894 tinnes ,<br />

angifvet i tab. 6. Såsom nederbördsdag anses en dag, då det<br />

fallit regn, sno eller hagel <strong>till</strong> en mängd af O i mm. och der- [<br />

öfver. Dagar, då nederbördsmätaren veterligen endast innehållit<br />

dagg och rimfrost eller fuktats af dimma, äfven om<br />

mängden stigit <strong>till</strong> O i mm. eller mera, hafva alltså uteslutits.<br />

Medeltalen äro beräknade för hela län med flera stationer inom<br />

hvarje. Medeltal, beräknade på detta satt, synas i allmänhet<br />

vara säkrare eller åtminstone mera jemförbara sinsemellan än<br />

de som beräknats för särskilda stationer; de senare bero nem-<br />

15<br />

On trouve, en septembre, un seul maximum sur la côte<br />

nord du golfe de Bothnie, à Haparanda, Piteå et Umeå.<br />

Particularité unique et difficile à expliquer, on constate<br />

en mai un maximum secondaire à Piteå et à Hernösand.<br />

La saison froide se distingue dans notre pays par le peu<br />

d'abondance des pluies. En règle générale, le minimum annuel<br />

tombe sur l'un des mois de février, mars ou avril.<br />

Un maximum secondaire d'hiver, plus ou moins prononcé,<br />

se présente au centre et au nord du Norrland: pendant le<br />

mois de décembre dans la province de Jemtland, aux stations<br />

de Husa, Östersund et Sveg, et en janvier, dans les provinces<br />

de Norrbotten et Vesterbotten, aux stations de Karesuando,<br />

Haparanda, Jockmock, Stensele et Umeå. Nous pensons qu'il<br />

faut les attribuer à l'influence de l'Atlantique du Nord.<br />

La moyenne des journées de pluie pendant les années<br />

1881—1894 se trouve indiquée dans le tableau 6. On considère<br />

comme journée de pluie chaque jour pendant lequel la<br />

quantité de pluie, de neige, ou de grêle recueillie s'est élevée<br />

à Oi millim. ou plus. Les jours où le pluviomètre ne contenait,<br />

à ce que l'on savait, que de la rosée, du givre, ou avait<br />

été humecté par la brume, n'ont pas été compris dans les<br />

jours de pluie, même si la quantité d'eau s'est élevé à O - 1<br />

millim. ou au-delà. Les moyennes sont calculées pour des<br />

län entiers, chaque län renfermant plusieurs stations. Les<br />

Tab. 6. Medelantal nederbördsdagar (0.1 mm. regn eller snö och deröfver) 1881—1894.<br />

(Moyenne des journées de pluie [0'1 mm. ou au-dessus de pluie ou de neige] 1881—1894.)


16<br />

ligen väl mycket af den personliga noggrannheten hos den<br />

enskilde observatören. För att underlätta jeniförelsen mellan<br />

månaderna äro medeltalen för de månader, som hafva 31<br />

dagar, äfvensom de for Februari reducerade <strong>till</strong> 30 dagar.<br />

Det sannolika felet hos månadsmedia, för så vidt det beror<br />

på årens antal, kan uppskattas <strong>till</strong> 4 à 6 procent.<br />

Största antalet nederbördsdagar om året, 164, förekommer<br />

i södra Elfsborgs län eller nogare den del deraf, som bildar<br />

det södra hushållningssällskapets område; minsta antalet, omkring<br />

120 dagar, kommer på Norrbottens och Vesterbottens län.<br />

Af de särskilda månaderna har Augusti i regel de flesta<br />

nederbördsdagarne. Endast i sydöstra Sverige och framför<br />

allt på Gotland är freqvensen störst i Oktober. Det minsta<br />

antalet nederbördsdagar hafva deremot någon af månaderna<br />

Februari, Mars eller April.<br />

Vi anföra slutligen för fullständighetens skull medelantalet<br />

dagar med snö i tab. 7. Till dessa räknas äfven sådana,<br />

då nederbörden utgjorts dels af snö, dels af regn.<br />

moyennes calculées de cette façon paraissent, en général, plus<br />

sures ou, du moins, plus comparables entre elles que celles<br />

qui ont été calculées pour chaque station séparément. Ces<br />

dernières dépendent, en effet, beaucoup du soin personnel de<br />

chaque observateur particulier. Pour faciliter la comparaison<br />

entre les différents mois, les moyennes pour les mois comptant<br />

31 jours, ainsi que pour le mois de février, ont été réduites<br />

à 30 jours. L'erreur probable des moyennes mensuelles, en tant<br />

qu'elle dépend du nombre d'années, peut être évaluée à 4 ou 6 »,.<br />

Le plus grand nombre de jours de pluie par an, soit 164,<br />

se présente dans Ja partie méridionale du län d'EIfsborg, on,<br />

pour parler plus exactement, dans la partie de cette province<br />

qui forme le territoire de la Société d'Economie rurale méridionale.<br />

Le nombre le plus petit, environ 120 jours, revient<br />

aux län de Norrbotten et de Vesterbotten.<br />

En règle générale, de tons les mois c'est le mois d'août<br />

qui compte le plus grand nombre de jours de pinie. Ce n'est que<br />

dans le SE. de la Suède et dans l'île de Gotland notamment,<br />

que le maximum tombe en octobre. Les mois de février, mars<br />

ou avril comptent, au contraire, le moins de jours de pluie.<br />

Pour être complets, nous mentionnerons enfin, au tableau<br />

7, la moyenne des jours de neige. Parmi ces jours ont été<br />

également compris ceux où les eaux tombées se composaient<br />

partie de neige, partie de pluie.<br />

Tab. 7. Medelantal dagar med snö eller regnblandad sådan (0'1 mm. och deröfver) 1881—1894.<br />

(Moyenne des journées de neige seule ou mêlée de pluie [0.1 mm. et au-dessus] 1881—1894.)


Största antalet snödagar om året, inemot 60, förekommer<br />

i de nordligaste länen, minsta, 25—30, på <strong>Sveriges</strong> syd- och<br />

vestkuster. För öfrigt torde tabellens siffror tala för sig sjelfva.<br />

Jemfördt med hela det årliga antalet nederbördsdagar, är<br />

snödagarnes antal i Norrbottens län ungefär 1/2 deraf, i Örebro<br />

och Vestmanlands 1/3, i norra Elfsborgs, Kronobergs och södra<br />

Kalmar län 1/4, samt i de sydligaste och sydvestra kustlänen 1/5.<br />

Nederbördsförhållandena i Sverige äro för öfrigt mycket<br />

omvexlande. Visserligen utmärker sig ingen årstid för normalt<br />

ihållande torka, ej heller för öfverflöd af väta, men <strong>till</strong>fälliga<br />

sådana perioder af <strong>till</strong> och med flera veckors längd<br />

kunna dock förekomma, oeh det under snart sagdt hvilken<br />

del af året som helst.<br />

Den största kända nederbördsmäugden under ett år för<br />

någon ort i Sverige är 1,087 mm. i Venersborg år 1890, den<br />

minsta 172 mm. i Karesuando 1891. För en viss ort och en<br />

enstaka månad kan under sommaren och hösten mängden<br />

vexla från några få mm. <strong>till</strong> 100 och 200 mm., ja, det har<br />

<strong>till</strong> och med händt, att den uppgått ända <strong>till</strong> 300 mm. (Nianfors<br />

i Gefleborgs län Ang. 1885). Under den kallare årstiden<br />

är den öfre gränsen lägre. Nederbörden för ett enstaka dygn<br />

kan äfven vexla ofantligt. 30 mm. är en ganska betydlig<br />

mängd, men exempel på 60—80 mm. äro icke så sällsynta.<br />

Till och med 100—123 mm. hafva förekommit. Dylika ytterst<br />

stora mängder falla endast i Juli och Augusti.<br />

2. Systemet af stationer för nederbördsobservationer i<br />

Sverige.<br />

I första delen af arbetet Om skogarnes inflytande på <strong>Sveriges</strong><br />

klimat 1 ) hafva vi lemnat en kort redogörelse för det<br />

system af nederbördsstationer i stor skala, som anordnades<br />

1878 och 1879. Ändamålet med dessa stationer var dels att<br />

närmare lära känna nederbördsförhållandena i allmänhet i<br />

landet, än som kunde ske medelst de fåtaliga statens ordinarie<br />

stationer, dels att komplettera de specielt för skogsmeteorologiska<br />

observationer anlagda stationerna. Det använda<br />

instrumentet finnes äfven beskrifvet på anförda ställe.<br />

Observationerna hafva sedan dess oafbrutit fortgått, och en<br />

sammanfattning af desamma har från 1881 månatligen publicerats<br />

i tidskriften »Månadsöfversigt af väderleken i Sverige»,<br />

utgifven under Meteorologiska centralanstaltens inseende. För<br />

den föreliggande undersökningen hafva vi begagnat samtliga<br />

observationer under de 15 åren 1880—1894.<br />

Stationerna, der nederbörden uppmätts, <strong>till</strong>höra följande<br />

klasser: 1) Meteorologiska centralanstaltens 33 ordinarie andra<br />

klassens stationer; 2) Nautisk meteorologiska byråns 40 (under<br />

sista året 43) fyrstationer; 3) omkring 12 skogsmeteorologiska<br />

stationer; 4) ett stort antal privata stationer, de flesta för<br />

1) Bihang <strong>till</strong> Doiiiiinstvrelsens underdåniga berättelse rörande skoesväsendet<br />

for år 1884. '<br />

17<br />

La plus grande quantité de journées de neige par an,<br />

près de 60, se trouve dans les län septentrionaux, la plus<br />

petite, 25 à 30, vers les côtes du Sud et de l'Ouest de la Suède.<br />

Les chiffres donnés sont, du reste, suffisamment explicites.<br />

Si l'on examine les totaux annuels de journées de pluie<br />

et de neige, on reconnaît que les journées de neige entrent<br />

dans ces totaux pour les proportions suivantes: län de Norrbotten<br />

1/2, län d'Orebro et de Vestmanland 1/3, d'Elfsborg septentrional,<br />

de Kronoberg et de Kalmar méridional 1/4, län situés<br />

le plus au S. ou au SO 1/5.<br />

Les pluies en Suède sont, du reste, très variables. Il est<br />

vrai qu'aucune saison ne se distingue par une sécheresse continue<br />

normale, ni par une surabondance d'humidité, mais des<br />

périodes accidentelles de eette nature pouvant durer même<br />

plusieurs semaines se présentent parfois, et cela pendant n'importe<br />

quelle partie de l'année.<br />

La plus grande quantité connue d'eau tombée pendant<br />

une année dans une localité de la Suède, soit 1,087 millim.,<br />

a été relevée à Venersborg en 1890, la plus petite, soit 172<br />

millim., à Karesuando en 1891. Dans une localité donnée et<br />

pendant un mois donné, la quantité de pluie pendant l'été<br />

et l'automne peut varier de quelques millim. à 100 ou 200<br />

millim.; il est même arrivé que cette variation s'est élevée à<br />

300 millim. (Nianfors, län de Gefleborg, août 1885). Pendant<br />

la saison froide, la limite supérieure est plus basse. La<br />

pluie d'une journée peut également varier énormément. 30<br />

millim., c'est déjà là un chiffre considérable, mais des exemples<br />

de 60 à 80 millim. ne sont pas rares. On a même relevé<br />

100 à 123 millim. Des quantités aussi excessives ne tombent<br />

toutefois qu'en juillet et août.<br />

2. Système de stations pour les observations pluviométriques<br />

en Suède.<br />

Dans la première partie dé notre ouvrage: «De l'influence<br />

des forêts sur le climat de la Suède» 1 ), nous avons donné un<br />

aperçu succinct du système de stations pluviométriques sur<br />

une grande échelle, organisé en 1878 et 1879. Le but de ces<br />

stations était, d'une part, d'apprendre à connaître, mieux qu'on<br />

ne le pouvait par les rares stations ordinaires de l'Etat, les pluies<br />

du pays en général et, d'autre part, de compléter les stations<br />

établies spécialement pour les observations météorologiques<br />

forestières. L'instrument employé à cet effet se trouve également<br />

décrit dans le rapport précité. Les observations ont<br />

continué depuis ce temps sans interruption et un résumé de<br />

ces observations a été inséré mensuellement, à partir de 1881,<br />

dans le «Bulletin mensuel du temps en Suède>, publication<br />

paraissant en suédois sous les auspices de l'Institut Météorologique<br />

Central. Pour notre ouvrage, nous avons employé les<br />

observations recueillies pendant les 15 années 1880—1894.<br />

Les stations où la pluie a été mesurée se répartissent<br />

dans les classes suivantes: 1° les 33 stations ordinaires de<br />

seconde classe de l'Institut météorologique central; 2° les 40<br />

stations de phares (43 pendant la dernière année) du Bureau<br />

Météorologique Nautique; 3" environ 12 stations météoro-<br />

1 ) Annexe an Rapport de l'Administration des Domaines de l'État sur les<br />

forêts, pour l'année 1884.


18<br />

endast nederbörd; här<strong>till</strong> kommer Meteorologiska observatoriet<br />

i Upsala.<br />

Det stora antalet privata observatörer har hufvudsakligen<br />

erhållits genom de K. Hushållningssällskapens benägna medverkan.<br />

Dessa sällskap hafva nästan utan undantag med <strong>till</strong>mötesgående<br />

understödt anstaltens bemödanden att få stationsnätet<br />

så vidt möjligt någorlunda fullständigt.<br />

Följande tabell 8 upptager antalet stationer, som varit i<br />

verksamhet under de särskilda åren 1880-1894 samt under<br />

tidrymden i sin helhet.<br />

Antalet stationer i hela landet har, om man undantager<br />

de allra första åren, hållit sig temligen konstant hela tiden,<br />

i medeltal omkring 430; hela antalet, då man frånser smärre<br />

ombyten af lokal, har uppgått <strong>till</strong> 668. Inom de särskilda<br />

läneu har antalet föga vexlat, utom att några län de första<br />

åren hade ett fåtal observatörer och att i ett par län deras<br />

antal något minskats. I flera län har, såsom man kan döma<br />

af tabellen, intresset varit mycket stort. Härför har man i<br />

Tab. 8. Antal nederbördsstationer i Sverige 1880—1894.<br />

(Nombre des stations pluviométriques en Suède 1880—1894.)<br />

logiques forestières; 4° un grand nombre de stations particulières,<br />

la plupart pour observer seulement l'eau tombée. A<br />

ces stations il convient encore d'ajouter l'Observatoire Météorologique<br />

d'Upsala.<br />

Le nombre considérable de stations particulières doit être<br />

attribué principalement au concours bienveillant des Sociétés<br />

R. d'Économie Rurale. Ces Sociétés ont presque sans exception<br />

mis un grand empressement à seconder les efforts de<br />

l'Institut pour rendre, autant que possible, le réseau de stations<br />

à peu près complet.<br />

Le tableau N° 8, ci-dessous, indique le nombre de stations<br />

ayant fonctionné pendant chacune des années 1880—1894,<br />

ainsi que pour cette période en son entier.<br />

Le nombre des stations dans le pays entier a, si l'on en<br />

excepte les toutes premières années, été assez constant pendant<br />

toute la période. On en compte 430 en moyenne. Le<br />

nombre total des stations, abstraction faite de quelques changements<br />

de local peu importants, s'est élevé à 668. Dans les<br />

différents län, le nombre a peu varié. La seule remarque<br />

qu'on pourrait faire à cet égard, c'est que certains län possédaient,<br />

pendant les premières années, un nombre plus


väsentlig man att tacka vissa för saken intresserade ledande<br />

personer inom hushållningssällskapens styrelser.<br />

Naturligtvis är det i allmänhet de mera folkrika, odlade<br />

trakterna i södra och mellersta Sverige, som varit bast lottade<br />

på stationer, medan det glest befolkade Norrland, synnerligast<br />

dess inre och närmare fjellen belägna delar, företer beklagliga<br />

luckor. Detta framgår bast af karta 1, der samtliga stationer<br />

äro angifna medelst punkter och vidstående bokstäfver.<br />

Stationernas namn och det antal år under hvilka observationer<br />

utförts, äro upptagna i nedanstående förteckning.<br />

Inom ett och samma län äro stationerna betecknade med olika<br />

bokstäfver. Deremot kan i olika län stationer finnas med<br />

samma tecken och <strong>till</strong> och med med lika namn. Sålunda får<br />

man t. ex. icke förblanda F (Fellingsbro) i Örebro län med<br />

F (Forshammar) i Vestmanlands län, och icke heller Nora<br />

(N) i Örebro län med Nora (Na) i norra Kalmar län o. s. v.<br />

Länsnamnen äro på kartan antydda medelst romerska siffror,<br />

gränserna på vanligt satt. ')<br />

Hvad de privata, oaflönade, observatörerna beträffar, hvilka<br />

utgöra det stora flertalet, representera de en mängd olika yrken<br />

och sysselsättningar. För att gifta eu föreställning härom<br />

meddelas följande sammandrag, gällande åren 1885—1887.<br />

Bruks- och godsegare samt hos sådana anställda personer,<br />

förvaltare och inspektörer, äfvensom helsobruunar. . 80.<br />

Prester 56.<br />

Folkskollärare och organister. 53.<br />

Landtbrukare, trädgårdsmästare 43.<br />

Föreståndare och lärare vid landtbrnks- och folkhögskolor,<br />

lektorer . 32.<br />

Obetitlade (antagligen mestadels landtbrukare) 31.<br />

Apotekare 15.<br />

Militärer 15.<br />

Jernvägstjenstemän 12.<br />

Ingeniörer 9.<br />

Länsmän 8.<br />

Läkare 7.<br />

Handlande 6.<br />

Jägmästare 5.<br />

Skogvaktare 5.<br />

Kronojägare 4.<br />

Fabrikörer 4.<br />

Telegraftjenstemän och qvinliga telegrafister 3.<br />

Po8tstationsforeståndare 3.<br />

Fruntimmer 3.<br />

restreint d'observateurs et d'autres, au contraire, un nombre<br />

plus grand que maintenant. Dans plusieurs län. ainsi que<br />

l'indique le tableau, l'intérêt a été très vif. Cette circonstance<br />

doit être essentiellement attribuée à certains membres influents<br />

des directions des Sociétés d'Économie Rurale, qui s'intéressent<br />

à ces observations.<br />

Il va de soi que le plus grand nombre de stations se<br />

trouve généralement dans les parties plus peuplées et plus<br />

cultivées de la Suède méridionale et centrale. Par contre, le<br />

Norrland, avec sa population clairsemée, présente des lacunes<br />

regrettables, surtout au centre et dans la région voisine des<br />

montagnes. Ceci ressort mieux encore de l'examen de la carte<br />

N° 1 où toutes les stations sont indiquées au moyen de points<br />

et de lettres mises en regard.<br />

Les noms des stations et le nombre d'années pendant<br />

lesquelles ont eu lieu les observations, sont énumérés dans la<br />

liste ci-dessous. Dans un seul et même län, les stations sont<br />

désignées par des lettres différentes. D'autre part, dans des<br />

län différents il peut y avoir des stations désignées par le<br />

même signe ou même portant une initiale identique. Ainsi<br />

on ne doit pas confondre, p. ex., F (Fellingsbro), län d'Orebro,<br />

avec F (Forshammar), län de Vestmanland, ni Nora (N), län<br />

d'Orebro, avec Nora (Na) au nord du län de Kalmar, etc. Les<br />

noms des län sont indiqués sur la carte par des chiffres romains,<br />

leurs limites sont figurées de la manière ordinaire. 1 )<br />

Quant aux observateurs privés, non rétribués, qui forment<br />

la grande majorité, ils représentent quantité de métiers et de<br />

professions différentes. Pour en donner une idée, il suffit de<br />

citer la liste suivante pour les années 1885—1887.<br />

Propriétaires d'usines et de terres, personnes employées a<br />

leur service, inspecteurs et intendants, ainsi que le<br />

personnel des sources d'eaux minérales 80.<br />

Pasteurs 56.<br />

Instituteurs et organistes 53.<br />

Agriculteurs, maîtres-jardiniers, etc 43.<br />

Directeurs et professeurs d'instituts d'agriculture, d'écoles<br />

primaires supérieures, professeurs de lycées .... 32.<br />

Sans profession (probablement pour la plupart agriculteurs) 31.<br />

Pharmaciens 15.<br />

Militaires 15.<br />

Employés de chemins de fer 12.<br />

Ingénieurs 9.<br />

Commissaires de police rurale 8.<br />

Médecins 7.<br />

Commerçants 6.<br />

Inspecteurs des forêts 5.<br />

Gardes-forestiers 5.<br />

Gardes-chasse 4.<br />

Fabricants 4.<br />

Employés des télégraphes, hommes et femmes 3.<br />

Maîtres de poste 3.<br />

Dames, sans profession 3.<br />

') Egentligen galler indelningen områdena för hushållningssällskapen. Dessa : ') En réalité, ces divisions se rapportent aux circonscriptions des Sociétés<br />

sammanfalla emellertid med länen ulotn i tvenne fall, nemligen Elfsborgs och d'Economie Rurale. Celles-ci se confondent toutefois avec les län, sanf dans deux<br />

Knlnmr, hvilka hvardera innefatta två hushållningssällskap, det norra och det cas, à savoir pour les län d'Elfsborg et de Knlnmr, qui comprennent, chacun deux<br />

soura. På kartan saknas gränsen mellan dessa norra och södra delar, men den Sociétés d'Economie Rurale, celle du Nord et celle du Sud. Sur la carte, les<br />

&an någorlunda bedömas af de inom hvardera området befiutliga statiouerna. limites entre ces régions du Nord et du Sud ne sont pas indiquées, mais on peut<br />

les reconstituer approximativement par la pensée en se guidant d'après les stations<br />

situées dans chaque région.<br />

19


20<br />

Kronofogde 1.<br />

Embetsman, pensionerad 1.<br />

Handtverkare 1.<br />

Summa 397.<br />

Om sj elfva observationernas beskaffenhet är i det hela<br />

intet annat än godt att saga. Den framställning af de i så<br />

många afseenden vigtiga nederbördsförhållandena i landet,<br />

hvilken vi i det följande gå att meddela, grundar sig <strong>till</strong><br />

största delen på dessa privata observatörers oegennyttiga in<br />

tresse, hvilket är så mycket mer värdt erkännande, som många<br />

af dem helt säkert lefva i ganska anspråkslösa ekonomiska<br />

vilkor.<br />

Bailli 1.<br />

Fonctionnaire retraité 1.<br />

Artisan 1.<br />

Total 397<br />

On n'a qu'à se louer de la qualité même des observations.<br />

Nous sommes redevables, pour la plus grande partie de l'exposé<br />

ci-dessous des pluies du pays, exposé si important sous plusieurs<br />

rapports, au zèle désintéressé de ces observateurs particuliers.<br />

Ce zèle mérite d'autant plus d'être hautement reconnu,<br />

que la situation de fortune de beaucoup des observateurs est<br />

certainement très modeste.<br />

Nederbördsstationer i Sverige 1880-1894. (Stations pluviométriques en Suède 1880—1894.)<br />

I. Norrbottens län.<br />

II. Vesterbottens län.<br />

III. Jemtlands län.<br />

IV. Vesternorrlands län.


V. Gefleborgs län.<br />

VI. Kopparbergs län.<br />

VII. Vermlands län.<br />

VIII. Örebro län.<br />

IX. Vestmanlands län.<br />

X. Upsala län.<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstyrelsens berättelse for ar 1895. 4<br />

21


22<br />

XI. Stockholms län.<br />

XII. Södermanlands län.<br />

XIII. Östergötlands län.<br />

XIV. Skaraborgs län.<br />

XV. Norra Elfsborgs län.


XVI. Södra Elfsborgs län.<br />

XVII. Göteborgs och Bohus län.<br />

XVIII. Hallands län.<br />

XIX. Jönköpings län.<br />

XX. Kronobergs län.<br />

XXI. Norra Kalmar län.<br />

XXII. Södra Kalmar län.<br />

23


24<br />

XXIII. Kristianstads län.<br />

3. Ny metod att bestämma medelnederbördsmängdens<br />

geografiska fördelning i landet.<br />

För att lära känna den geografiska fördelningen af medelnederbörden<br />

under en längre följd af år är den vanliga metoden<br />

följande. Man beräknar mångåriga medelvärden för de<br />

stationer, hvilka under en Ihngre tid varit i verksamhet. Om<br />

denna tid varit olika för olika stationer, reducerar man efter<br />

någon enkel formel de kortare serierna, så att de blifva komparabla<br />

med de långvariga. Om serierna icke äro alltför korta<br />

och afståndet mellan de jemförda stationerna icke är alltför<br />

stort, blifva de sålunda erhållna värdena användbara <strong>till</strong> konstruktion<br />

på vanligt satt af kartor öfver medelnederbördens<br />

användning.<br />

Denna metod är naturligtvis den enda och den bästa, då<br />

man har ett någorlunda oföränderligt system af stationer.<br />

Men den later icke <strong>till</strong>ämpa sig på de talrika, mera kortvariga<br />

och vexlande privata stationerna. Åtminstone riskerar<br />

man att af dem få mycket tvifvelaktiga medelvärden. Ett<br />

dyrbart observationsmaterial, <strong>till</strong> omfånget större än det från<br />

XXIV. Malmöhus län.<br />

XXV. Blekinge län.<br />

XXVI. Gotlands län.<br />

3. Nouvelle méthode pour déterminer la distribution<br />

géographique de la quantité moyenne des pluies.<br />

Pour arriver à connaître la distribution géographique de<br />

la moyenne des pluies durant une longue suite d'années on<br />

emploie d'ordinaire la méthode suivante. On établit pour plusieurs<br />

années les valeurs moyennes des observations relevées<br />

dans les stations depuis longtemps en activité. Si la durée<br />

de cette activité n'a pas été la même pour toutes les stations,<br />

on réduit les séries d'observations plus courtes au moyen d'une<br />

formule fort simple, de manière à les rendre comparables aux<br />

séries plus longues. Si les séries ne sont pas trop courtes<br />

ni les distances entre les stations comparées trop longues, les<br />

valeurs ainsi obtenues pourront servir à dresser, suivant la<br />

méthode ordinaire, des cartes de la répartition des moyennes<br />

de pluies.<br />

Lorsqu'on possède un système quelque peu fixe de stations,<br />

cette méthode est évidemment la seule et la meilleure<br />

qu'on puisse employer. Elle ne saurait toutefois être appliquée<br />

aux nombreuses stations privées qui changent souvent et dans<br />

lesquelles les observations n'embrassent qu'une courte période.<br />

On s'exposerait, en effet, à n'obtenir ainsi que des moyennes


de långvariga serierna, skulle härigenom förspillas. En annan<br />

metod var derför önsklig.<br />

Vid konstruktionen af vara nederbördskartor hafva vi <strong>till</strong>lämpat<br />

en metod, som <strong>till</strong>åter att begagna hvarje station, huru<br />

kort dess observationsserie än må vara. Detta är framför allt<br />

af värde för kännedomen om nederbördsförhållandena i aflägsna<br />

och glest befolkade trakter af vårt vidsträckta land, der ofta<br />

nog endast korta serier frän spridda orter finnas att <strong>till</strong>gå.<br />

Vi äro med ett ord i <strong>till</strong>fälle att verksamt begagna samtliga<br />

i medeltal 430 stationer, medan efter den gamla vanliga metoden<br />

vi kanske knappt kunnat använda mera än -J deraf.<br />

Förfaringssättet är följande.<br />

Månadssnmmorna af nederbörden insattes på kartblanketter,<br />

en för hvarje månad, vid sina respektive stationsmärken.<br />

Detta upprepades för alla 15 åren 1880—1894, hvarigenom<br />

erhölls 180 månadskartor. På hvarje karta uppdrogos linier<br />

för hvar 10 eller 20 mm. ] ). Derefter indelades landet i lika<br />

stora rutor af godtycklig storlek (se karta 1), med en sida af<br />

ungefär f breddgrad. Antalet rutor, som kom på hela landet,<br />

sjöarne inberäknade, uppgick <strong>till</strong> 451 eller något mer än årliga<br />

medelantalet stationer i landet. Om stationerna varit<br />

jemnt fördelade, skulle alltså i det närmaste en station kommit<br />

på hvarje ruta. Detta ideala <strong>till</strong>stånd är emellertid långt<br />

ifrån uppuådt. Tvärtom visar kartan 1, att, synnerligast i<br />

nordligaste Sverige och Lappland, många rutor sakna stationer,<br />

medan i södra Sverige sådana finnas, som innehålla ett<br />

flertal, i några fall anda <strong>till</strong> 10 stycken.<br />

Nästa steg bestod i att uppskatta nederbördsmängden i<br />

hvarje ruta för alla månader och år. Denna uppskattning<br />

gjordes icke närmare än på 5 min. Värdena tabellerades, och<br />

slutligen beräknades de 15-åriga medelvärdena för hvarje ruta<br />

och för hvarje månad. Det är på grund af de på detta satt<br />

erhållna medeltalen, som de kurvor blifvit dragna, hvilka på<br />

kartorna 4—17 åskådliggöra medelnederbördens geografiska<br />

fördelning. För Lappland närmast rjellen, der stationer nästan<br />

saknas, grundar sig konstruktionen af Iiniernas gång på fleråriga<br />

medelvärden for några norska stationer.<br />

För södra Sverige med sina ganska tätt liggande stationer<br />

skulle ett mycket tätare nätsysteni kunnat begagnas, hvilket<br />

också varit önskvärdt for att få än flera detaljer i dagen.<br />

Men arbetet, redan drygt nog, skulle då blifvit oss öfvermäktigt.<br />

Å andra sidan ligger det emellertid en fordel uti att<br />

hafva flera stationer inom samma ruta, ty medelvärdet för<br />

denna blir derigenom naturligtvis i samma mån säkrare. Dessutom<br />

blifva <strong>till</strong>fälliga ytterligheter i nederbördsniängden, olämp-<br />

1) Dessa kartor äro redan publicerade i »Månadsöfversigt af väderleken i<br />

Sverige>.<br />

25<br />

d'une exactitude douteuse. Ce serait se priver d'un ensemble<br />

d'observations très précieux et plus riche que celui des stations<br />

de longue durée.<br />

Une autre méthode était donc nécessaire.<br />

Pour l'établissement de nos cartes des pluies, nous avons<br />

employé une méthode qui permet d'utiliser les observations<br />

de chaque station, si courte qu'en ait été la série. Cela a<br />

surtout de l'importance pour l'étude des pluies dans les régions<br />

éloignées et peu peuplées de notre vaste pays, régions<br />

pour lesquelles on ne peut bien souvent consulter que de<br />

courtes séries provenant de localités très disséminées. Nous<br />

sommes, en un mot, à même d'utiliser effectivement d'une<br />

façon générale les observations de toutes les 430 stations,<br />

tandis qu'en employant l'ancienne méthode nous n'aurions<br />

guère pu en utiliser plus de la moitié.<br />

Voici quelle a été la méthode suivie.<br />

Les totaux mensuels des eaux pluviales ont été inscrits<br />

sur des cartes en blanc, une pour chaque mois, à côté des<br />

stations respectives. Ce procédé a été répété pour chacune<br />

des quinze années 1880—94, ce qui a donné 180 cartes mensuelles.<br />

Sur chaque carte on a tracé des lignes distantes<br />

l'une de l'autre de 10 à 20 mm. '). Puis, le pays a été divisé<br />

en carrés égaux entre eux et de grandeur arbitraire (voir<br />

carte 1), ayant de côté environ « de degré de latitude. Le<br />

nombre des carrés pour la Suède entière, y compris les lacs,<br />

s'est élevé à 451, soit un peu plus que le chiffre annuel moyen<br />

des stations en activité. Si ces stations avaient été également<br />

réparties, on aurait donc eu, à peu de chose près, une<br />

station par carré. Mais il s'en faut de beaucoup que l'on ait<br />

atteint cet idéal. Ainsi, la carte 1 montre que, particulièrement<br />

dans l'extrême nord de la Suède et en Laponie, plusieurs<br />

carrés sont dépourvus de stations. D'autre part, dans la Suède<br />

méridionale par exemple, certains carrés renferment plusieurs<br />

stations; il y en a même où le nombre de celles-ci s'élève<br />

jusqu'à 10.<br />

Restait à évaluer la moyenne des pluies dans chaque<br />

carré par mois et par années. Cette évaluation n'a été faite<br />

qu'à 5 millimètres près. Des tableaux des valeurs obtenues<br />

ont été dressés, puis on a calculé les valeurs moyennes de<br />

15 années pour chaque carré et chaque mois. A l'aide des<br />

moyennes ainsi obtenues, on a pu tracer les courbes qui, sur<br />

les cartes 4—17, reproduisent la répartition géographique de<br />

la quantité moyenne des pluies. Quant à la partie de la Laponie<br />

la plus voisine des montagnes et presque entièrement<br />

privée de stations, le tracé des courbes est basé sur les valeurs<br />

moyennes relevées pendant plusieurs années dans quelques stations<br />

norvégiennes.<br />

i Pour la Suède méridionale, où les stations sont très rapprochées<br />

les unes des autres, on aurait pu employer un syj<br />

stème de carrés plus petits. C'eût été désirable pour faire<br />

ressortir quantité de détails. Mais la tâche, déjà si considé-<br />

| rable, aurait certainement excédé nos forces. D'un autre côté,<br />

il est très avantageux d'avoir plusieurs stations dans un même<br />

! carré, car la valeur moyenne pour celui-ci en devient plus<br />

exacte. En outre, les augmentations accidentelles de la qnan-<br />

') Ces cartes oot déjà paru dans «le Bulletin Mensuel du Temps en Suède>.


26<br />

lig utställning af instrumentet, möjliga observationsfel etc.<br />

högst betydligt utjemnade i medelvärdet för en sådan ruta.<br />

Till metodens fördelar torde böra räknas, att de linier,<br />

som dragas på grund af medeltalen för rutorna, mera likformigt<br />

åskådliggöra den allmänna fördelningen af nederbörden,<br />

än sådana som dragas efter de enskilda, ojemnt fördelade,<br />

stationerna. För rutor, inom hvilka endast en enda eller<br />

<strong>till</strong> och med ingen station finnes, bör det efter denna metod<br />

beräknade medelvärdet vara säkrare än efter den vanliga metoden.<br />

Ty man kan nemligen i de flesta fall påräkna, att<br />

kortvariga serier från någon eller några närliggande stationer<br />

bidragit <strong>till</strong> det erhållna värdet, hvilket annars icke varit<br />

fallet. Det torde for öfrigt kunna sättas i fråga, om icke ett<br />

medelvärde, soin är resultatet af ett stort antal (för en månad<br />

15) föregående uppskattningar eller interpoleringar under olika<br />

förhållanden är säkrare än ett sådant, som grundar sig endast<br />

på en enda sådan.<br />

Storleken af det sannolika felet hos medelvärdena för rutorna<br />

kan bedömas olika alltefter synpunkten. Det sannolika<br />

felet hos medeltalen, <strong>till</strong> följd af osäkerheten vid den första<br />

uppskattningen af medelmängden under en enskild månad inom<br />

hvarje ruta, låter lättast bestämma sig. Osäkerheten vid denna<br />

uppskattning är större vid större mängder än vid mindre och<br />

torde enligt vår erfarenhet icke behöfva sättas högre än <strong>till</strong><br />

+ 10 proc, utom i enstaka undantagsfall. Då årens antal är 15,<br />

så blir enligt Fechners formel 1 ), antaget att medelafvikelsen<br />

är + 10 proc, det sannolika felet hos månadsmedeltalen = + 2-2<br />

proc. För ett medeltal af t. ex. 100 mm. (i Juli) skulle det<br />

sannolika felet alltså vara + 2'2 mm.; för ett medeltal af 25 mm.<br />

+ 0-6 mm. Då man emellertid af kartorna finner, hurujemnt<br />

och regelbundet talen öfvergå i hvarandra, <strong>till</strong> och med under<br />

månader med hög nederbörd, vill det synas, som om osäkerheten<br />

vid uppskattningen, och dermed det deraf härflytande<br />

sannolika felet hos medeltalen i de flesta fall äro mindre än<br />

den här förmodade.<br />

Den grad af osäkerhet, som vidlåder den relativa fördelningen<br />

af af nederbörden, är svår att matematiskt bestämma.<br />

Den beror dels af rutornas storlek, dels af stationernas läge<br />

och olika afstånd sinsemellan i olika trakter. Detaljer, som<br />

äro mindre än rutorna sjelfva, kunna naturligtvis icke med<br />

tydlighet framgå af kartorna. Likaså blir den geografiska<br />

fördelningen ovissare i den mån stationerna ligga glest.<br />

Hvad slutligen beträffar det sannolika felet hos medeltalen,<br />

betraktade såsom normalvärden, är det, såsom man kan<br />

vänta af årens fåtal, betydligt, inen detta har naturligtvis<br />

ingenting med metoden att göra. Detsamma är äfven fallet<br />

med de fel hos talen, som bero af instrumentets ofullkomlighet,<br />

mindre lämplig plats eller uppställning mm. Vi skola i<br />

tité de pluies, l'exposition de l'instrument dans un endroit<br />

peu propice pour recueillir les eaux à leur chute, les erreurs<br />

possibles d'observation, etc. se trouvent sensiblement rectifiées<br />

dans l'évaluation de la valeur moyenne pour un carré de ce<br />

genre.<br />

Un autre avantage de cette méthode, c'est que les courbes<br />

tracées en se basant sur les moyennes des carrés reproduisent<br />

d'une manière plus uniforme la répartition générale des pluies,<br />

que celles qui sont tracées d'après les observations des stations<br />

particulières inégalement distribuées. La moyenne calculée<br />

pour les carrés dans lesquels il ne se trouve qu'une seule station,<br />

ou même qui n'en possèdent aucune, devient plus exacte<br />

suivant cette méthode que d'après la méthode ordinaire. En<br />

effet, on peut dans la plupart des eas compter sur ce que des<br />

séries d'observations de courte durée faites dans une ou plusieurs<br />

stations voisines ont été utilisées pour arriver au résultat<br />

indiqué, tandis que d'après la méthode ordinaire, on n'aurait<br />

pu les employer à cet effet. D'ailleurs, on pourrait se demander<br />

si une moyenne résultant d'un grand nombre d'évaluations<br />

précédentes (15 par mois) ou d'interpolations dans des<br />

circonstances différentes, ne peut pas être considérée comme<br />

plus exacte qu'une moyenne basée sur une seule évaluation?<br />

La grandeur de l'erreur probable pour les moyennes des<br />

carrés peut être examinée à différents points de vue. Celle<br />

qui est la plus facile à déterminer, c'est l'erreur probable des<br />

moyennes, provenant de l'incertitude dans la première évaluation<br />

de la quantité moyenne pour un seul mois dans chaque<br />

carré. Pour cette évaluation, l'incertitude augmente à mesure<br />

qu'il s'agit de quantités plus grandes; d'après notre expérience<br />

elle ne doit pas être estimée à plus de + 10 %, sauf dans certains<br />

cas exceptionnels. Comme les années sont au nombre<br />

de 15, on obtient d'après la formule de Fechner l ), en admettant<br />

l'écart moyen de ± 10 %, l'erreur probable des moyennes<br />

mensuelles = + 2, 2 %. Pour une moyenne de 100 mm. par<br />

exemple, (en juillet) l'erreur probable serait ainsi de + 2,2 mm.;<br />

pour une moyenne de 25 mm., + 0,6 mm. En voyant, toutefois,<br />

sur les cartes avec quelle égalité et quelle régularité les nombres<br />

s'enchaînent, même pendant les mois très pluvieux on<br />

est amené à conclure que l'incertitude des évaluations et<br />

l'erreur probable des moyennes qui en provient, sont, dans<br />

la plupart des cas, moins considérables que celle qui vient<br />

d'être supposée.<br />

Le degré d'incertitude de la répartition relative des pluies<br />

est difficile à déterminer mathématiquement. Il dépend tantôt<br />

des dimensions des carrés, tantôt de la situation des stations<br />

et des distances qui les séparent dans différentes régions.<br />

Les détails plus petits que les carrés eux-mêmes ne peuvent<br />

naturellement pas ressortir nettement sur les cartes. De même,<br />

la répartition géographique devient plus incertaine à mesure<br />

que les stations sont plus clairsemées.<br />

Pour ce qui est en dernier lien de l'erreur probable des<br />

moyennes prises comme valeurs normales, elle est considérable<br />

ainsi qu'on pouvait le prévoir par suite du nombre restreint<br />

des années, niais cela n'est d'aucune importance pour la méthode.<br />

Il en est de même pour les erreurs de nombres provenant<br />

soit de la défectuosité de l'instrument, soit de son em-


det följande pâ sina ställen blifva i <strong>till</strong>fälle att närmare tala<br />

om de fel, som bero af dessa olika anledningar.<br />

4. Medelnederbördsmängdens geografiska fördelning i<br />

allmänhet i Sverige.<br />

Siffrorna i mm. och de pä grund af dessa dragna linierna<br />

pä kartorna 4—17 åskådliggöra medelnederbördsmängdens fördelning<br />

i landet såväl under de särskilda månaderna, som under<br />

året i sin helhet och under sommarhalfåret Maj—Oktober.<br />

Om man för att vinna en första öfversigt betraktar kartan<br />

4 för årsnederbörden, finner man, att de nederbördsrikare<br />

trakterna, representerade af de helt dragna linierna, hufvudsakligen<br />

äro att söka i Vestra delarne af Götaland och Svealand<br />

äfvensom i de närmast fjellryggen belägna trakterna af<br />

Lappland och Jemtland. Största årliga nederbördsmängden<br />

finner man i Vestra Götaland, eller, närmare bestämdt, i södra<br />

Elfsborgs län (752 mm.).<br />

Nederbördsfattiga områden deremot äro <strong>till</strong>finnandes i det<br />

inre Norrland, framför allt norra Lappland, der årsmängden<br />

uppgår i medeltal <strong>till</strong> endast 300 mm., samt dernäst på öarne<br />

och de låga stränderna längs kusterna af landet isynnerhet<br />

östra.<br />

Kastar man blicken på kartorna tor de särskilda månaderna<br />

(pl. 6—17) finner man, att nederbördens fördelning i vissa<br />

fall är ganska olika under olika årstider. Så utmärker sig<br />

t. ex. Kopparbergs län och det inre Norrland om vintern för<br />

ringa nederbörd, men under den varmaste årstiden, Juli, deremot<br />

för en jemförelsevis riklig sådan. Jemtlands och Lapplands<br />

fjelltrakter äro mycket rika på nederbörd om vintern,<br />

men ha en mera normal mängd om sommaren. A andra sidan<br />

finnas trakter t. ex. Vestra Götaland och Svealand, hvilka under<br />

alla månader få jemförelsevis mycket nederbörd, eller,<br />

såsom de låga stränderna och öarne längs kusterna, alltid en<br />

temligen obetydlig.<br />

Denna -i korthet antydda allmänna fördelning af nederbörden<br />

i Sverige är resultatet af en mängd samverkande faktorer.<br />

En mycket vigtig sådan är utan tvifvel barometerminima.<br />

Dessas freqvens, intensitet och banor vexla visserligen<br />

från det ena året <strong>till</strong> det andra inom mycket vida gränser,<br />

men allt tyder dock på, att de i det hela gruppera sig<br />

omkring vissa medellägen eller medelförhållanden, olika för<br />

olika årstider. Tyvärr äro dessa senare ännu icke <strong>till</strong>räckligt<br />

kända och studerade för att man skulle kunna fullt förstå alla<br />

enskildheter i nederbördens fördelning, hvilka bero af denna<br />

anledning. Vi inskränka oss derför blott <strong>till</strong> att fasta uppmärksamheten<br />

vid ett par punkter.<br />

Den större nederbörden i vestra delarne af Götaland och<br />

Svealand samt vestra Lapplands fjelltrakter bero med all säker<br />

het på de förherskande sydliga <strong>till</strong> vestliga vindar, hvilka<br />

framkallas af de talrika barometermininia i vester. Likaså<br />

27<br />

placement mal choisi, soit de sa position défectueuse, etc.<br />

Nous aurons plus loin l'occasion d'examiner de près les erreurs<br />

dues à ces différentes causes.<br />

4. Distribution géographique de la quantité de pluies en<br />

Suède en général.<br />

Les chiffres en mm. et les courbes tracées d'après ces<br />

chiffres sur les cartes 4—17, font voir la distribution de la<br />

quantité moyenne des pluies dans le pays, aussi bien pour<br />

chaque mois en particulier que pour l'année entière et pour<br />

le semestre d'été, mai—octobre.<br />

Si, pour avoir un premier aperçu général, on considère<br />

la carte 4 relative aux pluies annuelles, on constate que les<br />

régions les plus riches en pluies représentées par les lignes<br />

pleines, se trouvent principalement dans les parties occidentales<br />

du Götaland et du Svealand, ainsi que dans les parties<br />

de la Laponie et du Jemtland les plus voisines des montagnes.<br />

C'est dans le Götaland occidental, ou plus exactement dans le<br />

sud du län de Elfsborg qu'on rencontre la plus grande quantité<br />

annuelle de pluies (752 mm.).<br />

Le Norrland central présente, au contraire, plusieurs régions<br />

peu pluvieuses. C'est surtout le cas de la Laponie septentrionale,<br />

où la quantité annuelle de pluies ne s'élève en<br />

moyenne qu'à 300 mm. D'autres régions pauvres en pluie se<br />

rencontrent sur les îles et les bas rivages le long des côtes,<br />

principalement le long de la côte orientale.<br />

Si on jette un coup d'oeil sur les cartes dressées pour les<br />

différents mois (pl. 6 —17), ou constate que, dans certains cas.<br />

la distribution des pluies est fort différente pour les différentes<br />

saisons. Ainsi le län de Kopparberg et le centre du Norrland<br />

se distinguent par des pluies rares en hiver, mais relativement<br />

abondantes pendant la saison chaude, en juillet. Les régions<br />

montagneuses du Jemtland et de la Laponie sont très riches<br />

en pluies pendant l'hiver; elles présentent, par contre, des<br />

quantités d'eau plus normales en été. D'autre part, certaines<br />

régions telles que le Götaland et le Svealand occidental, reçoivent<br />

tous les mois des pluies relativement abondantes, tandis<br />

que sur les bas rivages et dans les îles le long des côtes maritimes<br />

du pays il n'en tombe généralement que des quantités<br />

assez faibles.<br />

Cette répartition générale des pluies de la Suède que nous<br />

venons d'indiquer d'une façon sommaire est due au concours<br />

de plusieurs facteurs. Les minima barométriques constituent<br />

l'un de ces facteurs et sans doute l'un des plus importants.<br />

Leur fréquence, leur intensité et leurs trajectoires varient il<br />

est vrai d'une année à l'autre dans de très grandes proportions,<br />

mais tout indique cependant que, dans leur ensemble,<br />

ils se groupent autour de certaines positions moyennes on<br />

centres moyens variant suivant les saisons. Malheureusement,<br />

ces positions ne sont pas encore assez, connues et étudiées<br />

pour qu'on puisse entièrement déterminer leur influence particulière<br />

sur la distribution des pluies. Aussi nous borneronsnous<br />

à appeler l'attention sur quelques points.<br />

Si les pluies sont plus abondantes dans les parties occidentales<br />

du Götaland et du Svealand ainsi que dans les régions<br />

montagneuses de la Laponie occidentale, il faut sans<br />

aucun doute attribuer cette circonstance aux vents prédomi-


28<br />

är orsaken <strong>till</strong> den högre nederbörd, som utmärker vissa delar<br />

af <strong>Sveriges</strong> ostkust, framför allt om hösten, sannolikt <strong>till</strong><br />

någon del att söka i en större freqvens eller intensitet hos<br />

barometerminima på Östersjön och Bottniska viken, ehuru<br />

detta ännu icke är säkert utrönt. A andra sidan står den<br />

ringa nederbörden om vintern i det inre af norra Sverige<br />

sannolikt i sammanhang med den kontinentala vinterkölden i<br />

dessa trakter, som här motverkar utvecklingen af barometerminima.<br />

Det vore emellertid förhastadt att påstå, att alla trakter<br />

i vårt land, som utmärka sig för högre nederbörd, alltid eller<br />

i allmänhet äro mera berörda af barometerminima än sådana,<br />

der nederbörden är mindre. En blick på kartorna gifver snart<br />

vid handen, att landets egen konfiguration och topografiska<br />

byggnad spelar en vigtig rol. Linierna följa nemligen på ett<br />

i ögonen fallande satt kusterna, oeh i det inre landet sluta<br />

de sig kring talrika maxima eller minima, hvilka snarare<br />

synas stå i sammanhang med höjden öfver hafvet och geografiska<br />

förhållanden, än med lufttrycksfördelningen.<br />

Som det är af vigt, att dessa och andra dermed i sammanhang<br />

stående förhållanden utredas, vilja vi i de följande<br />

afdelningarne undersöka nederbördens fördelning från olika<br />

synpunkter, såsom den termiska motsatsen mellan land samt<br />

haf och sjöar, molnmängdens fördelning, den olika höjden<br />

öfver hafvet, vindens riktning, topografiska och lokala förhållanden.<br />

5. Nederbördens fördelning, jemförd med fördelningen<br />

af land, haf och större sjöar.<br />

I sin mest utpreglade form framstår motsatsen mellan<br />

land och haf, hvad nederbörden beträffar, under Juli, årets<br />

varmaste månad. Den högre nederbördsmängden faller då afgjordt<br />

i det inre landet. I stort sedt finnas trenne maximumområden:<br />

1) det inre Götaland (108 mm.), 2) det inre och<br />

vestra Svealand (105 mm.) samt 3) det inre Lappland (84<br />

mm.). Dessa äro centra för <strong>Sveriges</strong> kontinentala sommarregn.<br />

Vid kusterna är den deremot lägre (Bottniska viken<br />

och Östersjön 45—55 mm., Kattegatt och Skagerack 60—70<br />

mm.). De två förstnämnda maximumområdena, isynnerhet<br />

det i Götaland, sammanfalla delvis ined höglända trakter<br />

och äro nog i betydlig mån en verkan af desamma — vi<br />

återkomma här<strong>till</strong> i en följande afdelning — men centret i<br />

Lappland måste anses som en verkan af i det närmaste rent<br />

kontinental natur.<br />

Vi stå här ntan tvifvel inför ett generellt och storartadt<br />

fenomen framkalladt <strong>till</strong> en väsentlig del af temperaturmotsatseu<br />

mellan landet och de omgifvande hafven. Den starka<br />

uppvärmningen af landet, och dermed de lägsta luftlagren,<br />

måste nemligen underlätta uppkomsten af uppstigande luft-<br />

nants du sud et de l'ouest dus à l'action des nombreux minima<br />

barométriques souvent situés à l'ouest de Scandinavie.<br />

De même, et bien que ce fait n'ait pas encore été suffisamment<br />

constaté, faut-il probablement chercher en partie la cause<br />

des pluies abondantes, caractéristiques pour certaines parties<br />

près de la côte est de la Suède, surtout en automne, dans<br />

une fréquence ou une intensité plus grande des minima barométriques<br />

sur la Baltique et le golfe de Bothnie. D'autre<br />

part, il existe probablement une relation entre le peu d'abondance<br />

d'eaux tombées au centre de la Suède septentrionale<br />

pendant l'hiver et le froid continental qui y règne pendant la<br />

même saison et empêche le développement des minima barométriques.<br />

Il serait pourtant prématuré de soutenir que toutes les<br />

régions de notre pays qui se distinguent par des pluies abondantes<br />

sont, soit toujours, soit seulement d'une façon générale,<br />

plus directement soumises à l'influence des minima barométriques<br />

que les régions moins pluvieuses. Un coup d'œil sur<br />

les cartes suffit pour convaincre que la configuration et la<br />

structure topographique du pays lui-même jouent un rôle important.<br />

Les lignes suivent, en effet, visiblement les côtes, et<br />

à l'intérieur du pays elles se groupent autour de nombreux<br />

maxima et minima qui semblent plutôt se rapporter à l'altitude<br />

au-dessus du niveau de la mer et à d'autres conditions<br />

géographiques qu'à la répartition de la pression atmosphérique.<br />

Comme il importe d'étudier de près ces circonstances<br />

ainsi que d'autres qui s'y rapportent, nous examinerons, dans<br />

les chapitres suivants, la distribution des pluies considérée à<br />

différents points de vue spéciaux, tels que p. ex. les contrastes<br />

thermiques existant entre la terre, les mers et les lacs, la répartition<br />

des nuages, l'altitude, la direction du vent, les conditions<br />

topographiques et locales.<br />

5. Distribution des pluies comparée à celle des terres,<br />

des mers et des grands lacs.<br />

Le contraste entre les terres et les mers par rapport aux<br />

pluies se présente dans sa forme la plus caractéristique en<br />

juillet le mois le plus chaud de l'année. Il est incontestable<br />

que les pluies les plus abondantes se rencontrent alors à l'intérieur<br />

du pays. Au fond il se trouve trois régions principales<br />

de maxima: 1° le Götaland central (108 mm.); '2° le Svealand<br />

central et occidental (105 mm.) et 3° la Laponie centrale<br />

(84 mm.). Ce sont là les centres des pluies d'été continentales<br />

de la Suède. Près des côtes la quantité de pluies est<br />

moins élevée (golfe de Bothnie et mer Baltique 45—55 mm.,<br />

Kattegat et Skagerack 60 à 70 mm.). Les deux premiers<br />

centres maximum, surtout celui du Götaland, sont en partie<br />

situés dans des régions montagneuses. Cette circonstance influe<br />

probablement, dans une grande mesure, sur leur formation et<br />

nous y reviendrons dans un antre chapitre, mais le centre situé<br />

en Laponie doit être considéré comme un phénomène de nature<br />

presque tout à fait continentale.<br />

Sans aucun doute, nous nous trouvons ici en présence<br />

d'un phénomène général et grandiose provoqué essentiellement<br />

par la différence de température existant entre la terre et les<br />

mers environnantes. L'échauffement considérable de la terre<br />

et des couches d'air les plus basses, doit, en effet faciliter la


strömmar inom landet sjelft. Detta medför åter <strong>till</strong>strömning<br />

af luft från sidorna, med andra ord sjövindar; och följden<br />

måste blifva en förökad kondensation och regn i det inre. Vi<br />

skola erhålla en bekräftelse härpå i en följande afdelning,<br />

som handlar om molnmängden i landets olika trakter samt<br />

på de omgifvande hafven.<br />

För att ingå i detaljerna, är det icke utan intresse att<br />

se, huru noggrannt nederbördslinierna följa kusternas bugtningar<br />

rundt omkring landet. Till och med Mälaren, som har<br />

karakteren af en långsträckt hafsvik, återspeglas ganska tydligt<br />

af liniernas gång.<br />

Att det icke endast är landets höjd öfver hafvet, som<br />

vållar denna skarpa motsats mellan land och haf, framgår<br />

deraf, att den sistnämnda företinnes äfven der höjden är obetydlig.<br />

Så är t. ex. i det inre af sydöstra Upland (ruta 31 n.),<br />

med en höjd öfver hafvet af blott omkring 25 ni., nederbörden<br />

under de varmaste månaderna 40—50 proc. större än på hafvet<br />

utanför i öster (32 p.).<br />

Betecknande är vidare, att ön Gotland har under Juli sitt<br />

lilla utpreglade maximum af 55 mm. (ruta 39 o.). Att detta<br />

sistnämnda åtminstone <strong>till</strong> en väsentlig del är af kontinental<br />

natur, inses, då man jemför dess värde 55 mm. med det för<br />

den närbelägna Gotska Sandön (36 p.), 44 mm. Det förra<br />

är 25 proc. större än det senare.<br />

Vänder man blicken <strong>till</strong> det inre landet, finner man öfver<br />

eller helt nära de stora stora sjöarne Venern och Vettern<br />

ganska bestämda minima, om de ock, sannolikt <strong>till</strong> följd af<br />

bristande observationer, ej äro så starkt utpreglade. Enligt<br />

särskilda beräkningar faller t. ex. på Visingsö i Vettern under<br />

Maj—Oktober i medeltal 13 proc. mindre nederbörd än vid<br />

Jönköping vid Vetterns södra strand, och 16 proc. mindre än<br />

på de östra och vestra stränderna af samma sjö, hvilka emellertid<br />

äro högre belägna.<br />

Ehuru man visserligen icke får glömma, att det topografiska<br />

inflytandet, hvarom skall talas i en följande afdelning,<br />

äfven i Juli gör sig starkt gällande, torde såsom allmän sats<br />

kunna uttalas, att under den varmaste årstiden fastlandet <strong>till</strong><br />

följd af dess högre temperatur befordrar uppstigande luftströmmar<br />

och dermed nederbörd, medan vattenytorna motverka<br />

dem.<br />

Något oväntad är vid första betraktandet den lägre nederbörden<br />

under Juli i Jemtland, der <strong>till</strong> och med ett svagt minimum<br />

på 62 mm. förefinnes norr- om Storsjön. Denna trakt<br />

'örefaller ju nemligen ganska centralt belägen i det inre landet;<br />

den har samma höjd öfver hafvet och är lika skogbevuxen<br />

som den, der det nordligare lappländska maximet befinner<br />

sig.<br />

Denna nederbördsfördelning tyder pä en tudelning af hela<br />

det svenska kontinentala aspirationsgebitet. Om denna förmodan<br />

är riktig, skulle orsaken vara att söka i de geografiska<br />

förhållandena, nemligen i den insnörpning, som den skandinaviska<br />

halfön här har såväl på östra som vestra sidan, i turning<br />

med djupt inskjutande hafsvikar och vida flodmynningar<br />

Bikany <strong>till</strong> litnnänstyrelsens berättelse fiir ur lS9. r >.<br />

formation de courants aériens ascendants dans le pays luimême.<br />

Cette formation amène nécessairement un afflux d'air<br />

de tous les côtés; en d'autres termes elle produit des vents<br />

maritimes. Les suites s'en manifestent sous forme d'une condensation<br />

plus abondante et de pluies dans l'intérieur du pays.<br />

Nous en aurons la preuve dans un prochain chapitre consacré<br />

à l'étude de la quantité de nuages dans les différentes régions<br />

du pays et au-dessus des mers environnantes.<br />

Pour ne citer qu'un détail, il n'est pas sans intérêt de<br />

voir avec quelle exactitude les lignes pluviales suivent les contours<br />

des côtes tout autour du pays. Même le Mälar, qui présente<br />

le caractère d'un golfe maritime allongé, est assez nettement<br />

reproduit par le tracé des courbes.<br />

Le contraste marqué existant entre les terres et les mers<br />

ne doit pas être attribué exclusivement à l'élévation des terres<br />

au-dessus du niveau de la mer. Ce contraste, eu effet, se retrouve<br />

même là où l'élévation est insignifiante. Ainsi p. ex.<br />

dans le centre de la partie sud-ouest de l'Upland (carré 31 n.),<br />

élevé de 25 m. seulement au-dessus du niveau de la mer, la<br />

pluie pendant les mois les plus chauds est de 40 à 50 % plus<br />

abondante que sur la mer voisine, à l'est (32 p.). En outre,<br />

c'est un fait caractéristique que l'île de Gotland a, pendant le<br />

mois de juillet, son petit maximum très marqué de 55 mm.<br />

(carré 39 o.). On reconnaît que ce maximum doit, en grande<br />

partie au moins, être de nature continentale, lorsqu'on en compare<br />

la valeur, 55 mm., avec la quantité de 44 mm. relevée<br />

dans l'île voisine de Gotska Sandö (carré 36 p.). La différence<br />

entre les deux îles est de 25 %.<br />

Si l'on examine l'intérieur du pays, on trouve sur les<br />

grands lacs Vener et Vetter ou dans leur voisinage immédiat,<br />

des minima assez sensibles, bien que, par suite probablement<br />

d'observations incomplètes, ils ne soient pas fortement accusés.<br />

D'après des calculs spéciaux, la quantité de pluie relevée dans<br />

l'île de Visingsö dans le Vetter pendant les mois de mai—<br />

octobre, est en moyenne inférieure de 13 % à celle de Jönköping<br />

(rive sud du Vetter) et de 1G % aux quantités constatées<br />

sur les rives orientale et occidentale du même lac, lesquelles<br />

sont cependant plus élevées.<br />

Bien qu'on ne doive point oublier que l'influence topographique<br />

dont nous parlerons dans un des chapitres suivants,<br />

se fait très fortement sentir même en juillet, on peut cependant<br />

aifirmer, en thèse générale, que, durant la saison chaude,<br />

le continent, par suite de sa température plus élevée, favorise<br />

la production des courants ascendants, et par suite, de la<br />

pluie, tandis que les nappes d'eau les contrarient.<br />

La diminution des pluies en juillet dans le Jemtland, où<br />

même un faible minimum de 62 mm. s'accuse au nord de Storsjön,<br />

semble au premier abord un peu inattendue. Cette région<br />

paraît, en effet, située au centre du continent Scandinave;<br />

elle a la même élévation au-dessus du niveau de la mer et<br />

est aussi boisée que la partie dans laquelle on trouve le maximum<br />

septentrional de la Laponie.<br />

Cette distribution des pluies indique que tout le territoire<br />

d'aspiration du continent suédois se divise en deux parties.<br />

Si cette supposition est exacte, il faudrait en chercher la raison<br />

dans les conditions géographiques de cette partie du pays,<br />

telles que: l'échancrure que présente la péninsule Scandinave<br />

aussi bien sur la côte orientale que sur la côte occidentale;<br />

5<br />

29


30<br />

vid kusterna äfvensom talrika och ganska stora insjöar i det<br />

inre. Måhända finnas äfven andra bidragande omständigheter,<br />

såsom de stora fjellmassor i sydvest, hvilka utestänga eller<br />

åtminstone uttorka hafsvindarne frän detta väderstreck.<br />

I sammanhang härmed erinras i förbigående, att äfven i<br />

andra klimatiska afseenden denna del af vårt land bildar ett<br />

slags gränsområde af maritim anstrykning, t. ex. i fråga om<br />

temperaturen, luftens fuktighet m. m. 1 ) ja, <strong>till</strong> och med, såsom<br />

skall ses i nästa afdelning, beträffande nioinmängden.<br />

Ofvergå vi att betrakta de öfriga månaderna, blir den<br />

ofvan frantstälda bilden ailtmer grumlig, vare sig man vänder<br />

sig åt våren eller hösten. I Juni bar det kontinentala maximet<br />

i Lappland ännu icke framträdt, och det kontinentala<br />

maximumområdet i södra och mellersta Sverige håller under<br />

Maj och Juni på att utbilda sig, men har ännu icke konsoliderat<br />

sig. Det starkt utpreglade minimet öfver Venern i sistnämnda<br />

månad är ett mycket upplysande exempel på nederbördens<br />

minskning <strong>till</strong> följd af en kall vattenyta.<br />

Under Augusti äro de nyssnämnda kontinentala regnområdena<br />

i Lappland och i södra hälften af landet upplösta i<br />

en mängd skilda små maxima. Motsatsen mellan land och<br />

haf, om ock betydande, är icke på långt när lika starkt framträdande<br />

som i Juli. Aspirationen måste också numera vara<br />

försvagad <strong>till</strong> följd af den mindre olikheten mellan landets<br />

och haf rets temperatur.<br />

I September och ännu mer i de följande månaderna antager<br />

motsatsen mellan land och haf en annan karakter. I<br />

det inre landet, i synnerhet i norra och mellersta Sverige,<br />

uppstå nu områden för lägre nederbördsmängd, medan maxima<br />

samla sig längs kusterna eller omkring vissa höglända<br />

trakter i vestra delen af Sverige. Landet afkyles alltmer,<br />

aspirationen af hafsluften afstannar, och de med vattenånga<br />

nära mättade vindarne, framdrifna af den allmänna lufttrycksfördelningen,<br />

afbörda sig sitt innehåll mot de uppstigande<br />

kusterna och bergstrakterna.<br />

Under vintermånaderna äro områdena för den högre nederbördsmängden<br />

<strong>till</strong> finnandes dels i sydvestra Sverige, dels i<br />

vestra Lapplands fjelltrakter. Det är tydligen vindarne från<br />

Atlanten, som här gifva sig <strong>till</strong>känna. I det öfriga landet är<br />

nederbördsmäiigden någorlunda jemnt fördelad, om man frånser<br />

ett utpregladt miniinuniområde i det inre af norra och<br />

mellersta Sverige, sammanfallande med området för den starkaste<br />

kölden.<br />

Visserligen antyda linierna äfven under vintern en lägre<br />

nederbörd på Östersjön och <strong>till</strong> och med på de större sjöarne<br />

mot på land, men det är fara värdt, att detta icke öfverensstämmer<br />

med verkligheten, åtminstone icke i så hög grad,<br />

som kartorna tyckas gifva <strong>till</strong>känna. Det är nemligen ganska<br />

säkert, att nederbördsmätaren, som i snöväder i allmänhet gör<br />

l ) Se: Om skogarnes inflytande på <strong>Sveriges</strong> klimat 1JI. Lnftens fuktighet.<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstvrelseus underdåniga berättelse rörande skogsväsendet för är<br />

1887. Afven var beskrifning af <strong>Sveriges</strong> klimat i .!. I'\ Nvsfröms <strong>Sveriges</strong> f!eograli.<br />

Stockholm 181)5.<br />

les golfes profonds et les larges estuaires de la côte, les lacs<br />

nombreux et étendus à l'intérieur. Peut-être y a-t-il encore<br />

d'autres causes secondaires, telles que les grands massifs de<br />

montagnes au sud-ouest qui arrêtent, ou du moins dessèchent,<br />

les vents maritimes venant de ce côté.<br />

A cette occasion, nous rappellerons en passant que même<br />

sous d'autres rapports dimatériques cette partie de notre pays<br />

constitue une sorte de région-frontière de caractère maritime<br />

en ce qui concerne la température, l'humidité de l'air, etc. 1 )<br />

et même, comme on le verra dans le prochain chapitre, la<br />

quantité de nuages.<br />

Si nous passons à l'examen des autres mois, le tableau<br />

que nous venons de tracer devient de moins en moins précis,<br />

qu'il s'agisse du printemps ou de l'automne. En juin, le<br />

maximum continental en Laponie ne s'est pas encore déclaré,<br />

tandis que dans la Suède centrale et méridionale le maximum<br />

continental est en voie de formation pendant les mois de mai<br />

et de juin, mais sans être encore établi. Le minimum très accentué<br />

sur le Vener pendant ce dernier mois est un exemple<br />

frappant d'une diminution des pluies due à l'influence d'une<br />

nappe d'eau froide.<br />

En août, les régions de pluies continentales précitées se<br />

décomposent, aussi bien dans la Laponie que dans la partie<br />

méridionale du pays, en une quantité de petits maxima distincts.<br />

Le contraste entre les terres et les mers, bien que<br />

considérable, est pourtant loin d'être aussi accentué qu'en<br />

juillet. Du reste, la température des terres et des mers<br />

n'offrant plus de différences aussi considérables, l'aspiration a<br />

évidemment diminué.<br />

En septembre, et plus encore dans les mois suivants, le<br />

contraste entre les terres et les mers prend un caractère différent.<br />

Dans l'intérieur du pays, particulièrement dans la Suède<br />

centrale et septentrionale, il se forme alors des régions de<br />

minima de pluies, tandis que les maxima se groupent le long<br />

des côtes, ou autour de certaines régions montagneuses de la<br />

Suède occidentale. La température des terres diminue de plus<br />

en plus, l'aspiration de l'air maritime s'arrête et les vents<br />

presque saturés de vapeurs d'eau, (subissant Faction générale<br />

motrice de l'inégale distribution de la pression atmosphérique),<br />

déversent les vapeurs sur les côtes montantes et les régions<br />

montagneuses.<br />

Pendant les mois d'hiver, les centres de pluies se trouvent<br />

soit dans le SO de la Suède, soit dans les régions montagneuses<br />

de la Laponie occidentale. Ce sont évidemment les<br />

vents de l'Atlantique qui s'y font sentir. Dans le reste du<br />

pays, la quantité de pluies est à peu prés également distribuée<br />

à l'exception toutefois d'une région minimum très prononcée<br />

à l'intérieur de la Suède centrale et septentrionale, coïncidant<br />

avec la région du plus grand froid.<br />

Il est vrai que même pendant l'hiver les tracés indiquent<br />

sur la Baltique et même sur les grands lacs des quantités de<br />

pluies inférieures aux quantités relevées sur terre; mais nous<br />

avons lieu de craindre que cette indication ne s'accorde pas<br />

avec la réalité. Dans tous les cas, la différence n'est pas<br />

aussi grande que pourraient le faire croire les cartes. Il est,<br />

1 ) Voir: De l'influence des forêts aur le climat de la Suède. 111. Humidité<br />

de l'air. Annexe au Rapport de l'Ai]ministration des Domaines de l'Etat sur les<br />

forêts, pour l'année 18cî7. Voir aussi notre description du climat de la Suède<br />

dans la 'Géographie de la Suède» de i. K. Njstroni. Stockholm 1895.


dålig tjenst, lemnar alldeles för små värden på de tor vindarne<br />

fritt utsatta fyrstationerna, och det är just på dessas<br />

observationer de yttre linierua på kartorna <strong>till</strong> stor del grunda<br />

sig.<br />

Vi skola längre fram närmare tala om detta ledsamma<br />

fel hos mätarne. Det torde vara <strong>till</strong>räckligt för ögonblicket<br />

att påpeka ett par rutor på kartorna, som rättfärdiga vår misstanke,<br />

nemligen rutorna 36 och 37 p. Den förra, hvars medeltal<br />

härleder sig från den midt i Östersjön belägna Gotska<br />

Sandö fyr, har ojemförligt mycket högre värden än den senare,<br />

som representerar Fårö fyr. Man får <strong>till</strong> och med på<br />

fastlandet under Februari och Mars leta efter lika höga värden,<br />

som de för Gotska Sandön (rutan 36 p.). Orsaken <strong>till</strong><br />

olikheten mellan dessa rutor är helt säkert ingen annan än<br />

att mätaren på den förra platsen är mycket bättre skyddad<br />

mot blåst, den är nemligen omgifven af skog, än på den<br />

senare.<br />

Riktigast hade måhända varit att utesluta dessa sannolikt<br />

felaktiga värden för hafvet på kartorna. Men som det är<br />

svårt att här skipa full rättvisa, och de äfven med sina fel<br />

gifva icke ovigtiga upplysningar, såsom t. ex. fallet är med<br />

Gotska Sandön och Fårön, har jag, ehuru med denna reservation,<br />

låtit dem stå qvar.<br />

Äfven under höst- och vårmånaderna antyda värdena tor<br />

de nämnda rutorna, att den fria utställniugen af mätarne på<br />

fyrarne medföra något för låga medeltal i allmänhet vid kusterna.<br />

Felet är dock då mindre störande.<br />

För att i någon mån rada bot på den felaktiga nederbördsmätningen<br />

vid fyrarne, har sedan 1894 på fyrstationerna<br />

efter hand införts en skyddsskärm omkring mätaren, något<br />

liknande Prof. Niphers i Amerika. Den skall beskrifvas<br />

längre fram i en särskild afdelning (12) af detta arbete, och<br />

der skall äfven meddelas resultatet af en jemförelse, utförd<br />

vid Landsorts fyr, mellan denna mätare med skyddskärm och<br />

den vanliga.<br />

Tillämpar man de der angifna utjemnade procenttalen,<br />

för Februari t. ex. 155 proc, som korrektionsfaktorer på värdena<br />

å de rutor, hvilka ligga utanför kusten, så blir olikheten<br />

mellan nederbördsmängden på kusten och hafvet under de<br />

kallaste vintermånaderna obetydlig. Så t. ex. försvinner den<br />

här ofvan påpekade olikheten mellan rutorna 36 och 37 p,<br />

Gotska Sandö och Fårö fyrar, nästan helt och hållet.<br />

6. Nederbördsmängdens fördelning på <strong>Sveriges</strong> fastland<br />

och de omgifvande hafven, jemförd med molnmängdens.<br />

Studiet af molnmängden lemnar en förklaring af vissa<br />

allmänna drag uti nederbördens fördelning öfver vårt land.<br />

På de svenska andra klassens stationerna observeras molnigheten<br />

regelbundet tre gånger om dagen, nemligen 8 f. m.,<br />

2 och 9 e. ru.; den uppskattas i 10 grader, från 0 (= helt<br />

31<br />

en effet bien certain que le pluviomètre qui fonctionne généralement<br />

mal pendant les temps de neige, donne des valeurs<br />

trop minimes dans les stations de phares exposées à tous les<br />

vents. Or, c'est justement d'après les observations de ces<br />

stations, que sont établis, en majeure partie, les tracés extérieurs<br />

des cartes.<br />

Nous parlerons plus loin de cette regrettable défectuosité<br />

des pluviomètres. Pour le moment, il suffit d'indiquer sur les<br />

cartes quelques carrés qui justifient nos soupçons: à savoir<br />

les carrés 36 et 37 p. Le premier dont les moyennes proviennent<br />

du phare de Gotska Sandö, situé an milieu de la Baltique,<br />

présente des valeurs bien plus considérables que le second,<br />

dont les moyennes ont été relevées au phare de Fâro. Même<br />

sur le continent, pendant les mois de février et mars, on chercherait<br />

en vain des valeurs aussi élevées que celles de Gotska<br />

Sandö (carré 36 p.). Cette différence entre les deux carrés<br />

doit sans doute être tout simplement attribuée à ce que le<br />

pluviomètre de la première station entourée de forêts, est mieux<br />

abrité contre le vent que celui de la seconde.<br />

Il aurait été plus juste peut-être de supprimer sur les<br />

cartes ces valeurs probablement erronées pour la mer. Mais<br />

comme il est difficile d'être tout à fait exact et comme, malgré<br />

leurs défauts, les indications fournies sont cependant assez importantes,<br />

comme p. ex. pour Gotska Sandö et Fårö, je les ai<br />

admises sous la réserve que je viens d'indiquer.<br />

Pendant les mois d'automne et de printemps, les valeurs<br />

pour les carrés précités indiquent également que l'exposition<br />

sans aucun abri des pluviomètres sur les phares, donne, pour<br />

les côtes, des moyennes un peu trop basses en général. Toutefois,<br />

l'erreur est dans ce cas moins embarrassante.<br />

Pour prévenir dans une certaine mesure les erreurs d'indication<br />

pluviométrique dans les phares, on a, depuis 1894,<br />

installé autour des pluviomètres dans les stations de phares,<br />

un paravent rappelant un peu celui du professeur Nipher en<br />

Amérique. Nous le décrirons plus loin dans un chapitre spécial,<br />

N:o 12 de ce travail. Nous indiquerons également, dans<br />

ce chapitre, le résultat d'une comparaison faite au phare de<br />

Landsort entre le pluviomètre à paravent et le pluviomètre<br />

ordinaire. Si l'on applique les valeurs % égalisées qui y sont<br />

indiquées, — celle pour février p. ex. qui s'élève à 155 % —<br />

comme facteurs de correction aux valeurs indiquées dans les<br />

carrés situés en dehors des côtes, la différence entre la quantité<br />

de pluie sur les côtes et sur la mer pendant les mois<br />

d'hiver les plus froids, devient très petite. Ainsi p. ex. la différence<br />

notée ci-dessus entre les carrés 36 et 37 p, phares de<br />

Gotska Sandö et de Fâro, disparaît presque entièrement.<br />

6. Comparaison entre la distribution des pluies et celle<br />

des nuages sur le continent de la Suède et sur les mers<br />

environnantes.<br />

L'étude de la quantité des nuages nous donne la elef de<br />

certains phénomènes généraux relatifs à la distribution des<br />

pluies sur notre pays.<br />

Dans les stations suédoises dé seconde classe, l'état des<br />

nuages est relevé régulièrement trois fois par jour, savoir: à 8<br />

h. du matin, à 2 h. et à 9 h. du soir. On l'évalue suivant


32<br />

klart) <strong>till</strong> 10 (= helt mulet). En stark dimma anses som molnmängd<br />

10.<br />

Som dessa uppskattningar grunda sig på observatörernas<br />

eget omdöme, blifva de mångåriga medelvärdena för olika<br />

stationer tyvärr icke alltid fullt komparabla. Detta skönjes<br />

hast, då man lägger ut siffrorna på kartor och söker draga linier<br />

för lika molnmängd. Slår man deremot flera stationer <strong>till</strong>sammans,<br />

så att de representera distrikter, vinnes i det hela<br />

en bättre öfverblick, men detaljerna blifva då naturligtvis<br />

mindre tydliga, och detta ju större distrikten äro.<br />

Medelmolnmäugden för hela landet eller rättare medeltalet<br />

för alla distrikter uppgår för året i sin helhet <strong>till</strong> 6 - os.<br />

I det inre landet och vid kusten är molnmängden i det hela<br />

lika, nemligen i medeltal 6 - 2, men på fyrame är den mindre,<br />

5 - 7 5. Af alla distrikten har Götalands ostkust den högsta<br />

molnmängden, 6e, hafvet utanför <strong>Sveriges</strong> vestkust deremot<br />

den minsta, 5 - 4.<br />

Den årliga gången i månadsmedeltalen är någorlunda likartad<br />

för såväl fastlandet som kusterna och de närmast oingifvande<br />

hafven. Hufvudmaximum inträffar i December och<br />

hufvudminimum i Juni, utom i det inre Norrland, der det sistnämnda<br />

infaller redan i Mars.<br />

Svealand och Götaland, såväl det inre som kusterna och<br />

hafvet, ha, det senare dock mindre utpregladt, ett sekundärt<br />

maximum eller åtminstone en antydan <strong>till</strong> ett sådant i Juli.<br />

Norrland, inberäknadt stationerna i Bottniska viken, har ett<br />

sådant redan i Maj och, åtminstone det inre landet, dessutom<br />

ännu ett i Augusti.<br />

Skilnaden mellan det högsta och lägsta månadsmediet,<br />

den årliga amplituden, är i medeltal störst på hafsstationerna,<br />

2-7, minst på land, 2M. Midt i Östersjön, omkring Gotland,<br />

uppgår amplituden anda <strong>till</strong> 3 - 5.<br />

Olikheten mellan fastland och haf är om vintern icke<br />

stor, men om sommaren utmärker sig landet för en betydligt<br />

större molnmängd än hafvet. Vi lemna då å sido smärre afvikelser,<br />

såsom att vid vestkusten hafvet äfven om vintern har<br />

en icke obetydligt klarare himmel än fastlandet och kusten,<br />

medan deremot hafvet utanför Svealands ostkust, Ålands haf,<br />

enligt observationerna har en något mera mulen himmel än<br />

landet om vintern, men en något klarare om sommaren.<br />

Denna olikhet mellan fastlandet och hafvet blir ännu mer<br />

i ögonen fallande, då man betraktar molnmängden vid olika<br />

tider på dagen, 8 f. m., 2 och 9 e. m. (Se tal». 9 och<br />

plansch 18).<br />

Under hösten och den kallare årstiden, från September<br />

<strong>till</strong> April eller Maj, är himlen mest mulen på morgonen, minst<br />

deremot på aftonen; och detta gäller såväl fastlandet som<br />

kusten och hafvet. Men om sommaren blir förhållandet ett<br />

une échelle de 10 degrés, depuis 0 (== absence de nuage)<br />

jusqu'à 10 (= entièrement couvert). Une forte brume est considérée<br />

comme équivalent à 10.<br />

Comme ces évaluations se basent sur l'appréciation personnelle<br />

des observateurs, les moyennes de plusieurs années pour<br />

différentes stations ne sont pas toujours comparables. On s'en<br />

aperçoit surtout lorsqu'on distribue les chiffres sur des cartes<br />

et qu'on cherche à tracer des lignes pour les quantités égales<br />

de nuages. Si, au contraire, on réunit différentes stations de<br />

manière à ce qu'elles représentent des districts, on obtient un<br />

ensemble plus satisfaisant, mais les détails deviennent alors<br />

naturellement moins précis et cela en raison directe de l'étendue<br />

des districts.<br />

La quantité moyenne des nuages pour l'ensemble du pays,<br />

on plutôt la moyenne de tous les districts s'élève en son total<br />

à 6-05 par année. Dans l'intérieur du pays et près des côtes,<br />

la quantité de nuages est, en somme, sensiblement égale soit<br />

en moyenne 6 - 2, mais près des phares elle est plus petite soit<br />

5-7 5. De tous les districts, c'est la côte Est du Götaland qui<br />

présente la plus grande quantité moyenne, 6e, et la nier<br />

voisine de la côte ouest de la Suède, la plus petite ou 5 - 4.<br />

La marche annuelle des moyennes mensuelles est passablement<br />

uniforme aussi bien pour le continent qne pour les côtes<br />

et les mers environnantes. Le maximum principal arrive en<br />

décembre et le minimum principal en juin, sauf pour le Norrland<br />

central, où le minimum se présente déjà eu mars.<br />

Dans le Svealand et le Götaland un maximum secondaire<br />

ou, tout au moins, un indice de maximum secondaire se présente<br />

en juillet, aussi bien pour l'intérieur du pays que sur<br />

les côtes et la mer. Ce maximum coïncide avec un maximum<br />

sur les mers environnantes, bien que ce dernier soit moins<br />

accusé. Le Norrland, y compris les stations du golfe de Bothnie,<br />

présente un premier maximum déjà en mai, et un second<br />

en août, au moins pour les régions centrales de la province.<br />

La différence entre les moyennes mensuelles les plus élevées<br />

et les plus basses, c'est-à-dire l'amplitude annuelle, est<br />

en général, plus grande sur les mers (2-7) que sur les terres<br />

(2'i). Au milieu de la Baltique, autour de l'île de Gotland,<br />

l'amplitude s'élève jusqu'à 3s.<br />

L'écart entre les terres et les mers est peu accusé en<br />

hiver, mais en été les terres se distinguent par une quantité<br />

de nuages beaucoup plus considérable que les mers. Nous<br />

laissons de côté des divergences peu importantes, comme par<br />

ex. que sur la côte ouest, la mer présente, même pendant<br />

l'hiver, un ciel beaucoup plus clair que le continent et les<br />

côtes; par contre, il résulte des observations que la mer d'Aland,<br />

qui baigne la côte orientale du Svealand, présente en<br />

hiver un ciel un peu plus couvert, et en été, un ciel un peu<br />

plus clair que la terre.<br />

Cette différence entre les terres et les mers devient encore<br />

plus frappante lorsqu'on examine la quantité de nuages aux<br />

différentes heures de la journée, savoir: 8 h. du matin, 2 h.<br />

et 9 h. du soir (Voir tableau 9 et planche 18).<br />

En automne et durant la saison froide, de septembre jusqu'en<br />

avril ou en mai, le ciel est plus couvert le matin, et<br />

plus dégagé le soir; cette remarque s'applique aussi bien aux<br />

terres qu'aux mers et aux côtes. En été il en est tout autre-


Tab. 9. Månads- och årsmedeltal af molnmängden 1880—1892.<br />

(Moyennes mensuelles et annuelles de la quantité de nuages, 1880—1892.)<br />

33


34<br />

helt annat. Då framträder motsatsen mellan land och haf<br />

med sin största skärpa.<br />

På fastlandet är nemligen under den varmare årstiden molnmängden<br />

störst midt på dagen, medan i synnerhet qvällarne<br />

utmärka sig for betydligt klarare himmel. På hafvet åter har<br />

molnmängden sitt minimum midt på dagen, medan den är<br />

något större morgon och afton, i synnerhet aftonen. Hvad<br />

särskildt beträffar den förut påpekade sekundära förökningen<br />

i molnmäugden i Juli (i Norrland i Maj och Augusti), så förmärkes<br />

blott ett svagt spår deraf midt på dagen på hafvet;<br />

men om aftonen framträder den derstädes mycket bestämdt.<br />

»Såsom en illustration <strong>till</strong> det sagda meddelas på plansch<br />

19 tre kartor, åskådliggörande molnmängdens tordelning under<br />

Juli vid de tre observationstimmarne 8 f. m., 2 och 9 e. m.<br />

Linierna hafva icke kunnat i detalj dragas efter värdena för<br />

de särskilda stationerna på grund af de redan påpekade individuella<br />

olikheterna i uppskattningen, utan i allmänhet efter<br />

medelvärden af stationer, förenade två och två.<br />

Med all önsklig tydlighet framgår emellertid af dessa<br />

kartor, att molnmängden kl. 2 e. m. är störst på fastlandet,<br />

— i de centrala trakterna stiger den anda <strong>till</strong> 6-5 à 7. I<br />

trakten af Venern äfvensom i Jemtland och Vesternorrlands<br />

län är molnmängden dock något mindre; minst 4 à 5 är den<br />

på hafven. Kl. 9 e. m. är molnmängden mera jemnt fördelad,<br />

beroende derpå, att den aftagit på fastlandet, men stigit på<br />

hafven. Att på denna karta säkert utpeka några bestämdt<br />

framträdande maxima och minima låter sig knappt göra;<br />

molnmängden håller sig dock äfven om aftonen i allmänhet<br />

lägre på hafvet än på fastlandet. Den största minskningen<br />

från 2 e. m. <strong>till</strong> 9 e. m. förefinnes emellertid otvifvelaktigt i<br />

de centrala delarna af fastlandet. Kl. 8 f. m. intager molnfördelningen<br />

ett visst medelläge.<br />

Man kan icke undgå att finna en stor öfverensstämmelse<br />

mellan molnmängdens fördelning kl. 2 e. ni. i Juli och nederbördens<br />

under samma månad (plansch 12). Den bekräftar vår<br />

redan i det föregående (sida 29) uttalade åsigt, att vårt land<br />

under den varmaste årstiden och varmaste tiden på dagen<br />

bildar ett stort aspirationsområde med uppstigande luftströmmar,<br />

hvilka föröka molnmängden och nederbörden. De för<br />

vara ku6ter väl kända land- och sjövindarne eller motsvarande<br />

förändringar i vindens riktning under dygnets lopp tala äfven<br />

härför.<br />

Det är klart, att om saken förhåller sig på nämnda satt,<br />

så böra vara innanhaf under den varmare årstidens qvällar<br />

och nätter samt under den kallare årstiden i sin ordning bilda<br />

dylika aspirationsområden med något ökad kondensation, molnmängd<br />

och nederbörd, om ock de sistnämnda måste blifva<br />

svagare <strong>till</strong> följd af sommarnätternas korthet och, hvad vintern<br />

beträffar, <strong>till</strong> följd af den lägre temperaturen i allmänhet.<br />

ment et le contraste entre les terres et les mers s'accuse alors<br />

le plus fortement.<br />

En effet, sur terre, la quantité de nuages pendant la saison<br />

chaude est pins grande au milieu de la journée, tandis que<br />

les soirées se distinguent par un ciel beaucoup plus clair.<br />

Sur mer au contraire, la masse de nuages est à son minimum<br />

au milieu de la journée, tandis que le matin et surtout le soir<br />

elle est un pen plus considérable. Quant au maximum secondaire<br />

de la quantité des nuages dont nous avons parlé plus haut<br />

en juillet (pour le Norrland en mai et en août), on n'en constate<br />

qu'un faible indice sur la mer au milieu de la journée;<br />

toutefois vers le soir ce maximum secondaire s'y accuse bien<br />

nettement.<br />

A l'appui de ce qui vient d'être dit, nous donnons sur la<br />

planche 19 trois cartes indiquant la répartition des masses de<br />

nuages en juillet aux trois heures d'observation, soit 8 h. du<br />

matin, 2 h. et 9 h. du soir. Les lignes n'ont pu être tracées<br />

en détail d'après les valeurs de chaque station particulière,<br />

par suite des différences individuelles d'évaluation déjà mentionnées.<br />

On les a donc, en général, tracées d'après les moyennes<br />

des stations réunies deux par deux.<br />

De ces cartes il ressort néanmoins avec la plus grande<br />

netteté que la quantité de nuages relevée sur terre atteint son<br />

maximum à 2 h. de l'après-midi. Dans les régions du centre,<br />

cette quantité s'élève parfois jusqu'à 6s ou 7. Dans les environs<br />

du Vener, ainsi que dans les län de Jemtland et Vesternorrland,<br />

la quantité de nuages est cependant un peu plus<br />

petite, son minimum 4 à 5 se trouve sur les mers. A 9 heures<br />

du soir, la quantité de nuages est plus également répartie, et<br />

cela parce qu'elle a diminué sur terre et augmenté sur mer.<br />

On ne peut guère indiquer sur cette carte des maxima ou des<br />

minima définitifs; toutefois, et d'une façon générale, même le<br />

soir la quantité de nuages est constamment plus petite sur<br />

mer que sur terre. La plus grande diminution, entre 2 et<br />

9 h. du soir, se trouve cependant incontestablement dans les<br />

parties centrales du pays. A 8 h. du matin, Ja répartition<br />

des nuages se trouve dans une position intermédiaire.<br />

On ne peut s'empêcher de reconnaître qu'il existe une<br />

grande conformité entre la répartition des nuages à 2 h. de<br />

l'après midi au mois de juillet, et celle des pluies pendant le<br />

même mois (planche 12). Ceci confirme l'assertion précédemment<br />

émise par nous (page 29) à savoir que durant la saison<br />

chaude et pendant la partie la- plus chaude de la journée notre<br />

pays forme une vaste région d'aspiration avec courants d'air<br />

ascendants venant augmenter la quantité de nuages et de<br />

pluie. Les brises de terre et de mer bien connues sur nos<br />

côtes, de même que les modifications correspondantes de la<br />

direction du vent au cours de la journée, viennent encore à<br />

l'appui de notre assertion.<br />

S'il en est ainsi, il est évident que pendant les soirées et<br />

les nuits d'été, ainsi que pendant la saison froide, nos mers<br />

intérieures constituent à leur tour de ces régions d'aspiration,<br />

dans lesquelles la condensation ainsi que la formation des<br />

masses des nuages et des plaies se font d'une manière un peu<br />

plus intense. Cette quantité des nuages aussi bien que des<br />

pluies est toutefois restreinte en été par la brièveté des nuits,<br />

et en hiver par l'abaissement général de la température.


Såsom vi sett, eger verkligen en stegring rum i molnmängden<br />

öfver hafvet kl. 9 e. in. om sommaren. För den<br />

kallare årstiden låter icke saken med säkerhet afgöra sig <strong>till</strong><br />

följd deraf att dimmor då störa observationerna öfver den<br />

verkliga molnmängden. Hvad åter nederbörden beträffar, synas<br />

följande data (tab. 10) bekräfta vår åsigt och dess konseqvenser.<br />

Under den varmare årstiden faller, enligt tab. 10, oftare<br />

nederbörd på den kontinentala stationen, Jönköping, än på<br />

den maritima, Visby, såsom man ju hade allt skäl att vänta<br />

sig; under den kallare årstiden förhåller det sig tvärtom.<br />

Men det som här är mest betydelsefullt är, att på hafvet under<br />

den varmare årstiden är regnfreqvensen kl. 2 e. m. mindre<br />

än 8 f. m. och 9 e. m., medan på fastlandet motsatsen eger<br />

rum.<br />

Molnmängdens fördelning erbjuder för öfrigt flera sidor,<br />

värda att närmare studeras, t. ex. den äfven af allmänheten<br />

uppmärksammade klara väderleken under qvällarne i September,<br />

samt de båda maxima af molnmängd under våren och<br />

sommaren i Norrland. Det skulle emellertid föra oss för långt<br />

från vår hufvuduppgift att ingå på dessa och andra, för öfrigt<br />

ganska intressanta, detaljer.<br />

35<br />

Comme nous l'avons vu, une augmentation de la quantité<br />

de nuages sur la mer a réellement lieu en été vers 9 h. du<br />

soir. Mais en ce qui concerne l'hiver, on ne sait rien de positif<br />

à cet égard, et cela parce qu'alors des brumes empêchent<br />

souvent de relever la quantité réelle des nuages. Quant aux<br />

pluies, les données suivantes (tableau 10) semblent confirmer<br />

notre assertion et les conséquences qui en résultent.<br />

Le tableau 10 montre, comme on pouvait d'ailleurs le prévoir,<br />

que pendant la saison chaude, les pluies sont plus fréquentes<br />

dans la station continentale de Jönköping que dans<br />

la station maritime de Visby. Pendant l'hiver, c'est le contraire<br />

qui a lieu. Mais ce qu'il y a encore de plus significatif<br />

ici, c'est qu'en été la fréquence des pluies est plus petite sur<br />

mer à 2 h. de l'après-midi qu'à 8 h. du matin et à 9 h. du<br />

soir, tandis que c'est l'opposé qui arrive sur terre.<br />

La répartition de la quantité des nuages offre d'ailleurs<br />

plusieurs particularités digues d'une étude plus détaillée, telles<br />

sont p. ex. la pureté du ciel pendant les soirées de septembre,<br />

pureté que tout le monde a remarquée, ou encore les deux<br />

maxima de nuages pendant le printemps et l'été en Norrland.<br />

L'examen de ces détails et de beaucoup d'autres parti<br />

cularités fort intéressantes du reste, nous entraînerait toutefois<br />

trop loin de notre sujet.<br />

Tab. 10. Antal fall af observerad nederbörd kl. 8 f. m., 2 och 9 e. m. under de 10 åren 1885—1894.<br />

(Nombre des cas de pluie relevés à 8 h. du matin, à 2 h. et à 9 h. du soir, pendant les dix années 1885—1894.)<br />

7. Nederbördsfördelningens beroende af landets höjdförhållanden<br />

i allmänhet.<br />

Då man jeniför nederbördskartorna med den karta, pl. 2,<br />

som åskådliggör höjdförhållandena i landet'), finner man ett<br />

afgjordt sammanhang mellan nederbördens mängd och höjden<br />

öfver hafvet. Detta sammanhang låter emellertid af flera skal<br />

endast påvisa sig i vissa allmänna drag, hvilket dels beror<br />

derpå, att stationer ofta saknas på de. mest höglända trakterna<br />

) Denna karta har utarbetats vid K. Generalstaben af Löjtnant 8. Zetterströni,<br />

som om densamma lemnat följnude upplvsningar.<br />

Kurvor Äro uppdragna för 50, 100, 200, 300, 400, 600 och 1,200 in. somt<br />

delvis för 25 m. — 100, 200, 600 och 1,200 meters kurvorna arn öfverförda från<br />

P- A. Norstedt Söners skolkurla i skalan 1:1,250,000. — 300 och 400 meters<br />

kurvorna i mellersta Sverige äro tagna efter Norströms höjdkarla öfver Norrlandt,<br />

mellersta delen, skala 1:1,000,000. — 25, 50, 300 och 400 meters kurvorna<br />

i Södra Sverige ungefiir, in<strong>till</strong> höjden af Filipstad och Uppsala, äro öfverförda<br />

från Generalstabens höjdkarta, skala '500,000. — 50, 300 och 400 meters<br />

kurvorna i nordligaste Sverige, norr om Luleå, äro hemtade från 3 under arbete<br />

varande blad af höjdkartan i skalan 1 5oo.ooo. — Kurvorna för 50, 300 och 400<br />

meter mellan 64 breddgraden och Luleå hafva i brist på andra materialier konstruerats<br />

endast med stod af de fil höjdsiffror, som finnas a Generalkartan öfver<br />

Sverige i skala 1: 1.000,000 och Selanders karta, hvadan dessa kurvor icke torde<br />

vara af så stort värde<br />

7. Corrélation entre la distribution des pluies et les<br />

conditions d'altitude du pays en général.<br />

Si l'on compare les cartes des pluies avec la carte de la<br />

planehe 2, qui montre les différentes altitudes du pays '), on<br />

constate qu'il existe une relation très marquée entre la quantité<br />

des pluies et la hauteur au-dessus du niveau de la mer.<br />

Toutefois, pour plusieurs raisons nous ne pouvons indiquer<br />

cette relation que sommairement. En effet, dans les régions<br />

') Cette carte à été dressée à l'État-major Général par le Lieutenant S. Zetterström,<br />

qui nous a communiqué les renseignements suivants:<br />

Des courbes ont été tracées pour 50, 100, 200, 300, 400. 600 et 1,200 m.<br />

eu certains cas aussi pour 25 m. Les courbes de 100, 200, 600 et 1,200 m. ont<br />

été reproduites d'après la carte scolaire de P. A. Norstedt & Söner, suivant une<br />

échelle de 1 :1,250.000. — Les courbes 300 et 400 m. de la Snède centrale sont,<br />

reproduites d'après la «Carte hypsomélrique du Norrland» partie centrale, de Norstiöm,<br />

à l'échelle 1 :1,000.000. — Les courbes de 25, 50. 300 et 400 m. pour<br />

la Suéde méridionale, jusqu'à la hauteur de Filipstad et d'Upsala environ, sont<br />

empruntées à la carte de l'Etat-niajor Général échelle ' 500.000. --- Les courbes de<br />

50, 300 et 400 m. entre le 64 de latitude et Luleå ont été tracées, faute de<br />

mieux, à l'aide des quelques chiffres concernant, les altitudes qui se trouvent sur<br />

trois feuilles en préparation de la carte des altitudes de la Suède, échelle<br />

1:1,000,000 et la Carte Selander, de sorte qu'on ne peut attribuer à ces courbes<br />

une grande valeur.


36<br />

och bergstopparne, dels emedan värt rutsystem endast mera<br />

skematiskt motsvarar de topografiska ojemnheterna.<br />

En sak, som något invecklar jemförelsen mellan nederbördens<br />

fördelning och landets topografi, är att den förra såsom<br />

bekant ändrar sig med årstiden. Detta är en följd deraf<br />

att det topografiska inflytandet icke är allena rådande eller<br />

gör sig gällande i lika hög grad under alla månader. I en<br />

föregående afdelning har äfven redan påvisats ett annat inflytande,<br />

nemligen det allmänt kontinentala och maritima, och<br />

erinras här dessutom, att de särskilda vindarnes freqvens icke<br />

heller är densamma året om. Det bör derföre icke förvåna,<br />

att områdena för den största och minsta nederbörden något<br />

ändra sina lägen vid olika årstider, eller att de någon gång<br />

placera sig på ett sådant satt, att det är svårt att urskilja<br />

det topografiska inflytande, som man väntat sig. Ja, det kan<br />

<strong>till</strong> och med i några fall hända, såsom framgår af kartorna,<br />

att i en trakt under en viss årstid nederbörden <strong>till</strong>tager med<br />

höjden, under en annan deremot aftager.<br />

I regel kan emellertid sägas, att nederbördsmängden <strong>till</strong>tager<br />

då landet höjer sig, vare sig från en kust eller ett lågland,<br />

och att <strong>till</strong>tagandet är desto större ju brantare uppstigningen<br />

är. Sålunda finner man, att linierna ligga mycket<br />

tätare på vestra sidan af Götaland, der landets höjning är<br />

brantare, än på den sydöstra, der kusten är mera flack.<br />

Aumärkuingsvärdt är, huru noga nederbördslinierna följa<br />

den skånska landthöjden, som dock sällan öfverstiger 100 m.<br />

Det inskjutande låglandet omkring Kristianstad motsvaras af<br />

en liknande ganska skarp inbugtning hos linierna.<br />

Det småländska höglandets högsta bergspartier, nemligen<br />

dels det sydvest om staden Jönköping, dels de bada i östra<br />

delen närmare Kalmar län, återspeglas af maxima i nederbördsfördelningen<br />

under Juli. Under de öfriga månaderna<br />

drager sig det vestra af dessa maxima närmare vestkusten<br />

<strong>till</strong> sluttningen af höglandsplatån, det östra antager en mer<br />

eller mindre långsträckt kilform på samma platås östra sluttning.<br />

De mera framträdande höjningarne i terrängen i Bohus<br />

län motsvaras af små maxima af nederbörd under den kallare<br />

årstiden, i synnerhet senhösten.<br />

Högtrakterna i vestra Svealand, nemligen dels de i vestra<br />

Verniland, dels i gränstrakterna af Vermland, Dalarne och<br />

norra Örebro län, motsvaras af tvenne nederbördsmaxima nästan<br />

året om, med obetydliga förändringar af läge. Man spårar<br />

äfven en inverkan af den landthöjd, som utlöper från den<br />

nyssnämnda höjden i Örebro län söderut längs Vetterns vestra<br />

strand, äfvensom af dess lilla förgrening norr om Vettern inåt<br />

gränsen <strong>till</strong> norra Östergötland; ja under vissa månader märker<br />

man en höjning af nederbörden i den kuperade terrängen<br />

i östra delen af Södermanland.<br />

les pins élevées et stir les cimes des montagnes, il n'existe<br />

souvent pas de stations, et, d'autre part, notre système de<br />

carrés ne permet pas de comparaison détaillée avec les inégalités<br />

topographiques.<br />

La comparaison entre la topographie du pays et la distribution<br />

des pluies est rendue plus compliquée encore par les variations<br />

que cette dernière subit, comme on le sait, suivant les<br />

saisons. Il faut attribuer ce fait à ce que l'influence topographique<br />

n'est pas la seule qui se fasse sentir et à ce que son action<br />

n'est pas aussi intense durant tout le cours de l'année. Dans<br />

un précédent chapitre nous avons, en effet, indiqué déjà une<br />

autre influence, à savoir l'influence continentale et maritime<br />

générale. En outre, nous rappellerons également ici que la<br />

fréquence des différents vents n'est pas la même pour tonte<br />

l'année. Il ne faut donc point s'étonner de ce que les régions<br />

des maxima et des minima de pluie changent un peu de position<br />

suivant les différentes saisons, ou que parfois elles se placent<br />

de telle façon qu'on a de la peine à percevoir l'action<br />

attendue de l'influence topographique. Il peut même arriver<br />

dans certains cas, comme le montrent les cartes, que pendant<br />

une saison la pluie augmentera dans une région en proportion<br />

de la hauteur, tandis que pendant une autre saison elle diminuera.<br />

En règle générale, on peut dire cependant que les pluies<br />

augmentent à mesure que le pays s'élève, que ce soit à partir<br />

des côtes ou à partiri des plaines, et que l'augmentation est<br />

d'autant plus grande que la montée est plus rapide. Ainsi,<br />

on constate que les lignes sont beaucoup plus rapprochées<br />

dans la partie ouest de Götaland où le pays s'élève plus brusquement<br />

que dans la partie sud-est où la côte présente une<br />

pente beaucoup plus douce.<br />

La précision avec laquelle les lignes de pluie suivent le<br />

plateau scanien, qui pourtant dépasse rarement 100 m., est<br />

vraiment remarquable. Une sinuosité très accusée de ces<br />

lignes correspond à la plaine qui environne Kristianstad.<br />

Les massifs les plus élevés du plateau de Småland, à<br />

savoir celni situé an SO de la ville de Jönköping ainsi que<br />

les deux groupes de montagnes que l'on rencontre dans la<br />

partie Est près du län de Kalmar, sont indiqués par des maxima<br />

de pluies en juillet. Pendant les autres mois, le maximum<br />

occidental se reproche de la côté ouest jusqu'au versant du plateau,<br />

le maximum oriental prend l'aspect d'un coin plus ou<br />

moins allongé au-dessus du versant Est du même plateau.<br />

Les élévations de terrain plus accentuées du län de Bohus,<br />

correspondent à de petits maxima de pluie pendant la saison<br />

froide, particulièrement pendant l'arrière-saison.<br />

Deux maxima de pluie presque constants pour toute l'année<br />

et variant à peine de position, correspondent aux hauteurs du<br />

Svealand occidental, savoir en partie à celles de l'O. du Vermland,<br />

en partie aux régions frontières de Vermland, de Dalécarlie<br />

et de la partie nord du län d'Orebro. On reconnaît<br />

également l'influence des hauteurs qui partent du plateau qui<br />

vient d'être nommé, situé dans le län d'Orebro, et s'avancent<br />

vers le sud en suivant la rive ouest du Vetter, ainsi que l'action<br />

exercée par la petite ramification de ce plateau au nord<br />

du Vetter vers la frontière de l'Ostergotland septentrional.<br />

Durant certains mois ou remarque même une augmentation de<br />

pluies dans les terrains accidentés de l'est du Södermanland.


Å andra sidan utmärka sig de låglända delarne af Vestergötland,<br />

Östergötland, Vermland. östra Upland samt framför<br />

allt trakterna omkring Mälaren och Hjelmaren för en lägre<br />

nederbördsmängd.<br />

Gå vi <strong>till</strong> de trakter af vårt land, som ligga norr om Dalelfven,<br />

finna vi äfven bekräftelse på den nämnda regeln. Sålunda<br />

finner man vid kusten af Bottenhafvet, från norra Helsingland<br />

anda <strong>till</strong> trakten söder om Umeå under hela året<br />

utom den varmaste tiden en rad af långsträckta maximumområden<br />

för nederbörd. Och jemför man dessa med höjdkartan,<br />

så motsvaras de af ganska betydliga från kusten brant uppstigande<br />

bergmassor. Vid södra delen af Bottenhafvet likasom<br />

ock vid Öfre Bottniska viken, der kusten är mera flack, är<br />

ock nederbörden mindre <strong>till</strong> sin mängd samt jemnare fördelad.<br />

En sänka i nyssnämnda rad af nederbördsmaxima förefinnes<br />

vid Ångermanelfven, der också terrängen är lägre.<br />

Några låglända trakter af större utsträckning finnas icke<br />

i det inre af norra Sverige. Detta i förening med stationernas<br />

gleshet gör, att lokala minima af nederbörd derstädes knappt<br />

framträda. Spår af sådana kunna dock under vissa årstider<br />

skönjas vid sjöarne Siljan i Dalarne och Dellen i norra Helsingla<br />

nd.<br />

Det vill emellertid synas, som om det allmänt kontinentala<br />

inflytandet, och kanske äfven inflytelser af mindre känd<br />

natur, i det inre af norra Sverige under vissa årstider alldeles<br />

öfverträffa det topografiska. Vi behöfva endast erinra om<br />

det redan förut påpekade stora maximet af nederbörd i Lappland<br />

under Juli, som icke motsvaras af någon särskild landhöjning.<br />

Vidare om den laga nederbörd, som utmärker det<br />

höglända (öfver 600 m.) nordvestra hörnet af Herjeådalen,<br />

hvilken <strong>till</strong> och med tyder på klimatiska inflytanden af annan<br />

natur än dem vi eljest äro vana vid i vårt land. Antagligen<br />

stöta vi här på en sida hos högfjellsklimatet.<br />

Nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden öfver hafvet gäller<br />

således visserligen i det stora hela som regel inom Sverige.<br />

De trakter, der detta <strong>till</strong>tagande har en gräns <strong>till</strong> följd af en<br />

alltför stor höjd, äro få och för öfrigt föga studerade i detta<br />

afseende. Men att med siffror exakt angifva dess storlek är<br />

emellertid af flera skal svårt. Ty dels äro bergen i vårt<br />

land i de trakter der stationer finnas icke synnerligen höga,<br />

dels spela vid en sådan uppskattning det allmänt kontinentala<br />

och maritima inflytandet äfvensom lokala egendomligheter en<br />

mycket stor rol.<br />

Sålunda blir nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden mycket<br />

olika vid en hafskust mot i det inre landet, såsom man kan<br />

se af kartorna. En isolerad bergshöjd lemnar andra resultat<br />

ä " en utsträckt bergmassa. Man har vidare att taga i betraktande<br />

ett bergs s. k. torra och våta sidor, hvilka bestämmas<br />

af den förherskande vindriktningen. Och slutligen inverka<br />

bergshöjder äfven på nederbördens mängd i omgifvande<br />

'ägre trakter, hvarpå belysande exempel skola gifvas i det<br />

följande.<br />

Bihang <strong>till</strong> Domånityrehens berättelse för år 1895.<br />

37<br />

D'autre part, les parties basses de Vestergötland, d'Ostergötland,<br />

de Vermland, de l'Upland oriental et, surtout, les régions<br />

voisines du Mälar et du Hjelmar, se distinguent par une quantité<br />

moindre de pluies.<br />

Si nous examinons les parties de notre pays situées au<br />

nord du Dalelf, nous y trouvons une nouvelle confirmation<br />

de la règle en question. Ainsi l'on constate toute l'année,<br />

sauf pendant la saison la plus chaude, une série de régions<br />

allongées de maxima de pluies sur la côte de la mer de Bothnie,<br />

depuis le nord du Helsingland jusqu'à la région située au<br />

sud d'Umea. Et si l'on compare ces régions maxima avec la<br />

carte des altitudes, on voit qu'elles correspondent à des massifs<br />

de montagnes assez importants s'élevant à pic au-dessus<br />

de la côte. Dans la partie sud de la mer de Bothnie ainsi<br />

que près de la partie supérieure du golfe de Bothnie, où la<br />

côte est moins escarpée, la quantité de pluie est plus petite<br />

et plus également répartie. Une lacune se présente pourtant<br />

dans la série des maxima précités, près du Ångermanelf, où<br />

d'ailleurs le terrain est plus bas.<br />

A l'intérieur de la Suède septentrionale il n'existe point de<br />

plaines de grande étendue. Ce fait, joint an petit nombre<br />

de stations, est cause que l'on n'y constate presque pas de<br />

minima locaux de pluies. On en trouve néanmoins quelques<br />

traces pendant certaines saisons près des lacs Siljan en<br />

Dalécarlie et Dellen dans le nord du Helsingland.<br />

Il semble cependant que, pendant certaines saisons, l'influence<br />

continentale générale et peut-être aussi des influences<br />

d'autre nature, moins bien connues, dominent entièrement,<br />

dans le centre de la Suède septentrionale, l'influence topographique.<br />

Nous n'avons qu'à rappeler le grand maximum de<br />

pluies en juillet, indiqué déjà précédemment pour la Laponie.<br />

Ce maximum ne correspond à aucune élévation particulière de<br />

terrain. Nous citerons aussi le minimum de pluies qui distingue<br />

le coin nord-ouest (élevé de plus de 600 m.) de Herjeådalen,<br />

et qui trahit des influences climatériques d'une nature<br />

autre que celles auxquelles nous sommes accoutumés dans<br />

notre pays. Nous nous trouvons probablement ici en face<br />

d'une particularité du climat des montagnes.<br />

L'augmentation des pluies en saison directe de l'altitude<br />

est donc à tout prendre bien constatée en Suède. Les régions<br />

où cette augmentation cesserait par suite d'une trop grande<br />

hauteur sont peu nombreuses et, en outre, peu étudiées encore<br />

sous ce rapport. Mais, pour plusieurs raisons, il nous est<br />

difficile d'en déterminer exactement la valeur numérique.<br />

En effet, dans les parties de notre pays où il existe des<br />

stations, les montagnes n'atteignent point une altitude considérable;<br />

de plus, les influences continentale et maritime générales<br />

et les particularités locales jouent un très grand rôle.<br />

Ainsi, comme le montrent les cartes, l'augmentation des<br />

pluies en raison de l'altitude près des côtes est très différente<br />

de l'augmentation à l'intérieur dn pays. Une hauteur isolée<br />

produit d'autres résultats qu'un massif étendu. Puis on doit<br />

encore tenir compte des côtés dits secs et humides d'une montagne,<br />

qui sont déterminés par la direction des vents dominants.<br />

Enfin, les hauteurs influent également sur la quantité<br />

de pluies dans les régions basses environnantes comme<br />

nous en donnerons plus loin des exemples.<br />

6


38<br />

Af dessa skal vilja vi icke här söka framställa några bestämda<br />

värden; men då frågan är af en viss betydelse för<br />

vår undersökning, skola vi i en följande afdelning på lämpligt<br />

ställe återkomma der<strong>till</strong>.<br />

8. Nederbörd och vindar vid Götalands ost- och<br />

vestkuster.<br />

Vindarne äro i ganska olika grad regnförande i olika<br />

trakter. Här är ieke platsen att ingå i någon fullständig<br />

undersökning af detta för öfrigt ganska vidlyftiga ämne.<br />

Jag vill i denna och nästa afdelning endast anföra några<br />

exempel från vårt land <strong>till</strong> belysning af de frågor, som här<br />

närmast intressera oss.<br />

Tab. 11 upplyser om nederbördens mängd vid olika vindriktningar<br />

på södra <strong>Sveriges</strong> vest- och ostkuster under Maj—<br />

Oktober 1886—1890. Vindens riktning är angifven i medeltal<br />

för dygn af 3 stationer, Strömstad, Göteborg och Halmstad<br />

vid vestkusten, samt Visby, Vestervik och Kalmar vid ostkusten.<br />

Dagar med vexlande vind äro sammanförda i en särskild<br />

grupp. Nederbördsmängden och nederbördsdagarnes antal<br />

äro medelvärden af ett stort antal stationer, nemligen på<br />

vestkusten af samtliga stationer i Elfsborgs, Göteborgs och Bohus<br />

samt Hallands län, på ostkusten af dem i Kalmar, Blekinge<br />

och Gotlands län. Siffrorna böra alltså vara i det närmaste<br />

befriade från <strong>till</strong>fälligheter, beroende af lokalen. De äro dessutom<br />

utjemnade enligt formeln 1 /3 (a + b + c), vid maxima<br />

och minima enligt formeln (a + 26 + c).<br />

De oftast förekommande vindarne äro vid vestkusten under<br />

Maj -Oktober SSW—WNW, maximum af freqvens har WSWvinden.<br />

Under Juli och Augusti är detta maximum synnerligen<br />

framträdande, hvaremot ostliga vindar då äro ytterst<br />

sällsynta.<br />

Vid ostkusten är freqvensen snarlik den vid vestkusten,<br />

med den skilnad endast, att maximum är förskjutet <strong>till</strong> SW,<br />

samt under Maj—Augusti knappt fullt så skarpt utpregladt.<br />

Dessutom äro de ostliga vindarna något talrikare än vid vestkusten,<br />

i synnerhet under Maj och Juni.<br />

Nederbördsdagarnes fördelning efter olika vindar svarar<br />

temligen mot vindarnes egen freqvens, så att på vestkusten<br />

de flesta regndagarne inträffa vid WSW-vind, på ostkusten<br />

vid SW.<br />

Det förefinnes alltså ingen betydligare olikhet mellan vestkusten<br />

och ostkusten i afseende på fördelningen af vindar<br />

eller nederböidsdagar vid olika vindar. Dessa två faktorer<br />

angifva så att saga <strong>Sveriges</strong> klimatiska läge i allmänhet.<br />

Vända vi oss åter <strong>till</strong> siffrorna vid de öfriga rubrikerna i<br />

tabellen, nemligen regnsannolikheten (procent af nederbördsdagar)<br />

och regnmängden vid olika vindar, skola vi finna<br />

större och ganska karakteristiska olikheter mellan vestkusten<br />

och ostkusten.<br />

Pour toutes ces raisons, nous ne chercherons pas à donner<br />

ici des valeurs absolues; mais comme la question est d'une<br />

certaine importance pour notre étude, nous y reviendrons dans<br />

un des chapitres suivants.<br />

8. Pluies et vents sur les côtes occidentale et orientale<br />

du Götaland.<br />

Les vents amènent la pluie à des degrés différents dans<br />

différentes régions. Ce n'est pas ici le lieu d'entamer une étude<br />

complète de ce sujet d'ailleurs très vaste. Je ne ferai que<br />

citer, dans le présent chapitre et dans le suivant, pour éclaircir<br />

les questions qui nous intéressent, quelques exemples tirés<br />

de notre pays.<br />

Le tableau 11 nous donne les quantités de pluies relevées<br />

sur les côtes Est et Ouest de la Suède méridionale pendant la<br />

période mai—octobre 1886—1890 et par des vents différents.<br />

La direction du vent est indiquée en moyennes quotidiennes<br />

dans trois stations par côte: Strömstad, Göteborg et Halmstad<br />

pour la côte Ouest; Visby, Vestervik et Kalmar pour la côte<br />

Est. Les journées qui ont présenté des variations de vents<br />

sont classées dans un groupe spécial. Les chiffres relatifs<br />

ajix quantités de pluies et au nombre des jours pluvieux ont<br />

été déduits des moyennes obtenues dans un grand nombre<br />

de stations, savoir, sur la côte Ouest: dans toutes les stations<br />

des län d'Elfsborg, Göteborg, Bohus et Halland, sur la côte<br />

Est: dans celles des län de Kalmar, Blekinge et Gotland. Les<br />

chiffres doivent donc être à peu près exempts de toute inexactitude<br />

due à des influences locales. En outre ils ont été<br />

égalisés suivant la formule (a + b + c) et, pour les maxima<br />

et minima suivant la formule (a + 26 + c).<br />

Sur la côte occidentale, les vents les plus fréquents sont<br />

en mai—octobre, SSO—ONO. Le vent d'OSO est le vent prédominant.<br />

En juillet et en août cette prédominance est très<br />

prononcée, tandis que les vents Est sont alors extrêmement<br />

rares.<br />

Sur la côte orientale, le régime de fréquence des vents<br />

Est pareil à celui de la côte ouest. La seule différence qu'on<br />

puisse constater, c'est que le vent prédominant incline vers le<br />

SO et que pendant les mois de mai—août sa prédominance<br />

n'est pas tout à fait aussi marquée. En outre, les vents d'Est<br />

sont ici un peu plus fréquents que sur la côte occidentale<br />

surtout pendant les mois de mai et de juin.<br />

La répartition des jours de pluie d'après les différents<br />

vents correspond assez exactement à la fréquence des vents<br />

eux-mêmes, de telle sorte que sur la côte occidentale la plupart<br />

des jours pluvieux coïncident avec le vent OSO, et sur la<br />

côte orientale avec le SO.<br />

Il n'existe donc pas de différence notable entre la côte<br />

occidentale et la côte orientale en ce qui concerne la répartition<br />

des vents ou des jours de pluie pendant les différents<br />

vents. Les deux facteurs indiquent, pour ainsi dire, le régime<br />

climatérique de la Suède en général. Si, d'autre part, nous<br />

considérons les chiffres figurant sous les autres rubriques dn<br />

tableau, telles que: probabilité de pluie (tant pour cent des<br />

jours de pluie) et quantité des pluies par différents vents, nous<br />

trouvons des différences plus grandes et assez caractéristiques<br />

entre les côtes Est et Ouest.


Tab. 11. Freqvens och mängd af nederbörd vid olika vindar på södra <strong>Sveriges</strong> vestkust och ostkust under Maj—Okt. af de fem åren 1886 — 1890. Utjomnade tal.<br />

non égalisés encore.)<br />

(Fréquence et quantité des pluies par différents vents sur les côtes est et ouest de la Suède méridionale pendant la période mai-—octobre<br />

des 5 années 1886—1890. Nombres égalisés)<br />

l ) Talen i denna kolumn äro summor och medeltal af de ursprungliga, ännu ej utjemnade talen. (Les chiffres de cette colonne sont les totaux et les moyennes des nombres primitifs,<br />

39


40<br />

Regnsannolikheten är i allmänhet stor vid sjövindar.<br />

Maximum ftjrekommer nemligen på vestkusten vid SW-vind,<br />

på ostkusten vid SSE, om hösten S—E vind; sistnämnda<br />

vindar ha dock, såsom vi sett, liten freqvens. De vindar åter,<br />

som minst ofta åtföljas af regn, äro på ostkusten alltid NW<br />

med en ganska låg procent, 28—39; på vestkusten är minimum<br />

af regnsannolikheten mindre utpregladt och ganska vexlande<br />

<strong>till</strong> läge; det inträffar nemligen dels vid NW, dels vid<br />

NNE och E, dels, om man får lita på de fåtaliga observationerna,<br />

om våren vid SSE och S.<br />

Den ojemförligt största regnmängden faller på vestkusten<br />

vid SW och närliggande vindar, medan regnet vid ostliga<br />

vindar synnerligast under Maj—Augusti är obetydligt.<br />

Vid ostkusten är den totala regnmäugden vid SW-vind<br />

visserligen öfvervägande den vid öfriga vindar, men dock jemförelsevis<br />

mindre än vid vestkusten. Deremot är mängden vid<br />

de ostliga vindarna betydligt större än vid vestkusten, under<br />

Maj—Juni är mängden <strong>till</strong> och med lika stor vid NE som vid<br />

SW-vind.<br />

Skarpast framträder emellertid olikheten mellan vestkusten<br />

och ostkusten, då man jemför de mängder, som falla<br />

under en regndag vid en och samma vind på dessa kuster.<br />

Sålunda är på vestkusten denna mängd störst vid sydlig vind,<br />

under Juli—Augusti i medeltal omkring 5 mm., på ostkusten<br />

är den deremot störst vid ostlig vind. En regndag vid vestlig<br />

vind gifver betydligt mera regn på vestkusten än på ostkusten,<br />

en regndag vid ostlig vind deremot mer på den senare än på<br />

den förra.<br />

Den torra sidan af vindrosen innefattar på ostkusten afgjordt<br />

W—N-vindarne, på vestkusten såväl W—N som N—E<br />

vindarne.<br />

Rätteligen borde i denna framställniug af nederbörden vid<br />

olika vindar skilnad hafva gjorts mellan cykloniska och anticykloniska<br />

vindar. De förra äro nemligen de egentliga regnförande.<br />

Men vi hafva uraktlåtit detta <strong>till</strong> följd af svårigheten<br />

att verkställa denna fördelning. För att i någon, ehuru,<br />

vi medgifva det, icke fullt <strong>till</strong>räcklig, mån fylla denna brist,<br />

meddelas i tab. 12 en <strong>statistik</strong> af starka och svaga vindar<br />

samt motsvarande antal nederbördsdagar. De förra med medelvindsstyrka<br />

2 och deröfver 1 ) torde då groft motsvara de cykloniska<br />

vindarne, de senare, med medelvindstyrkan mindre<br />

än 2, de anticykloniska.<br />

De starka vindarne medföra, som vi se af tab. 12, ojemförligt<br />

mycket oftare regn än de svaga. Mellan de bada kusterna<br />

eger den olikheten rum, att de starka vindarne betydligt<br />

oftare medföra regn på vestkusten än på ostkusten; de svaga<br />

vindarne förhålla sig deremot temligen lika på bada kusterna.<br />

Att ingå i närmare detaljer, torde knappt vara rådligt, <strong>till</strong><br />

La probabilité de pluie est généralement grande pendant<br />

les vents de mer. Le maximum se présente en effet, sur la<br />

côte Ouest, pendant le vent SO, et sur la côte Est pendant le<br />

vent SSE; en automne il se produit pendant les vents du S—E.<br />

Ces derniers vents sont toutefois, comme nous l'avons vu, peu<br />

fréquents. D'un autre côté, le vent le plus rarement accompagné<br />

de pluie est toujours, sur la côte orientale, le vent NO,<br />

pour lequel on ne trouve que 28 à 39% de jours pluvieux.<br />

Sur la côte occidentale, le minimum de probabilité des pluies<br />

est moins prononcé et varie souvent de position; il se présente<br />

en effet, tantôt par le vent NO, tantôt par ceux du<br />

NNE, et de FE, tantôt au printemps, si l'on peut se fier aux<br />

rares observations faites, par le SSE et le S.<br />

La quantité incontestablement la plus grande de pluies<br />

sur la côte ouest, tombe avec le vent SO ou autres vents<br />

rapprochés de celui-ci, tandis que la pluie par les vents d'Est<br />

est très minime surtout pendant les mois de mai—août.<br />

Sur la côte orientale, la quantité totale de pluie par<br />

vent SO, dépasse il est vrai les quantités constatées avec<br />

d'autres vents, mais reste cependant inférieure à celles qui<br />

sont relevées sur la côte ouest. D'autre part, la quantité relevée<br />

pendant les vents E, est plus grande que sur la côte<br />

occidentale. En mai—juin, cette quantité est même aussi<br />

grande par le vent NE que par le vent SO.<br />

La différence entre les côtes occidentale et orientale<br />

s'accuse avec le plus de netteté lorsqu'on compare entre elles<br />

les quantités d'eau recueillies sur les deux côtes pendant un<br />

jour de pluie et par le même vent. Ainsi, pour la côte ouest,<br />

cette quantité est la plus grande avec le vent sud. En juillet<br />

—août elle s'élève en moyenne à 5 mm. Sur la côte orientale,<br />

au contraire, elle est la plus grande avec le vent Est.<br />

Une journée de pluie avec vent ouest donne beaucoup plus<br />

d'eau sur la côte occidentale que sur la côte orientale. Par<br />

vent d'est, c'est le contraire qui a lieu.<br />

Le côté sec de la rose des vents comprend, de fait, sur<br />

la côte Est les vents O—N, sur la côte ouest aussi bien les<br />

vents d'O—N que ceux du N—E.<br />

Dans cet aperçu des pluies par les différents vents, nous<br />

aurions dû, pour être exacts, distinguer les vents cycloniques<br />

et les vents anticycloniques. Ce sont, en effet, ces premiers<br />

qui amènent la pluie. Mais nous avons négligé cette distinction<br />

par suite de la difficulté qu'il y aurait à l'observer. Pour<br />

réparer dans une certaine mesure, — tout à fait insuffisante,<br />

d'ailleurs, nous l'avouons, — cette omission, nous donnons<br />

dans le tableau 12 une statistique des vents forts et faibles<br />

ainsi que des journées de pluie correspondantes. Les premiers,<br />

dont la force moyenne est évaluée à 2 et au-dessus 1 ) correspondent<br />

en gros traits aux vents cycloniques, les seconds, dont<br />

la force moyenne est évaluée à moins de 2, aux vents anticycloniques.<br />

Comme nous le montre le tableau 12, les vents forts amènent<br />

bien plus fréquemment la pluie que les vents faibles.<br />

Entre les deux côtes on remarque cette différence: les vents<br />

forts amènent beaucoup plus souvent la pluie sur la côte occidentale<br />

que sur la côte orientale; les vents faibles produisent<br />

sensiblement les mêmes résultats sur les deux côtes. Il ne


Tab. 12. Freqvens af vindar och nederbördsdagar vid södra <strong>Sveriges</strong> vestkust och ostkust, Maj—Oktober 1886—1890.<br />

(Fréquence des vents et des journées de pluie sur les côtes est et ouest de la Suède méridionale mai—octobre 1886—1890.)<br />

a. Medelvindstyrka 2 och deröfver.<br />

(a. Force moyenne du vent 2 et au-dessus.)<br />

b. Medelvindsstyrka mindre än 2.<br />

(b. Force moyenne du vent inférieure à 2.)<br />

41


42<br />

följd af observationsmaterialets o<strong>till</strong>räcklighet i fråga om de<br />

mera sällsynta vindarne. De bekräfta dock i många fall det<br />

som framgick af den fornt diskuterade tab. 11.<br />

I korthet sagdt framgår af tabellerna 11 och 12, att en<br />

vind medför såväl större regnsannolikhet som större regnmängd,<br />

då den såsom sjövind blåser inåt Götalands uppstigande<br />

kuster, vare sig de vestra eller östra, än då den som landvind<br />

lemnar desamma. Som sydvestvinden är den förherskande,<br />

blir följden, att vestkusten i det hela får mera nederbörd än<br />

ostkusten. Om Götalands inre hade större höjd öfver hafvet,<br />

skulle sannolikt dess östra sida vara ännu torrare än den<br />

redan är.<br />

Innan vi lemna regnförhållandena på dessa kuster, vilja<br />

vi meddela resultaten af observationer på tvenne stationer af<br />

olika höjd och på olika afstånd från kusten.<br />

På den vestra sluttningen af Götaland, i Halland, ligga<br />

tvenne stationer, den ena, Stum, 15 km. från kusten i en kuperad,<br />

men skogfattig trakt, omkring 60 ni. öfver hafvet, den<br />

andra, Kinnared, omkring 40 km. från kusten, i en skogig<br />

och kuperad trakt, omkring 90 m. öfver hafvet. Som pä dessa<br />

stationer förutom nederbörden äfven vinden observerades, äro<br />

vi i <strong>till</strong>fälle att i tab. 13 meddela en jemförelse, omfattande<br />

flera år, mellan dessa stationer i afseende på nederbördens<br />

mängd vid olika vindar.<br />

Man rinner häraf, att det just är de vindar, som komma<br />

från hafvet, SW och W, och af det uppstigande landet tvingas<br />

att höja sig, hvilka lemna en större nederbörd på den högre<br />

och längre in i landet belägna stationen, än på den lägre och<br />

närmare hafvet belägna. Landvindarne, för hvilka dessa stationer<br />

ligga i lä, gifva deremot en temligen lika nederbördsmängd<br />

på båda stationerna och snarare något större nederbörd<br />

på den lägre och närmare hafvet belägna stationen, Stum, än<br />

på den andra, Kinnared.<br />

serait pas prudent d'entrer dans des détails plus précis, vu<br />

l'insuffisance des observations, surtout en ce qui concerne les<br />

vents moins fréquents. Tontefois, dans plusieurs cas, ces vents<br />

confirment les données du tableau 11, précédemment discutées.<br />

En résumé, il ressort des tableaux 11 et 12 qu'un vent,<br />

lorsqu'il souffle comme vent de mer, vers les côtes montantes<br />

du Götaland, aussi bien celles de l'est que de l'ouest, amène<br />

non-seulement une plus grande probabilité de pluie mais aussi<br />

une plus forte quantité d'eau que lorsqu'il revient de ces côtes<br />

sous forme de vent de terre. Comme c'est le vent SO qui<br />

domine, il en résulte qu'à tout prendre la côte occidentale reçoit<br />

plus de pluies que la côte orientale. Si le centre du<br />

Götaland était à une plus grande altitude, son versant oriental<br />

serait probablement encore plus sec que maintenant.<br />

Avant de terminer l'examen du régime des pluies sur ces<br />

côtes, nous donnerons les résultats des observations faites dans<br />

deux stations situées à une altitude différente et inégalement<br />

distantes de la côte.<br />

Sur le versant ouest du Götaland, dans le Halland, se<br />

trouvent deux stations placées: l'une, Stum, à 15 km. de la<br />

côte dans une région accidentée mais peu boisée, à 60 m. audessus<br />

du niveau de la mer, l'autre, Kinnared, à 40 km. environ<br />

de la côte, dans une région accidentée et boisée, à 90 m.<br />

au-dessus du niveau de la mer. Comme, en dehors des observations<br />

de pluies, on y a observé le vent, nous sommes en<br />

mesure de donner dans le tableau 13, une comparaison entre<br />

ces stations au poiut de vue de la quantité de pluies par<br />

vents différents pendant une période de plusieurs années.<br />

Tab. 13. Regnmängd vid olika vindar i Kinnared och Stum i Hallands län 1882—1888.<br />

(Quantité de pluie par différents vents à Kinnared et à Stum, län de Halland, 1882—1888.)<br />

Il ressort de ce tableau que ce sont justement les vents<br />

SO et O., venant de la mer et obligés de s'élever, en raison<br />

de la pente des terres, qui déversent sur la station placée plus<br />

haut et plus avant dans le pays, une quantité d'eau plus<br />

grande que sur la station située plus bas et plus près de la<br />

mer. Les vents de terre sous lesquels sont placées ces stations,<br />

donnent, au contraire, uue quantité de pluie égale pour<br />

les deux stations et même quelque peu plus grande pour la<br />

station la plus basse, Stum, que pour Kinnared.


Sistnämnda exempel bevisar ögonskenligen, att nederbördens<br />

<strong>till</strong>tagande med höjden på en uppstigande utsträckt<br />

landhöjning beror hufvudsakligen pä de vindar, som röra sig<br />

uppför landet, men icke af dem, som röra sig utför detsamma.<br />

9. Nederbördens mängd vid olika vindar i närheten af<br />

mindre, isolerade berg eller bergsträckningar.<br />

Pä gränsen mellan Halland och Skåne ligger den bekanta<br />

bergåsen Hallandsås, som sträcker sig i riktningen WNW—<br />

ESE <strong>till</strong> en längd af omkring 45 km. och en höjd af 100 —<br />

200 m. öfver hafvet. Norr om detta berg på några hundra<br />

meters afstånd är stationen Ostra Karup belägen, söder derom<br />

på större afstånd, omkring 10 kilometer, stationen Ågård; bada<br />

ligga blott ett tiotal meter öfver hafvet. Med <strong>till</strong>hjelp af vindobservationer<br />

vid Ostra Karup erhålles följande fördelning<br />

(tab. 14) af nederbörden på de olika vindriktningarne för dessa<br />

bada stationer.<br />

Vindarne mellan S och W medföra betydligt mera regn,<br />

SW-vinden anda <strong>till</strong> 46 proc. mera, på Östra Kamp än på<br />

Agård.<br />

Då nu den förra stationen ligger på norra sidan, kan<br />

detta icke förklaras på annat satt än att det genom Hallandsås<br />

förökade regnet genom vinden delvis föres öfver berget och<br />

nedfaller på dess läsida. Att de motsatta vindarne icke medföra<br />

en motsvarande betydligare förökning i nederbörden på<br />

Agård, synes bevisa, att den inverkan, som Hallandsås utöfvar<br />

på nederbördens mängd i dess omgifning, icke sträcker<br />

«g så långt som 10 km.<br />

43<br />

Ce dernier exemple prouve clairement que l'augmentation<br />

des pluies en raison de l'altitude sur un plateau allongé et en<br />

pente, dépend principalement des vents qui se dirigent vers<br />

l'intérieur du pays, et non de ceux qui se dirigent en sens<br />

inverse.<br />

9. Quantité des pluies par différents vents dans le voisinage<br />

des petites montagnes isolées ou de chaînes de<br />

montagnes basses, isolées.<br />

Sur la limite du Halland et de la Scanie se trouve la<br />

chaîne bien connue de collines nommée Hallands-äs qui s'étend<br />

dans la direction ONO—ESE sur une longueur d'environ<br />

45 km. et à une hauteur de 100 à 200 m. au-dessus du niveau<br />

de la mer. Au nord de cette chaîne de collines (as), à quelques<br />

centaines de mètres de distance, se trouve la station de<br />

Ostra Karup; au sud, à 10 km. environ, celle de Ågård.<br />

Toutes les deux ne dépassent que d'une dizaine de mètres le<br />

niveau de la mer. A l'aide d'observations du vent faites à<br />

Ostra Karup on obtient la répartition suivante (tableau 14) de<br />

la pluie d'après les différentes directions du vent pour les<br />

deux stations.<br />

Tab. 14. Regnmängd vid olika vindar vid Östra Karup och Ågård, Maj—Oktober 1882—1888.<br />

(Quantité de pluie par différents vents à Östra Karup et à Ågård, mai-octobre 1882—1888.)<br />

Les vents soufflant entre le S et PO amènent beaucoup<br />

plus de pluie à Ostra Karup qu'à Ågård, le vent SO jusqu'à<br />

46 % en plus.<br />

Comme cette première station est située du côté nord de<br />

Hallandsås, la seule explication de ce phénomène c'est que la<br />

pluie augmentée par le Hallandsås, est en partie transportée<br />

par le vent sur le côté opposé et retombe sur le versant sous<br />

le vent. Le fait que les vents contraires n'amènent pas d'augmentation<br />

correspondante de la pluie à Ågård semble prouver<br />

que l'influence du Hallandsås sur les pluies dans la contrée<br />

avoisinante, ne se fait plus sentir à 10 km. de distance.


44<br />

En ganska tydlig inverkan spåras äfven af en bergås,<br />

belägen i det inre landet, som dock är något lägre än den<br />

nyss nämnda, men af jemförelsevis stor längd och utsträckning.<br />

Denna, hvars namn är Käglan, löper norr om Hjelmaren<br />

längs Arbågaån. Den är skogbeklädd och har en höjd<br />

af 50—100 m. Norr om denna ås ligga stationerna Ringaby,<br />

35 m. öfver hafvet, på 1 km. afstånd, samt Angeby, 8 km.<br />

från den förra stationen, 23 m. öfver hafvet samt på 3—4 km.<br />

afstånd från åsen, hvilken här är temligen låg. Bada stationerna<br />

ligga således i lä för sydliga vindar, Ringaby dock<br />

bast eftersom den är närmast åsen.<br />

Af tab. 15 ser man, att Ringaby vid rent sydlig vind får<br />

betydligt, 34 proc, mer regn än Angeby, men någorlunda lika<br />

deremot vid rent nordlig. Detta öfverensstämmer äfven med<br />

stationernas läge i förhållande <strong>till</strong> åsen. Deremot är den<br />

större nederbörden vid Ringaby vid NE-vinden svar att förklara.<br />

Möjligen kan den bero på en osäkerhet i vindobservationerna,<br />

hvilka mast tagas från det 20—30 km. aflägsna<br />

Örebro, hvarest vinden sannolikt något dévieras <strong>till</strong> följd af<br />

lokala förhållanden.<br />

Ett ganska vackert exempel på läverkan af en mindre<br />

bergås erbjuder följande jemförelse mellan stationerna Drälinge<br />

och Sätuna i Upsala län. Den förra omgifves i öster<br />

och söder af en skogbeväxt grusås, minst 60 m. hög; närmaste<br />

afståndet är 90 m. Som åsens höjd är foga betydlig, har jag<br />

tvekat, huruvida den förökade regnmängd, som den medför,<br />

verkligen är en följd af kondensation, eller om man har att<br />

göra med någon af de lokala inflytelser, som vi skola tala<br />

om i följande afdelning.<br />

A l'intérieur du pays on peut constater aussi l'influence<br />

d'une petite chaîne de collines (as), plus basse que celle de<br />

Halland, mais comparativement très étendue. Cette chaîne, qui<br />

porte le nom de Käglan, s'étend, au nord du lac Hjelmar, le<br />

long de la rivière d'Arboga. Elle est boisée et atteint une<br />

hauteur de 50 à 100 m. Au nord de cette chaîne se trouvent<br />

les stations de Ringaby à 35 m. d'altitude, 1 km. de distance,<br />

et Angeby à 8 km. de la première, par 23 m. d'altitude et<br />

3 à 4 km. de distance de la colline qui est ici fort basse.<br />

Les deux stations se trouvent donc du côté sous le vent des<br />

vents du sud, surtout Ringaby qui est plus rapprochée de la<br />

chaîne de collines.<br />

Tab. 15. Regnmängd vid olika vindar vid Ringaby och Ängeby i Örebro län, 1884-1892.<br />

(Quantité de pluie par différents vents à Ringaby et à Ängeby, lån d'Örebro, 1884—1892.)<br />

Le tableau 15 montre que, par le vent du sud simple,<br />

Ringaby reçoit beaucoup plus d'eau que Angeby, 34 % environ,<br />

tandis que par le vent du nord simple, les quantités recueillies<br />

dans les deux stations sont presque égales. Ceci s'accorde<br />

également avec la situation des stations par rapport à la<br />

chaîne de collines (as). D'autre part, il est difficile d'expliquer<br />

la grande quantité de pluies à Ringaby par le vent NE.<br />

Peut-être faut-il l'attribuer à quelque manque de précision dans<br />

les observations du vent. Ces observations ont dû être faites,<br />

en effet, à 20 ou 30 km. de distance dans la ville d'Orebro où<br />

le vent a probablement dévié quelque peu par suite de circonstances<br />

locales.<br />

Un bel exemple de l'influence de l'abri qu'offre une petite<br />

chaîne de collines (as) nous est offert par une comparaison<br />

entre les stations de Drälinge et Sätuna, dans le län d'Upsala.<br />

La première de ces stations est entourée à l'est et au sud<br />

d'une colline de sable boisée (as), atteignant au moins 60 ni.<br />

de hauteur dans ses parties les plus basses. La distance entre<br />

la station et la colline est de 90 m. Comme la hauteur de<br />

cette colline est peu considérable, j'ai hésité sur la question<br />

de savoir si l'augmentation constatée dans la quantité de<br />

pluies est réellement due à la condensation, ou s'il faut l'attribuer<br />

à l'une des influences locales, dont nous nous occuperons<br />

au chapitre suivant.


Tab. 16. Regnmängd vid olika vindar vid Drälinge och Sätuna i Upsala län, April—Oktober 1881—1892.<br />

(Quantité de pluie par différents vents à Drälinge et à Sätuna, län d'Upsala, avril—octobre 1881—1892.)<br />

Med stor tydlighet och regelbundenhet framgår emellertid,<br />

att betydligt mera regn faller vid Drälinge vid S—E—<br />

N-vindar än vid Sätuna. Vid vindar mellan SW och NW, för<br />

hvilka bada stationerna äro fritt utsatta, är regnmängden deremot<br />

i det närmaste lika.<br />

För så vidt man kan döma af dessa exempel, består inverkningen<br />

af lägre bergsträckningar eller asar i allmänhet<br />

icke uti en förökning af nederbörden på vindsidan, såsom vid<br />

mycket höga berg eller uppstigande landhöjningar, utan tvärtom<br />

på läsidan, dit regnet föres af vinden.<br />

En nödvändig följd häraf blir, att en plats, som är omgifven<br />

af nära liggande berg eller kullar, måste under i öfrigt<br />

lika torhållanden få mera nederbörd än en sådan, som är belägen<br />

i en mera öppen terräng, ja <strong>till</strong> och med mer än de<br />

omgifvande bergen sjelfva. Detta bestyrkes äfven af observationerna.<br />

Sålunda föll vid Björkholms gård i Hallands län<br />

betydligt mera regn än på några helt nära liggande bergåsar.<br />

Ett annat exempel erbjuder Sköldbacka och Bjuråker i<br />

Gefleborgs län. Bada dessa stationer ligga vid samma nivå<br />

ungefär 47 m. öfver hafvet. Den förra, som omgifves af berg,<br />

får under Maj—Oktober icke mindre än 22 proc. mera regn<br />

än den senare. Jag vill dock anmärka, att den omständigheten,<br />

att Bjuråker ligger nära sjön Dellen, äfven medverkar<br />

<strong>till</strong> denna stora skilnad. Vi skola längre fram återkomma<br />

såväl <strong>till</strong> dessa stationer som de nyssnämnda i Hallands län.<br />

Ligger en station på längre afstånd, flera kilometer<br />

eller bättre tiotal kilometer från omgifvande bergiga trakter,<br />

får den deremot mindre nederbörd än dessa. Så är<br />

t- ex. fallet med Jönköping i förhållande <strong>till</strong> stationer i<br />

kringliggande högtrakter, såsom Hagen, Strömbäck och Hal-<br />

' e bo i Skaraborgs län, samt Viredaholm och Gödeberg i Jönköpings<br />

län. Alla dessa stationer, hvilka i medeltal äro<br />

120 m. högre belägna än Jönköping, erhålla nemligen under<br />

Bihang <strong>till</strong> Bomdnstyrehens berättelse far år 1895.<br />

45<br />

Il ressort toutefois avec beaucoup de netteté et de régularité,<br />

que la station de Drälinge reçoit par les vents S—E—N<br />

beaucoup plus de pluies que Sätuna. Par les vents soufflant<br />

entre le SO et le NO, vents auxquels les deux stations sont<br />

librement exposées, la quantité de pluies est au contraire sensiblement<br />

égale.<br />

D'après ce qu'on peut conclure de ces exemples, l'influence<br />

des chaînes de collines ne se fait généralement point sentir<br />

par une augmentation des pluies sur le côté du vent comme<br />

c'est le cas pour les montagnes très hautes ou les élévations<br />

en pente des terrains, mais au contraire par une augmentation<br />

des eaux du côté sous le vent où la pluie est transportée par<br />

le vent.<br />

La conséquence inévitable de ce fait, c'est qu'une localité<br />

entourée de près de montagnes ou de collines doit, toutes<br />

choses égales, recevoir plus de pluies qu'une localité située sur<br />

un terrain ouvert, et même plus de pluie que les montagnes<br />

environnantes elles-mêmes. Les observations viennent confirmer<br />

ce fait. Ainsi la propriété de Björkholm, dans le län<br />

de Halland, a reçu beaucoup plus de pluie que les collines situées<br />

dans son voisinage immédiat.<br />

Un autre exemple nous est fourni par les stations de Bjuråker<br />

et de Sköldbacka dans le nord du län de Gefleborg. Tontes<br />

les deux sont situées à la même altitude, 47 m. environ.<br />

Pendant les mois de mai—octobre, la première, qui est entourée<br />

de montagnes, ne reçoit pas moins de 22 % de pluie en plus<br />

que la seconde. J'ajouterai pourtant que Bjuråker étant située<br />

près du lac Dellen, cette circonstance doit être considérée<br />

comme cause secondaire du résultat constaté. Nous reparlerons<br />

plus loin non-seulement de ces deux stations, mais aussi des<br />

stations précitées du län de Halland.<br />

Au contraire, si une station est située à une distance plus<br />

considérable des régions montagneuses environnantes, à quelques<br />

km. ou mieux encore à quelques dizaines de km. p. ex.,<br />

elle reçoit moins de pluie que ces régions. Il en est ainsi<br />

pour la ville de Jönköping comparée aux stations des régions<br />

élevées environnantes, telles que Hagen, Strömbäck et Hallebo<br />

dans le län de Skaraborg, Viredaholm et Gödeberg dans le<br />

län de Jönköping. Toutes ces stations, situées à une altitude<br />

7


46<br />

Maj—Oktober i medeltal nära 10 proc. mera regn än Jönköping.<br />

Jag hoppas med dessa antydningar hafva uppvisat, huru<br />

landets höjdförhållanden i allmänhet inverka på nederbördsmängden<br />

i olika trakter, och att man måste taga stor hänsyn<br />

<strong>till</strong> det topografiska läget, då man vill jemföra orters nederbördsförhållanden<br />

från någon viss synpunkt, t. ex. skogarnes<br />

inflytande. I synnerhet gäller detta vårt land med sin stora<br />

omvexling af berg, kullar, dalar och sjöar.<br />

Vi vilja emellertid icke fördölja, att man, vid sökandet<br />

efter exempel på det topografiska inflytandet på nederbörden,<br />

stundom påträffar fall, der ens förväntningar icke bekräfta sig<br />

eller göra det i ganska ringa grad. Vi äro emellertid öfvertygade,<br />

att sådana fall icke upphäfva den regel vi här velat<br />

konstatera, men väl att de valda stationernas läge icke varit<br />

förmånligt för frågans undersökning. Se här tvenne sådana<br />

exempel.<br />

Resultatet af en beräkning för tvenne stationer å ömse<br />

sidor af Kinnekulle i Skaraborgs län, hvars högsta punkt är<br />

280 m. öfver hafvet, nemligen Hjelmsäter (100 m.) på den<br />

vestra, och Osterplana (170 m.) på den östra sidan, ses af<br />

följande siffror.<br />

Äfven här synes Jäsidan, åtminstone vid ostlig vind, få<br />

mera regn än vindsidan, men skilnaden är icke stor. Jag<br />

vill dock anmärka, att Osterplana ligger på sjelfva berget,<br />

nemligen på en af dess ostra afsatser, och måhända icke är<br />

fullt lämplig för denna jemförelse.<br />

Ännu mindre fördelaktigt utföll ett försök att utröna en<br />

inverkan på nederbörden af tvenne andra berg i Skaraborgs<br />

län, något lägre än Kinnekulle, nemligen Billingen och Mösse­<br />

berg. På vestra sidan af Billingen, alltså i lä för ostliga<br />

vindar, ligger<br />

af Mösseberg,<br />

stationen Backa, och på östra sidan vid foten<br />

i lä tor vestliga vindar, stationen Falköping.<br />

Tab. 17. Regnmängd på Kinnekulle.<br />

(Quantité de pluie à Kinnekulle.)<br />

supérieure de 120 m. en moyenne à celle de Jönköping, ont<br />

en effet, pendant les mois de mai—octobre en moyenne près<br />

de 10 % plus de pluie que Jönköping.<br />

Nous espérons avoir démontré par ces indications de quelle<br />

manière les conditions d'altitude du pays en général influent<br />

sur la quantité de pluies dans différentes régions, et que l'on<br />

doit tenir grand compte de la situation topographique lorsqu'on<br />

veut comparer le régime des pluies de deux localités sous<br />

quelque rapport spécial, tel que p. ex. l'influence des forêts.<br />

Cette règle s'applique spécialement à notre pays dont la surface<br />

présente tant d'accidents variés, des montagnes, des collines,<br />

des vallons et des lacs.<br />

Nous ne dissimulerons pas toutefois qu'en cherchant des<br />

exemples de l'influence topographique sur les pluies, on rencontre<br />

parfois des cas qui déjouent toutes les prévisions ou du<br />

moins ne les justifient que dans une très faible mesure. Nous<br />

sommes persuadés cependant que des cas de cette nature ne<br />

sauraient infirmer la règle que nous avons voulu constater ici,<br />

et que la situation des stations choisies n'était pas propice<br />

à l'étude de la question. Voici deux exemples de ce genre.<br />

Les chiffres suivants (tableau 17) nous donnent le résultat<br />

de calculs faits pour deux stations situées chacune sur un des<br />

versants opposés du mont Kinnekulle, län de Skaraborg, dont<br />

le point le plus élevé atteint une altitude de 280 m. Ces<br />

stations sont Hjelmsäter (100 m.) versant ouest et Osterplana<br />

(170 m.) versant Est.<br />

Ici aussi la côte sous le vent semble recevoir plus de<br />

pluie que la côte opposée, au moins par le veut Est, mais la<br />

différence n'est pas grande. Je ferai toutefois observer que<br />

Osterplana est située sur la montagne même ou plus exactement<br />

sur l'une des assises Est de cette montagne, et n'est<br />

peut-être pas tout à fait propre à cette comparaison.<br />

Une tentative faite pour déterminer l'influence exercée<br />

sur la pluie par deux autres montagnes du län de Skaraborg,<br />

les monts Billingen et Mösseberg, tous deux plus bas que<br />

Kinnekulle, a donné des résultats encore moins satisfaisants.<br />

Sur le versant ouest de Billingen, sons les vents d'Est par<br />

conséquent, se trouve la station de Backa, et du côté Est<br />

an pied de Mösseberg sons les vents d'ouest, celle de Falköping.


Tab. 18. Regnmängd vid ostlig och vestlig vind vid Backa, vestra sidan af Billingen, och Falköping, östra sidan af Mösseberg.<br />

(Quantité de pluie par vents d'Est et d'ouest à Backa, versant ouest du Billingen et à Falköping, versant Est du Mösseberg.)<br />

Siffrorna i tal). 18 saga ingenting bestämdt om ett inflytande<br />

af de nämnda bergen. Som vi emellertid längre fram<br />

skola se, att bada dessa stationer utmärka sig för större nederbörd<br />

under den varma årstiden än kringliggande, är jag<br />

böjd att antaga, att de nämnda bergen verkligen på ett eller<br />

annat satt äro orsaken bär<strong>till</strong>.<br />

I sammanhang med frågan om nederbörden i närheten<br />

af berg och på dessas sluttningar får jag slutligen anföra följande<br />

siffror öfver nederbörden under Maj—September från<br />

Åreskutan i Jemtland (högsta punkt 1472 m.). Bjelkes grufva<br />

ligger pä den norra sluttningen, 715 m. högt; stationen Husa<br />

vid bergets fot på norra sidan, 395 m. Vid Bjelkes grufva<br />

observerades nederbörden blott en gång i månaden, men värdena<br />

äro korrigerade för afdunstningen på grund af en längre<br />

tids samtidiga observationer vid en annan liknande observationsserie.<br />

47<br />

Les chiffres du tableau 18 ne donnent aucune indication<br />

précise sur l'influence des montagnes précitées. Comme toutefois,<br />

ainsi que nous le verrons dans la suite, ces deux stations<br />

se distinguent en été par des pluies plus abondantes que les<br />

stations voisines, j'incline à croire que les montagnes en question<br />

en sont réellement la cause de quelque façon.<br />

A cette occasion, je citerai finalement, comme touchant à<br />

la question des pluies dans le voisinage et sur les versants<br />

des montagnes, les chiffres suivants relatifs aux pluies pendant<br />

les mois de mai—septembre à Åreskutan, province de Jemtland<br />

(sommet le plus élevé 1472 m.). La mine de Bjelke est située<br />

sur le versant nord de la montagne à une altitude de 715 m.;<br />

et la station de Husa également sur le versant nord, mais au<br />

pied de la montagne à une altitude de 395 m. seulement. Les<br />

observations des pluies à la mine de Bjelke n'ont été faites<br />

qu'une fois par mois, mais pour tenir compte de l'évaporation<br />

on a rectifié les valeurs d'après des observations simultanées<br />

de longue durée, faites dans une autre station de ce genre.<br />

Tal. 19. Nederbördens mängd vid Bjelkes grufva på Åreskutan och Huså. Medeltal af åren 1885—1895.<br />

(Quantité de pluie dans la mine de Bjelke sur le mont Åreskutan, et à Huså. Moyenne des années 1885—1895.)<br />

Enligt tab. 19 är under Maj—Juli regnmängden mindre<br />

på den högre stationen än på den lägre. Märkligt nog synas<br />

procenttalen <strong>till</strong>taga mot hösten, så att i September Bjelke<br />

får mera regn än Husa. Som emellertid detta fall står alldeles<br />

isoleradt, vågar jag icke inlåta mig på någon tolkning<br />

af siffrorna. De bekräfta dock, hvad vi redan förut framhållit,<br />

att nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden är en ganska<br />

komplicerad företeelse.<br />

D'après le tableau 19, la quantité de pluie pendant la<br />

période mai—juillet est plus petite dans la station située plus<br />

haut que dans la station plus basse. Chose à noter, la proportion<br />

p. % semble augmenter en automne, de telle sorte qu'en<br />

septembre Bjelke reçoit plus d'eau que Husa. Comme toutefois<br />

ce cas est absolument unique, je n'ose risquer une explication<br />

des chiffres. Ils confirment toutefois ce que nous avons<br />

déjà dit précédemment, à savoir que l'augmentation des pluies<br />

en raison de la hauteur est un phénomène assez compliqué.


48<br />

10. Lokala inflytelser på den uppmätta nederbördsmängden<br />

och deras sammanhang med vindens<br />

riktning och styrka.<br />

De nederbördsmängder, som falla under en viss tid på<br />

flera platser inom ett inskränkt område, äro sällan fullt lika;<br />

detta gäller äfven om man jemför nederbördssummorna för en<br />

längre tid. Man har skal förmoda, att orsakerna <strong>till</strong> dessa<br />

lokala olikheter böra sökas i vindens inflytande i förening<br />

med nederbördsmätarens utställning i förhållande <strong>till</strong> omgifvande<br />

föremål, såsom smärre bergshöjder, backar, mindre vattendrag,<br />

träd, skogskanter, byggnader o. s. v., äfvensom i mätarens<br />

höjd öfver marken samt dess konstruktion.<br />

Det är emellertid ratt svårt att i praktiken genom direkta<br />

observationer fullständigt särskilja dessa förmodade olika slag<br />

af inverkningar från hvarandra och uppskatta dem hvar för<br />

sig; ty hvarje regnfall som uppmätes på en gifven plats, är<br />

förvisso mer eller mindre påverkadt af flera på en gång. Vid<br />

undersökningen häraf måste man derföre åtnöja sig med att<br />

söka uppdaga sådana fall, der ett visst enskildt inflytande gör<br />

sig gällande på ett någorlunda utpregladt satt. Vi meddela i<br />

denna och följande afdelning resultaten af observationer, utförda<br />

för detta ändamål, och börja med de lokala inflytelserna.<br />

Emellertid bör anmärkas, att gränsen mellan de lokala inflytandena<br />

och de förut skildrade topografiska är mindre skarp,<br />

stundom kanske godtycklig. Likaså kan å andra sidan stundom<br />

rada tvifvel om, huruvida de funna lokala olikheterna<br />

äro verkliga eller endast en följd af någon instrumentets egen<br />

ofullkomlighet.<br />

Vid observatoriet i Upsala hafva under flera år observationer<br />

utförts å tvenne mätare. Den ena var placerad norr<br />

om observatoriebyggnaden. 1-2 m. öfver marken, skyddad på<br />

södra sidan af nämnda byggnad samt på den östra och vestra<br />

af träd och buskar, men fri åt norr. Den andra var ganska<br />

fritt utstäld, 1-5 m. öfver marken, på en liten kulle med svag<br />

stigning, söder om observatoriet.<br />

10. Action des influences locales sur les quantités d'eau<br />

relevées et rapport de ces influences avec la direction et<br />

la force du vent.<br />

Les quantités d'eau déversées pendant un temps donné<br />

sur différentes parties d'une région déterminée, sont rarement<br />

tout à fait égales, même si l'on compare les totaux des quantités<br />

de pluie pour un temps prolongé. Il y a lieu de croire<br />

que ces différences locales doivent être attribuées à l'influence<br />

du vent jointe à celle de la position du pluviomètre par rapport<br />

aux objets environnants, tels que: hauteurs montagneuses,<br />

collines, cours d'eau peu importants, arbres, lisières de forêts,<br />

bâtiments, etc., ainsi qu'à l'élévation du pluviomètre au-dessus<br />

du sol et sa construction elle-même.<br />

Dans la pratique il est pourtant très difficile de distinguer<br />

complètement les unes des autres, à l'aide d'observations directes,<br />

les différentes espèces supposées d'influences et de les<br />

évaluer chacune à part. En effet, chaque pluie mesurée dans<br />

une localité donnée est certainement pins ou moins soumise à<br />

l'action de plusieurs de ces influences à la fois. A l'examen<br />

de ces différentes actions on doit donc se contenter de rechercher<br />

les cas où une certaine influence spéciale se fait sentir<br />

d'une manière plus directe. Nous donnons dans ce chapitre<br />

et le chapitre suivant les résultats d'observations faites dans<br />

ce but, et nous commençons par les influences locales. On doit<br />

toutefois se rappeler que la limite entre les influences locales et<br />

les influences topographiques précédemment étudiées est peu<br />

tranchée, parfois même presque arbitraire. Parfois aussi on ne<br />

sait si les dissemblances locales constatées sont réelles ou si<br />

elles doivent être attribuées à quelque défectuosité de l'instrument<br />

lui-même.<br />

A l'observatoire d'Upsala des observations ont été faites<br />

pendant plusieurs années à l'aide de deux pluviomètres. L'un<br />

était placé au nord des bâtiments de l'Observatoire, à l m .2 du<br />

sol. protégé par ces bâtiments au sud, par des arbres et des<br />

buissons à l'Est et à l'Ouest, mais entièrement dégagé au nord.<br />

L'autre occupait un emplacement beaucoup plus ouvert, à l m .5<br />

au-dessus du sol sur une petite colline en pente douce, au sud<br />

de l'Observatoire.<br />

Tab. 20. Regnmängd vid olika vindar på tvenne platser vid observatoriet i Upsala, Maj—Sept. 1881—1885.<br />

(Quantité de pluie par différents vents dans deux endroits près de l'Observatoire d'Upsala, mai—sept. 1881—1885.)


Tab. 20 utvisar, att vid de nordliga vindarne, för hvilka<br />

båda mätame kunna anses lika fritt utsatta, regnmängden är<br />

lika. Dereniot faller vid E—SW-vindarne i medeltal åtminstone<br />

6 proc. mera i den mätare, som står i lä för dessa vindar.<br />

Det sannolika felet i tabellens siffror är för N och S<br />

-vindarne endast omkring + 0-5 proc, för de öfriga något<br />

större.<br />

För observatoriet i Stockholm, beläget på en sandås 30—<br />

40 m. öfver stadens, icke hustakens, nivå anföras följande<br />

siffror. Mataren på norra sidan är mycket fritt utstäld, i synnerhet<br />

ät N, NE och E; den på den södra var dereinot placerad<br />

temligen nära observatoriebyggnaden, nemligen 10 m.<br />

SSE från densamma på något mindre afstånd än dennas höjd,<br />

samt nära ett par träd, men fullt fri åt söder. Observationerna<br />

omfatta endast några få år, hvarför talen icke göra<br />

anspråk på större noggrannhet.<br />

49<br />

Le tableau 20 montre que par les vents du nord auxquels<br />

les deux appareils 'sont également exposés, la quantité d'eau<br />

recueillie est la même. Par les vents E—SO il tombe au<br />

contraire en moyenne, au moins 6 % plus de pluie dans le<br />

pluviomètre au Nord qui est placé sous ces vents. L'erreur<br />

probable des chiffres du tableau est, pour les vents N et S d'environ<br />

+ 0-5 % seulement, pour les autres vents elle est un peu<br />

plus grande.<br />

Pour l'Observatoire de Stockholm situé sur une colline de<br />

sable élevée de 30 à 40 mètres au-dessus du niveau de la<br />

ville, mais non des toits des maisons, nous citons les chiffres<br />

suivants. Le pluviomètre sur le côté nord est exposé de manière<br />

à être complètement dégagé, au moins au N, NE, et E,<br />

celui sur le côté sud était placé au contraire dans le voisinage<br />

immédiat du bâtiment de l'Observatoire à 10 m. au SSE<br />

de ces bâtiments, à une distance quelque peu inférieure à la<br />

hauteur de l'édifice, et près de quelques arbres. Au sud, l'appareil<br />

était entièrement dégagé. Les observations n'embrassent<br />

qu'une période de quelques années, de sorte que les<br />

chiffres ne peuvent prétendre à une complète exactitude.<br />

Tab. 21. Nederbördsmängd vid olika vindar på tvenne platser vid observatoriet i Stockholm, April 1886—Sept 1889.<br />

(Quantité d'eau tombé par différents vents dans deux endroits près de l'Observatoire de Stockholm, avril 1886—Septembre 1889.)<br />

Hvad snön beträffar, erhåller vid nordliga, framför allt<br />

NE-vindar mätaren söder om observatoriet betydligt mer än<br />

den på norra sidan, men vid S och i synnerhet SE-vind deremot<br />

mindre. En motsvarande olikhet, ehuru icke så starkt<br />

utpreglad, eger äfven rum vid regn. Det torde emellertid<br />

böra anmärkas, att det är vid NE-vind, som regnmängden är<br />

afgjordt större på södra än på norra sidan. Vid rent N-vind<br />

kommer visserligen äfven mera snö på södra sidan, men deremot<br />

är regmnängden lika på bada sidorna, hvilket visar, att<br />

en byggnads läverkan är något olika vid regn mot vid snö,<br />

samt att äfven ett lägifvande föremål, t. ex. en husvägg, icke<br />

bidrager att öka regnmängden utan snarare minskar densamma,<br />

om nemligen mätaren står för nära föremålet.<br />

a. Regn. (Pluie.) b. Snö. (Neige.)<br />

Pour ce qui est de la neige, le pluviomètre placé au sud<br />

de l'Observatoire reçoit par les vents du nord et surtout les<br />

vents du NE, beaucoup plus d'eau que celui qui est situé au<br />

nord du bâtiment, mais par les vents du S et particulièrement<br />

ceux du SE, c'est le contraire qui arrive. Une différence<br />

analogue bien que moins prononcée se manifeste aussi par les<br />

temps de pluie. Nous ferons toutefois observer que c'est par<br />

le vent du NE, que la quantité de pluie est nettement plus<br />

grande sur le côté sud que sur le côté nord. Par le vent du<br />

N simple, il tombe, il est vrai, aussi plus de neige sur le côté<br />

sud, mais la quantité de pluie est sensiblement égale pour les<br />

deux côtés, ce qui montre que l'influence protectrice d'un bâtiment<br />

n'est pas tout à fait la même par un temps de pluie<br />

que par un temps de neige et que même un objet protecteur<br />

tel que la muraille d'une maison p, ex., ne contribue pas à<br />

augmenter la quantité de pluie, mais la diminue plutôt, particulièrement<br />

si l'appareil collecteur est placé trop près de l'objet<br />

en question.


50<br />

Man kan af dessa bada exempel draga den slutsatsen, att<br />

det faller mer nederbörd, i synnerhet snö, på läsidan af en<br />

byggnad på ett afstånd icke understigande byggnadens höjd,<br />

än på en för vinden fritt utsatt plats.<br />

På samma satt som byggnader verka äfven skogskanter.<br />

Detta framgår af följande exempel från Upsala län. Beskrifningen<br />

pä stationerna återfinnes i afd. 15 längre fram.<br />

De ces denx exemples on peut conclure qu'il tombe plus<br />

d'eau et spécialement plus de neige du côté sous le vent d'un<br />

bâtiment et à une distance qui n'est pas inférieure à la hauteur<br />

de ce bâtiment que dans un endroit librement exposé<br />

au vent.<br />

Les lisières des forêts exercent la même influence que les<br />

bâtiments. Nous le voyons par les exemples suivants tirés du<br />

län d'Upsala. La description des stations se retrouve plus<br />

loin an chapitre 15.<br />

Tab. 22. Regnmängd vid olika vindar på några stationer i Upsala län, April—Okt. 1881—1892.<br />

(Quantité de pluie par différents vents dans quelques stations du län d'Upsala, avril—octobre 1881—1892.)<br />

Vid Åkerlänna i Upsala län ligger en skogskant ganska |<br />

nära i norr och öster om stationen, medan sydsidan är fri;<br />

vid Dalboda befinner sig hög skog i vester, hvaremot det är<br />

ganska fritt åt söder; vid Drälinge ligger på östra sidan den<br />

i det föregående omtalade skogsåsen, medan vestsidan är fri;<br />

och vid Sätuna slutligen hafva de ostliga vindarne det friaste<br />

<strong>till</strong>trädet.<br />

Siffrorna i tab. 22 motsvara i alla afseenden denna stationernas<br />

belägenhet. Sålunda är t. ex. olikheten i regnmängd<br />

mellan Åkerlänna och Sätuna vid ostlig vind i ögonen fallande,<br />

likaså olikheten mellan Dalboda och Drälinge vid vestlig vind.<br />

Att Åkerlänna vid de flesta vindar har icke obetydligt<br />

större regnmängd än t. ex. det endast 13 km. aflägsna Dalboda,<br />

är en egendomlighet svar att förklara. Förmodligen är<br />

orsaken att söka i det mera skyddade och kuperade läget i<br />

allmänhet vid Åkerlänna. Vi återkomma <strong>till</strong> denna station<br />

längre fram.<br />

Då terrängen är oregelbunden, är det stundom mindre<br />

lätt att tolka observationsresultaten. Stationerna Ekolsund och<br />

Signalsberg i Upsala län erbjuda ett dylikt fall.<br />

Man skulle vänta sig, att Signalsberg, som har skogskant<br />

på alla sidor på olika afstånd, skulle, åtminstone vid de flesta<br />

vindar, få mera regn än Ekolsund, som är mycket friare belägen.<br />

Det förhåller sig emellertid tvärtom. Såsom synes af<br />

tab. 23, får Ekolsund vid N—E—S-vindar mera regn än<br />

A Åkerlänna, län d'Upsala, une lisière de forêt s'avance<br />

tout près au nord et à l'Est de la station, tandis que le côté<br />

sud est dégagé; à Dalboda il y a une haute forêt à l'ouest,<br />

mais le côté sud est libre; à Drälinge s'étend à l'Est la longue<br />

colline boisée précédemment citée, tandis que le côté ouest<br />

est dégagé; à Sätuna enfin, les vents d'Est surtout peuvent<br />

pénétrer sans rencontrer d'obstacle.<br />

Les chiffres du tableau 22 répondent bien à cette situation<br />

des stations. Ainsi p. ex. la différence entre les quantités<br />

de pluie à Åkerlänna et Sätuna par les vents d'Est est frappante,<br />

de même que la différence entre Dalboda et Drälinge<br />

par les vents d'ouest.<br />

Pourquoi Åkerlänna par la plupart des vents reçoit-elle<br />

nne quantité de pluies sensiblement plus grande que Dalboda,<br />

éloignée seulement de 13 km., c'est là une particularité difficile<br />

à expliquer. Probablement il faut en chercher la raison<br />

dans le terrain en général plus abrité et plus accidenté qui<br />

entoure Åkerlänna. Nous reviendrons plus loin sur cette dernière<br />

station.<br />

Le terrain étant irregulier, il est parfois assez difficile<br />

d'interpréter les résultats des observations. Les stations Ekolsund<br />

et Signalsberg, län d'Upsala, présentent un cas de ce<br />

genre.<br />

On s'attendrait à ce que Signalsberg, entourée de forêts de<br />

toutes parts, à des distances inégales, reçût au moins par la<br />

plupart des vents, plus d'eau que Ekolsund qui occupe une position<br />

bien plus dégagée. C'est pourtant l'opposé qui arrive.<br />

Comme on le voit par le tableau 23, Ekolsund par les vents


Tab. 23. Regnmängd vid olika vindar vid Ekolsund och Signalsberg i Upsala län 1881—1892.<br />

(Quantité de pluie par différents vents à Ekolsund et à Signalsberg, län d'Upsala, 1881—1892.)<br />

Signalsberg, i synnerhet vid E och SE-vind; endast vid W och<br />

NW kommer mindre regn på den förra stationen.<br />

Visserligen öfverensstämmer detta <strong>till</strong> en viss grad med<br />

beskrifhingen på stationerna, nemligen så <strong>till</strong> vida, att Ekolsund<br />

har något lä af upphöjd terräng och byggnader på sydöstra<br />

sidan och är fullt fri åt W, medan vid Signalsberg skogskanten<br />

är omkring 200 m. aflägsen åt E, men endast 60 m.<br />

i W. Vi äro emellertid böjda att antaga, att olikheten i neder<br />

bord hufvudsakligen beror derpâ, att Signalsberg ligger något<br />

högre än trakten omkring och således i sjelfva verket är mera<br />

utsatt för vinden, oaktadt en skogskant orugifver stationen på<br />

något afstånd.<br />

Vi anföra här ytterligare några exempel på den uppsamlade<br />

nederbördsmängdens beroende af den närmast omgifvande<br />

lokalen.<br />

I tab. 24 är man i <strong>till</strong>fälle att jemföra nederbörden på<br />

tre hvarandra nära belägna utställningsplatser för nederbördsmätaren,<br />

af hvilka två befinna sig i stad, nemligen 1) taket<br />

af ett temligen högt hus i en mindre stad, Vesterås 15 - 6 m.<br />

öfver marken, 2) en gård, omgifven af laga hus och träd i<br />

samma stad, samt 3) en vidsträckt slätt, Dingtuna, 9 km. från<br />

Vesterås. Procenttalen för månaderna äro utjemnade enligt<br />

formeln \ (a + b + c).<br />

Mätaren på taket i Vesterås gifver såväl sommar som<br />

vinter betydligt, resp. 13 och 17 proc., mindre nederbörd än<br />

Dingtuna; den på gården deremot under sommaren 3 och om<br />

vintern 30 proc. mera. Jemförelsen mellan de bada platserna,<br />

gård och tak i Vesterås, utvisar ett öfverskott for gården af<br />

icke mindre än 18 proc. under sommaren och anda <strong>till</strong> 57<br />

proc. under vintern.<br />

Orsaken <strong>till</strong> förminskningen i nederbörden på tak eller<br />

andra platser anses vara den, att vinden <strong>till</strong> följd af byggnaden<br />

föranledes att vika af uppåt, och att den medföljande<br />

nederbörden deraf hindras att falla i mätaren.<br />

Se här ett annat exempel på utställning i stad. En mätare<br />

var ut8täld på Vetenskaps-Akademiens gård i Stockholm,<br />

omgifven på alla sidor af höga husväggar, hvilkas höjd icke<br />

obetydligt öfversteg afståndet <strong>till</strong> mätaren; en annan på den<br />

51<br />

N—E—S, et particulièrement par ceux de E et SE reçoit plus<br />

de pluie que Signalsberg. Ce n'est que par les vents O et<br />

NO que cette dernière station reçoit plus de pluie.<br />

Il est vrai que cela concorde jusqu'à un certain point<br />

avec la description des stations, en ce sens que Ekolsund est<br />

un peu abritée par un terrain élevé et des bâtiments au SE,<br />

tout en étant entièrement dégagée à l'O, tandis qu'à Signalsberg<br />

la lisière des forêts est éloignée de 200 m. environ à<br />

l'E., mais de 60 m. seulement à l'O. Nous sommes toutefois<br />

disposé à croire que la différence des pluies dépend principalement<br />

de ce que Signalsberg est située un peu plus haut<br />

que la région avoisinante, et, par conséquent, est plus exposée<br />

à l'action du vent, bien qu'elle soit entourée de forêts.<br />

Nous citons encore ici quelques exemples de l'influence du<br />

voisinage immédiat sur les quantités d'eaux pluviales recueillies.<br />

Dans le tableau 24 on a l'occasion de comparer les quantités<br />

de pluie recueillies au moyen du pluviomètre dans trois<br />

endroits voisins les uns des autres. Deux de ces endroits se<br />

trouvent dans une ville. Ce sont 1° le toit d'une maison assez<br />

haute (15 m .6o au-dessus du sol) dans la petite ville de Vesterås,<br />

2° une cour entourée de maisons basses et d'arbres dans<br />

la même ville, 3° une plaine très étendue, Dingtuna, à 9 km.<br />

de Vesterås. Les proportions p. % mensuelles sont égalisées<br />

d'après la formule | (a + b + c).<br />

Le pluviomètre placé sur le toit à Vesterås donne, été<br />

comme hiver, des quantités d'eau beaucoup, 13 et 17 %, moins<br />

grandes que celui de Dingtuna. Celui qui est placé dans la<br />

cour donne au contraire en été 3 '/», et en hiver 30 % de<br />

plus. La comparaison entre les deux endroits: la cour et le<br />

toit à Vesterås, donne pour la cour un excédent qui ne s'élève<br />

pas à moins de 18 % en été et jusqu'à 57 % en hiver.<br />

La diminution des eaux sur les toits ou autres élévations<br />

de ce genre est attribuée à ce que le bâtiment fait dévier le<br />

vent vers le haut, ce qui empêche les eaux de tomber daus<br />

l'appareil collecteur.<br />

Voici eneore un autre exemple de l'exposition du pluviomètre<br />

en ville. On en avait exposé un dans la cour de l'Académie<br />

des Sciences à Stockholm. De tous côtés il était entouré<br />

de hautes murailles dont l'élévation dépassait de beau-


52<br />

förut omtalade fria platsen på Observatoriebacken. Den förra<br />

gaf i medeltal af 5 år nnder Maj—Oktober 2 och under Nov.<br />

—April 22 proc. mera nederbörd än den senare. Här skulle<br />

skilnaden antagligen blifvit något större för sommaren, om<br />

gården varit mindre trång, d. v. s. husväggen icke stått fullt<br />

så nära mätaren.<br />

Följande exempel må ytterligare anföras på det inflytande<br />

på nederbördens mängd, som ntöfvas af nära omgifvande träd<br />

och skogskanter.<br />

Vid stationen Skara, belägen på den stora slätten af samma<br />

namn, var nederbördsmätaren i äldre tider placerad på en temligen<br />

trång trädgårdsplan, omgifven af ganska lummiga träd<br />

äfvensom byggnader. Stationen flyttades sedan och erhöll en<br />

annan plats, fritt utsatt för alla vindar. Då man jemför värdena<br />

före och efter flyttningen under resp. 5 och 8 år med<br />

dem från samtliga öfriga stationer i Skaraborgs län, befinnes<br />

den gamla instängda platsen gifva följande värden i procent<br />

af den nya.<br />

Under Nov.—April, då nederbörden öfvervägande utgöres<br />

af snö, fick den skyddade platsen i medeltal omkring 14 proc.<br />

mer än den fria; under Maj—Oktober deremot endas Is proc.<br />

mera.<br />

Vid ogynsamma lokala förhållanden kunna hvarandra<br />

ganska närbelägna platser äfven under sommaren utmärka sig<br />

tor ganska olika regnmängd, såsom de vid eller helt nära Stock-<br />

Tab. 24. Nederbörd i Vesterås och Dingtuna. Medeltal.<br />

(Eau tombée à Vesterås et à Dingtuna. Moyennes.)<br />

coup la distance qui les séparait de l'appareil. Un autre<br />

pluviomètre fut placé sur la colline de l'Observatoire à l'endroit<br />

complètement ouvert dont nous avons déjà précédemment<br />

parlé. Le premier donna, 5 ans durant, pendant les mois de<br />

mai—octobre, 2 % d'eau en plus que le second, et pendant<br />

novembre—avril 22 %. Dans ce cas-ci la différence aurait<br />

probablement été un peu plus grande pour l'été si la cour<br />

avait été moins étroite, c'est-à-dire si les murailles n'avaient<br />

pas été si rapprochées de l'appareil.<br />

Nous citerons encore l'exemple suivant pour montrer l'influence<br />

exercée sur la quantité de pluies par les arbres et<br />

les lisières de forêts très rapprochées.<br />

A Skara, station située sur la grande plaine du même nom,<br />

le pluviomètre était autrefois placé sur une assez étroite pelouse<br />

de jardin entourée de grands arbres touffus et de bâtiments.<br />

La station a été déplacée et le pluviomètre a reçu<br />

une autre exposition, dans un endroit accessible à tous les<br />

vents. Lorsqu'on compare les valeurs avant et après le déplacement<br />

pendant 5 et 8 années respectives, avec les valeurs<br />

de toutes les autres stations du län de Skaraborg, l'ancien<br />

emplacement clos de toutes parts donne les valeurs suivantes,<br />

en proportion pour cent des quantités obtenues sur le nouveau:<br />

En nov.—avril, lorsque l'eau tombée se compose en majeure<br />

partie de neige, l'emplacement clos recevait environ 14 % plus<br />

d'eau en moyenne que l'emplacement ouvert; pendant maioctobre<br />

il n'en recevait que 1-5 % environ en plus.<br />

Dans des conditions locales défavorables, des endroits très<br />

rapprochés les uns des autres peuvent même en été, se distinguer<br />

par des quantités de pluie différentes. Telles sont à


olin på dess nordöstra sida belägna platserna Hjortbagen 1 ),<br />

Tegeludden, Experimentalfältet och Stockholms observatorium.<br />

De tre förstnämnda stationerna ligga 2-5—3 - 5 km. från observatoriet.<br />

Hjorthagen och Tegeludden ligga hvarandra närmast,<br />

nemligen på 1.8 km. afstånd, Tegeludden och observatoriet<br />

deremot längst från hvarandra. 3-5 km.<br />

Hjorthagen utgör en af dessa talrika kuperade skogsparker,<br />

som omgifva hufvudstaden. Den har en areal af omkring<br />

I qvadratkilometer och är beväxt med hög gammal skog,<br />

mestadels gran. Regnmätaren stod på en fri plats mellan<br />

träden af omkring 250 qvadratmeters yta, och 1-5 ni. öfver<br />

marken.<br />

Vid Experimentalfältet har mätaren norr om sig en större<br />

byggnad samt några stora träd, på ett afstånd något större<br />

än deras böjd. I söder ligger ett mindre gärde. Trakten är<br />

för öfrigt kuperad; åkrar och skogklädda smärre höjder omvexla.<br />

Mätaren vid Tegeluddeu är uppstäld vid östra kanten af<br />

den ganska vidsträckta exercisplatsen Ladugårdsgärdet och<br />

ganska nära stranden af det omkring 1 km. breda sundet mellan<br />

Lidingön och fastlandet. Den är obetydligt skyddad mot<br />

vindar.<br />

Mätaren vid observatoriet står mycket fritt på den förut<br />

omnämnda, staden dominerande, observatoriebacken och på<br />

norra sidan om observatoriebyggnaden. I<br />

Procenttalen för de särskilda månaderna i tab. 25 äro för<br />

bättre öfversigts skull utjemnade enligt formeln| (a + b + c).<br />

Det faller genast i ögonen, att största nederbördsmängden<br />

1 ) Vid Hjorthagen och Tegeludden hafva särskilda försöksfält med nederoördsmät.-ire<br />

varit anordnade, hvarom på sina ställen skall talas.<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstyrehens berättelse för tir 1895.<br />

53<br />

Stockholm même ou dans le voisinage immédiat de cette<br />

ville, les stations de Hjorthagen 1), Tegeludden, Experimentalfältet<br />

et l'Observatoire de Stockholm. Les trois premières<br />

stations sont situées à 2 km .5—3 km .5 de l'Observatoire. Hjorthagen<br />

et Tegeludden sont les plus rapprochées l'une de l'autre,<br />

distantes seulement de l km .8, Tegelndden et l'Observatoire les<br />

plus éloignées, distantes de 3 km .s.<br />

Hjorthagen est un des nombreux parcs accidentés qui entourent<br />

la capitale. Il a une superficie d'environ § de km.<br />

carré et est couvert de hauts et vieux arbres, de grands sapins<br />

pour la plupart. Le pluviomètre fut placé dans une clairière<br />

d'environ 250 m. carrés d'étendue, et à l m .s d'élévation audessus<br />

du sol.<br />

A Experimentalfältet, le pluviomètre est abrité au nord<br />

par un grand bâtiment et par quelques grands arbres situés<br />

à nne distance un peu supérieure à leur hauteur. Au sud il<br />

y a un petit champ. Les environs sont d'ailleurs accidentés;<br />

les champs alternent avec des monticules boisés.<br />

Le pluviomètre de Tegeludden est placé à l'extrémité Est<br />

du grand champ de manœuvres de Ladugårdsgärde et tout<br />

près du détroit, large d'un km. environ qui sépare Lidingö de<br />

la terre ferme. Il n'est que peu abrité contre les vents.<br />

Le pluviomètre de l'Observatoire occupe, au nord des bâtiments<br />

de cette institution, un emplacement très ouvert sur la<br />

colline qui domine la ville.<br />

Tab. 25. Nederbördsmängd på några platser i Stockholm och dess granskap, Nov. 1886—Juni 1890. Medeltal.<br />

(Quantité d'eau tombée dans différentes localités de Stockholm même ou dans le voisinage de cette ville, nov. 1886—juin 1890. Moyennes.)<br />

Les proportions pour cent des différents mois, compris dans<br />

le tableau 25, ont été égalisées d'après la formule \(a + b + c),<br />

afin qu'on puisse plus facilement s'en rendre compte. On re-<br />

1 ) A Hjorhagen et à Tegelndden des champs spéciaux pour les expériences<br />

ont été établis et pourvus de pluviomètres. Nous y reviendrons plus loin.<br />

8


54<br />

kommer på den mest skyddade stationen, nemligen den fria<br />

platsen i skogen i Hjorthagen, dernäst på den något friare<br />

vid Experimentalfäitet, minst deremot på de öppna och för<br />

vindar fritt utsatta stationerna Observatoriebacken och Tegeludden.<br />

Om vintern uppmättes i Hjorthagen under de särskilda<br />

månaderna 20 ända <strong>till</strong> 50 proc. mer än på Observatoriebacken<br />

och Tegeludden, och under den varmare årstiden i medeltal<br />

8—10 proc. mera, Skilnaden mellan Hjorthagen och Tegeludden<br />

är om vintern afgjordt mindre än den mellan Hjorthagen<br />

och Observatoriebacken, hvilket jag tror i väsentlig<br />

mån bero derpå, att mätaren vid Tegeludden var försedd med<br />

en holk 50 cm. hög, för att hindra snöns urblåsning, och<br />

hvarigenom uppsamlingskärlets djup ökats från 45 <strong>till</strong> 95 cm.<br />

Det är svårt att i dessa och dylika fall, hvarå talrika<br />

exempel längre fram ytterligare komma att gifvas, tänka sig<br />

någon annan orsak <strong>till</strong> de olika regnmängderna än vinden,<br />

icke endast dess riktning utan äfven den olika hastighet, hvarmed<br />

den framgår öfver olika lokaler. Observationerna tala<br />

äfven i det hela derför, om det ock ibland är mindre lätt att<br />

fullt tolka deras språk. Se här några exempel, hvilka torde<br />

kunna tjena som bevis för nyss nämnda påstående.<br />

marque tout de suite que la plus grande quantité de pluies<br />

a été recueillie dans la station la plus abritée, soit la clairière<br />

de la forêt de Hjorthagen, puis dans la station un peu plus<br />

dégagée d'Experimentalfältet, tandis que les stations de l'Observatoire<br />

et de Tegeludden, exposées librement à tous les<br />

vents se distinguent par leur peu de pluies.<br />

En hiver on a relevé à Hjorthagen pendant les différents<br />

mois, 20 et même 50 % d'eau en plus qu'à l'Observatoire et<br />

à Tegeludden, et pendant l'été en moyenne 8—10 % en plus.<br />

La différence entre Hjorthagen et Tegeludden est en hiver<br />

bien plus petite que celle existant entre Hjorthagen et l'Observatoire.<br />

J'attribue ce fait en grande partie à ce que le<br />

pluviomètre de Tegeludden était pourvu d'un rebord de 50 cm.<br />

de hauteur destiné â empêcher la neige d'être enlevée par le<br />

vent et dont l'adaptation a en pour effet de porter la profondeur<br />

de l'appareil de 45 à 95 cm.<br />

Il est difficile, dans ces cas comme dans d'autres dont<br />

nous citerons plus loin des exemples nombreux, d'attribuer les<br />

différences dans la quantité de pluies à une cause autre que<br />

le vent. Non-seulement, en effet, la direction du vent, mais<br />

encore la vitesse avec laquelle il passe sur différentes localités,<br />

influent sur les quantités d'eaux recueillies. Les observations<br />

viennent aussi confirmer cette supposition, bien qu'il ne soit<br />

pas toujours facile d'interpréter les données qu'elles fournissent.<br />

Voici quelques exemples qui peuvent servir de preuve<br />

à l'assertion avancée.<br />

Tab. 26. Regn vid Experimentalfältet och Tegeludden vid blåst samt svag vind eller lugnt väder, 1.8 m. öfver marken.<br />

(Pluies à Experimentalfältet et à Tegeludden par vent faible ou par temps calme, à 1 m .8 du sol.)<br />

Vid Experimentalfäitet är enligt tab. 26 regnmängden vid<br />

svag vind 2, men vid blåst 8 proc. större än vid Tegeludden.<br />

A Experimentalfäitet, d'après le tableau 26, la quantité<br />

de pluies par un vent faible est de 2 % supérieure à celle qu'on<br />

relève à Tegeludden, mais par un vent fort elle la dépasse<br />

de 8 %.<br />

Tab. 27. Regnmängd i mm. vid Alderstugan och Lillhärad vid blåst samt svag vind eller lugnt väder.<br />

(Quantité de pluie en mm. à Alderstugan et à Lillhärad par vent fort, vent faible ou temps calme.)


Vid Alderstugan, der mätaren står på en fri plats i en<br />

skogstrakt, är enligt tab. 27 regnmängden vid svag vind 4,<br />

men i blåst icke mindre än 19 proc. större än på slätten vid<br />

Lillhärad.<br />

Vi vilja emellertid icke dölja, att man i vissa fall kan<br />

blifva besviken i sina förväntningar om observationernas resultat,<br />

och att man då har svart att förstå orsaken der<strong>till</strong>.<br />

Se här ett sådant fall.<br />

55<br />

A Alderstugan, où le pluviomètre est placé dans un endroit<br />

libre au milieu d'un bois, la quantité de pluies par un<br />

vent faible est de 4 % supérieure d'après le tableau 27, à la<br />

quantité recueillie dans la plaine de Lillhärad; par un vent<br />

fort elle est de 19 % supérieure à cette dernière.<br />

Nous ne cacherons pas, toutefois, que dans certains cas,<br />

on peut être déçu dans ses prévisions touchant le résultat des<br />

observations, et qu'on a de la peine à en comprendre la cause.<br />

Voici un cas de cette nature:<br />

Tab. 28. Regnmängd vid blåst samt svag vind eller lugnt väder vid Österplana, Helde, Spårhult och Hornsberg i Skaraborgs län.<br />

(Quantité de pluie par vent fort, vent faible ou temps calme à Österplana, Helde, Spårhult et Hornsberg, län du Skaraborg.)<br />

Vid Österplana och Helde äro mätarne mycket fritt utsatta<br />

för vinden från omgifvande slätter; vid Spårhult och<br />

Hornsberg äro de deremot något skyddade af omgifvande skogskanter.<br />

Här (tab. 28) tala dock siffrorna ett mindre tydligt<br />

språk. Någon i ögonen fallande olikhet i blåst och vid svag<br />

vind framträder nemligen icke, om icke på Hornsberg, der<br />

mätaren är mera skyddad än vid Spårhult. Måhända är orsaken<br />

åtminstone <strong>till</strong> någon del att söka i det upphöjda läget<br />

hos de skyddade stationerna Spårhult och Hornsberg. Det<br />

sannolika felet hos procentvärdena i tab. 28 uppgår <strong>till</strong> + 2<br />

à + 3 procent.<br />

Följande exempel, tab. 29, erbjuder det öfverraskande<br />

fallet, att den skyddade stationen Hjorthagen får ett mindre<br />

öfverskott af regn gent emot slättstationen Tegeludden vid en<br />

stark vind (4-o proc.) än vid en svag (7-3 proc).<br />

A Österplana et à Helde, les pluviomètres sont exposés<br />

très librement au vent des plaines environnantes; à Spårhult<br />

et à Hornsberg ils sont au contraire abrités par la lisière des<br />

forêts voisines. Toutefois (tableau 28) les chiffres y parlent<br />

déjà un langage moins clair. Aucune différence notable entre<br />

les pluies par les vents faibles ou forts ne s'y présente en<br />

effet, sinon à Hornsberg, où le pluviomètre est plus abrité qu'à<br />

Spårhult. Peut-être doit-on en chercher la cause, du moins<br />

en partie, dans la position élevée des stations abritées de Spårhult<br />

et de Hornsberg. L'erreur probable des proportions pour<br />

cent du tableau 28 s'élève à ± 2 ou + 3 •/..<br />

L'exemple suivant (tableau 29) nous montre ce cas surprenant<br />

que la station abritée de Hjorthagen obtient, par rapport<br />

à la station de plaine de Tegeludden, un excédent de<br />

pluie plus petit par un vent fort (4 %) que par un vent faible<br />

(7-3 %).<br />

Tab. 29. Nederbörd i mm. vid Hjorthagen (skog, fri plats) och Tegeludden (slätt) vid blåst samt svag vind eller lugnt väder,<br />

l'8 m. öfver marken.<br />

(Quantité d'eau tombée en mm., à Hjorthagen [forêt, clairière] et à Tegeludden [plaine] par vent fort, vent faible ou temps calme;<br />

à 1 m. 8 du sol.)<br />

a. Regn. (Pluie.) b. Snö. (Neige.)


56<br />

Som det sannolika felet är obetydligt, råder icke något<br />

tvifvel om sakens riktighet. Orsaken torde vara den, att mätaren<br />

på skogsstationen står väl nära träden. Vid snöfall är<br />

öfverskottet på Hjorthagen betydligt, men då visar sig platsen<br />

icke för trång. Skilnaden i snömängd mellan Hjorthagen och<br />

Tegeludden uppgår nemligen i blåst <strong>till</strong> omkring + 41 proc.,<br />

men vid svag vind endast <strong>till</strong> + 28.<br />

Vid Lund i Örebro län är mätaren likasom vid Hjorthagen<br />

omgifven af en krans höga träd, dock något vidare<br />

och glesare.<br />

Comme l'erreur probable est petite, il n'y a pas de doute<br />

sur la réalité du fait. Il faut l'attribuer probablement à ce<br />

que dans la station entourée de forêts le pluviomètre est bien<br />

rapproché des arbres. En temps de neige, l'excédent est considérable<br />

à Hjorthagen; l'espace ne paraît pas alors trop resserré.<br />

La différence entre Hjorthagen et Tegeludden s'élève<br />

en effet à + 41 % par vent fort, mais seulement à + 28 % par<br />

vent faible.<br />

A Lund, län d'Orebro, le pluviomètre est entouré, de même<br />

qu'à Hjorthagen, d'une bordure de grands arbres, plus éloignés<br />

et plus clairsemés toutefois.<br />

Tab. 30. Regnmängd vid blåst samt svag vind eller lugnt väder vid Ängeby, Lund och Örebro i Örebro län.<br />

(Quantité de pluie par vent fort, vent faible ou temps calme à Ängeby, Lund et Örebro, län d'Örebro.)<br />

Då man jemför värdena för denna station med dem för<br />

den mycket öppet belägna Angeby (tab. 30), finner man äfven<br />

icke allenast en i det hela större nederbörd på den torra stationen<br />

än på den senare, utan äfven, att öfverskottet är något<br />

större vid blåst än vid svagare vindar. Af samma tabell<br />

framgår äfven, att de omgifvande låga husen i staden Örebro,<br />

hvilken för öfrigt ligger på en vidsträckt slätt, bidraga <strong>till</strong> att<br />

något höja den i blåst insamlade regnmängden, <strong>till</strong> likhet med<br />

den vid Ängeby. Men man kan icke undgå att finna olikheten<br />

mellan dessa tre stationer i det hela temligen obetydlig,<br />

åtminstone mellan de bada sistnämnda. Af den af observatören<br />

lemnade beskrifningen af stationen, ser man äfven, att<br />

vid Ängeby hus och smärre träd finnas nära mätaren, hvilka<br />

antagligen bereda den i det närmaste lika godt skydd, som<br />

husen i staden Örebro.<br />

Till sist må anföras ett exempel, som visar, huru olika<br />

medelnederbördsmängden i ogynsamma fall kan vara äfven<br />

på ganska jemn terräng.<br />

Lorsqu'on compare les valeurs pour cette station avec celles<br />

de la station d'Angeby, située sur un emplacement très ouvert<br />

(tableau 30), on trouve également que la quantité de pluie est<br />

non seulement plus grande en son ensemble dans la première<br />

station que dans la seconde, mais aussi que par un vent fort<br />

l'excédent est plus élevé que par les vents faibles. Il ressort<br />

du même tableau que les maisons voisines, peu élevées, de la<br />

ville d'Orebro, laquelle d'ailleurs est située dans une vaste<br />

plaine, contribuent à augmenter la quantité de pluie recueillie<br />

pendant un vent fort, de manière à la rendre égale à la quantité<br />

obtenue à Angeby. On doit cependant reconnaître que la<br />

différence entre ces trois stations est à tout prendre assez peu<br />

marquée, au moins pour les deux dernières. La description<br />

donnée de la station montre aussi qu'à Angeby, le pluviomètre<br />

est placé dans le voisinage de maisons et d'arbres peu élevés.<br />

Sans doute cet entourage prête à l'appareil d'Angeby tout<br />

autant d'abri que les maisons d'Orebro à l'instrument placé<br />

dans cette dernière ville.<br />

Nous citerons enfin un exemple prouvant combien la<br />

quantité moyenne de pluies peut, dans des circonstances défavorables,<br />

varier même sur un terrain assez égal.<br />

Tab. 31. Regnmängd och blåst samt svag vind eller lugnt väder vid Domö och Saleby i Skaraborgs län.<br />

(Quantité de pluie par vent fort, vent faible ou temps calme à Domö et à Saleby, län du Skaraborg.)


Saleby ligger på den vidsträckta Skara-slätten, fritt utsatt<br />

för vindarne. Domö är deremot nästan på alla sidor skyddad<br />

af skog och planteringar. Afståndet emellan dessa stationer<br />

är 7 km. Såsom ses af tab. 31 är regnmängden vid Domö<br />

högst betydligt, omkring 15 proc., större än vid Saleby. Instrumenten<br />

äro kontrollerade och intet tvifvel råder om observatörernas<br />

noggranhet. Anmärkningsvärdt är, att öfverskottet<br />

vid starka vindar icke synnerligen öfverstiger det vid svaga.<br />

Då man efterser, huru nederbörden förhåller sig vid olika<br />

vindriktningar (tab. 32), befinnes Domö visa ganska betydligt<br />

öfverskott vid alla, såsom var att vänta, utom vid nord- och<br />

nordostvindarne. Som observationerna för N-vindar äro ganska<br />

få, torde procentsiffran i tabellen vara temligen osäker för<br />

denna vind. Men hvad NE beträffar, tycker man sig få en<br />

förklaring af beskrifningen öfver stationen Saleby, der det<br />

heter, att »såväl en 7 m. hög byggnad som större träd befinna<br />

sig på 20—30 m. afstånd i detta väderstreck».<br />

Af de i det föregående lemnade talrika, i någras ögon<br />

kanske alltför talrika, exemplen på de lokala inflytelserna på<br />

nederbörden, framgår, att det knappt gifves någon plats, der<br />

en mätare kan utställas, der icke något störande inflytande<br />

förefinnes. Man skulle på denna grund vilja hålla före, att<br />

endast mätare, som äro utstälda på vidsträckta slätter, skulle<br />

gifva fullt riktiga värden. Men, såsom vi skola se af nästa<br />

afdelning, råkar man då ut för andra olägenheter, minst lika<br />

betänkliga, som de vi här påpekat. Och i praktiken är ett<br />

idealiskt utställningssätt lika svart, ja omöjligt att erhålla,<br />

y are sig man håller på principen absolut skydd mot vinden,<br />

eller den motsatta, absolut frånvaro af sådant skydd.<br />

Beträffande orsaken <strong>till</strong> den olika mängden nederbörd på<br />

skyddade och mera fria lokaler, synes man hafva att välja<br />

mellan tvenne. Å ena sidan torde vinden, då den stryker<br />

ölver jordytans ojemnheter, af dessa i någon mån hejdas och<br />

Saleby est située dans la vaste plaine de Skara et accessible<br />

à tous les vents; mais Domö est abritée presque de<br />

toutes parts par des forêts et des plantations; 7 km. séparent<br />

ces stations. Comme le montre le tableau 31, la quantité de<br />

pluie à Domö dépasse de beaucoup, de 15 % environ, la quantité<br />

recueillie à Saleby. Les instruments ont été vérifiés, et<br />

les observateurs sont certainement dignes de toute confiance.<br />

Il est curieux que l'excédent par vents forts ne dépasse pas<br />

de beaucoup celui par vents faibles.<br />

Tab. 32. Regnmängd vid olika vindar vid Domö och Saleby i Skaraborgs län, 1881—1886.<br />

(Quantité de pluie par différents vents à Domö et à Saleby, län du Skaraborg, 1881—1886.)<br />

Si l'on examine les pluies dans leur relation avec les<br />

différents vents (tableau 32), on constate que Domö montre un<br />

excédent assez élevé par tous les vents en général, sauf avec<br />

ceux du nord et du nord-est. Les observations par les vents<br />

N ayant été peu nombreuses, la proportion p. % indiquée dans<br />

le tableau pour ce vent ne doit pas être très exacte. Quant<br />

aux vents NE, la description de la station de Saleby nous<br />

fournit une explication de la particularité qui le concerne. Il<br />

est dit, en effet, dans cette description que: «un bâtiment haut<br />

de 7 m. et des arbres élevés se trouvent à 20—30 m. de<br />

distance du pluviomètre dans la direction NE.»<br />

Les nombreux exemples cités par nous de l'action exercée<br />

sur les pluies par les localités environnantes, exemples qui<br />

paraîtront trop nombreux peut-être aux yeux de certains de<br />

nos lecteurs, nous prouvent qu'il n'existe guère d'emplacement<br />

où un pluviomètre puisse être installé sans se trouver exposé<br />

à quelque influence perturbatrice. On serait tenté par suite<br />

de conclure que seuls les pluviomètres exposés dans des plaines<br />

étendues peuvent donner des indications entièrement exactes.<br />

Mais, comme nous le verrons au chapitre suivant, on est alors<br />

exposé à d'antres inconvénients, an moins aussi sérieux que<br />

ceux que nous venons d'indiquer. Et quelque soit le système<br />

qu'on soutienne: abri absolu contre le vent ou absence de<br />

tout abri, il est aussi difficile, voire impossible, d'obtenir une<br />

exposition idéale dans le premier cas que dans le second.<br />

Quant aux causes auxquelles il faut attribuer la différence<br />

existant entre les quantités d'eaux recueillies dans les localités<br />

abritées et celles qui le sont dans les localités accessibles aux<br />

vents, elles semblent être au nombre de deux. D'une part, on<br />

57


58<br />

afböjas, och den medföljande nederbörden ymnigare nedfalla<br />

på de relativt lugnare platserna. Å andra sidan är det bekant<br />

och skall i de två följande afdelningarne närmare belysas, att<br />

mätaren i blåst verkligen insamlar för litet nederbörd. Vi<br />

skola se, att bada orsakerna samverka. Att qvantitativt åtskilja<br />

dem är emellertid icke lätt. Detta gör, att man på<br />

detta område måste framgå med stor försigtighet. Vi blifva<br />

på lämpliga ställen i det följande i <strong>till</strong>fälle att ytterligare<br />

något sysselsätta oss med dessa frågor.<br />

11. Nederbördsobservationer på olika höjd öfver marken<br />

vid blåst och svagare vindar.<br />

Det är sedan lång tid <strong>till</strong>baka bekant, att en nederbördsmätare,<br />

utsatt på en större höjd öfver marken, uppsamlar<br />

mindre nederbörd än en sådan på mindre höjd eller helt nära<br />

marken. Särskildt gäller detta mätare, uppsatta på hustak,<br />

torn o. d. Vi hafva redan i föregående afdelning anfört ett<br />

exempel derpå från Vesterås och angifvit den allmänt antagna<br />

sannolika orsaken der<strong>till</strong>. Men äfven mätare uppsatta på isolerade<br />

stolpar visa i viss mån samma resultat.<br />

I trakten strax NE om Stockholm på Ladugårdsgärdet<br />

hafva alltsedan Növ. 1886 tvenne försöksfält för nederbördsmätare<br />

varit i verksamhet, det ena på slätt, Ladugårdsgärdet,<br />

vid Tegeludden, det andra i skog i Hjorthagen. Ändamålet<br />

var att lära känna nederbördsförhållandena på olika platser<br />

och höjder i skog och på slätt, äfvensom att närmare profva<br />

instrumentet sjelft. Bland annat har under flera år nederbördsmängden<br />

på dessa platser regelbundet observerats, dels<br />

1-8 in. öfver marken, dels på 18s m. höjd på en för ändamålet<br />

konstruerad väl stagad mast 1 ). Nederbördsmätaren på<br />

den sistnämnda var den vanliga i Sverige brukliga. Den hissades<br />

upp och ned medelst vef och kugghjul längs en vid<br />

masten fästad jernskena, och intog i sitt högsta läge en fullt<br />

fast ställning, som icke rubbades af starka vindar.<br />

För att mildra vindens inflytande vid nederbördens insamling<br />

i den höga mätaren vid Tegeludden var på mastens topp<br />

anbringad en skärm, liknande den i nästa afdelning beskrifna<br />

koniska skyddsskärmen, och för att ytterligare hindra snöns<br />

nrblåsning var mätaren om vintern <strong>till</strong>ökad med en holk, hvarigenom<br />

dess djup blef nära 1 m. Den med denna jemförda<br />

mätaren på Is ni. höjd var deremot icke försedd med skyddsskärm<br />

eller holk. Samma var äfven fallet med mätaren i<br />

Hjorthagen såväl den nära marken som den på masten.<br />

I tab. 33 meddelas månadsmedeltalen för de bada nämnda<br />

platserna.<br />

') Tillverkad med sina <strong>till</strong>behör vid Bergsunds mekanisk» verkstad.<br />

admet que les inégalités de la surface terrestre sur lesquelles<br />

passe le vent l'arrêtent et le font dévier dans une certaine<br />

mesure; la pluie transportée par ce vent retomberait alors en<br />

plus grandes quantités sur les emplacements relativement plus<br />

calmes. D'autre part, il est avéré et nous l'expliquerons plus<br />

en détail dans les deux prochains chapitres, que, par un vent<br />

fort, le pluviomètre retient réellement moins de pluie. Nous<br />

verrons que ces deux causes concourent l'une et l'autre au résultat<br />

final. Il n'est guère facile toutefois d'exprimer par des<br />

chiffres l'action qu'exerce chacune d'elles. On est donc forcé<br />

de procéder avec grande circonspection dans cet examen. Nous<br />

aurons l'occasion de revenir plus loin de nouveau sur ces<br />

questions.<br />

11. Observations des pluies à différentes hauteurs audessus<br />

du sol par vents forts et faibles.<br />

On sait depuis longtemps qu'un pluviomètre placé à une<br />

grande hauteur au-dessus du sol, recueille moins d'eaux qu'un<br />

appareil situé plus bas ou tout près du sol. Cette règle<br />

s'applique surtout aux instruments exposés sur les toits des<br />

maisons, les tours, etc. Au chapitre précédent, nous en avons<br />

déjà cité un exemple tiré de la ville de Vesterås, indiquant<br />

la cause probable généralement admise de ce phénomène.<br />

Mais même les pluviomètres placés sur des poteaux isolés<br />

donnent dans une certaine mesure le même résultat.<br />

Dans les environs immédiats de Stockholm, au NE, à Ladugårdsgärde,<br />

deux champs d'expériences pluviométriques ont<br />

été en activité depuis nov. 1886, l'un en plaine, Ladugårdsgärde<br />

à Tegeludden, l'autre en forêt à Hjorthagen. Ces<br />

expériences avaient pour but de faire connaître les conditions<br />

des pluies dans des localités et à des hauteurs différentes,<br />

dans les forêts et sur les plaines, ainsi que de permettre<br />

un examen plus détaillé de l'appareil collecteur. Entre<br />

autres expériences, on a observé régulièrement pendant plusieurs<br />

années la quantité de pluies dans ces deux localités à<br />

l m .s du sol, et à 18 m .5 de hauteur sur un mât bien étayé,<br />

spécialement construit à cet effet x ). Le pluviomètre placé sur<br />

ce mât était construit d'après le modèle ordinairement usité<br />

en Suède. On le faisait monter et descendre au moyen d'une<br />

manivelle et de roues dentées le long d'un rail de fer attaché<br />

au mât. Il occupait à la pointe du mât uue position tout à<br />

fait stable que même des vents violents ne parvenaient pas à<br />

ébranler.<br />

Pour] affaiblir l'action du vent lors de la chute des eaux<br />

dans l'appareil placé à cette hauteur près de Tegeludden, on<br />

avait adopté sur la pointe du mât un paravent protecteur ressemblant<br />

au paravent conique décrit au chapitre suivant. De<br />

plus, pour empêcher la neige d'être enlevée par le vent, le<br />

pluviomètre était surmonté en hiver d'un rebord qui lui donnait<br />

une profondeur de près d'un mètre. L'appareil placé à<br />

l m .8 du sol et employé comme terme de comparaison, n'avait<br />

ni paravent ni rebord. C'était le cas également pour les deux<br />

pluviomètres de Hjorthagen.<br />

Nous donnons, au tableau 33, les moyennes mensuelles<br />

pour ces deux stations.<br />

1) Fabriqué avec les accessoires à l'atelier de Constructions mécaniques o fi<br />

Bergsund.


Tab. 33. Nederbörd på stationerna Tegeludden (slätt) och Hjorthagen (skog, fri plats) 18.5 och 1.8 m. öfver marken. Medeltal.<br />

(Eau tombée dans les stations Tegeludden [plaine] et Hjorthagen [forêt, clairière] à 18 m. 5 et 1 m. 8 au-dessus du sol. Moyennes.)<br />

Vid Tegeludden på Ladugårdsgärdet föll under månaderna<br />

Maj—September 4—9 proc. mindre nederbörd i mätaren på<br />

masttoppen än i den på l - s m. höjd. Under de kallaste vintermånaderna,<br />

då nederbörden hufvudsakligen utgöres af snö,<br />

uppgick bristen <strong>till</strong> 20—30 proc.<br />

Gå vi åter <strong>till</strong> den fria platsen i skogsparken Hjorthagen,<br />

möter oss det nästan oväntade resultatet, att nederbörden är i<br />

det närmaste lika såväl på 18'5 m. höjd, i jemnhöjd med<br />

trädtopparne, som nära marken. Strängt taget faller om vintern<br />

<strong>till</strong> och med några procent mera i den högre mätaren än<br />

i den lägre.<br />

Af särskildt intresse var att undersöka, hur mycket nederbörd<br />

uppsamlas i de olika mätarne vid blåst och svagare vind.<br />

Detta framgår af följande tabeller.<br />

59<br />

A Tegelndden (dans le Ladugårdsgärde) il est tombé pendant<br />

les mois de mai—sept. 4—9 % moins d'eau dans le pluviomètre<br />

placé à la pointe du mât que dans celui situé à l m .s<br />

de hauteur. Pendant les mois d'hiver les plus froids, où les<br />

eaux tombées ne se composaient que de neige, la différence<br />

était de 20—30 %.<br />

Si nous passons maintenant à la clairière de Hjorthagen,<br />

nous nous trouvons en présence d'un résultat presque imprévu.<br />

En effet, la quantité de pluies relevée à l m .8 du sol. tout près<br />

de la terre par conséquent, est sensiblement égale à celle qui<br />

a été recueillie à 18 m, 5, de niveau avec les sommets des arbres.<br />

Même, tout compte fait, il tombe en hiver, une proportion<br />

d'eau un peu plus grande dans le pluviomètre supérieur que<br />

dans l'autre.<br />

La question de savoir combien d'eau les différents appareils<br />

recueillent par les vents forts et les vents faibles, présentait<br />

un intérêt tout particulier. Les tableaux 34 et 35 nous<br />

indiquent les quantités recueillies dans ces différentes circonstances.<br />

Tab. 34. Regnmängd i millimeter vid blåst samt svag vind eller lugnt väder vid Tegeludden.<br />

(Quantité de pluie en millim. par vent fort, vent faible ou temps calme, à Tegelndden.)


60<br />

Tab. 35. Nederbörd vid Hjorthagen, fri plats, i lugnt och blåsigt väder.<br />

(Eau tombée à Hjorthagen, clairière, par temps calme et par vent fort.)<br />

Vid Tegeludden råder alltid brist på nederbörd på den<br />

större höjden, oeh denna är störst under blåst. (Mätaren på<br />

1-8 m. är bar ej densamma som i tab. 33 utan en annan i<br />

närheten, som är något mindre utsatt för vinden). I Hjorthagen<br />

deremot innehåller vid blåst den högre mätaren i medeltal<br />

mera nederbörd än den lägre. Under sommaren är öfverskottet<br />

visserligen obetydligt, men om vintern, eller rättare,<br />

då nederbörden utgöres af snö, uppgår det <strong>till</strong> icke mindre<br />

än 16 proc. Vid lugnväder eller svaga vindar är mängden i<br />

den högre mätaren snarare mindre än i den lägre, såväl vid<br />

regn som snö.<br />

Man måste af dessa observationer på masten draga den<br />

slutsatsen, att nederbördsmängdens olikhet på de olika höjderna<br />

med all sannolikhet endast är skenbar och beroende på<br />

vindens inflytande vid nederbördens fall i uppsamlingskärlen.<br />

Vi ha förut sett, att den på olika platser i Stockholm<br />

och dess närhet uppsamlade snömängden var störst på den<br />

fria platsen i Hjorthagen. Af tab. 33 och 35 se vi nu, att det<br />

icke är i närheten af marken utan i jemnhöjd med trädtopparne,<br />

der mesta snön insamlas, och att detta just eger rum<br />

vid blåst — ett såsom jag tror nytt och knappt väntadt resultat.<br />

Men om alltså vinden åstadkommer, att för litet nederbörd<br />

insamlas i en mätare på en större höjd öfver marken på<br />

på en slätt, så bör den äfven väntas utöfva ett liknande inflytande<br />

på en mätare på mindre höjd, t. ex. 1-s m. Denna<br />

fråga är af största vigt att utreda, då vara mätare just hafva<br />

denna höjd och der<strong>till</strong> ofta äro uppstälda på för vinden mer<br />

eller mindre fritt utsatta platser. Den är framför allt vigtig,<br />

då det gäller att jemföra de nederbördsmängder, som uppmätes<br />

på slätterna med dem i de lugnare skogstrakterna.<br />

För att erhålla någon upplysning härom, ha vi på flera<br />

stationer, såväl på slätter som på fria platser i skogar, låtit<br />

nedsätta mätare i marken, på det satt, att mätarens mynning<br />

korn i jemnhöjd med markens yta. Det antogs, att vindens<br />

inflytande vid nederbördens fall i en pä detta satt ntstäld<br />

mätare skulle vara reduceradt <strong>till</strong> ett minimum.<br />

a. Regn. (Pluie.) b. Snö. (Neige.)<br />

A Tegeludden, il y a toujours moins d'eau dans le pluviomètre<br />

supérieur, surtout par les vents forts. (Le pluviomètre<br />

placé à l m .s n'est pas le même que celui du tableau 33, mais<br />

un autre appareil voisin, un peu moins exposé aux vents).<br />

A Hjorthagen, au contraire, le pluviomètre supérieur contient<br />

par vents forts plus d'eau en moyenne que le pluviomètre inférieur.<br />

En été, l'excédent est faible, il est vrai, mais en hiver,<br />

ou plus exactement lorsqu'il tombe de la neige, l'excédent ne<br />

s'élève pas à moins de 16 %. En temps calme ou par vents<br />

faibles, la quantité d'eau dans le pluviomètre supérieur est<br />

plutôt moins considérable que dans l'autre, aussi bien pour<br />

la pluie que pour la neige.<br />

De ces observations faites à la pointe du mât on doit<br />

conclure que la différence entre les quantités d'eau à des hauteurs<br />

différentes n'est probablement qu'apparente et dépend de l'influence<br />

du vent sur la chute des eaux dans le pluviomètre.<br />

Nous avons vu précédemment que des quantités de neige<br />

recueillies dans différents endroits à Stockholm ainsi que dans<br />

le voisinage de cette ville la plus considérable était celle recueillie<br />

dans la clairière de Hjorthagen. Les tableaux 33 et<br />

35 nous montrent que ce n'est pas près du sol mais au niveau<br />

du sommet des arbres que l'on peut recueillir le plus de neige<br />

et cela justement par un vent fort. C'est là, me semble-t-il,<br />

un résultat nouveau et inattendu.<br />

Mais si le vent a pour effet de faire tomber moins d'eau<br />

dans un pluviomètre placé sur une plaine à une grande hauteur<br />

au-dessus du sol, ou doit aussi s'attendre à ce qu'il exerce<br />

une action analogue sur un appareil placé plus bas, à l m, 5<br />

p. ex. L'étude de cette question est de la plus haute importance,<br />

nos pluviomètres ayant justement cette hauteur et occupant<br />

souvent un emplacement plus ou moins ouvert. Elle est<br />

importante surtout lorsqu'il s'agit de comparer les quantités<br />

d'eau recueillies dans les plaines avec celles qu'on relève dans<br />

les régions boisées plus calmes.<br />

Pour obtenir quelque indication à ce sujet, nous avons,<br />

dans plusieurs stations, aussi bien sur la plaine que dans les<br />

clairières des forêts, fait placer des pluviomètres dans le sol,<br />

de telle manière que l'embouchure de l'appareil était à fleur<br />

de terre. On admettait que l'influence du vent sur la chute<br />

des eaux dans un pluviomètre exposé de cette manière serait<br />

réduite à son minimum.


Huruvida den nederbörd, som då faller i mätaren, är <strong>till</strong><br />

sin mängd lika med den, som i verkligheten träffar marken<br />

på en yta lika stor som mätarens, är visserligen strängt taget<br />

icke bevisadt. Jag har nemligen icke haft <strong>till</strong>fälle närmare<br />

studera denna sak, och vet ej heller, att någon annan gjort<br />

det. Men <strong>till</strong>s detta skett, får man väl antaga, att så är förhållandet<br />

i det närmaste.<br />

En annan fråga är, om icke äfven den regnmängd, som<br />

uppmätes vid marken, vexlar inom mindre områden <strong>till</strong> följd<br />

af olikheter i den allra närmaste omgifningen. Några försök<br />

utförda i detta afseende tala för att detta eger rum. Det lo-<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstyrelsens berättelse för år 1895.<br />

Tab. 36. Regnmängd vid marken och 1.5 m. deröfter. 1895.<br />

(Quantité de pluie près du sol et à 1.5 m. au-dessus. 1895.)<br />

a. Fria platser i skog. (Clairières.)<br />

b. Slätt. (Plaine.)<br />

61<br />

À vrai dire, il n'est pas démontré que la quantité d'eau<br />

recueillie dans ce cas par l'appareil soit absolument égale à<br />

celle que reçoit le sol sur un espace de même étendue que la<br />

surface du pluviomètre. Je n'ai pas eu l'occasion, en effet,<br />

d'étudier de plus près cette question et je ne sache pas qu'aucun<br />

autre l'ait fait. Néanmoins tant qu'on n'aura pas de données<br />

contraires, il faudra se- contenter de cette supposition.<br />

D'un autre côté, il s'agirait aussi de savoir si la quantité<br />

de pluie recueillie près du sol, ne varie point aussi dans une<br />

certaine mesure, par suite d'inégalités dans l'entourage immédiat.<br />

Quelques expériences faites dans ce but, militent en fa-<br />

9


62<br />

kala inflytandet på nederbörden är alltså verkligen en sak för<br />

sig, oberoende af mätarens höjd öfver marken.<br />

Observationerna, som endast afse regn, utfördes under Maj—<br />

Oktober. Snön kunde nemligen af lätt insedda skal icke på<br />

detta satt med säkerhet uppsamlas och mätas. Stationerna voro<br />

följande. Skogstrakt: Alderstugan i Vestmanlands län, Dalboda<br />

i Upsala län, Spårhult i Skaraborgs län och Buttle på Gotland.<br />

Slätt: Lillhärad och Dingtuna i Vestmanlands, Österplana<br />

i Skaraborgs län, Barlingbo på Gotland och Observatoriebacken<br />

i Stockholm.<br />

På samtliga stationer är den vid markens yta insamlade<br />

regnmängden större än den på 1.5 m. höjd. Öfverskottet hos<br />

mätarne vid marken är emellertid mycket olika på olika stationer.<br />

Det vexlar mellan 3 och 12 proc. Hvarpå denna olikhet<br />

mellan stationerna beror, är icke lätt att afgöra. Nämnvärda<br />

instrumentfel förekomma icke. Antagligen spelar här<br />

såsom vanligt den allra närmaste terrängen, smärre föremål i<br />

närheten af mätaren, ojemnheter i marken etc. en rol. Det är<br />

nemligen ytterst svårt att på alla stationer erhålla en identisk<br />

lika utställning af mätaren, icke minst den i marken.<br />

Det är öfverraskande att finna, att olikheten mellan stationerna<br />

på de fria platserna i skogen å ena sidan och dem på<br />

slättema å den andra i det hela är så obetydlig. Öfverskottet<br />

vid marken belöper sig nemligen på de förra i medeltal <strong>till</strong><br />

7 - 2, på de senare <strong>till</strong> 7 - r proc. af mängden på 1.5 m. höjd, och<br />

är således blott 0-5 proc. större på slätterna än i skogstrakterna.<br />

Sannolika felet är emellertid jemförelsevis stort. Por<br />

en enskild skogsstation är det + 2-72 proc, för en enskild slättstation<br />

± 1-4 8; för medeltalen i hvardera gruppen resp. ± l-37<br />

och ± 0 - 66, och för skilnaden (0-5 proc.) mellan dessa medelvärden<br />

+ 1'5 2.<br />

Att den nyssnämnda skilnaden (0-5 ±1-52 proc.) är så liten,<br />

är, som sagdt, svar att förstå, om man icke får antaga, att i<br />

föreliggande fall de fria platserna i skogen äro <strong>till</strong>räckligt stora<br />

för att <strong>till</strong>åta vinden utöfva det ifrågavarande inflytandet vid<br />

nederbördens uppsamling i mätarne Is m. öfver marken. I saknad<br />

af anemometerobservationer kan detta visserligen icke åtgöras<br />

med säkerhet. Men detta antagandes rimlighet framgår<br />

af följande.<br />

I den beskrifning öfver stationerna, som längre fram lemnas,<br />

finner man nemligen, att de fria platserna ingalunda äro<br />

obetydliga. Vid Spårhult och Dalboda äro de <strong>till</strong> och med<br />

ganska utsträckta i vissa riktningar; vid Alderstugan åter i<br />

mindre grad, hvilket äfven återspeglas i det mindre öfverskottet<br />

vid marken på sistnämnda station.<br />

Särskiljer man observationer under blåst från dem vid lugn<br />

och svagare vindar, så befinnes, att <strong>till</strong> och med på de nämnda<br />

skogsstationerna öfverskottet vid marken i allmänhet är betydligt<br />

större i blåsig väderlek än vid lugnt väder eller svaga vindar.<br />

Utan att anföra någon särskild tabell vilja vi endast nämna,<br />

att vid Spårhult öfverskottet regn vid marken under blåst var<br />

veur de cette hypothèse. L'influence de l'entourage sur les<br />

pluies est donc réellement un facteur à part, indépendant de<br />

l'élévation du pluviomètre au-dessus du sol.<br />

Les observations, qui ne concernent que la pinie, ont été<br />

faites pendant mai—octobre. La neige ne pouvait, en effet,<br />

pour des raisons faciles à comprendre, être recueillie et mesurée<br />

de cette façon avec une exactitude suffisante. Voici les noms<br />

des stations où les observations ont été faites. Forêts: Alderstugan,<br />

län de Vestmanland, Dalboda, län d'Upsala, Spårhult,<br />

län de Skaraborg, Buttle en Gotland. Plaine: Lillhärad et Dingtuna,<br />

län de Vestmanland, Österplana, län de Skaraborg, Barlingbo<br />

à Gotland et l'Observatoire à Stockholm.<br />

Dans toutes les stations, la quantité d'eau recueillie au ras<br />

du sol est supérieure à la quantité relevée à 1.5 m. de hauteur.<br />

L'excédent constaté dans les pluviomètres placés près du sol<br />

varie pourtant entre 3 et 12 %, d'après les stations. Il n'est<br />

pas facile de décider d'où provient cette différence. Les instruments<br />

ne présentent pas de défectuosité notable. Probablement<br />

ici aussi, l'entourage immédiat, les objets de petite dimension<br />

voisins de l'appareil, les aspérités du sol, etc., jouent,<br />

comme d'ordinaire, un rôle notable. Il est, en effet, fort difficile<br />

d'obtenir dans toutes les stations une exposition identique<br />

de l'appareil, aussi bien pour celui à 1.5 m. de hauteur que<br />

pour celui au ras du sol.<br />

On est surpris de constater que la différence entre les stations<br />

dans les clairières des forêts et les stations dans les plaines<br />

est à tout prendre si faible. L'excédent au niveau du sol<br />

s'élève en effet, pour les premières à 7.2 %, pour les secondes<br />

à 7'7 %, de la quantité recueillie à 1.5 m. de hauteur. La différence<br />

n'est donc que de Os % en faveur des stations situées<br />

dans les plaines. L'erreur probable est toutefois relativement<br />

assez grande. Pour une station forestière prise isolément elle<br />

est de ±2-72 %; pour une station de plaine prise isolément de<br />

± 1.48; pour les moyennes de chaque groupe, respectivement<br />

+ 1.37 et + 0.66 et pour la différence entre ces moyennes (0.5<br />

%) de + 1-5 2.<br />

On aurait de la peine à comprendre que la différence précitée<br />

(Os %,-± l'52 #).• fût si faible si l'on n'admettait que, dans<br />

ce cas, les clairières des forêts sont assez grandes pour permettre<br />

au vent d'exercer son influence sur les eaux recueillies<br />

dans les appareils placés à 1.5 m. du sol. A défaut d'observations<br />

anémométriques, nous ne pouvons en juger avec certitude.<br />

Mais la vraisemblance de notre hypothèse est justifiée par les<br />

laits suivants:<br />

Dans la description des stations donnée plus loin, on reconnaît<br />

en effet que les espaces ouverts occupent des surfaces<br />

assez considérables. A Spårhult et Dalboda, ils sont même<br />

assez étendus dans certaines directions; à Alderstugan au contraire<br />

l'espace libre est plus restreint, ce qui produit un excédent<br />

plus faible pour le pluviomètre placé au ras du sol dans<br />

I cette station.<br />

Si l'on distingue les observations faites en temps de vent<br />

fort de celles relevées par un temps calme ou par un vent<br />

faible, on constate que, même dans les stations de forêts précitées,<br />

l'excédent au ras du sol est en général beaucoup plus<br />

i grand dans le premier cas que dans les deux autres.<br />

Sans donner de tableau spécial, nous dirons seulement qu'à<br />

Spårhult l'excédent de pluie au ras du sol était, par un vent


17 proc, vid svag vind 8 proc, vid Buttle resp. 11 och 3 proc.<br />

och vid Alderetugan resp. 5 och 1 proc. Vid den synnerligen<br />

fria slättstationen Lillhärad var det nämnda öfverskottet vid<br />

marken under blåst icke mindre än 34 proc, men vid svaga<br />

vindar endast 5.<br />

De i denna afdelning framstälda resultaten äro af betydelse<br />

icke endast, såsom vi skola finna, för sjelfva skogsfrågan, utan<br />

äfven för kännedomen om nederbörden i allmänhet i Sverige.<br />

De lemna nemligen upplysning om medelstorleken af den korrektion,<br />

som rätteligen bör anbringas på de observerade regnmängderna<br />

för instrumentets höjd öfver marken (1-5 m.), samt om<br />

den osäkerhet i öfrigt, som vidlåder dessa observationer <strong>till</strong><br />

följd af, vindens inverkan vid regnets fall i mätaren.<br />

12. Försök med en skyddsskärm omkring<br />

nederbördsmätaren.<br />

Likasom för termometern är det äfven<br />

svårt att för regnmätaren finna en normal<br />

utställning. Detta beror, såsom vi sett, af<br />

vinden i förening med de mätaren närmast<br />

omgifvande föremålen, samt af mätarens egen<br />

konstruktion och höjd öfver marken. Vid<br />

ett mera omfattande system af nederbördsstationer<br />

är det af praktiska skal olämpligt,<br />

att hafva nederbördsmätarue placerade omedelbart<br />

på marken eller nedsänkta i densamma.<br />

Man är derför i regel hänvisad<br />

<strong>till</strong> att sätta den något öfver marken med<br />

fara att erhålla mindre exakta observationer.<br />

I utlandet har på senare tiden flerstädes<br />

nya modeller med mer eller mindre<br />

framgång försökts eller införts för att dämpa<br />

vindens inverkan vid nederbördens insamling,<br />

framför allt vid snöfall.<br />

Fig. 2.<br />

För att närmare lära känua de goda och svaga sidorna<br />

hos den mätare, med hvilken alla de i föreliggande arbete<br />

anförda observationerna blifvit utförda, hafva vi gjort åtskilliga<br />

försök. Några af dessa äro redan omtalade i föregående afdelning.<br />

Bland försök att modifiera sjelfva instrumentet, vill<br />

jag här meddela följande. Det grundar sig på en idé af Prof.<br />

Nipher 1 ) i Amerika.<br />

Den vidtagna anordningen består uti en stympadt konisk<br />

skärm (flg. 2) af jernplåt, som omgifver nederbördsmätarens<br />

öfie hälft på satt figuren utvisar. Diametern hos den öfre<br />

vidare kanten är 1 m., hos den nedre 550 mm. Lutningsvinkeln<br />

mot axeln är ungefär 45°. Då nederbördsmätarens egen<br />

diameter är 357 mm., oberäknadt godsets tjocklek, uppkommer<br />

ett mellanrum mellan denna och skärmen af omkring % mm.,<br />

l ) F. E. Nipber. Uber die Bestiminaog der wahren Regcnmenge mittelat<br />

hochnufstellter Regenmesser. Zeitschrift der österr. Gesellschaft fur Météorologie.<br />

Bd. XIV. 1879. — Äfven R. Börnstein. Uber den von Nipber vorgeschlagenen<br />

Schutztrichter fur Regeniaejser. Österr. n.eieorologische Zeitschrift. 1884.<br />

fort, de 17 %, par un vent faible de 8 %, à Buttle respectivement<br />

11 % et 3 %, et à Alderstugan 5 % et 1 %. Dans la station<br />

de Lillhärad, située dans la plaine et accessible aux vents<br />

de tons côtés, l'excédent en question au ras du sol ne s'élevait<br />

pas à moins de 34 % par un vent fort, mais atteignait seulement<br />

5 % par un vent faible.<br />

Les résultats exposés dans ce chapitre ont de l'importance,<br />

non seulement, comme nous le verrons, pour la question des<br />

forêts elle-même, mais aussi pour la connaissance des pluies<br />

en Suède en général. Ils nous font connaître, en effet le chiffre<br />

rectificatif moyen à ajouter aux quantités de pluie recueillies<br />

par les instruments placés à la hauteur de Is m. En outre,<br />

ils indiquent le manque général de précision qui caractérise<br />

toutes ces observations par suite de l'influence du vent sur la<br />

chute des eaux dans l'appareil.<br />

63<br />

12. Expériences avec un pluviomètre<br />

muni d'un paravent.<br />

De même que pour le thermomètre, il<br />

est difficile de trouver pour le pluviomètre<br />

une position normale. Cette particularité<br />

tient, nous l'avons vu, tant à l'action du<br />

vent combinée avec celle des objets placés<br />

dans le voisinage immédiat de l'appareil,<br />

qu'à la construction de ce dernier et à son<br />

élévation au-dessus du sol. Des nécessités<br />

pratiques empêchent, dans un système étendu<br />

de stations pluviométriques, de faire placer<br />

les appareils sur le sol même, ou enfoncés<br />

dans le sol. On est donc en général<br />

obligé de les placer un pen au-dessus du<br />

sol, an risque d'obtenir des résultats moins<br />

exacts.<br />

On a, ces derniers temps, essayé ou<br />

adopté avec plus ou moins de succès, dans<br />

plusieurs pays étrangers, des modèles nouveaux<br />

permettant d'atténuer l'influence des<br />

vents sur la chute des eaux dans les pluviomètres,<br />

surtout en cas de neige.<br />

Nous avons fait quelques expériences en vue de déterminer<br />

les bons et les mauvais côtés de l'appareil employé à toutes<br />

les observations citées dans cet ouvrage. Quelques-unes de ces<br />

expériences ont été déjà décrites dans le chapitre précédent.<br />

Au nombre des tentatives faites pour modifier l'instrument luimême<br />

je citerai l'essai suivant. Il est basé sur une idée du<br />

Professeur Nipher 1 ) en Amérique.<br />

Les dispositions adoptées consistent dans l'installation d'un<br />

paravent de tôle en forme de cône tronqué (fig. 2) entourant<br />

la partie supérieure des pluviomètres de la manière indiquée<br />

sur le dessin. Le diamètre du rebord supérieur, plus large,<br />

est de 1 m., celui du rebord inférieur 550 mm. L'angle d'inclinaison<br />

vers l'axe est à peu près de 45°. Comme le pluviomètre<br />

lui-même mesure 357 mm. de diamètre non compris l'épaisseur<br />

1 ) K. E. Nipher. Cberdie Bestimmung der wahren Regenmenge miltelst hochaufstelter<br />

Regenmesser. ZeitBchrift der österr. Gesellschnft fur Météorologie. XIV.<br />

1879. — Voir également R. Börnstein. Uber den Ton Nipher vorgeschlagenen<br />

Sehutztricflter fur Regenmesser. Ost err. ratteotologische Zeitechrift. 1884.


64<br />

hvilket är fullt <strong>till</strong>räckligt att i alla vanliga fall förhindra, j<br />

att snö fyller mellanrummet mellan mätaren och skärmen.<br />

Skärmen uppbäres af 4 bandjern, hvilka äro fastskrufvade i<br />

bordet. Mätaren står löst innanför skärmen.<br />

De förändringar, som här vidtagits i den ursprungliga<br />

skyddstratten af Nipher, hafva hufvudsakligen föranledts af<br />

den svenska nederbördsmätarens stora uppsamlingsyta. Några<br />

olägenheter <strong>till</strong> följd af desamma hafva icke erfarits. Tvärtom<br />

erbjuder skärmen afgjorda fördelar framför det nakna instrumentet.<br />

Vi meddela här resultaten af observationer, utförda<br />

på några stationer.<br />

du métal, il reste entre l'appareil et le paravent un espace<br />

libre d'environ '95 mm., ce qui d'ordinaire, suffit entièrement<br />

pour empêcher la neige de remplir l'intervalle entre le paravent<br />

et le pluviomètre. Le paravent est supporté par quatre<br />

montants en fer vissés dans la table. Le pluviomètre est placé<br />

librement en dedans du paravent.<br />

Les modifications apportées par nous à l'entonnoir protecteur<br />

tel qu'il a été construit à l'origine par Nipher, ont été<br />

motivées en premier lieu par la grande Burface de l'appareil<br />

collecteur employé en Suède. Il n'est résulté de son emploi<br />

aucun inconvénient; au contraire, le pluviomètre à paravent<br />

offre de grands avantages qui le rendent préférable au pluviomètre<br />

ordinaire. Nous donnons ci-dessus les résultats des observations<br />

faites dans quelques stations à l'aide de l'appareil.<br />

Tab. 37. Nederbörden i mätaren med konisk skyddsskärm, jemförd med den, som faller i den vanliga mätaren. Procent.<br />

(Eaux pluviales recueillies dans les pluviomètres à paravent conique, comparées aux quantités recueillies dans les pluviomètres<br />

ordinaires. Proportion %.)<br />

Såsom synes af tab. 37, insamlas i den skyddade mätaren<br />

betydligt mera snö och äfven något mera regn än i den vanliga.<br />

Det faller äfven i ögonen, att öfverskottet är störst på<br />

de mest blåsiga platserna, Landsorts fyr samt de stora slätterna,<br />

i synnerhet Lillhärad, under Maj—Oktober något mer än 6<br />

proc. och under November—April 31—35 proc. Deremot är<br />

öfverskottet jeroibrelsevis litet på den fria platsen i skog vid<br />

Alderstugan, såsom äfven var att vänta.<br />

Hvilken ypperlig tjenst skärmen gör, i synnerhet i blåst,<br />

framgår af iakttagelserna vid Lillhärad. Under Maj—-Oktober<br />

befanns nemligen derstädes vid stark blåst mätaren med skärm<br />

få icke mindre än 20 proc. mer än den, som är utan sådan,<br />

och under November—April 45, i Februari <strong>till</strong> och med 100<br />

proc. mera, För svaga vindar erhöllos resp. 5 och 17 proc.<br />

öfverskott.<br />

Att snömängden i den vanliga mätaren är mindre än i<br />

den skyddade, beror icke allenast af vindens afböjning, då<br />

den träffar mätaren, utan äfven på snöns urblåsning ur kärlet.<br />

Detta har jag konstaterat medelst mätare af olika djup från<br />

0.45 <strong>till</strong> 1.5 meter.<br />

Af intresse är att jemföra dessa siffror, hvad regnet beträffar,<br />

med dem, som i föregående afdelning erhöllos från de<br />

i marken nedsatta mätarne. För detta ändamål sammanföra<br />

Comme on le voit par le tableau 37, l'appareil abrité recueille<br />

beaucoup plus de neige et même un peu plus de pluie<br />

que l'appareil ordinaire. On constate même immédiatement<br />

que l'excédent est le plus considérable dans les stations les<br />

plus exposées au vent, telles que le phare de Landsort et les<br />

stations situées dans les grandes plaines, Lillhärad notamment.<br />

En mai—octobre cet excédent dépasse un peu 6 % et en novembre—avril<br />

il s'élève à 31—35 %. Dans la clairière d'Alderstugan,<br />

au contraire l'excédent est relativement petit, comme<br />

d'ailleurs on pouvait s'y attendre.<br />

Les observations faites à Lillhärad prouvent combien le<br />

paravent est utile, surtout par un vent fort. Pendant maioctobre<br />

par un vent très fort le pluviomètre a paravent, recueillit<br />

en effet 20 % d'eau en plus que l'appareil ordinaire; en novembre—avril<br />

cette quantité s'élève à 45 % et en février elle<br />

atteignit même 100 % en plus. Par les vents faibles, on obtint<br />

respectivement 5 et 17 % d'excédent.<br />

Si la quantité de neige recueillie dans le pluviomètre non<br />

abrité est inférieure à celle que retient le pluviomètre à paravent,<br />

ce fait doit être attribué non seulement à la déviation<br />

du vent lorsqu'il rencontre l'appareil mais aussi à ce que le<br />

souffle- de ce vent emporte la neige tombée dans le récipient.<br />

J'ai pu constater ce fait en me servant de pluviomètres d'une<br />

profondeur variant de 0.45 à 1.5 m.<br />

Il est intéressant de comparer les chiffres ainsi obtenus<br />

pour la pluie, avec ceux qu'ont donné les appareils placés an<br />

ras du sol et que nous avons mentionnés dans le chapitre pré-


vi i tab. 38 procenttalen för månaderna Maj—Okt. för de<br />

stationer, som i de bada serierna äro gemensamma.<br />

65<br />

cèdent. A cet effet nous réunissons dans le tableau 38 les<br />

proportions % des différentes stations, où ont eu lieu les deux<br />

séries d'observations pendant les mois de mai—octobre.<br />

Tab. 38. Nederbördsmängd i procent af den i den vanliga mätaren 1'5 öfver marken, under Maj—Okt.<br />

(Quantité de pluie en tant pour cent de la quantité recueillie par le pluviomètre ordinaire à 1.5 m . au-dessus du sol, pendant mai—octobre.)<br />

På de fyra stationerna är öfverskottet öfver den vanliga<br />

mätaren större vid marken än i den skyddade mätaren på Is<br />

m. höjd. Skilnaden, 2—5 proc, utvisar storleken af det ännu<br />

qvarstående felet hos den skyddade mätaren, antaget att den<br />

i marken nedsatta gifver den riktiga nederbördsmångden.<br />

Skärmen är således visserligen icke fullkomligt skyddande<br />

mot vindens inflytande på en mätare Is öfver marken, hvilket<br />

redan framgick af observationerna på masten i föregående afdelning,<br />

men felet nedbringas ganska betydligt genom dess<br />

användande. För vinteraederbörden är fördelen att begagna<br />

denna skärm mycket märkbar. Tyvärr ställer sig priset på<br />

densamma väl högt, för att den, åtminstone i en snar framtid,<br />

skall kunna allmänt inforas på de talrika svenska stationerna.<br />

På iyrstationerna, der behofvet är störst, håller den emellertid<br />

på att efter hand införas.<br />

Under loppet af vara egna studier, som pågått i många<br />

år, hafva ät ven i andra länder flera undersökningar gjorts<br />

öfver vindens inflytande vid nederbördsmätningen 1 ). Härvid<br />

hafva stundom anemometerobservationer utförts, hvilket mycket<br />

bidragit att belysa frågan. Det skulle emellertid föra oss för<br />

långt, att här referera dessa arbeten. Det torde äfven vara<br />

mindre behöfligt, då de, så vidt vi funnit, stå i samklang med<br />

vara egna iakttagelser.<br />

Af de observationer, som i denna och de närmast foregående<br />

afdelningarne anförts, framgår bland annat, att en fritt<br />

ntstäld nederbördsmätare uppsamlar för litet nederbörd, framför<br />

allt om vintern. Till samma resultat har äfven Prof. Helluiann<br />

kommit. Vi dela derför fullkomligt hans åsigt, att den<br />

vanliga regeln, »nederbördsmätaren bör stå nära marken, så<br />

fritt som möjligt», icke är riktig. Sedan åtskilliga år <strong>till</strong>baka<br />

är också instruktionen för de svenska stationerna i detta afseende<br />

modifierad. Men instrumentets o<strong>till</strong>förlitlighet i blåst<br />

1 ) Bland nyare sådana må nämnas: G. Hellmann. Resultate des Regenmess-<br />

Venmchsfelds bei Berlin 1885—1891. Meteorologiscne Zeitschrift 1892. P. 173.<br />

Dans les quatre stations, l'excédent du pluviomètre placé<br />

au ras du sol, sur la quantité recueillie dans un pluviomètre<br />

ordinaire, est supérieur à l'excédent donné par le pluviomètre<br />

à paravent placé à l - 5 ni. de hauteur. La différence, 2 à 5 'i, indique<br />

la grandeur de l'erreur restante chez le pluviomètre à paravent,<br />

si toutefois l'on admet que l'appareil enfoncé dans le sol<br />

donne la quantité vraie d'eau tombée.<br />

Le paravent ne protège donc pas entièrement le pluviomètre<br />

placé à 1-5 m. du sol contre l'action du vent, ce qui<br />

ressort, d'ailleurs, des observations faites sur le mât et décrites<br />

dans le chapitre précédent; mais son emploi atténue de beaucoup<br />

les inexactitudes. C'est surtout lorsqu'il s'agit de recueillir<br />

la neige que les avantages du paravent se font sentir.<br />

Malheureusement le prix de cet appareil est trop élevé pour<br />

qu'on puisse, de longtemps encore, l'introduire dans toutes les<br />

nombreuses stations suédoises. On le fait toutefois adopter,<br />

au fur et à mesure, aux pluviomètres placés dans les stations<br />

de phares, où le besoin s'en est le plus fait sentir.<br />

An cours de nos recherches personnelles qui ont duré bien<br />

des années, des études relatives à l'influence du vent sur<br />

l'évaluation des quantités d'eau tombée 1 ) ont eu lieu également<br />

dans les autres pays. A cet effet, des observations anémométriques<br />

ont été parfois faites dans ce but et ont beaucoup<br />

contribué à éclaircir la question. Un compte-rendu de<br />

ces travaux nous entraînerait toutefois trop loin. Du reste, ce<br />

serait prendre là une peine inutile puisque, à ce que nous<br />

avons reconnu, les résultats obtenus concordent avec nos propres<br />

observations.<br />

Il résulte, entre autres choses, des observations mentionnées<br />

dans ce chapitre et les chapitres précédents, qu'un pluviomètre<br />

librement exposé recueille trop peu d'eau, particulièrement<br />

en hiver. Le professeur Hellmann est arrivé au même<br />

résultat. Nous sommes donc entièrement de son avis lorsqu'il<br />

déclare que la règle ordinaire, «le pluviomètre doit être placé<br />

près du sol aussi librement que possible», n'est pas juste.<br />

Aussi depuis quelques années, les instructions données aux<br />

stations suédoises ont été modifiées sous ce rapport. On ne<br />

1 ) Parmi les ouvrages plus récents sur la matière nous citerons: G. Hellmann.<br />

Resultate des Regenmess-Versuchfelds bei Berlin 1886—1891. Meteorologische<br />

Zeitschrift 1892. P. 173.


66<br />

kan emellertid icke helt och hållet upphäfvas, icke ens med<br />

den bästa utställning. Det måste ske genom förändring af<br />

konstruktionen eller <strong>till</strong>sats af någon enkel apparat, t. ex. den<br />

ofvan omtalade koniska skärmen.<br />

13. Nederbörden på fria platser i skogstrakter och på<br />

slätter. Inledning.<br />

Eu blick på en skogskarta öfver Sverige (pl. 3 1 ) upplyser<br />

oss om, att största delen af landets areal, kanske deraf,<br />

upptages af skogbeväxt mark. Norrland samt norra delen af<br />

Svealand utgör, fråuräknadt de nakna fjellen, så godt som ett<br />

enda stort sammanhängande skogsområde, der den odlade och<br />

skoglösa marken blott sparsamt förekommer i de nedre elfdalarne,<br />

vid de större insjöarne eller vid kusten, och kanske<br />

icke ens stiger <strong>till</strong> 1 /10 af arealen.<br />

I det öfriga, sydligare, Sverige äro slätterna talrikare och<br />

vidsträcktare, framför allt i de låglända trakterna vid och i<br />

närheten af de stora sjöarna Mälaren, Hjelmaren och Venern,<br />

omkring Motala Ström och de af densamma genomfiutna sjöarna<br />

i Östergötland, äfvensom i Götalands laga kusttrakter. Deremot<br />

är skogen ännu förherskande i det småländska höglandet,<br />

i de inre bergstrakterna vester, norr och nordost om Venern,<br />

i gränstrakterna mellan Örebro län å ena sidan samt Skaraborgs<br />

och Östergötlands å den andra, samt, ehuru i mindre<br />

grad, i Södermanland.<br />

Jemför man nu skogarnes geografiska utbredning med<br />

nederbördens fordelning enligt de förut anförda kartorna, så<br />

befinnas de gemensamma dragen gerna icke stå i något egentligt<br />

kansal-sammanhang. Maxima och minima af nederbörd<br />

svara, såsom vi sett, åtminstone i södra Sverige, i det hela,<br />

frånsedt den kontinentala aspirationen, mot landets höglända<br />

och låglända trakter. Och som de förra i allmänhet äro mera<br />

skogbeväxta än de senare, så uppkommer derigenom visserligen<br />

en viss koincidens mellan skogs<strong>till</strong>gång och nederbördsmängd.<br />

Men denna koincidens är <strong>till</strong> största delen af mera <strong>till</strong>fällig<br />

natur; och i det skogiga Norrland saknas den nästan helt och<br />

hållet. Redan af dessa skal måste man anse skogarnes inflytande<br />

på nederbördsmängden vara sekundärt och underordnadt<br />

det allmänt geografiska och topografiska. Vi ställa oss också<br />

i det följande på denna ståndpunkt.<br />

Det vill vid första påseendet synas, som om vårt skogrika<br />

land vore särdeles lämpligt för studier rörande skogarnes<br />

1 ) Denna karta är en reproduktion uf en knrta, som lärer upprättats på befallning<br />

af konung Kari den femtonde, och gom förvaras vid K. Generalstaben.<br />

På originalet är med olika stark grön färg utmärkt: 1) skog, innehållande i större<br />

eller mindre grad slorverksträd, sågblockar och timmerträd; 2) skog, användbar<br />

hufvudsakligen <strong>till</strong> brännved och kolning; 3) buskskog; 4) planteringar på flygsand,<br />

Vid reproduktionen hafva vi för vårt ändamål icke ansett nödigt återgifva<br />

alla dessa distinktioner.<br />

peut toutefois corriger entièrement l'inexactitude du pluviomètre<br />

par un vent fort. La meilleure exposition n'y peut<br />

rien. Ce but ne saurait être atteint qu'en modifiant la construction<br />

de l'instrument ou en lui adaptant quelque appareil<br />

simple, tel que le paravent conique p. ex., dont nous avons<br />

parlé plus haut.<br />

13. Les pluies dans les clairières des régions forestières<br />

et dans les plaines. Introduction.<br />

Un coup d'œil jeté sur une carte des forêts de la Suède<br />

(pl. 3 1 ) nous montre que les forêts couvrent la plus grande<br />

partie de la superficie du pays, peut-être même de cette<br />

superficie. Le Norrland ainsi que le nord de Svealand, abstraction<br />

faite des montagnes dénudées, ne constitue, pour ainsi<br />

dire, qu'une vaste région forestière. Ce n'est que dans les<br />

vallées entourant la partie inférieure des fleuves près des grands<br />

lacs, ou près de la côte qu'on rencontre de rares terrains cultivés<br />

et dépourvus de forêts. Et encore l'espace occupé par<br />

ces terrains ne représente guère plus d'un dixième de la surface<br />

totale. : -<br />

Dans le reste du pays, dans la Suède méridionale, les plaines<br />

sont plus nombreuses et plus étendues, surtout dans les<br />

régions basses voisines des grands lacs de Mälar, Hjelmare et<br />

Vener, près de la rivière de Motala et des lacs qu'elle traverse<br />

dans 1'Östergötland, ainsi que dans les régions côtières,<br />

basses, du Götaland. D'autre part, la forêt domine encore<br />

sur le plateau de Småland, dans les régions montagneuses<br />

centrales à l'ouest, au nord et au nord-est du lac Vener, sur<br />

la limite qui sépare le län d'Orebro des län de Skaraborg<br />

et d'Ostergotland, et, bien qu'à un degré moindre, dans la province<br />

de Södermanland.<br />

Si l'on compare l'extension géographique des forêts avec<br />

la répartition des pluies d'après les cartes précédemment données<br />

dans cet ouvrage, on constate que les contours communs<br />

n'offrent guère entre eux de rapports de cause à effet proprement<br />

dits. Les maxima et les minima de pluies correspondent,<br />

à tout prendre, comme nous l'avons vu, au moins dans<br />

la Suède méridionale, aux régions hautes et aux régions basses<br />

du pays, abstraction faite de l'aspiration continentale. Et<br />

comme, en général, les régions hautes sont plus boisées que<br />

les régions basses, il se produit effectivement une certaine<br />

coïncidence entre la quantité de forêts et celle d'eau tombée.<br />

Mais cette coïncidence est presque toujours d'une nature plutôt<br />

accidentelle, et elle fait entièrement défaut dans la province<br />

boisée de Norrland. Déjà pour ces raisons, on doit considérer<br />

l'action des forêts sur l'abondance -des eaux tombées<br />

comme un facteur secondaire et ne venant qu'après les influences<br />

géographique et topographique générales. C'est aussi à<br />

cette manière de voir que nous nous, rangeons dans les pages qui<br />

suivent.<br />

11 semblerait au premier abord que notre pays, si riche<br />

en forêts, dût fournir d'excellentes occasions d'étudier l'influ-<br />

1 ) Cette carte est la reproducl ion d'une enrte qui a, parait-il, été dressée<br />

par ordre du Roi Charles XV et qui est conservé» à l'Etat Major généra). Sur<br />

l'original même on a indique, au moyen de différentes nuances de vert: 1) les<br />

forêts conteuant plus ou moins d'nrbrcs pouvant fournir les bois de mâture, de<br />

sciage et de charpente, 2) les forêts pouvant servir surtout à la production du<br />

bois de chauffage et du charbon, 3) les taillis, i) les plantations sur le sable<br />

mouvant. Nous n'avous pas jugé nécessaire de conserver toutes ces distinctions<br />

en reproduisant la carte.


inflytande på nederbördsmängden. Så är emellertid enligt vår<br />

erfarenhet icke forhållandet. Slätterna representera nemligen<br />

i allmänhet låglandet eller ligga i dalsänkor. Skogstrakterna<br />

åter äro oftast höglända samt bergiga eller mycket kuperade.<br />

Då här<strong>till</strong> läggas de oändligt skiftande lokala förhållandena<br />

i de bebodda trakterna, i hvilka observationerna af praktiska<br />

och ekonomiska skal måste utföras, är det svårt nog att påträffa<br />

fullt, komparabla stationer. Man måste derför nöja sig<br />

med den ofullkomliga verkligbeten, det vill bar saga med stationer,<br />

af hvilka de flesta äro i mer eller mindre grad utmärkta<br />

af vissa, topografiska och lokala egendomligheter.<br />

Det är <strong>till</strong> stor del af denna anledning, som vår undersökning<br />

inledts af studiet af de olika slag af inflytelser på<br />

nederbörden, som i vårt land allmännast förekomma, nemligen<br />

sådana af geografisk, topografisk, lokal och slutligen instrumental<br />

natur.<br />

Nu är det visserligen sannt, att nämnda inflytelser icke<br />

alltid kunna på hvarje enskild station med säkerhet särskiljas<br />

från hvarandra och <strong>till</strong> sin storlek fullt uppskattas. Men vi<br />

hafva åtminstone fått en norm, enligt hvilken stationerna kunna<br />

väljas så, att de mest störande inverkningarne undvikas, och<br />

de öfriga vid jemförelsen någorlunda upphäfva hvarandra, samt<br />

slutligen en vägledning för bedömandet af slutresultatets <strong>till</strong>förlitlighet.<br />

Ett förbiseende af dessa inflytelser kan göra en jemförelse<br />

från synpunkten af skogarnes inflytande på nederbördsmängden<br />

fullkomligt värdelös. Såsom exempel härpå, vilja vi anföra<br />

några stationer i norra delen af Gefleborgs län.<br />

Nianfors N. 168 m. öfver hafvet. Skogstrakt. Skogbeväxt mark<br />

inom 25 km., rundt om stationen, omkring 75, slätt 15, sjö eller<br />

rinnande vatten 10 proc. Stationen är belägen i en dalgång mellan<br />

höga berg, omkring 15 m. öfver Niansjön. Marken är kuperad.<br />

Flera bergåsar, 150—200 ra. öfver stationens nivå, sträcka sig hufvudsakligen<br />

i SE—NW på ett afstånd af 120—180 m. från stationen.<br />

Mätaren står i en trädgård, fritt utsatt för ostliga och nordliga vindar<br />

och för öfrigt temligen långt från skyddande föremål. Trakten är<br />

ganska blåsig, antagligen <strong>till</strong> följd af det höga läget.<br />

Hedvigsfors. Hs. 14G in. Öfvervägande skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 85, slätt 12, sjö eller rinnande vatten 3 proc. Marken<br />

öfvervägande kuperad. I NW, 5 km. från stationen, tinnes ett berg,<br />

Njupen, inemot 300 m. öfver traktens nivå. Mätaren är ntstäld i en<br />

yngre parkanläggning, (ler träden ännu icke utgöra något skydd för<br />

vinden. Den är mest utsatt för vind från NNW, der en sjö är belägen.<br />

Närmaste byggnad 11 m. hog pä 35 in. afstånd i SE.<br />

Sköldbacka. Sb. 48 ra. Skogbeväxt mark 10, slätt 80, sjö<br />

eller rinnande vatten 10 proc. Det lilla enstaka Kyrkbyberget 1 km.<br />

i NE, omkring 100 m. öfver traktens nivå. Bollebergen 2 - 5 km. i<br />

söder, 200—250 in. öfver samma nivå. Eljest öfvervägande jemn<br />

mark på de odlade fälten. Sakta sluttande upphöjningar förekomma,<br />

men dessa äro få och obetydliga. Mätaren står på öppet gärde, fritt<br />

utsatt för alla vindur, 50 ni. SE från ett 9 in. högt hus. Vid stark<br />

blåst med lätt yrsnö bar mätaren befunnits tom.<br />

ence des forêts sur l'abondance des eaux tombées. D'après<br />

notre expérience il n'en est pourtant pas ainsi. Les plaines<br />

représentent, en effet, généralement des régions basses ou des<br />

vallons. Au contraire, les parties boisées sont généralement<br />

élevées et montagneuses ou du moins très accidentées. De<br />

plus, les circonstances locales variant à l'infini, dans les régions<br />

habitées, où des raisons économiques et pratiques nous<br />

obligent à faire exécuter les observations, on comprend qu'il<br />

soit assez difficile de trouver des stations entièrement comparables<br />

entre elles. On doit donc se contenter de la réalité<br />

imparfaite, ce qui, dans le cas présent, veut dire de stations<br />

dont la plupart se distinguent à des degrés différents par<br />

certaines particularités topographiqnes et locales.<br />

C'est en grande partie pour cette raison que notre étude<br />

a été précédée d'un examen des différentes espèces d'influences<br />

les plus généralement exercées sur les eaux tombées<br />

dans notre pays, à savoir: influences géographique, topographique,<br />

locale et enfin influences provenant des instruments.<br />

Ces influences ne peuvent pas, il est vrai, être toujours<br />

exactement distinguées les unes des autres et évaluées à leur<br />

importance réelle pour chaque station particulière. Mais nous<br />

avons au moins acquis un modèle type d'après lequel les stations<br />

peuvent être choisies de façon à éviter les influences les<br />

plus perturbatrices et à neutraliser en partie les effets des<br />

autres influences lors de la comparaison des résultats. Enfin,<br />

nous avons obtenu une suite d'indications précieuses pour l'appréciation<br />

de l'exactitude du résultat final.<br />

Négliger ces influences lors d'une comparaison faite an<br />

point de' vue de l'influence des forêts sur la quantité des pluies,<br />

serait enlever à ce travail toute sa valeur. A l'appui de cette<br />

assertion, nous citerons comme exemple quelques stations situées<br />

au nord du län de Gefleborg.<br />

Nianfors N. à 168 m. d'altitude. Région forestière. Terrain<br />

boisé à 2'5 km. autour de la station, 75 % envirou, plaine 15 %,<br />

lacs ou rivières 10 %. La station est située dans un vallon, entre<br />

des montagnes élevées, à 15 in. euviron au-dessus du lac de Niau.<br />

Le terrain est accidenté. Plusieurs chaînes de collines dépassant de<br />

150—200 in. du niveau de la station, s'étendent principalement<br />

dans la direction SE-—NO à une distance de 120—180 m. Le pluviomètre<br />

est placé dans un jardin, librement exposé aux vents d'est<br />

et du nord, et à une distance assez grande de tout objet pouvaut<br />

l'abriter. Le vent souffle souvent sur la localité, sans doute à cause<br />

de son altitude.<br />

Hedvigsfors Hs. 146 m. Hégion en majeure partie forestière.<br />

Terrain boisé 85 %, plaine 12 %, lacs ou rivières 3 %. Terrain<br />

généralement accidenté. Au NO, à 5 km. de la station, une montagne,<br />

le Njupen, de 300 m. environ au-dessus du niveau de l'endroit.<br />

Le pluviomètre est placé dans un parc de date nBsez récente<br />

dont les arbres ne peuvent encore l'abriter contre le vent. Il est<br />

exposé surtout au vent du NNO, direction dans laquelle se trouve<br />

un lac. Le bâtiment le plus rapproché, haut de 11 m., se trouve à<br />

35 m. de distance au SE.<br />

Sköldbacka Sb. 48 m. Terrain boisé 10 %, plaine 80 %, lacs<br />

ou rivières 10 %. Petite montagne isolée, Kyrkby, à 1 km. de distance<br />

au NE et à 100 m. environ au-dessns du niveau du pays,<br />

montagnes de Bolle à 2"5 km. de distance an sud, 200 à 250 m.<br />

au-dessus du niveau du pays. Pour le teste, terrain généralement<br />

uni dans les champs cultivés. Des élévations en pente douce se rencontrent<br />

aussi, mais sont rares et peu importantes. Le pluviomètre<br />

est placé dans nn champ ouvert, accessible à tous les vents, à 50<br />

m. au SE d'une maison haute de 9 m. Par un vent fort accompagné<br />

de neige tourbillonnante on a trouvé le pluviomètre vide.<br />

67


68<br />

Bjuråker. Gd. 46 m. Mera slättbygd än skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 25, slätt 50, sjö 25 proc. Stationen belägen ej långt<br />

från södra stranden af Norra Dellen. Marken öfvervägande kuperad.<br />

Höga berg finnas endast i W och NW bortom 2'5 km. Mätaren<br />

står fritt i en köksträdgård; 18 m. i N och E befinna sig byggnader,<br />

6 m. höga.<br />

Enligt ofvanstående beskrifning ligga Nianfors och Hedvigsfors<br />

i betydande skogstrakter, Sköldbacka och Bjuråker<br />

deremot i öfvervägande skoglösa trakter. Mellan de längst<br />

åtskilda stationerna, Nianfors, den sydligaste, å ena sidan, samt<br />

Hedvigsfors och Sköldbacka, de nordligaste, å den andra, är<br />

afståndet 32 km. Den mellanliggande stationen Bjuråker ligger<br />

29 km. från Nianfors, 12 från Hedvigsfors och 29 från<br />

Sköldbacka.<br />

Bjuråker Gd. 46 m. Région de plaines plutôt que de forêts.<br />

Terrain boisé 25 %, plaine 50 %, lac 25 %. La station est située<br />

non loin de la rive sud du lac Dellen septentrional. Sol généralement<br />

accidenté. Il n'y a de hantes montagnes qu'à l'Ouest et au NO,<br />

à plus de 2 - 5 km. de distance. L'appareil est exposé librement dans<br />

un jardin potager; des bâtiments hauts de 6 m. se trouvent au N et<br />

à l'E, à 18 m. de distance.<br />

D'après ces descriptions, on voit que les stations de Nianfors<br />

et Hedvigsfors sont situées dans des régions presque exclusivement<br />

forestières, celles de Sköldbacka et Bjuråker, au<br />

contraire, dans des territoires presque entièrement dépourvus<br />

d'arbres. La distance entre les stations les plus éloignées,<br />

Nianfors, la station la plus méridionale, d'une part, et Hedvigsfors<br />

et Sköldbacka, les stations les plus septentrionales,<br />

de l'autre, est de 32 km. La station de Bjuråker est située<br />

à 29 km. de Nianfors, 12 de Hedvigsfors et 29 de Sköldbacka.<br />

Tab. 39. Nederbörden på 4 stationer i Gefleborgs län. Medeltal af åren Sept. 1881— Aug. 1893.<br />

(Eau tombée dans 4 stations du län de Gefleborg. Moyennes des années sept. 1881—août 1893.)<br />

Om vi <strong>till</strong> en början endast fasta oss vid den varmare<br />

årstiden, Maj—Okt., framgår af tab. 39, att Nianfors har icke<br />

mindre än 31 proc. mera regn än Hedvigsfors. Och likväl<br />

hafva dessa bada skogsstationer nästan lika höjd öfver hafvet.<br />

Den olika regnmängden måste <strong>till</strong> stor del bero på de olika<br />

topografiska förhållandena i öfrigt, särskildt af de närliggande<br />

höga bergåsarne vid Nianfors.<br />

Skogsstationen Hedvigsfors har i medeltal under Maj—Okt.<br />

en märkbart, 4 proc., mindre regnmängd än den skoglösa Sköldbacka.<br />

Den förra ligger ändock 100 m. högre öfver hafvet.<br />

Den relativt större mängden på Sköldbacka beror förmodligen<br />

af bergen på södra och nordöstra sidorna om denna station.<br />

Si, pour commencer, nous ne nous arrêtons qu'à la saison<br />

chaude, mai—octobre, il ressort du tableau 39 que Nianfors<br />

n'a pas moins de 31 % de pluie en plus que Hedvigsfors. Et<br />

pourtant ces deux stations forestières ont presque la même altitude.<br />

La différence dans la quantité de pluies doit dépendre<br />

en grande partie des différences topograpbiques entre les stations,<br />

particulièrement des chaînes de collines assez élevées,<br />

voisines de Nianfors.<br />

La station forestière de Hedvigsfors reçoit, pendant les<br />

mois de mai—octobre, une quantité de phiies inférieure<br />

de beaucoup, 4 %, à celle de la station de Sköldbacka, dépourvue<br />

de forêts. Cependant l'altitude de la première dépasse<br />

de 100 m. celle de la seconde. La quantité relative-


Bjuråker slutligen har den minsta nederbörden. Anledningen<br />

här<strong>till</strong> kan, enligt det nyss sagda, icke uteslutande<br />

vara bristen på skog, men väl hufvudsakligen dess läge vid<br />

sjön Dellen samt frånvaron af närbelägna berg.<br />

Af dessa och dylika stationer är således i den föreliggande<br />

frågan intet att inhemta, om icke det, att skogarnes inflytande<br />

på nederbörden är underordnadt de inflytanden, som i föreliggande<br />

fall kraftigare göra sig gällande, nemligen de topografiska.<br />

De försöksstationer, som ursprungligen anordnades 1 , hafva<br />

visserligen alltjemt fortfarit, men deras antal, endast 13, var<br />

för litet for vårt ändamål. I den följande framställningen<br />

hafva vi derför dessutom betjenat oss af de talrika privata<br />

stationerna i åtskilliga län. Många äro visserligen af den beskaffenhet,<br />

att de hvarken böra kallas skogsstationer eller<br />

slättstationer. Men som de icke desto mindre ofta äro ganska<br />

upplysande for jemförelsens skull, ha de blifvit medtagna.<br />

Valet af de större områden, inom hvilka jemförelserna<br />

skulle göras, har bestämts, förutom af <strong>till</strong>gången på stationer,<br />

icke allenast af <strong>till</strong>gången på skogar utan äfven af större slätter.<br />

Vidare fordras en någorlunda jemn geografisk fördelning af<br />

nederbörden. Sistnämnda vilkor var svårast att få uppfyldt,<br />

såsom lätt framgår af en blick på kartorna öfver nederbördsfördelningen.<br />

Af brist på större slätter äfvensom <strong>till</strong>räckligt<br />

antal stationer måste det skogrika Norrland uteslutas. Vissa<br />

kustlän äro olämpliga <strong>till</strong> följd af den starkt <strong>till</strong>tagande nederbörden<br />

inåt landet.<br />

Följande län hafva utvalts, nemligen Skaraborgs, Upsala,<br />

Vestmanlands, Örebro, Malmöhus och Gotlands län. Såsom<br />

ses af kartorna, äro visserligen icke heller dessa län för vårt<br />

ändamål fullt lämpliga. Geografiska och topografiska inflytanden<br />

göra sig nemligen gällande i icke obetydlig grad hos<br />

dem alla. Behandlade med en viss urskiljning, torde emellertid<br />

stationerna i dessa län vara användbara.<br />

14. Iakttagelser i Skaraborgs län.<br />

De egentliga skogstrakterna inom detta län äro belägna<br />

i dess något höglända och bergiga nordöstra och östra delar.<br />

Det öfriga utgöres af den vidsträckta, på stora områden nästan<br />

skoglösa Vestgötaslätten, som långsamt sänker sig mot Venern,<br />

genomfluten af en mängd åar samt här och der afbruten af<br />

de bekanta bergen Kinnekulle, Billingen, Mösseberg, Ålleberg<br />

samt längst i vester af Halle- och Hunneberg.<br />

Nederbörden under Maj—Oktober aftager från södra delen<br />

af länet, der den är störst, 400—420 mm., åt norr och nord-<br />

1 ) Om skogarnes inflytande pa <strong>Sveriges</strong> klimat. I & II.<br />

Bihang HU Domänatyrelient berättelse för år 1895.<br />

69<br />

ment plus grande, recueillie à Sköldbacka, doit probablement<br />

être attribuée aux montagnes situées au sud de cette station.<br />

Bjuråker, enfin, reçoit la plus petite quantité de pluie.<br />

La cause de ce fait ne doit pas, d'après ce que nous venons<br />

de dire, être cherchée uniquement dans l'absence de forêts,<br />

mais sans doute surtout dans la position qu'occupe la station<br />

près du lac Dellen, et dans l'absence de montagnes voisines.<br />

L'exemple de ces stations et d'autres analogues ne peut<br />

rien nous apprendre sur la question que nous voulons étudier,<br />

sinon que l'action des forêts sur les pluies est elle-même soumise<br />

à des influences prédominantes, dans tous les cas précités,<br />

à savoir les influences topographiques.<br />

Les stations d'expériences établies à l'origine 1 ) ont, il est<br />

vrai, toujours continué à fonctionner, mais leur nombre, 13<br />

seulement, était insuffisant pour le but que nous nous proposions<br />

d'atteindre. Dans l'exposé suivant, nous nous sommes donc,<br />

en outre, servis des nombreuses stations privées des différents<br />

län. Plusieurs de ces stations ne peuvent, il est vrai, être<br />

classées ni comme stations forestières ni comme stations de<br />

plaine. Mais les indications qu'elles fournissent étant souvent<br />

très utiles comme termes de comparaison, elles ont été comprises<br />

dans le présent mémoire.<br />

Le choix des régions plus vastes sur lesquelles devaient<br />

porter les comparaisons a été fait non seulement en tenant<br />

compte de la quantité des forêts, mais anssi de celle des grandes<br />

plaines et du nombre de stations. En outre, une répartition<br />

géographique à peu près égale de la quantité d'eau tombée,<br />

était nécessaire. Cette dernière condition était la plus difficile<br />

à remplir, comme le montre l'examen des cartes relatives à<br />

la répartition des eaux tombées. La province de Norrland, si<br />

riche en forêts, mais ne possédant ni grandes plaines, ni stations<br />

pluviométriques en nombre suffisant, a dû être exclue.<br />

Certains län de la côte n'ont également pu être pris en considération,<br />

à cause de l'augmentation brusque des pluies vers<br />

l'intérieur.<br />

Le choix est donc tombé sur les län de: Skaraborg, Upsala,<br />

Vestmanland, Örebro, Malmöhus et Gotland. Comme le<br />

montrent les cartes, ces län ne sont pas non plus très propices<br />

an but de notre étude. Des influences géographiques et<br />

topographiques s'y font en effet sentir a un degré assez notable.<br />

Sous la réserve de certaines distinctions à établir, les<br />

résultats donnés par ces stations pourront toutefois être utilisés.<br />

14. Observations faites dans le län de Skaraborg.<br />

Les régions forestières proprement dites de ce län sont<br />

situées dans les parties hautes et montagneuses du nord-est<br />

et de l'est. Le reste du territoire comprend la vaste plaine<br />

de Vestergötland, par endroits presque entièrement dépourvue<br />

de forêts, qui s'incline graduellement vers le Vener et que<br />

traversent de nombreuses rivières. Çà et là elle est sillonnée<br />

de montagnes bien connues, telles que: Kinnekulle, Billingen,<br />

Mösseberg, Ålleberg, et, tout à l'est, Halleberg et Hunneberg.<br />

Les pluies en mai—octobre sont les plus abondantes dans<br />

la partie sud du län, où elles atteignent 400 à 420 mm. et<br />

1 ) De l'influence des forêts snr le climat de la Suède. I et II.<br />

10


70<br />

vest, der den uppgår <strong>till</strong> omkring 375 mm. Den är således<br />

<strong>till</strong> följd af det allmänna geografiska inflytandet 8—12 proc.<br />

större i den förra trakten än i den senare.<br />

Den beskrifning öfver stationerna, som här följer, är hufvudsakligen<br />

lemnad af observatörerna sjelfva genom ifyllande<br />

af dem <strong>till</strong>sända frågoformulärer. Endast höjderna öfver hafvet<br />

hafva meddelats af k. Generalstabens topografiska afdelning.<br />

Uppgifterna öfver skogs<strong>till</strong>gången etc. göra ej anspråk på att<br />

vara fullt exakta. De afse i det följande öfverallt området<br />

inom ett afstånd rundt om stationen af 2.5 km.<br />

Rörande fördelningen af den skogbeväxta och skoglösa<br />

marken äro uppgifterna tyvärr ganska bristfälliga. Den skulle<br />

nöjaktigt kunna åskådliggöras endast medelst specialkartor,<br />

men medel <strong>till</strong> sådanas utarbetande och publicerande saknas.<br />

Vår egen kännedom härom hafva vi sökt förvärfva oss, dels<br />

genom studium af <strong>till</strong>gängliga kartor, dels genom personliga<br />

besök på en del stationer.<br />

Stationernas läge torde med <strong>till</strong>hjelp af vidstående bokstafsteeken<br />

lätt återfinnas på plansch 1.<br />

Häggeboda Ha. 145 ra. öfver hafvet. Skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 80, sjö eller rinnande vatten 20 proc. af arealen inom en radie<br />

af 2"5 km. Stationen är belägen nära östra stranden afsjönUnden.<br />

Marken öfvervägande kuperad. Bergshöjder och dalar gå i norr och<br />

söder. Inga större berg finnas dock i närheten. Mätarens afstånd<br />

<strong>till</strong> oragifvande föremål är i allmänhet större än dessas dubbla höjd.<br />

Boningshuset på 12.5 meters afstånd.<br />

Sjötorp Sp. 46 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 50, slätt 25,<br />

vatten 25 proc. Stationen belägen helt nära Venern. Marken kuperad.<br />

Mätaren utstäld på en gårdsplan fritt åt öster; på öfriga<br />

sidor omgifven af 5—6 m. höga byggnader och träd på 12—30 m.<br />

afstånd.<br />

Elgarås E. 128 in. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 50, slätt 45,<br />

vatten 5 proc. Jemn mark. Mätaren står på öppen plats någorlunda<br />

fritt utsatt för alla vindar.<br />

Hallandaberg Hl. 75 in. Öfvervägande skogstrakt; dock orogifves<br />

stationen på hela vestra sidan af sjö. Skogbeväxt mark 50, slätt<br />

20, vatten 30 proc. Delvis åker, delvis löfskog på kullar; längre<br />

bort i allmänhet jemn mark, bevuxen med grof, mogen skog af tall<br />

och gran. Inga berg. Mätaren är utstäld å en kulle på en gårdsplan,<br />

omgifven af spridda byggningar och träd på vederbörligt afstånd,<br />

men dock ganska fritt. Stället mycket utsatt för SW-vinden<br />

från sjön Tinsen, deremot skyddadt för ostliga och nordostliga vindar<br />

genom kullar, bevuxna med stora parkträd och löfskog; öppet mot<br />

söder.<br />

Ledsgården L. 50 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 10, slätt<br />

90 proc. Marken jemn, inga nämnvärda berg. Mätaren utstäld i<br />

trädgården och skyddad af byggningar och träd, utan att dock nederbördens<br />

<strong>till</strong>träde <strong>till</strong> mätaren kan hindras. Från ingen sida är den<br />

fritt utsatt för vinden, mest fri dock åt vest och sydvest. En vik af<br />

Venern i norr på 2.5 km. afstånd. Skogsmarker i syd och sydost<br />

2 km. från stationen.<br />

Moholm M. 75 m. Slättbygd med angränsande vidsträckt skogstrakt<br />

i norr, öster och söder. Skogbeväxt mark 10, slätt 85, vatten<br />

5 proc. Mätaren står i trädgården, som är begränsad med växthus<br />

och träd, omkring 15 m. från det förra, som är 3'5 m. högt, och<br />

vont en diminuant à mesure qu'on s'avance vers le nord et le<br />

nord-ouest, où elles ne sont plus que de 375 mm. C'est donc<br />

à l'influence géographique générale qu'il faut attribuer l'excédent<br />

de 8—12 % que présente la région sud de la province<br />

comparée à la région nord ou nord-ouest.<br />

La description des stations que nous donnons ci-après a<br />

été fournie en majeure partie par les observateurs eux-mêmes,<br />

en réponse aux questionnaires qui leur avaient été envoyés.<br />

Seules, les altitudes ont été indiquées par la section topographique<br />

de l'Etat-Major Général. Les données fournies sur<br />

l'étendue des forêts, etc. ne prétendent nullement à l'exactitude<br />

absolue. Elles se rapportent toutes à l'espace entourant la<br />

station dans un rayon de 2s km.<br />

Quant à la répartition du terrain boisé ou non boisé, les<br />

données qui le concernent sont malheureusement assez incomplètes.<br />

On ne pourrait en donner une idée exacte qu'au moyen<br />

de cartes spéciales; mais les fonds nécessaires pour faire<br />

dresser et publier ces cartes font défaut. Nos propres connaissances<br />

sur cette matière sont dues à l'étude des cartes<br />

traitant de ce sujet et à des visites personnelles faites dans<br />

un certain nombre de stations.<br />

Les stations pourront être facilement retrouvées sur la<br />

planche 1 à l'aide des lettres placées près du nom.<br />

Häggeboda. Ha. Altitude 145 m. Région forestière. Terrain<br />

boisé 80 %, lacs ou eaux courantes 20 % du territoire dans un<br />

rayon de 2 - 5 km. Lu station est située près de la rive Est du lac<br />

Unden. Terrain en majeure partie accidenté. Au nord et au sud,<br />

montagnes et vallées. Aucune montagne d'une hauteur un peu considérable<br />

ne se trouve pourtant dans le voisinage. La distance entre<br />

le pluviomètre et les objets environnants dépasse en général le double<br />

de la hauteur de ces objets. La maison d'habitation est placée à<br />

12.5 m. de distance.<br />

Sjötorp. Sp. Altitude 46 m. Région forestière. Terrain boisé<br />

50 %, plaine 25 %, eau 25 %. La station est située tout près du<br />

Vener. Terrain accidenté. Le pluviomètre est exposé dans une cour<br />

entièrement découverte à l'est. Sur les autres côtés, à une distance<br />

de 12 à 30 m., se trouvent des bâtiments et des arbres hauts de<br />

5—6 m.<br />

Elgarâs. B. 128 m. Région forestière. Terrain boisé 50 %,<br />

plaine 45 %, eau 5 %. Sol uni. Le pluviomètre occupe un emplacement<br />

ouvert, à peu près entièrement accessible a tous les vents.<br />

Hallandsberg. Hl. 75 m. Région en majeure partie forestière,<br />

cependant, tout le long de son côté ouest, la station est en bordure<br />

sur un lac. Terrain boisé 50 %, plaine 20 %, eau 30 %. Champs<br />

alternant avec des bois sur les coteaux, plus loin sol généralement<br />

uni, couvert de forêts de pins et de sapins gros et déjà en pleine<br />

maturité. Pas de montagnes. Le pluviomètre est exposé sur une<br />

éminence au milieu d'une cour entourée de bâtiments isolés et d'arbres<br />

à une distance assez grande. Emplacement assez découvert, très<br />

exposé au vent SO venant du lac Ymsen, mais abrité, au contraire,<br />

contre les vents d'est et du nord-est par des monticules couverts de<br />

grauds arbres et de forêts d'arbres à feuilles, côté sud entièrement<br />

libre.<br />

Ledsgården. L. 50 m. Plaine. Terrain boisé 10 %, plaine 90 %<br />

Sol uni, pas de montagnes notables. Le pluviomètre est exposé dans<br />

le jardin et abrité par des bâtiments et des arbres, sans que In chute<br />

des eaux dans l'appareil en soit empêchée. Aucun côté n'est entièrement<br />

dégagé; les côtés ouest et sud-ouest sont pourtant les plus<br />

accessibles au veut. Au nord, à 2.5 km. de distance, se creuse une<br />

crique formée par le Vener. Régions forestières au sud et au sudest<br />

à 2 km. de la station.<br />

Moholm. M. 75 m. Plaine entourée de vastes régions forestières<br />

au nord, à l'est et au sud. Terrain boisé 10 %, plaine 85 %, ean<br />

5 %. Le pluviomètre est placé dans le jardin a 15 m. d'une serre<br />

de 3'5 m. de hauteur et à 30 m. d'arbres bordant le jardin. Mo-


30 m. från de senare. Moholra ligger i den lägsta dalgången mellan<br />

sjöarne Venern och Vettern.<br />

Spårhnlt Sp. 110 in. Ofvervägande skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 53, slätt 45, vatten 2 proc. Marken ofvervägande jemn. Mätaren<br />

är utstäld på ett öppet gärde, omgifvet af skog på ett afstånd<br />

i norr af 130, i öster 70, i söder 66 och i vester 120 m.<br />

Hornsberg Hg. 100 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 75, slätt<br />

20, vatten 5 proc. Marken mycket stenbunden ocli kuperad, men<br />

anmärkningsvärda berg finnas ej. Närmaste hus ligger 14 ra. i öster;<br />

andra 20 m. i vester. Afståndet <strong>till</strong> skogen i norr 52, i öster 82,<br />

i söder 40, i vester 147 m. Mest fritt åt vester och öster.<br />

Österplana O. 170 m. Slätt å Kiunekulle. Skogbeväxt mark 10,<br />

slätt och buskmark 90 proc. En stor del af skogen nyplanterad<br />

omkring år 1875. Marken jemn med stigning åt NW och N mot<br />

Högkullen, hvars topp ligger omkring 100 m. högre än stationen och<br />

på 2.5 km. afstånd. Mätaren står på en kal plats och skyddas ej<br />

nämnvärdt, utom möjligen vid snöyra, af tvenne närbelägna laga<br />

byggnader och några små löfträd; de förra på resp. 15 och 22 meters<br />

afstånd.<br />

Degeberg Dg. 54 va. Stationen belägen på en udde i sjön Veneru<br />

1 km. från nämnda sjö. I närmaste giauskapet ofvervägande<br />

skogstrakt. Skogbeväxt mark 50, slätt 30, vatten 20 proc. Marken<br />

jemn. Mätaren står i trädgården, dock ej i närheten af större träd.<br />

Helde Hd. 74 m. Omvexlande skog och åker. Skogbeväxt<br />

mark 40, slätt 60 proc. Marken jemn; inga nämnvärda berg. Närmaste<br />

skog ligger 0.7 km. i SW. Mätaren fritt utsatt för alla vindar<br />

utom från söder, hvarest manbyggnaden är belägen på 30 ra.<br />

afstånd.<br />

Hjelmsäter Hs. 100 m. Skogstrakt; dock är skogen hufvudsakligen<br />

samlad närmast stationen på dess norra och östra sida. Skogbeväxt<br />

mark 34, slätt 26, vatten 40 proc. Stationen ligger på vestra<br />

sidan af Kinnekulle, som på ett afstånd af omkring 300 m. stiger<br />

ganska brant upp med en skogklädd afsats på stationens östra sida;<br />

på den vestra är stark, likaledes skogklädd, sluttning mot Venern.<br />

Ät söder och norr är slätt närmast. Mätaren står på en plan, begränsad<br />

på södra sidan af hus och träd ; den är skyddad på alla sidor.<br />

Huset 8 m., träden 10 —15 m. höga.<br />

Mariedal Md. 110 m. Ofvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

30, slätt 70 proc. Stationen ligger vid foten af en skogklädd höjd.<br />

Trakten, ehuru <strong>till</strong> en del kuperad, är dock ofvervägande jemn. Kinnekulle<br />

i norr på 5 km. afstånd. Mätaren, utstäld i trädgården på en<br />

gräsplan, är på 20 och 30 m. och ännu längre afstånd omgifven af<br />

i—8 m. höga byggnader samt längre bort af träd; någorlunda skyddad<br />

för vinden, minst dock mot nordost.<br />

Nya Lerdala N. 105 m. Belägen i en dal med Billingberget<br />

i öster och Klyftamoberget i vester. Skogbeväxt mark 20, slätt 80<br />

proc. Billingen höjer sig 60 in. på ett afstånd af 2 km., på längre<br />

afstånd är den betydligt högre. Klyftamon på lika afstånd, omkring<br />

40 m. öfver stationens nivå. Emellan bergen slät odlad mark. Mätaren<br />

är utstäld i en trädgård vester om manbyggnaden, obetydligt<br />

utsatt för vinden, dock mest från söder. Inga höga träd på 12 m.<br />

afstånd.<br />

Buder R. 145 m. Ofvervägande skogstrakt. En skogbeväxt<br />

höjning i terrängen skyddar stationen i öster och nordost; i vester<br />

och sydvest omgifves den af mindre skogspartier, omvexlande med<br />

öppen mark, lägre belägen än stationen. Skogbeväxt mark 70, slätt<br />

29, vatten 1 proc. Stationen är belägen på deu åt vester- sig jemnt<br />

sänkande sluttningen af Hökensås. Nämnda ås stiger åt öster på 4<br />

km. afstånd <strong>till</strong> en höjd af 225 m. öfver hafvet. Mätaren är uppstäld<br />

på en gårdsplan, omgifven af träd och några få byggnader, alla<br />

l%a. I anseende <strong>till</strong> det skyddade läget kan mätaren möjligen vid<br />

71<br />

holm est située dans la vallée la plus profonde entre les lacs Vener<br />

et Vetter.<br />

Spårhnlt. Sp. 110 m. Région en majeure partie forestière. Terrain<br />

boisé 53 %, plaine 45 %, eau 2 %. Terrain généralement uni. Le<br />

pluviomètre est exposé dans un pré ouvert, entouré de tons côtés de<br />

forêts distantes de 130 m. au nord, de 70 m. à l'est, de 60 m. au<br />

sud, et de 120 à l'ouest.<br />

Hornsberg. Hg. .100 m. Région forestière. Terrain boisé 75 %,<br />

plaine 20 %, eau 5 %. Sol très pierreux et accidenté, mais pas de<br />

moutngnes notables. La maison la plus rapprochée est située a 14<br />

m. de distance à l'est, les autres à 20 m. à l'ouest. Distance de la<br />

forêt: au nord 52 m., à l'est 82, au sud 40, à l'ouest 147 m. Emplacement<br />

dégagé surtout à l'ouest et à l'est.<br />

Österplana. O. 170 ro. Plaine à Kinneknlle. Terrain boisé 10<br />

%, plaine et taillis 90 %. Une grande partie de la forêt a été plantée<br />

vers 1875. Sol uni s'élevant graduellement au NO et au N vers la<br />

montagne dont le sommet (Högkullen) se trouve à 100 m. environ<br />

an-dessus de la station et à 2.5 km. de cette dernière. Le pluviomètre<br />

occupe un emplacement dénudé et n'est guère abrité, sauf<br />

peut-être en temps de neige, par deux bâtiments voisins, peu élevés,<br />

situés à 15 et 22 m. de distance, et par quelques petits arbres à<br />

feuilles.<br />

Degeberg. Dg. 54 m. La station est située sur un promontoire<br />

qui s'avance dans le Vener à 1 km. de ce lac. Les forêts dominent<br />

dans le voisinage immédiat. Terrain boisé 50 %, plaine 30 %,<br />

eau 20 %. Sol uni. Le pluviomètre est placé dans le jardin, mais<br />

sans grands arbres dans le voisinage.<br />

Helde. Hd. 74 m. Forêts et champs alternants. Terrain boisé<br />

40 %, plaine, 60 %. Sol uni; pas de montagnes notables. La forêt<br />

la plus rapprochée se trouve à 0.7 km. au SO. Le pluviomètre est<br />

librement exposé à tous les vents, sauf du côté sud où se trouve le<br />

corps de logis distant de 30 m.<br />

Hjelmsäter. Hs. 100 m. Région forestière, cependant la forêt<br />

se groupe principalement dans le voisinage immédiat de la station,<br />

sur les côtés nord et est. Terrain boisé 34 %, plaine 26 fi, eau 40 %.<br />

La station est située sur le versant ouest du Kinnekulle, qui, à une<br />

distance d'environ 300 m., se relève assez brusquement et forme un<br />

gradin couvert de forêts sur le côté est de la station. Du côté ouest<br />

se trouve une pente rapide, également boisée, qui s'incline vers le<br />

Vener. An sud et au nord, des plaines s'étendent dans le voisinage<br />

immediat de la station. Le pluviomètre est exposé sur un emplacement<br />

bordé au sud de maisons et d'arbres. Il est abrité de<br />

toutes parts. La maison a 8 m. de hauteur, les arbres 10—15 m.<br />

Mariedal. Md. 110. Plaine en majeure partie. Terrain boisé<br />

30 %, plaine 70 %. La station est située au pied d'une hauteur boisée.<br />

La contrée, bien qu'accidentée en partie, est pourtant en général unie.<br />

Au nord, à 5 km. de distance, la montagne de Kinnekulle. Le<br />

pluviomètre exposé au jardin, sur une pelonse, est entouré, à 20—30<br />

m. de distance et au-delà, de bâtiments hauts de 4—8 m. et encore<br />

plnB loin d'arbres. Position quelque peu abritée contre les vents,<br />

découverte surtout au nord-est.<br />

Nya Lerdala. N. 105 m. Située dans un vallon entre le mont<br />

Billingen à l'est et le mont Klyftamo à l'ouest. Terrain boisé 20 %,<br />

plaine 80 %. Le mont Billingen atteint 60 m. au-dessus du niveau<br />

de la station, à 2 km. de cette dernière. Plus loin il augmente encore<br />

de hauteur. Le mont Klyftamo, a la même distance, dépasse<br />

de 40 m. le niveau de la station. Entre les montagnes, sol uni et<br />

cultivé. Le pluviomètre occupe dans un jardin, à l'ouest du corps<br />

de logis, un emplacement peu accessible aux vents, sauf à ceux du<br />

sud. Pas de grands arbres dans un rayon de 12 m.<br />

Buder. R. 145 m. Région en majeure partie forestière. A l'est<br />

et an nord-est la station est abritée par une hauteur boisée; à l'ouest<br />

et au sud-ouest elle est entourée de petits bois alternant avec des<br />

terrains découverts, plus bas que la statibn. Terrain boisé 70 %,<br />

plaine 29 %, eau 1 %. La station est située sur le versant, s'abaissant<br />

uniformément vers l'ouest, du Hökensås. Cette dernière chaîne<br />

de collines atteint à l'est, à 4 km. de distance, jusqu'à 225 m. d'altitude.<br />

Le pluviomètre est placé dans une cour entourée d'arbres et<br />

de quelques bâtiments tous peu élevés. Il est possible que, grâce à


72<br />

snöyra visa något mera nederbörd än som under andra omständigheter<br />

vore fallet.<br />

Vestby Vy. 46 m. Slättbygd; dock finnas mindre skogar på 1<br />

à 100 har rundt om stationen på 2.5 km. afstånd. Skogbeväxt mark<br />

5, slätt 94, vatten 1 proc. Marken jemn, inga berg. Mätaren står<br />

i en trädgård omgifven af byggnader och träd, från ingen sida fritt<br />

utsatt för vinden. Omkring trädgården äro öppna fält, och vintertiden,<br />

då träden äro aflöfvade, spela vindarue temligen fritt in. De<br />

närmaste husen 7.5 m. höga på 7.5 m. afstånd i norr; träden 15 ra.<br />

höga på 15 <strong>till</strong> 30 m. afstånd. Rada ås på 2.5 km. afstånd i N,<br />

liksom sjön Venern på samma afstånd i NK, anses vissa tider draga<br />

regnet <strong>till</strong> sig.<br />

Sätenas Ss. 50 m. Vid gränsen mellan slättbygd och skogstrakt,<br />

några hundra meter från Venern. Skogbeväxt' mark 25, slätt 25,<br />

vatten 50 proc. Marken jemn. Mätaren står på öppen plats, oinkriug<br />

20 m. från några 20—25 m. höga träd i nordost, hvilka ock<br />

skydda mot vinden; fri vind från öster och söder.<br />

Backa Bk. 155 ni. Slättbygd på vestra sidan af Billingen,<br />

hvilken öfverst är bevuxen med granskog. Trakten dock rik på löfskog.<br />

Skogbeväxt mark 25, slätt 70, vatten 5 proc. Marken är<br />

dels jemn, dels kuperad ; i öster Billingberget. Stationen ligger på<br />

sjelfva sluttningen, ungefär 1.5 km. från den sltogbeväxta platån.<br />

Mätaren är uppstäld i trädgården, någorlunda fritt, men omgifven af<br />

skyddsplanteringar och byggnader. Den är mest fritt utsatt för vestvinden,<br />

delvis i lä för ost och nordost-vindar af de 9—15 m. höga<br />

husen, samt i norr af en hög granplantering. Mycket litet snö kommer<br />

stundom i mätaren, medan den fäster sig utanpå densamma i<br />

ett tjockt lager. Oaktadt snön tyckes komma nästan parallelt med<br />

marken, lägger sig dock ett temligen jemnt och tjockt lager öfver<br />

planen. Det närbelägna berget Billingen anses framkalla, »draga»<br />

mera regn än slätten. Askmoln synas ofta draga sig åt berget <strong>till</strong><br />

och deromkring urladda sig.<br />

Domö 1). 65 m. Ofvervägande jemn och slät mark; skog<br />

och berg i norr och vester anda <strong>till</strong> Venern med afbrott af mindre<br />

slätter, samt i öster, söder och sydvest på 2.5 km. afstånd. Skogbeväxt<br />

mark 15, slätt 85 proc. Mätaren utstäld midt uti köksträdgården,<br />

hvars yta är 1 har fri och öppen jord. Skog på södra och<br />

östra sidorna på resp. 60 och 100 ni. ungefär, trädgårdspark på den<br />

nordöstra och norra. I vester, 80 m., en mindre slätt, som vidgar<br />

sig längre bort från stationen; platsen är dock skyddad från denna<br />

sida af planterade träd. Inga hus eller träd i närheten af mätaren;<br />

närmaste hus 45 m. från densamma.<br />

Härlingstorp Hp. 122 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 20,<br />

slätt 70, vatten 10 proc. Marken ofvervägande jemn. Billingen<br />

2.5 km. i öster. Mätaren är utstäld på en gårdsplan. Från öster är<br />

den fritt utsatt för vinden ; närmast belägna hus i sydvestlig riktning<br />

af 8 in. höjd, 12 m. från mätaren, deruäst i nordostlig riktning af<br />

10 m. höjd på 34 ni. afstånd.<br />

Skara S. 114 m. Ofvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

30, slätt 70 proc. Före Maj 1884 stod mätaren på en mindre gårdsplan,<br />

omgifven af byggnader och höga parkträd, skyddad för alla vindar.<br />

Efter nämnda tid står den fritt utsatt för vinden från norr och<br />

öster; i vester och sydvest finnas byggnader af 6—9 in. höjd på omkring<br />

33—36 m. afstånd. I tabellen betecknas dessa platser med<br />

resp. a och b.<br />

Saleby Sy. 81 m. Vidsträckt slättbygd, foga kuperad. Skogbeväxt<br />

mark knappt 1, slätt 99 proc. På 1—2 km. afstånd i söder<br />

och sydvest finnas några uppskjutande bergklintar af helt ringa höjd.<br />

sa position abritée, le pluviomètre recueille en temps de vent accompagné<br />

de neige plus d'eau qu'il ne le ferait dans d'autres conditions.<br />

Vestby. Vy. 46 m. Plaine. Il y a pourtant de petits bois de<br />

1 à 100 hect. tout antonr de la station dans un rayon de 2.5 km.<br />

Terrain boisé 5 % plaine 94 %, eau 1 %. Sol uni, pas de montagnes.<br />

Le pluviomètre est placé dans un jardin entouré de bâtiments<br />

et d'arbres; aucun côté n'est entièrement dégagé. Des champs<br />

ouverts entourent le jardin et en hiver, lorsque les arbres sont dépouillés<br />

de leur feuillage, les vents y ont libre accès. Les maisons<br />

les plus rapprochées hautes de 7.5 m., sont distantes de 7.5 m. au<br />

nord. Les arbres hauts de 15 m. sont éloignés de 15—30 m. Au<br />

nord à 2.5 km., la chaîne de collines de Bada est considérée, de<br />

même que le lac Vener situé au NE à la même distance, comme<br />

attirant la pluie à certaines époques.<br />

Sätenas. Ss. 50 m. Sur la limite séparant une plaine d'une<br />

région forestière, à quelques centaines de mètres du Vener. Terrain<br />

boisé 25 %, plaine 25 %, eau 50 '/,. Sol uni. Le pluviomètre occupe<br />

un emplacement ouvert. Au nord-est à 20 m. environ de<br />

l'appareil se trouvent quelques arbres hauts de 20 à 25 m. qui<br />

l'abritent contre le vent. Position entièrement dégagée à l'est et<br />

au sud.<br />

Backa. Bk. 155 m. Plaine sur le versant ouest du mont<br />

Billingen dont le sommet est couvert de sapins. Contrée cependant<br />

riche en arbres à feuilles. Terrain boisé 25 %, plaine 70 %, eau<br />

5 % Sol tantôt uni, tantôt accidenté; à l'est le mont Billingen.<br />

La station est située sur la pente même de cette montagne à 1.5 km.<br />

environ du plateau boisé. Le pluviomètre occupe dans le jardin un<br />

emplacement assez dégagé, mais est entouré de plantations protectrices<br />

et de bâtiments. L'appareil est surtout exposé aux vents ouest;<br />

il est placé en partie sous les vents est et nord-est, par suite de<br />

l'influence des maisons hautes de 9—15 m. et d'une plantation de<br />

grands sapins au nord. Parfois il ne recueille que très peu de<br />

neige, celle-ci s'attache au contraire en couche épaisse à l'extérieur<br />

de l'appareil. Bien que la neige semble venir presque parallèlement<br />

au sol, une couche assez égale et épaisse s'étend cependant sur la<br />

pelouse. Le mont Billingen, situé dans le voisinage, est considéré<br />

comme «attirant» plus de pluie que la plaine. Souvent on voit des<br />

nuées d'orage se rassembler au-dessus de la montagne et se décharger<br />

sur les alentours.<br />

Domö. D. 65 m. Terrain en majeure partie égal et uni;<br />

montagnes et forêts interrompues par de petites plaines an nord et<br />

à l'ouest jusqu'au lac Vener. A l'est, au sud et au sud-ouest, à<br />

2.5 km. de distance, montagnes et forêts. Terrain boisé 15 %, plaine<br />

85 %. Le pluviomètre est placé au milieu d'un potager occupant<br />

1 hectare de terre ouverte et dégagée. Sur les côtés sud et est à<br />

60 et 100 m. de distance respectivement, des forêts; sur les côtés<br />

nord-est et nord un parc. A l'ouest, une petite plaine distante de<br />

80 m. qui s'élargit à mesure qu'elle s'éloigne de la station. L'emplacement<br />

est toutefois abrité de ce côté par une plantation d'arbres.<br />

Pas de maisons ni d arbres dans le voisinage du pluviomètre; la<br />

maison la plus rapprochée en est distante de 45 m.<br />

Härlingstorp. Hp. 122 m. Plaine. Terrain boisé 20 %, plaine<br />

70 %, eau 10 %. Sol en majeure partie uni. Le mont Billiugen<br />

à 2.5 km. à l'est. Le pluviomètre est placé dans une cour. Du<br />

côté Est il est librement exposé au vent; les maisons les plus rapprochées<br />

sont situées: l'une, haute de 8 m. dans la direction sudouest,<br />

à 12 m. de l'appareil; l'autre, haute de 10 m. dans la direction<br />

nord-ouest à 34 m. de distance.<br />

Skara. S. 114 m. Plaine en majeure partie. Terrain boisé<br />

30 %, plaine 70 %. Avant le mois de mai 1884, le pluviomètre<br />

était placé dans une petite cour entourée de bâtiments et de grands<br />

arbres et abritée de toutes parts. Depuis cette époque, il est librement<br />

exposé aux vents du nord et de l'est; à l'ouest et au sudouest<br />

se trouvent des bâtiments hauts de 6—9 m. éloignés d'environ<br />

33 à 36 m. Dans le tableau, ces deux emplacements sont désignés<br />

respectivement par les lettres a et b.<br />

Saleby. Sy. 81 m. Vaste plaine, peu accidentée. Terrain<br />

boisé: à peine 1 %, plaine 99 %. A uue distance de 1—2 km. au<br />

sud et au sud-ouest, se trouvent quelques monticules, très peu élevés.


Mätaren har sin plats i trädgården pä ett någorlunda fritt och öppet<br />

ställe. Från söder och sydvest är den fritt utsatt för vinden. I norr<br />

och nordost befinna sig några unga träd på några meters afstånd.<br />

Den står 20 m. från närmaste hus i nordost, hvilket är 7 m högt,<br />

och vid pass 30 m. från större träd i nordost och ost.<br />

Klagstorp C. 126 m. Skogstrakt inom 2.5 kin. Skogbeväxt<br />

mark 85, slätt 13, vatten 2 proc. Den oingifvaude marken något<br />

kuperad. Billingen reser sig på 2.5 km. afstånd. Mätaren är omgifven<br />

af träd och byggnader, de senare 16—18 m. höga på 50—75<br />

ra. afstånd, hvilka dock icke hindra nederbördens <strong>till</strong>träde.<br />

Kilagården Kg. 83 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 10, slätt<br />

85, vatten 5 proc. Marken öfvervägande jemn. Mätaren står i en<br />

trädgård med träd i granskapet, dock ej öfverskyggande. Fritt för<br />

ostlig vind. En byggnad i söder på 15 ni. afstånd, 12 m. hög.<br />

Träd i norr, 6 ra. boga, och på 6 m. afstånd.<br />

Bergegården i Elfsborgs län Bn. 106 m. Öfvervägande skogstrakt,<br />

på berget Hunneberg. Skogbeväxt mark 79, slätt 20, vatten<br />

1 proc. Marken är öfvervägande jemn med undantag af Halleberg,<br />

som ligger i norr 700 m. från stationen, 116 m. öfver hafvet.<br />

Mätaren är utstäld på en gårdsplan, fritt för E, S och W-vinden;<br />

ett hus 9 in. högt i nordost på 19.5 m. afstånd, träd, ej stora, på<br />

19 m. afstånd. Skogen vidtar 125 m. från mätaren i en likformig<br />

krans rundt kring stationen.<br />

Håberg Kp. 48 m. Slättbygd. 800 m. från en 5 km. lång<br />

och 2.5 km. bred skog i söder. Skogbeväxt mark 40, slätt 60 proc.<br />

Marken på slätten jemn, i skogen kuperad. Hnnneberg omkring 4<br />

km. i vester. Mätaren står i trädgården, fritt åt vester och öster.<br />

Ett hus 20 m. högt på 27 m. afstånd i söder, några träd, 6 m.<br />

höga, på 15 m. afstånd i norr.<br />

Hagen Hn. 130 m. nära Vettem. Inom 2.5 km. öfvervägande<br />

slättbygd. Skogbeväxt mark 20, slätt 40, vatten 40 proc. Marken<br />

ovanligt jemn. I vester en längs Vettem löpande höjd, som 1—2<br />

km. från stationen börjar höja sig omkring 100 m. Mataren står i<br />

en trädgård på en jemförelsevis lugn plats, vindarne motas af på<br />

afstånd befintliga träd. En syrenhäck, 4 in. hög, befinner sig i norr,<br />

8 ra. från mätaren; på andra hall 4 in. höga träd på 12—15 m.<br />

afstånd.<br />

Främmestad Ed. 60 ni. Slättbygd. Skogbeväxt mark 20, slätt<br />

79, vatten 1 proc. Marken jemn, inga nämnvärda berg. Mätaren<br />

står på en temligen fri gårdsplan. Ett tvåvåningshus på 40 m. afstånd<br />

i nordost och ett dylikt i sydvest. I nordvest 30 in. <strong>till</strong><br />

höga träd.<br />

Seltorp SI. 185 m. Skogstrakt; endast i vester och sydvest<br />

är slätt. Skogbeväxt mark 75, slätt 25 proc. Marken är mycket<br />

kuperad. Seltorp ligger på en höjd, hvarifrfin är vidsträckt utsigt<br />

och öppet åt sydvest, vest, nordvest och norr. Ät de bada sistnämnda<br />

väderstrecken är det mycket skog, men denna ligger i en<br />

däld, och man skådar ut öfver denna skog åt Hornborgasjön. Mätaren<br />

är utstäld på ett öppet gärde, fritt utsatt för alla vindar. Det<br />

»r icke långt <strong>till</strong> skogen, men denna ligger i dälder. Till enstaka<br />

träd är det mycket längre än två gånger deras höjd. Gärdet, där<br />

mätaren står, är den högst belägna platsen på hela egendomen.<br />

Hubo Hu. 100 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 20, slätt 78,<br />

vatten 2 proc. Marken något kuperad, men <strong>till</strong> största delen jemn.<br />

Falköping (Banten) F. 200 in. Slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

mark 25, slätt 75 proc. Stationen belägen nära foten och på sydöstra<br />

sidan af det brant uppstigande berget Mösseberg, som höjer sig<br />

125 m. öfver stationen. Åt öster och söder vidsträckt slätt. Mätaren<br />

73<br />

Le pluviomètre est placé au jardin, dans un endroit assez dégagé.<br />

Au sud et au sud-ouest, il est librement exposé aux vents. Au nord<br />

et au nord-est se trouvent quelques jeunes arbres, éloignés seulement<br />

de quelques mètres. L'appareil est situé à 20 m. de la maison la<br />

plus rapprochée au nord-est, haute de 7 m., et à 30 m. environ de<br />

quelques grands arbres au nord-est et à l'est.<br />

Klagstorp. C. 126 m. Région forestière dans un rayon de<br />

2.5 km. Terrain boisé 85 %, plaine 13 %, eau 2 %. Le terrain<br />

avoisinant est un peu accidenté. Le mont Billingen se dresse à<br />

une distance de 2.5 km. Le pluviomètre est entouré d'arbres et de<br />

bâtiments; toutefois ces derniers, hauts de 16 à 18 m. et distants<br />

de 50—75 in. n'empêchent pas la chute des eaux dans le pluviomètre.<br />

Kilagården. Kg. 83 m. Plaine. Terrain boisé 10 %, plaine<br />

85 %, eau 5 %. Sol en majeure partie uni. Le pluviomètre est<br />

placé dans un jardin, près d'arbres qui ne lui donnent pourtant pas<br />

trop d'abri. Emplacement accessible an vent est. Au sud, un bâtiment<br />

haut de 12 m. à 15 m. de distance. Au nord des arbres hauts<br />

de 6 m. et à 6 m. de distance.<br />

Bergegården, län d'Elfsborg. Bn. 106 m. Région en majeure<br />

partie forestière, sur le mont Hunneberg. Terrain boisé 79 %, plaine<br />

20 %, eau 1 %. Sol en majeure partie uni, à l'exception du mont<br />

Halleberg, situé au nord de la station à une distance de 700 m.<br />

et à une altitude de 116 m. Le pluviomètre, placé dans une cour,<br />

est librement exposé aux vents E, S et O. Au nord-est, uue maison<br />

haute de 9 m. distante de 19.5 m.; des arbres peu élevés éloignés<br />

de 19 m. A une distance de 125 m. de l'appareil, la forêt entoure<br />

la station d'un cercle uniforme.<br />

Håberg. Kp. 48 m. Plaine, distante de 800 m. d'une forêt<br />

longue de 5 km. et large de 2.5 km. au sud. Terrain boisé 40 %,<br />

plaine 60 Sol uni dans la plaine, accidenté dans la forêt. A 4<br />

km. environ à l'O se dresse le Hunneberg. Le pluviomètre exposé<br />

dans le jardin est dégagé à l'est et a l'ouest. An sud une maison<br />

haute de 20 m. et distante de 27 m.; au nord quelques arbres, hauts<br />

de 6 m. et distants de 15 m.<br />

Hagen. Hn. 130 m. près du Vetter. Plaine en majeure partie<br />

dans un rayon de 2.5 km. Terrain boisé 20 %, plaine 40 #, eau<br />

40 %. Sol extraordinairement uni. A l'ouest, le long dn Vetter, à<br />

une distance de 1—2 km. de la station, s'élève une hauteur à<br />

environ 100 m. Le pluviomètre occupe dans le jardiu un emplacement<br />

relativement calme; les vents sont interceptés par des arbres<br />

placés à quelque distance. Une haie de lilas, haute de 4 m., se<br />

trouve au nord à 8 m. de l'appareil. Sur les autres côtés, des arbres<br />

hauts de 4 m. et distants de 12 à 15 m.<br />

Främmestad. Fd. 60 m. Plaine. Terrain boisé 20 %, plaine<br />

79 %, eau 1 '/.. Sol uni, pas de hauteurs notables. Le pluviomètre<br />

est exposé dans une cour assez ouverte de toutes parts. Une maison<br />

à deux étages se trouve au nord-est, à 40 m. de distance et une<br />

seconde au sud-ouest. Au nord-ouest, de grands arbres distants de<br />

30 m.<br />

Seltorp. SI. 185 m. Région forestière; plaines seulement à<br />

l'ouest et au sud-ouest. Terrain boisé 75 •/., plaine 25 %. Terrain très<br />

accidenté. Seltorp est placée sur une éminenee d'où l'on a une vue<br />

très étendue; elle est entièrement dégagée au sud-ouest, à l'ouest, au<br />

nord-ouest et au nord. Au nord-ouest et au nord il y a beaucoup de<br />

forêts, mais celles-ci sont situées dans un vallon et la vue s étend<br />

par-delà les forêts jusqu'au lac de Hornborga. Le pluviomètre est<br />

exposé dans un champ entièrement accessible à tous les vents. La forêt<br />

n'est pas éloignée, mais elle se dissimule dans les vallons. La distance<br />

entre l'appareil et quelques arbres isolés dépasse de beaucoup le double<br />

de la hauteur de ceux-ci. Le champ où se trouve le pluviomètre<br />

occupe le point le plus élevé de toute la propriété.<br />

Hubo. Hu. 100 m. Plaine. Terrain boisé 20 °/i, plaine 78 %,<br />

eau 2 %. Terrain quelque peu accidenté, mais en majeure partie uni.<br />

Falköping (Ranten). F. 200 m. Plaine. Terrain boisé 25 %,<br />

plaine 75 %. La station est située sur le côté sud-est et an pied<br />

de la montagne très escarpée de Mösseberg, qui s'élève a 125 m.<br />

au-dessus de la station. A l'est et au sud une vaste plajne. Le plu-


74<br />

står på en gårdsplan, ganska skyddad för vinden af smärre byggnader<br />

och trädplanteringar.<br />

Vedum V. 110 m. Öfvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

33, slätt 66, vatten 1 proc. Marken är kuperad, men några nämnvärda<br />

berg finnas ej i närheteu. Mätaren står på en gårdsplan, fritt<br />

utsatt för vindar, endast obetydligt skyddad af ett 8 in. högt hus på<br />

på 10 ni. afstånd samt af några smärre träd.<br />

Lunden Ln. 170 m. Något mer skogstrakt än slättbygd. Skogbeväxt<br />

mark 40, slätt 35, vatten 25 proc. Stationen är belägen på<br />

Hökensås, den bergås, som sträcker sig längs Vetterns vestra strand.<br />

Mätaren är utstäld i trädgården och omgifven af bostaden i nordvest,<br />

8.5 m. hög och på 21 m. afstånd, samt af mindre träd och<br />

buskar, hvilka foga hindra vindens fria lopp.<br />

Hvalstad H. 222 m. Stationen ligger på gränsen mellan skogsbygden<br />

och Falköpingsslätten, som likväl, innan den hinner Hvalstad,<br />

är afbruten genom djupa dalgångar samt af berget Alleberg, hvilket<br />

äfveu ligger deremellan. Skogbeväxt mark 25, slätt 75 proc. Marken<br />

är mot norr, öster och söder mycket kuperad, åt vester jemn. I<br />

nordvest, 2.5 km. från stationen, ligger Gisseberg, omkring 60 m.<br />

högre än Hvalstad. Mätaren står på en öppen plats i trädgården.<br />

Den skyddas mot vestvinden, hvilken här är starkast, af träd, »stormträden»,<br />

och byggnader, hvilka höja sig 6—8 m. öfver mätaren och<br />

stå på 9—15 m. afstånd. Vid snöyra har snön svårt att stanna i<br />

mätaren.<br />

Strömbäck Sk. 230 in. Skogstrakt på Hökensås. Skogbeväxt<br />

mark minst 80, slätt 20 proc. Marken starkt kuperad. Berg finnas<br />

icke närmare än 2.5 km. i söder och norr, ej mycket höga. Mätaren<br />

står i en trädgård. Från öster och söder är den fritt utsatt för<br />

vinden, i nordvest är ett hus, 5 in. högt, på 20 m. afstånd.<br />

Nätered Nd. 223 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 70, slätt<br />

25, vatten 5 proc. Marken öfvervägande kuperad, intet berg i närheten.<br />

Mätaren fritt utstäld på en gårdsplan. Afståndet <strong>till</strong> de närmaste<br />

träden och husen 16 ro.<br />

Hallebo Hb. 203 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 60, slätt<br />

40 proc. Marken öfvervägande jemn. I sydost på 2 km. afstånd<br />

Dommeberget, omkring 120 m. högre än stationen. Mätaren står<br />

på en gårdsplan, omgifven af hus och träd, omkring 6 m. höga och<br />

på omkring 12 m. afstånd, mest fritt utsatt för noidostvinden.<br />

Som observationerna fortgått under olika lång tid för de<br />

olika stationerna, kunna de verkligen uppmätte mängderna<br />

icke omedelbart jemföras med hvarandra. För att erhålla jemförbara<br />

värden ha vi för detta och de öfriga länen gatt <strong>till</strong><br />

väga på följande satt. Nederbördsmängden för hvarje station<br />

och hvarje månad under de år observationer rinnas har beräknats<br />

såsom procent af den motsvarande medelmängden för<br />

länets samtliga stationer. Som dessa procenttal <strong>till</strong> följd af<br />

årens fåtal stundom företedde en väl oregelbunden årlig gång,<br />

hafva de utjemnats enligt formeln 1/3 (a + b + c).<br />

Medelafvikelsen från medeltalet för en enskild station är<br />

betydligt större under den kallare årstiden än under den varma;<br />

störst är den i Februari ± 13.5 proc, minst i Juni ± 4.o proc.<br />

Detta tyder bland annat på, att vindens och det lokala inflytandet<br />

gör sig mest gällande under den förra årstiden.<br />

viomètre est placé dans une cour assez abritée par de petits bâtiments<br />

et des plantations d'arbres.<br />

Vedum. V. 110 m. Plaine eu majeure partie. Terrain boisé<br />

33 %, plaine 66 %, eau 1 %. Le terrain est accidenté, mais il n'y a<br />

pas de montagnes notables dans le voisinage. Le pluviomètre est<br />

placé dans une cour, librement exposé à tous les vents, un peu abrité<br />

seulement par une maison haute de 8 m. distante de 10 m. et par<br />

quelques petits arbres.<br />

Lunden. Ln. 170 m. Région forestière plutôt que plaine.<br />

Terrain boisé 40 %, plaine 35 %, eau 25 %. La station est située<br />

sur le Hökensås, chaîne de collines qui longe la rive ouest du<br />

Vetter. Le pluviomètre est exposé an jardin et entouré de la maison<br />

d'habitation au nord-est, haute de 8.6 m., et distante de 21 m. ainsi<br />

que de petits arbres et de buissons qui n'empêchent guère le vent<br />

de pénétrer.<br />

Hvalstad. H. 222 m. La station est située sur la frontière<br />

entre la région forestière et la plaine de Falköping, qui toutefois,<br />

avant d'arriver devant Hvalstad, est sillonnée de vallées profondes et<br />

interrompue par le mont Àlleberg. Terrain boisé 25 %, plaine 75 %.<br />

Au nord, à l'est et au sud, le terrain est très accidenté, à l'ouest<br />

uni. Au nord-ouest, à 2.5 km. de la station, se tronve Gisseberg,<br />

plus élevé de 60 m. environ que Hvalstad. Le pluviomètre se<br />

trouve sur un emplacement libre dans le jardin. Il est protégé<br />

contre le veut d'ouest, qui est ici le plus fort, par de grands arbres,<br />

«les arbres de tempête» et par des bâtiments qui se dressent<br />

à 6—8 m. au-dessus de l'appareil et à une distance de 9—15 m.<br />

La neige, par un vent violent, reste difficilement dans l'appareil.<br />

Strömbäck. Sk. 230 m. Région forestière sur le Hökensås.<br />

Terrain boisé, au moins 80 %, plaine 20 Terrain très accidenté.<br />

Pas de montagnes plus rapprochées qu'à 2.5 km. au sud et au nord,<br />

elles sont peu élevées. Le pluviomètre est placé dans un jardin.<br />

A l'est et au sud, il est librement exposé aux vents; au nord-ouest<br />

se trouve une maison haute de 5 m. distante de 20 m.<br />

Nätered. Nd. 223 m. Région forestière. Terrain boisé 70 "/,,<br />

plaine 25 %, eau 5 %. Terrain en majeure partie accidenté, pas de<br />

montagnes dans les environs. Le pluviomètre est placé dans nne<br />

cour. Distance jusqu'aux maisons et aux arbres les plus rapprochés:<br />

16 m.<br />

Hallebo. Hb. 203 m. Région forestière. Terrain boisé 60 %,<br />

plaine 40 %. Terrain en majeure partie uni. Au sud-est, à 2 km. de<br />

distance, le mont Dommeberg, plus haut de 120 m. que la station.<br />

Le pluviomètre est placé dans une cour, entourée de maisons et<br />

d'arbres, hauts d'environ 6 in. et distants d'environ 12 m. Emplacement<br />

accessible surtout au vent nord-est.<br />

Les observations ayant eu des durées différentes pour les<br />

différentes stations, les quantités réellement relevées ne peuvent<br />

être directement comparées entre elles. Pour obtenir des<br />

valeurs comparables, nous avons procédé, pour ce län-ci et<br />

les autres, de la manière suivante. La quantité de pluies<br />

pour chaque station et chaque mois pendant les années où<br />

des observations ont eu lieu, a été évaluée en proportion pour<br />

cent de la valeur moyenne correspondante de toutes les stai<br />

tions du län. Ces valeurs % présentant parfois, par suite du<br />

petit nombre d'années, une marche annuelle assez irrégulière,<br />

nous les avons égalisées d'après la formule 1/3 (a + b + c).<br />

L'écart moyen de la moyenne pour une station prise isolément,<br />

est beaucoup plus grand pendant la saison froide que<br />

pendant la saison chaude. Il est le plus grand en février<br />

± 13.5 %, le plus petit en juin ± 4.0. Cela démontre, entre<br />

autres choses, que l'influence locale et celle du vent se font<br />

le plus sentir pendant la saison froide.


') I Elfsborgs län.<br />

Tab. 40. Skaraborgs län. Nederbörd i procent af medeltalet för hela länet.<br />

(Län de Skaraborg. Eaux pluviales en tant pour cent de la quantité moyenne pour le län entier.)<br />

75


76<br />

Af de 39 stationerna i tab. 40 måste vi utgallra följande<br />

6, såsom icke fullt tjenliga <strong>till</strong> jemfbrelse med de öfriga frän<br />

synpunkten af skogarnes inflytande på nederbörden, enligt de<br />

grundsatser vi förut uppstält. Sjötorp, Hallandsberg och Lidköping<br />

ligga nemligen vid sjö, och dessutom är observationstiden<br />

för de bada sistnämnda väl kort. Bergegården, Håberg<br />

och Nätered ligga vid länets vest- och sydkanter, der medelnederbörden<br />

starkt <strong>till</strong>tager mot samma väderstreck. De återstående<br />

hafva vi i tab. 41 fördelat i grupper efter skogs<strong>till</strong>gången<br />

inom en radie af 2.5 km. De utmärka sig visserligen,<br />

såsom synes af beskrifningen, i olika grad for topografiska<br />

och lokala egendomligheter, särskildt är deras höjd öfver hafvet<br />

temligen vexlande, och dessvärre synes dessa egendomligheter<br />

icke helt och hållet motväga hvarandra i de 3 grupperna.<br />

Men då detta är en oundviklig sak, får man i diskussionen<br />

taga dem särskildt i öfvervägande.<br />

Nederbörden i de skogrikaste trakterna är enligt denna<br />

tabell under den kallare årstiden, Nov.— April, i medeltal omkring<br />

11 proc. större än i de skogfattiga, och under den varmare,<br />

Maj—Okt., 3 proc. större.<br />

Detta resultat synes i första påseendet ganska åtgörande.<br />

Vi vilja emellertid granska det litet närmare.<br />

Tab. 41. Nederbörd i procent af länets medelmängd.<br />

(Pluies en tant pour cent de la quantité moyenne pour le län entier.)<br />

Des 39 stations citées au tableau 40, nous sommes forcés<br />

de retrancher les 6 suivantes, comme n'étant pas tout à fait,<br />

d'après les principes posés précédemment par nous, propres<br />

à être comparées aux autres au point de vue de l'influence<br />

des forêts sur la quantité d'eau tombée. Sjötorp, Hallandsberg<br />

et Lidköping sont en effet situées près de lacs; en<br />

outre la série d'observations pour ces deux dernières stations<br />

est fort courte. Bergegården, Håberg et Nätered sont placées<br />

sur les confins ouest et sud du län; or, nous avons déjà fait<br />

observer que l'eau tombée augmente considérablement dans cette<br />

direction. Nous avons classé les antres stations en groupes<br />

dans le tableau 41 suivant l'étendue des forêts qu'on y rencontre<br />

dans un rayon de 2.5 km. Il est vrai que chaque station<br />

se distingue, à un degré différent, par des particularités<br />

topographiques et locales, l'altitude surtout varie beaucoup et,<br />

chose regrettable, ces particularités ne semblent pas se contrebalancer<br />

entièrement dans les 3 groupes. Mais comme il est<br />

impossible d'y remédier, il faudra, pendant la discussion, prendre<br />

en considération chacune de ces particularités.<br />

D'après ce tableau, dans les régions les plus riches en<br />

forêts, l'eau tombée pendant la saison froide, nov.—avril, dépasse<br />

en moyenne de 11 % celle des régions moins boisées.<br />

Pendant la saison chaude, mai—octobre, l'excédent est d'environ<br />

3 %.<br />

Ce résultat semble, au premier abord, assez décisif. Nous<br />

allons cependant l'examiner de plus près.


Till att börja med är medelhöjden öfver hafvet i gruppen<br />

A 52 och i B 38 m. större än i C; och redan denna höjdolikhet<br />

förringar betydelsen af öfverskottet för gruppen A.<br />

Nu låter visserligen nederbördens <strong>till</strong>växt med höjden öfver<br />

hafvet icke med säkerhet bestämma sig, enligt hvad förut i<br />

afdeln. 7 är visadt. Skulle man nemligen söka uppskatta<br />

densamma för Skaraborgs län med <strong>till</strong>hjelp af de här belägna<br />

stationerna, strandar försöket på de lokala inflytelserna på<br />

nederbördsmängden, hvilket genast framgår af en blick på<br />

värdena för Maj—Oktober i tab. 40. Att emellertid nederbördens<br />

<strong>till</strong>växt med höjden i detta län i medeltal uppgår <strong>till</strong><br />

en eller annan proc. för den ifrågavarande höjdskilnaden håller<br />

jag icke för omöjligt. Och i så fall skulle den nämnda siffran,<br />

3 proc. för Maj—Okt., nedbringas <strong>till</strong> en obetydlighet.<br />

Men, om vi <strong>till</strong>svidare lemna frågan om storleken af höjdens<br />

inflytande derhän, så spela deremot de lokala inflytelserna<br />

på nederbördsmängden en afgjord rol. Sådana stationer,<br />

som veterligen äro mycket fritt utsatta för vinden, såsom<br />

Strömbäck och Seltorp i gruppen A, Helde och Skara b i<br />

gruppen B samt Saleby och i någon mån Österplana i C,<br />

hafva lägre nederbörd än de öfriga i resp. grupper. De stationer<br />

åter, som äro väl skyddade för vinden, såsom Spårhult<br />

och Ruder i A, Mariedal och Hvalstad i B samt Ledsgården,<br />

Vestby (om sommaren) och Domö i C, utmärka sig för högre<br />

sådan.<br />

Som emellertid observatörernas uppgifter om stationernas<br />

fria eller skyddade belägenhet icke äro så fullständiga, som<br />

önskligt vore, sannolikt äfven ganska subjektiva, behöfves en<br />

allmännare norm för vår uppfattning härutinnan. Jag tror,<br />

att den om vintern uppmätta snömängden kan i brist på annan<br />

med en viss urskiljning tjenstgöra såsom sådan. Ju friare<br />

nemligen en nederbördsmätare står, desto mindre snft uppsamlas,<br />

såsom bekant, i densamma, under i öfrigt lika förhållanden.<br />

I tab. 42 hafva vi efter denna grund fördelat stationerna<br />

i tre grupper. Sålunda innehåller gruppen A' stationer<br />

med en nederbördsmängd under Nov.—April af mer än 108<br />

proc. af medelmängden for lånet i sin helhet, B' med mängderna<br />

92—108 proc. och O med sådana mindre än 92 proc.<br />

Inom gruppen A' är nederbördsmängden under Maj—Okt.<br />

störst, i medeltal 102.7 proc. Der träffar vi äfven flertalet af<br />

de egentliga skogsstationerna, men äfven 3 med ringa skogsprocent.<br />

Af de sistnämnda är Domö särskildt anmärkningsvärd<br />

för sin höga nederbörd under Maj—Okt., 103 proc, men<br />

laga skogsprocent och relativt laga nivå, 65 m. Vi hafva<br />

redan förut (s. 57) fast uppmärksamheten på nederbördsförhållandena<br />

vid denna station och den närliggande Saleby.<br />

I gruppen O, der medelmängden är minst, 97.2 proc,<br />

toöta vi de mest utpräglade slättstationerna, deribland Saleby<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänetyrelsens berättelse för år 1895.<br />

77<br />

Pour commencer, nous ferons observer que l'altitude moyenne<br />

du groupe A dépasse de 52 m., et celle du groupe B<br />

de 38 m. l'altitude moyenne du groupe C. Cette particularité<br />

suffit déjà pour atténuer la signification de l'excédent du<br />

groupe A.<br />

11 est vrai que, d'après ce qui a été dit précédemment au<br />

chapitre 7, l'augmentation de l'eau tombée en raison de l'altitude<br />

ne peut être déterminée exactement. Si l'on essayait en<br />

effet d'évaluer cette augmentation pour le län de Skaraborg à<br />

l'aide des stations qui s'y trouvent, la tentative échouerait par<br />

suite des influences locales exercées sur la quantité d'eau<br />

tombée. Un coup d'œil sur les valeurs indiquées du tableau<br />

40, pour les mois de mai -octobre, suffit pour nous en convaincre.<br />

Je ne tiens pas pour impossible toutefois que l'augmentation<br />

de l'eau tombée en raison de l'altitude dans ce län,<br />

ne s'élève en moyenne à 1 ou 2 % du moins pour les différences<br />

de niveau en question. Dans ce cas, l'excédent précité de 3 %<br />

pour les mois de mai—octobre, se réduirait à très peu de chose.<br />

Mais si, en attendant, nous laissons de côté la question<br />

de l'influence de l'altitude, nous sommes pourtant obligés d'admettre<br />

que les influences locales ont une action marquée sur<br />

la quantité d'eau tombée. Les stations très accessibles aux<br />

vents, telles que Strömbäck et Seltorp, groupe A, Helde et<br />

Skara b, groupe B, ainsi que Saleby et, dans une certaine<br />

mesure Österplana, groupe C, ont une moindre quantité d'eau<br />

tombée que les autres stations dans les groupes respectifs.<br />

Au contraire, les stations bien abritées contre le vent, telles<br />

,que Spårhult et Buder, groupe A, Mariedal et Hvalstad, groupe<br />

B, Ledsgården, Vestby (en été) et Domö, groupe C, se distinguent<br />

par une quantité supérieure.<br />

Comme toutefois les données fournies par les observateurs<br />

sur la position découverte ou abritée des stations ne sont pas<br />

aussi complètes qu'il y aurait lieu de le souhaiter, et que probablement<br />

elles sont même assez subjectives, il faudrait une<br />

règle plus générale pour baser notre appréciation. Je crois<br />

qu'à défaut d'autres points de comparaison on pourra se servir<br />

à cet effet des quantités de neige relevées en hiver, en établissant<br />

toutefois certaines distinctions. En effet, toutes choses<br />

égales du reste, plus un pluviomètre est librement exposé et<br />

moius il recueille de neige. Dans le tableau 42 nous avons,<br />

d'après ce principe, classé les stations en trois groupes. Ainsi<br />

le groupe A' contient les stations présentant pendant les mois<br />

de nov.—avril une quantité d'eau tombée de 108 % de la moyenne<br />

du län entier. Le groupe B renferme les stations dont<br />

la quantité s'élève à 92—108 % et le groupe C celles dont<br />

la quantité est inférieure à 92 %.<br />

Dans le groupe A' la quantité de" pluies en mai—octobre<br />

est la plus grande; elle s'élève en moyenne à 102.7 %. Nous<br />

retrouvons dans ce groupe non-seulement la plupart des stations<br />

forestières proprement dites, mais aussi 3 stations peu<br />

boisées. Parmi ces dernières, Domö se distingue surtout par le<br />

chiffre élevé, 103 %, de ses pluies en mai—octobre, par le peu<br />

d'étendue de son terrain boisé et par son altitude relativement<br />

basse, 65 m. Nous avons déjà fait remarquer précédemment<br />

(page 57) les conditions météorologiques de cette station et de<br />

la station voisine de Saleby.<br />

Dans le groupe C, où la moyenne est la plus basse, 97.2


78<br />

tned sin laga nederbörd, 90 proc, och ringa skogsprocent.<br />

Men skogsstationen Strömbäck finnes der äfven. I den mellanliggande<br />

grnppen B' slutligen med 100.3 proc, återfinnas<br />

dels ntpreglade, högt belägna, skogsstationer, såsom Seltorp och<br />

Hallebo, dels ganska afgjorda slättstationer vid jemförelsevis<br />

låg nivå, såsom Ledsgården och Såtenäs.<br />

Af observationerna i Skaraborgs län vill det alltså framgå,<br />

att skogen medför en förökning af nederbörden på en plats, i<br />

den mån den åt denna bereder lä för vinden utan att hindra<br />

nederbördens fria <strong>till</strong>träde. I jemn terräng utöfvar en skog<br />

på 0.5—1 km. afstånd och deröfver sannolikt intet nämnvärdt<br />

inflytande; men en skog, tilï och med af ringa utsträckning,<br />

som på lämpligt mindre afstånd omgifver platsen, höjer neder<br />

börden märkbart. Under den varma årstiden belöper sig förökningen<br />

endast <strong>till</strong> några procent, utom i mycket gynsamma<br />

fall. Vid snöfall är skogens inflytande större. Skogens<br />

inflytande på nederbördsmängden kan således sägas hafva sin<br />

plats mellan det topografiska och det mera inskränkta lokala.<br />

Denna konklusion framgår visserligen temligen sjelfmant<br />

af observationerna i Skaraborgs län, men är naturligtvis icke<br />

definitiv. Vi skola längre fram gifva en sådan, stödd på<br />

samtliga använda observationer, och grundad på en detaljerad<br />

uppskattning af alla <strong>till</strong> frågan hörande omständigheter.<br />

Om nederbörden på bergshöjder, <strong>till</strong> hvilka t. ex. stationerna<br />

Strömbäck och Hunneberg kunna räknas, skall talas i<br />

en särskild afdelning.<br />

Tab. 42.<br />

Saleby entre autres avec 90 i. seulement d'eau tombée et presque<br />

dépourvue de forêts. Mais ce groupe comprend également<br />

la station forestière de Strömbäck. Enfin dans le groupe<br />

moyen T¥, avec 100.3 %, on rencontre et des stations nettement<br />

forestières d'une grande altitude, telles que Seltorp et<br />

Hallebo, et des stations de plaine assez caractérisées à des<br />

altitudes comparativement peu élevées comme Ledsgården et<br />

Såtenäs.<br />

Il résulterait donc des observations faites dans le län de<br />

Skaraborg que la forêt provoque une augmentation des pluies<br />

dans une localité, chaque fois qu'elle abrite cette localité contre<br />

le vent sans empêcher là pluie d'y pénétrer. Sur un terrain<br />

uni, une forêt distante de 0.5--1 km. et au-delà n'exerce probablement<br />

aucune influence notable; mais une forêt même de<br />

petite étendue entourant une localité, augmente sensiblement<br />

la quantité d'eau tombée. Pendant la saison chaude, l'augmentation<br />

ne s'élève qu'à 1—5 %, sauf dans des cas exceptionnels.<br />

En temps de neige, l'influence des forêts est plus<br />

grande. On peut donc dire que l'influence des forêts sur la<br />

quantité d'eau tombée doit prendre rang entre l'influence topographique<br />

et l'influence locale spéciale plus limitée.<br />

Cette conclusion résulte tout naturellement, il est vrai,<br />

des observations faites dans le län de Skaraborg, mais ne peut<br />

en aucune manière être considérée comme définitive. Plus loin<br />

nous eii formulerons une seconde, fondée tant sur l'ensemble<br />

des observations utilisées dans cette étude que sur un examen<br />

détaillé de toutes les circonstances intéressant cette question.<br />

Un chapitre spécial sera consacré à l'étude des pluies sur<br />

les montagnes, en comprenant dans cette catégorie de stations<br />

les postes de Strömbäck et Hunneberg p. ex.


15. Iakttagelser i Upsala län.<br />

Upsala län är i allmänhet ett slättland af mindre än 30<br />

m. medelhöjd. Den södra delen upptages <strong>till</strong> det mesta af<br />

stora bördiga skoglösa slätter med inströdda smärre skogsområden.<br />

Närmare Mälaren är marken mera kuperad. Länets<br />

norra del utgöres af en vidsträckt, i det hela jemn skogstrakt;<br />

på vissa ställen utbreda sig dock icke obetydliga slättmarker.<br />

Kusten vid Bottniska viken är låg och omgifven af en skärgård.<br />

Detta län jemte Stockholms ligger på den östra framspringande<br />

sluttningen af det stora området för hög nederbörd<br />

i det inre Svealand.<br />

Medelnederbörden aftager alltså från vester åt norr, öster<br />

och söder. I de något högre belägna trakterna i NW är den<br />

derfor under den varmare årstiden omkring 15 proc. större än<br />

vid Bottniska viken och Mälaren.<br />

Samtliga stationer i detta län hafva besökts af författaren,<br />

somliga mer än en gång.<br />

Manna 1 ) M. 34 ni. Stationen omgifves närmast af skogbeväxt<br />

mark, som sträcker sig åt norr och sydost. De största skoglösa<br />

markerna, hvilka <strong>till</strong> stor del utgöras af elfängar, äro belägna i nordvest<br />

och nordost. Skogbeväxt mark 40 (fullt skogbeväxt 31 2 ),<br />

vatten 15, mossar 2 proc. Marken är jemn utan nämnvärda höjder.<br />

Mätaren står på en gårdsplan, omgifven på nästan alla sidor af skog<br />

och på södra och östra sidorna af byggnader, 10 m. höga, fritt för<br />

vestlig vind.<br />

Söderfors Ss. 48 m. Stationen omgifves i öster af vatten och<br />

en stor sammanhängande skogstrakt med spridda smärre mossar, samt<br />

i vester af omvexlande skogbeväxt och skoglös mark äfvensom af<br />

vatten. Den skoglösa marken utgöres <strong>till</strong> större delen af mer eller<br />

mindre sänka ängar. Skogbeväxt mark 50 (fullt skogbeväxt 32),<br />

vatten 26, mossar 3 proc. Mätaren står på ett öppet potatisland,<br />

fritt utsatt åt norr och söder. Hus och träd finnas i öster och vester.<br />

Husen 9 och 6 m. höga, träden dubbelt högre; omkring 16 m. från<br />

mätaren.<br />

Tierp T. 37 m. Stationen omgifves <strong>till</strong> största delen af skoglös<br />

mark med smärre skogbeväxta trakter i öster och sydvest. Skogbeväxt<br />

mark 12 (fullt skogbeväxt 6), vatten 3 proc. Ungefärligt<br />

afstånd <strong>till</strong> det omgifvande skogsbryuet i norr 4 km., i öster 2.7,<br />

i söder 4.7, och i vester 2.7. Mätaren står i en trädgård.<br />

Tobo Tb. 29 m. Stationen omgifves från norr <strong>till</strong> söder inom<br />

den vestliga halfcirkeln <strong>till</strong> stor del af mossar och vatten. I nordost<br />

och sydvest äro de största skogbeväxta trakterna belägna, i öster och<br />

sydost deremot de mesta skoglösa markerna. Skogbeväxt mark 44<br />

(fullt skogbeväxt 34), vatten 4, mossar 21 proc. Mätaren är uppstäld<br />

på en mindre, kal yta iuom ett yngre, blandadt lof- och barrskogsbestånd.<br />

Ungefärligt afstånd <strong>till</strong> skogsbrynet i norr 45, i öster<br />

60, i söder 200 och i vester 30 m.<br />

Dalboda D. 53 m. Stationen omgifves i söder af vatten, mossar<br />

och något skoglös mark, hvilken senare äfven förekommer öster<br />

') Uppskattningen af arealen skog och vatten etc. omkring detta lans stationer<br />

är verkställ! af Herr J. C. Bergegren på föranstaltande af Landshöfdingen<br />

Grefve A. L. Hamilton och på bekostnad af Upsala lans k. Hushållningssällskap.<br />

') Med fullt skogbeväxt mark menas en sådan, der skogens täthet är »å<br />

stor, att marken fullständigt öfverskuggas af träden.<br />

15. Observations faites dans le län d'Upsala.<br />

79<br />

Le län d'Upsala se compose principalement d'une plaine de<br />

moins de 30 m. d'altitude en moyenne. La partie sud consiste<br />

surtout en grandes plaines fertiles dépourvues de forêts<br />

et semées de petites régions boisées. Dans le voisinage du<br />

lac Mälar, le terrain est plus accidenté. Le nord du län se<br />

compose d'une vaste région forestière assez uniforme dans son<br />

ensemble; à certains endroits, on rencontre pourtant des plaines<br />

assez considérables. La côte voisine du golfe de Bothnie<br />

est basse et entourée d'ilôts rocheux (skärgård).<br />

Ce län, de même que celui de Stockholm, est situé sur le<br />

versant oriental proéminent de la vaste région, riche en pluies,<br />

du Svealand central.<br />

La moyenne d'eau tombée diminue donc de l'ouest vers<br />

le nord, l'est et le snd. En conséquence, dans les régions<br />

N—O un peu plus élevées, elle est, pendant la saison chaude,<br />

supérieure d'environ 15 £ à la moyenne relevée près du golfe<br />

de Bothnie et du lac Mälar.<br />

Nous avons visité toutes les stations de ce län, quelquesunes<br />

même à plusieurs reprises.<br />

Marma 1 ). M. 34 m. La station est située au milieu et dans le<br />

voisinage immédiat d'un terrain boisé qui s'étend vers le nord et le<br />

sud-est. Les terrains non boisés les plus vastes, composés en grande<br />

partie de prairies riveraines, s'étendent au nord-ouest et au nord-est.<br />

Terrain boisé 40 %, entièrement boisé 31 % 2 ), eau 15 %, marécages<br />

2 %. Le sol est uni, sans élévations notables. Le pluviomètre est<br />

exposé dans une cour, entourée de forêts de presque toutes parts;<br />

sur les côtés est et sud se trouvent des bâtiments hauts de 10 m.<br />

L'emplacement est entièrement accessible au vent ouest.<br />

Söderfors. Ss. 48 m. La station est entourée à l'est d'eau et<br />

d'une grande région de forêts continues parsemée de petits marécages;<br />

à l'ouest de terrains boisés alternant avec des régions non boisées<br />

et des nappes d'eau. Le terrain non boisé se compose principalement<br />

de prairies plus ou moins marécageuses. Terrain boisé 50 %,<br />

entièrement boisé 32 %, eau 26 %, marécages 3 %. Le pluviomètre<br />

est placé dans un champ de pommes de terres découvert, entièrement<br />

dégagé au nord et au sud. Arbres et maisons à l'est et à l'ouest.<br />

Les maisons sont hautes de 9 et 6 m., les arbres atteignent le double<br />

de cette hauteur. Distance jusqu'au pluviomètre: 16 m. environ.<br />

Tierp. T. 37 m. La station est entourée en majeure partie de<br />

terrains non boisés avec de petites régions boisées à l'est et au sudouest.<br />

Terrains boisés 12 %, entièrement boisés 6 %, eau 3 %.<br />

Distance approximative jusqu'à la lisière de la forêt au nord 4 km.,<br />

à l'est 2.7 km., au sud 4.7 km., à l'ouest 2.7 km. Le pluviomètre<br />

se trouve dans un jardin.<br />

Tobo. Tb. 29 m. La station est entourée du nord au sud, dans<br />

la demi-circonférence occidentale, en grande partie de marécages et<br />

d'eau. Au nord-est et au sud-ouest, se trouvent les plus grandes<br />

régions forestières; à l'est et au sud-est, au contraire, les terrains<br />

non boisés. Terrain boisé 44 %, entièrement boisé 34 tf, eau 4 %,<br />

marécages 21 ji. Le pluviomètre est exposé dans une petite clairière<br />

au milieu d'une jeune plantation d'arbres h feuilles et d'arbres à<br />

aiguilles. Distance approximative jusqu'à la lisière des forêts: au<br />

nord 45 m., à l'est 60 m., au sud 200, à l'ouest 30 m.<br />

Dalboda. D. 53 m. La station est entourée au sud d'eau, de<br />

marécages et de terrains non boisés peu étendus qu'on retrouve<br />

') L'évaluation de la superficie des forêts et de l'eau, etc., autour des stations<br />

de ce län a été faite par M. J.-C. Bergegren, par les soins du Gouverneur<br />

de la province, Comte A.-L. Hamilton, et aux frais de la Société d'Economie rurale<br />

du län d'Upsala.<br />

') On considère comme terrain entièrement boisé celui où les arbres sont<br />

assez rapprochés pour couvrir entièrement le sol de leur ombre.


80<br />

om stationen. Skogbeväxt mark 51 (fullt skogbeväxt 38), mossar 6,<br />

vatten 10 proc. Marken öfvervägande jemn. Mätaren står fritt i en<br />

trädgård, har i söder största slätten, i öster den minsta; afståndet<br />

från hus eller träd på den sistnämnda sidan 30 m., dessas höjd är<br />

dock endast 6 m. I vester och öster hög skog på 200 m. afstånd,<br />

i norr på 400 m.<br />

Ofverbo O. 45 m. Stationen är belägen å öppet fält och omgifves<br />

nästan rundt om af skogbeväxt mark; några mossmarker befinna<br />

sig i vester, något vatten i öster, smärre, skoglösa trakter här<br />

och hvar. Skogbeväxt mark 61 (fullt skogbeväxt 45), mossar 12,<br />

vatten 2 proc.<br />

Sätuna S. 30 m. Stationen är belägen på gränsen mellan den<br />

8. k. Uplandsslätten och skogsbygden; i söder vatten, i öster och<br />

vester skoglös mark. Marken öfvervägande jemn. Skogbeväxt mark<br />

32 (fullt skogbeväxt 25), mossar 2, vatten 9 proc. Mätaren står<br />

på en större gräsplan, omgifven af träd, 10—20 m. höga, och två<br />

byggnader, 10 m.,, på 40—60 m. afstånd, mest utsatt för ostliga<br />

vindar från sjön. Mätaren flyttades 1886, före hvilken tid den stod<br />

på högre belägen mark och närmare några höga hus.<br />

Salsta Sa. 25 m. Stationen är belägen vid östra sidan af en<br />

i norr och söder sig sträckande slätt af 200 har. Omkring slätten<br />

är i öster och vester skogsmark af vid utsträckning. Skogbeväxt<br />

mark 49 (fullt skogbeväxt 39), mossar 9, vatten 1 proc. Mätaren<br />

står på en öppen plats in<strong>till</strong> slätten, mest utsatt för nordliga och<br />

sydliga vindar, mera skyddad i vester och öster; på sistnämnda sida<br />

stå träd af 16—20 ni. "höjd på 16—50 m. afstånd.<br />

Åkerlänna A. 50 m. Öfvervägande skogstrakt. I sydvest en<br />

större mosstrakt, eljest temligen lika fördelad skogbeväxt och skoglös<br />

mark. Skogbeväxt mark 55 (fullt skogbeväxt 43), mossar 21 proc.<br />

Marken öfvervägande jemn. Mätaren står på en gårdsplan, omgifven<br />

af byggningar och mindre löfträd. Från vestra och södra sidorna är<br />

den nästan fritt utsatt för vinden; dock finnas några mindre löfträd,<br />

3—4 m. höga, på ett afstånd sinsemellan af omkring 7 m., det närmaste<br />

8 m. från mätaren. Närmaste byggning 17 ra. i nordvest,<br />

8 m. hög. I norr, 85 m. från mätaren, finnes låg tallskog; på<br />

östra sidau, 33 m., något högre skog af samma slag. I söder 320<br />

och i vester 670 m. <strong>till</strong> närmaste skog.<br />

Drälinge Dr. 29 m. Stationen omgifves i vester, norr och<br />

söder mest af skoglös mark, i öster af skog. Skogbeväxt mark 26,<br />

mossar 2, vatten 2 proc. Marken är jemn; endast i öster och söder,<br />

vid pass 90 m. från mätaren, är en hög grusås, 60 m. öfver den<br />

omgifvande marken, beväxt med furu- och granskog, hvilken omsluter<br />

stationen i en qvartcirkel. Mätaren står 20 m. öster om gårdsbyggnaderna,<br />

23 m. från närmaste löfträd och 90 m. från skogskanten.<br />

Bälinge B. 28 ni. Stationen omgifves mest af skoglös mark<br />

med smärre skogbeväxta backar i nordvest. Skogbeväxt mark 5 (fullt<br />

skogbeväxt mark 3) proc. Mätaren fritt utstäld. Ungefärligt afstånd<br />

<strong>till</strong> det omgifvande skogsbrynet i norr 1.3, i öster 5, i söder 7, i<br />

vester 5 kin.<br />

Frötuna F. 30 in. Temligen lika fördelad skogbeväxt och<br />

skoglös mark. Skogbeväxt mark 44 (fullt skogbeväxt 31), vatten 4<br />

proc. Marken delvis kuperad. En sjö i söder. Mätaren står på en<br />

öppeu plats, omgifven af hus och träd, dock ej på" närmare afstånd<br />

än dessas dubbla höjd.<br />

Upsala U. 20 m. Stationen är nästan rundt omkring omgifven<br />

af skoglös mark med smärre strödda panteringar här och der; dock<br />

förekommer söder om densamma en någorlunda stor sammanhängande<br />

skogbeväxt trakt. Skogbeväxt mark 17 (fullt skogbeväxt 10), vatten<br />

aussi à l'est de la station. Terrain boisé 51 %, entièrement boisé<br />

38 %, marécages 6 %, eau 10 % Terrain en majeure partie uni. Le<br />

pluviomètre est exposé librement dans un jardin, avec la plaine la<br />

plus étendue au sud, la moins étendue à l'est. Ou rencontre, clans<br />

cette dernière direction, à une distance de 30 m., des maisons et<br />

des arbres ne dépassant pas 6 m. de hauteur. Haute forêt, distante<br />

à l'est et à l'ouest de 200 m. au nord de 400 m.<br />

Ô/verbo. O. 45 m. La station est située en plein champ et<br />

entourée presque de toutes parts de terrains boisés. A l'ouest se<br />

trouvent quelques marécages, à l'est des nappes d'eau et çà et là<br />

de petits terrains non boisés. Terrain boisé 61 %, entièrement boisé<br />

45 %, marécages 12 %, eau 2 %.<br />

ù'âtuna. S. 30 m. La station est située sur la limite de la<br />

plaine dite d'Upland et de la région forestière. Au sud, des nappes<br />

d'eau, è l'est et à l'ouest terrain non boisé. Terrain en majeure partie<br />

uni. Terrain boisé 32 %, entièrement boisé 25 %, marécages 2 %,<br />

eau 9 %. Le pluviomètre est placé sur une assez grande pelouse<br />

entourée d'arbres hauts de 10—20 m. et de deux bâtiments de 10 in.<br />

distants de 40—60 m., exposé surtout aux vents Est venant du<br />

lac. L'appareil a été déplacé en 1886; il occupait précédemment<br />

un emplacement plus élevé dans le voisinage de quelques grandes<br />

maisons.<br />

Salsta. Sa. 25 m. La station est située sur le côté Est d'une<br />

plaine de 200 hectares, s'étendant au nord et au sud. Cette plaine<br />

est bordée à l'est et à l'ouest d'une région forestière très étendue.<br />

Terrain boisé 49 %, entièrement boisé 39 %, marécages 9 %, eau<br />

1 %. Le pluviomètre occupe près de la plaine un emplacement,<br />

découvert exposé surtout aux vents nord et sud, plus abrité a l'est<br />

et à l'ouest. Dans cette dernière direction se trouvent des arbres<br />

hauts de 16—20 m., distants de 16—50 m.<br />

Åkerlänna. A. 50 m. Région en majeure partie forestière.<br />

Au sud-ouest vaste terrain marécageux, terrains boisés et non boisés<br />

d'ailleurs assez également répartis. Terrain boisé 55 %, entièrement<br />

43 %, marécages 21 %. Terrain en majeure partie uni. Le pluviomètre<br />

se trouve dans une cour entourée de bâtiments et de petits arbres<br />

à feuilles. Sur les côtés ouest et sud, il est presque entièrement<br />

accessible au vent; cependant quelques petits arbres à feuilles, hauts<br />

de 3—4 m., distants de 7 m., les uns des autres, se trouvent dans<br />

cette direction. La distance entre l'appareil et le plus rapproché de<br />

ces arbres est de 8 m. Le bâtiment le plus voisin, haut de 8 m.,<br />

est situé à 17 m. au uord-otiest. Du côté nord à 85 m. de l'appareil,<br />

se trouve une forêt de pins peu élevés; du côté est, à 33 m.<br />

de distance, une forêt plus haute, de même essence. Au sud, forêt<br />

distante de 320 m.; à l'ouest, de 670 m.<br />

Drälinge. Dr. 29 m. La station est, en majeure partie, entourée<br />

à l'ouest, au nord et au sud par des terrains non boisés, à<br />

l'est par des forêts. Terrain boisé 26 %, marécages 2 %, eau 2<br />

Terrain uni; à l'est et au sud seulement, à 90 m. à peu près de distance<br />

du pluviomètre, se trouve une haute colline de sable, s'élevant<br />

k 60 m. au-dessus du sol environnant, couverte d'une forêt de<br />

pins et de sapins et entourant la station en quart de cercle. Le<br />

pluviomètre est placé à 20 m. à l'est des bâtiments d'habitation,<br />

à 23 m. des arbres à feuilles les plus rapprochés, et à 90 m. de la<br />

lisière des forêts.<br />

Bälinge. B. 28 m. La station est surtout entourée de terrains<br />

non boisés avec de petites collines boisées au nord-ouest. Terrain<br />

boisé 5 %, entièrement boisé 3 %. Pluviomètre librement exposé.<br />

Distance approximative jusqu'à la lisière des forêts environnantes:<br />

au nord 1.3 km., à l'est 5 km., au sud 7 km., à l'ouest 5 km.<br />

Frötuna. F. 30 in. Répartition a3sez égale des terrains boisés<br />

et non boisés. Terrain boisé 44 %, entièrement boisé 31 "/,, eau<br />

4 %. Terrain en partie accidenté. Au sud un lac. Le pluviomètre<br />

se trouve dans un endroit découvert, entouré de bâtiments et d arbres,<br />

mais à une distance au moins double de leur hauteur.<br />

Upsala. U. 20 m. La station est presque entièrement entourée<br />

de terrains non boisés avec de petites plantations épaisses de<br />

côté et d'autre. Au sud il y a pourtant une région boisée pl us<br />

considérable et assez continue. Terrain boisé 17 %, entièrement


3 proc. Mätaren vät skyddad pä södra sidan af observatoriebyggnadeu,<br />

träd och bnskplanteringar samt något uppstigande mark; åt<br />

norr och i synnerhet nordvest ganska öppet, frånsedt några enstaka<br />

löfträd. Mätaren är närmast omgifven af en låg häck pä några få meters<br />

afstånd, i jeranhöjd med mätarens öfre kant. Ungefärligt afstånd <strong>till</strong><br />

det omgifvande skogsbrynet i norr 11, i öster 8, i söder 1.5 och i<br />

vester 3 km.<br />

Ultima Ut. 6 m. Stationen belägen på gränsen mellau Upsalaslätten<br />

och skogstrakterna i söder och sydvest derom. I norr och<br />

söder, hemligen nära stationen, något vatten. Skogbeväxt mark 45<br />

(fullt skogbeväxt 35), vatten 5 proc. Marken öfvervägande jemn med<br />

undantag af de nästan ratt norrut och söderut befintliga delarne af<br />

den 25—36 m. höga Upsalaåseu. Mätaren står på en gårdsplan.<br />

I norr, 40 — 45 m. derifrån, befinner sig ett 18—20 m. högt och<br />

45 m. långt hus; på öfriga sidor och på ungefär samma afstånd<br />

finnas åtskilliga medelstora löfträd.<br />

Långtora La. 13 m. Slättbygd. Stationen belägen på eu<br />

mindre bergås, något upphöjd öfver den omgifvande slätten. Den<br />

omgifves närmast i norr och öster af något skogbeväxt mark, men<br />

eljest af skoglös sådan. Skogbeväxt mark 21 (fullt skogbeväxt 14)<br />

proc. Mätaren fritt utstäld.<br />

Esplunda Ea. 29 m. Slättbygd. Stationen omgifves närmast<br />

i vester af skog, eljest af skoglös mark med en större skogstrakt på<br />

något afstånd i nordost. Skogbeväxt mark 34 (fullt skogbeväxt 25)<br />

proc. Marken lindrigt kuperad. Mätaren står i utkanten af trädgården,<br />

något skyddad mot nordvest, vest och sydvest af hus och<br />

träd, 6 m. höga, på 15—20 ra. afstånd; mest öppet åt nordost.<br />

Rekasta E. 23 m. Slättbygd. Stationen omgifves närmast<br />

mest af skoglös mark med enstaka trädplauteringar här och hvar, samt<br />

längre ifrån af spridda skogstrakter, temligen jemnt fördelade omkring<br />

stationen. Skogbeväxt mark 32 (fullt skogbeväxt 21) proc. Marken<br />

jemn. Mätaren står på en öppen och fri gårdsplan. Boningshuset,<br />

12 m. högt, sydost från mätaren. Ett hundratal nyplanterade fruktträd<br />

omgifva platsen, hufvudsakligen i vester och öster. Ungefärligt<br />

afstånd <strong>till</strong> det omgifvande skogsbrynet i norr 2, i öster 1, i söder<br />

0.5 och i vester 1.3 km.<br />

Ekolsund Ed. 22 m. Slättbygd; minst 1 km. <strong>till</strong> skog. Stationen<br />

omgifves i norr så godt som uteslutande af skoglös mark, i<br />

söder af skog samt i öster af ett långdraget vatten. Skogbeväxt<br />

mark 36 (fullt skogbeväxt 24), vatten 16, mossar 1 proc. Marken<br />

jemn. Mätaren står öppet och fritt för alla vindar; 30 in. <strong>till</strong> närmaste<br />

hus i norr, öfver 30 in. <strong>till</strong> närmaste träd söderut. Stationen<br />

har mest lä i sydost och fullt öppen terräng åt vester.<br />

Signalsberg Sg. 31 m. Stationen omgifves i öster och för öfngt<br />

närmast rundt om mest af skogbeväxt mark med spridda smärre<br />

mosstrakter, samt i vester, söder och norr på längre afstånd af en<br />

större skoglös trakt. Skogbeväxt mark 41 (fullt skogbeväxt 27),<br />

mossar 4 proc. Enstaka små bergshöjningar eller kullar finnas.<br />

Stationen och dess närmaste omgifning är högre belägen än slätten<br />

utomkring. Mätaren står på ett öppet åkerfält 75 m. från en byggnad<br />

af 7 m. höjd, och 55 m. från några fruktträd. Ungefärligt afstånd<br />

<strong>till</strong> det omgifvande skogsbrynet i norr 200 m., i öster 220, i<br />

söder 90 och i vester 60 iu.<br />

Enköping E. 6 m. Slättbygd. Stationen, förlagd i stad, omgifves<br />

af skoglös mark med spridda skogstrakter på något afstånd.<br />

Skogbeväxt mark 21 (fullt skogbeväxt mark 14) proc. En sandås<br />

boisé 10 %, eau 3 %. L'emplacement où se trouve le pluviomètre<br />

est bien abrité au sud par le bâtiment de l'Observatoire, des plantations<br />

d'arbres et de buissons, et une légère élévation de terrain.<br />

Au nord, et surtout au nord-ouest, il est assez découvert; on ne<br />

trouve, en effet, de ce côté que quelques arbres à feuilles isolés.<br />

Dans le voisinage immédiat du pluviomètre il y a une haie basse,<br />

distante de quelques mètres à peine, de niveau avec le bord supérieur<br />

de l'appareil. Distance approximative jusqu'à la lisière de la<br />

forêt voisine: au nord 11 km., à l'est 8 km., au sud 1.5 km. et à<br />

l'ouest 3 km.<br />

Ultuna. Ut. 6 ni. Station située sur la limite de la plaine<br />

d'Upsala et des régions forestières, au sud et au sud-ouest de cette<br />

dernière. Au sud et an nord, très près de la station, se trouve une<br />

nappe d'eau. Termin boisé 45 %, entièrement boisé 35 %, eau 5 %.<br />

Terrain généralement uni, sauf presque droit au nord et au sud où<br />

s'avancent des contreforts de la chaiue de collines d'Upsala, haute<br />

de 25—35 m. Le pluviomètre est placé dans une cour. An nord,<br />

à 40—45 m. de distance se trouve une maison haute de 18—20 m.<br />

et longue de 45 m. Sur les autres côtés, et à une distance égale,<br />

il y a quelques arbres à feuilles, de hauteur moyenne.<br />

Långtora. La. 13 m. Plaine. La station est située sur une<br />

petite chaîne de collines, un peu supérieure au niveau de la plaine<br />

environnante. Elle est entourée à l'est et au nord de quelques<br />

terrains boisés, mais partout ailleurs de plaines dépourvues de forêts.<br />

Terrain boisé 21 %, entièrement boisé 14 %. Le pluviomètre occupe<br />

un emplacement découvert.<br />

Esplunda. Ea. 29 m. Plaine. Forêts dans le voisinage immédiat<br />

de la station, à l'ouest; sur les autres côtés, terrains non<br />

boisés avec, une grande région forestière à quelque distance, dans la<br />

direction du nord-est. Terrain boisé 34 %, entièrement boisé 25 %.<br />

Terrain quelque peu accidenté. Le pluviomètre est placé à 1 extrémité<br />

d'un jardin, un peu abrité au nord-ouest, à l'ouest et au sudouest<br />

par des maisons et des arbres hauts de 6 m., distants de 15<br />

—20 m.; dégagé surtout au nord-est.<br />

Bekasta. H. 23 m. Plaine. La station est principalement entourée,<br />

dans son voisinage immédiat, de terrains non boisés semés<br />

çà et là de plantations d'arbres isolées; plus loin se trouvent disséminées<br />

des régions forestières, assez également distribuées tout autour<br />

de la station. Terrain boisé 32 %, entièrement boisé 21 'i. Terrain<br />

uni. Le pluviomètre est placé dans une petite cour ouverte. La<br />

maison, haute de 12 m., se trouve au sud-est de l'appareil. Une<br />

centaine d'arbres fruitiers récemment plantés entourent l'endroit,<br />

surtout à l'ouest et à l'est. Distance approximative jusqu'à la lisière<br />

de la forêt voisine: au nord 2 km., à l'est 1 km., au sud 0.5 km.,<br />

à l'ouest 1.3 km.<br />

Ekolsund. Ed. 22 m. Plaine, à 1 km. au moins de la forêt.<br />

La station est entourée, au nord, presque exclusivement de terrains<br />

non boisés, au sud de forêts et à l'est d'un lac allongé. Terrain<br />

boisé 36 %, entièrement boisé 24 %, eau 16 %, marécages 1 %. Terrain<br />

uni. Le pluviomètre est librement exposé à tous les vents; la maison<br />

la plus rapprochée est à 30 m. de distance au nord; l'arbre le<br />

plus rapproché, à plus de 30 m. au sud. La station est le mieux<br />

abritée au sud-est et le plus dégagée vers l'ouest.<br />

Signalsberg. Sg. 31 m. A l'est et d'ailleurs presque tout autour<br />

de la station, dans son voisinage immédiat, se trouvent des<br />

forêts semées de petits marécages. A l'ouest, au sud et au nord<br />

s'étend, à quelque distance, une vaste région non boisée. Terrain<br />

boisé 41 %, entièrement boisé 27 %, marécages 4 %. Ou rencontre<br />

plusieurs élévations de. terrain ou monticules isolés. La station et<br />

les terres qui se trouvent dans son voisinage immédiat sont situées<br />

plus haut que la plaine environnante. Le pluviomètre est placé<br />

dans un champ ouvert de tontes parts, à 75 m. d'uu bâtiment haut<br />

de 7 m., et à 55 m. de quelques arbres fruitiers. Distance approximative<br />

jusqu'à la lisière de la forêt environnante: au nord 200 m.,<br />

à l'est 220 m., au sud 90 m. et à l'ouest 60 m.<br />

Enköping. E. 6 m. Plaine. La station, située dans la ville,<br />

est entourée de terrains non boisés; à quelque distance se trouvent<br />

des bois disséminés. Terrain boisé 21 %, entièrement boisé 14 %. Au<br />

81


82<br />

nordost och sydvest om staden. Mätaren står på en temligen inskränkt<br />

gård, på alla sidor omgifven af en- och tvåvåningsbyggnader.<br />

Vesttibble Vt. 35 m. Slättbygd. Stationen omgifves nästan<br />

rundt om af skoglös mark med smärre trädbesatta backar här och<br />

hvar samt en större skogtrakt i söder. Skogbeväxt mark 34 (fullt<br />

skogbeväxt 23) proc. Marken jemn. Mätaren står fritt på en gårdsplan,<br />

omgifven af några hus och träd äfvensora buskar, men på ett<br />

afstånd af flera gånger dessas höjd.<br />

Viggeby Vy. 14 in. Stationen omgifves närmast af skoglös<br />

mark förutom i norr, der en skogstrakt gränsar nära in<strong>till</strong> stationen;<br />

eljest ligga spridda skogstrakter rundt om på längre afstånd samt<br />

ett mindre vatten i söder. Skogbeväxt mark 23 (fullt skogbeväxt 15),<br />

vatten 1 proc,<br />

Vallby V. 14 m. Stationen omgifves ruudt om af skoglös<br />

mark, i söder af ett vattendrag samt i sydvest och sydost af skogstrakter.<br />

Skogsbeväxt mark 21 (fullt skogbeväxt 16), vatten 13 proc.<br />

Marken jemn i norr och nordost, eljest betydligt kuperad. Före<br />

Aug. 1884 stod mätaren på ett gärde alldeles fritt fråu omgifvande<br />

bygguader i norr, öster och vester. Efter nämnda tid härden, 15 m.<br />

i söder, ett 24 m. långt och 7.5 m. högt hus, samt på östra och vestra<br />

sidorna smärre byggnader på något större afstånd. Några större löfträd<br />

befinna sig 50 m. i vester. Under snöstorm kommer ingen snö<br />

i mätaren, emedan snön då träffar kannan vertikalt mot sidan; de<br />

korn, som möjligen förirra sig in i densamma, dragas korkskruflikt<br />

genast upp igeu.<br />

Likasom för Skaraborgs län angifves i tab. 43 nederbörden<br />

för stationerna i procent af medeltalet för hela länet. Medelafvikelsen<br />

från medeltalet är här något större än i nämnda<br />

län. Den är minst i Augusti, + 5.i, störst i Februari, + 19.4<br />

proc. Då läuets nivå i det hela är ganska jemn, är denna<br />

stora olikhet mellan stationerna mindre lätt att riktigt tolka<br />

i detalj. För en station, Tobo, är afvikelsen af den art,<br />

att jag <strong>till</strong> och med fruktar fel i observationerna. Äfven<br />

Bälinge synes misstänkt, men, såsom vi strax skola se, är<br />

det mycket sannolikt, att de stora afvikelserna för denna station,<br />

åtminstone under Maj—Okt. äro väsentligen riktiga.<br />

Om vi likasom för Skaraborgs län fördela stationerna i<br />

grupper efter skogs<strong>till</strong>gången, erhålles tab. 44.<br />

Enligt dessa siffror kommer i skogstrakterna afgjordt mera<br />

nederbörd, såväl sommar som vinter, än på slätt. Men betraktar<br />

man dem närmare, finner man egendomligheter, som<br />

tarfva förklaring.<br />

Skogsstationen Signalsberg i södra delen af länet får<br />

mindre eller åtminstone icke mera regn än de kringliggande<br />

slättstationerna. Detta tror jag beror på denna stations upphöjda<br />

läge (jemför s. 51). Å andra sidan har slättstationen<br />

Enköping något mera än sina grannar, antagligen åtminstone<br />

<strong>till</strong> en del en följd af dess belägenhet i stad.<br />

nord-est et an sud-ouest de la ville se trouve une colline de sabel.<br />

Le pluviomètre est placé dans une cour assez étroite, entourée de<br />

toutes parts de bâtiments à 1 et 2 étages.<br />

Vesttibble. Vt. 35 m. Plaine. La station est entourée presque<br />

partout de terrains non boisés, semés çà et là de petites collines<br />

couvertes d'arbres; au sud s'étend une grande région forestière.<br />

Terrain boisé 34 %, entièrement boisé 23 %. Terrain uni. Le pluviomètre<br />

est librement exposé dans une cour entourée de quelques bâtiments,<br />

d'arbres et de buissons, distants de l'appareil de plusieurs<br />

fois leur hauteur.<br />

Viggeby. Vy. 14 m. Dans le voisinage immédiat de la station<br />

se trouvent des terrains non boisés, sauf au nord, oit s'avance la<br />

forêt. Tout autour, à une certaine distance, se trouvent des régions<br />

boisées éparscs, et au sud un petit lac. Terrain boisé 23 %, entièrement<br />

boisé 15 %, eau 1 %.<br />

Vallby. V. 14 m. La station est environnée de toutes parts<br />

de terrains non boisés; au sud se trouve un cours d'eau, au sudouest<br />

et au sud-est des régions forestières. Terrain boisé 21 %,.<br />

entièrement boisé 16 %, eau 13 %. Terrain uni au nord et au nord-est,<br />

très accidenté partout ailleurs. Avant le mois d'août 1884, le pluviomètre<br />

était placé dans un champ tout à fait dégagé de bâtiments<br />

au nord, à l'est et à l'ouest. Depuis cette époque, on a construit,<br />

à 15 in. au sud, une maison longue de 24 m., haute de 7.5 m.,<br />

et, sur les côtés sud et ouest, quelques petits bâtiments plus éloignés<br />

encore que la maison. Quelques arbres à feuilles se trouvent à 50<br />

m. à l'ouest. Pendant les tempêtes en hiver, l'appareil ne recueille<br />

point de neige, parce que celle-ci est poussée verticalement contre<br />

la paroi du récipient; les flocons qui tombent par hasard dans le<br />

vase collecteur, en sont immédiatement extraits par des tourbillons<br />

en hélice.<br />

De même que pour le län de Skaraborg, nous indiquons<br />

dans le tableau 43 l'eau tombée aux différentes stations en<br />

proportion pour cent de la valeur moyenne du län entier.<br />

L'écart moyen par rapport à la valeur moyenne est ici un<br />

peu plus grand que dans le län de Skaraborg. Il est le plus<br />

petit en août, ± 5. i %, le plus grand en février, + 19.4 %.<br />

Comme le niveau du län est, à tout prendre, assez uniforme,<br />

cette grande différence entre les stations n'est pas facile à<br />

interpréter en détail. Pour une station, Tobo, la différence<br />

est telle que je crains même qu'il n'y ait erreur dans les observations.<br />

Les chiffres concernant Bäliuge paraissent également<br />

douteux, mais, comme nous allons le voir, il est fort<br />

probable que les grands écarts indiqués pour cette station,<br />

au moins pendant les mois de mai—octobre, sont, à tout prendre,<br />

exacts.<br />

Si, de même que pour le län de Skaraborg, nous classous<br />

les stations en groupes, d'après l'étendue des forêts, nous obtenons<br />

le tableau 44.<br />

D'après ces chiffres, les régions forestières reçoivent sensiblement<br />

plus d'eau que les plaines, aussi bien en été qu'en<br />

hiver. Mais si on les considère de plus près, on rencontre des<br />

particularités qui réclament une explication.<br />

La station forestière de Signalsberg, dans la partie sud<br />

du län, reçoit moins de pluies que les stations de plaine voisines;<br />

dans tous les cas, elle n'eu reçoit pas davantage. Ceci<br />

dépend, me semble-t-il, de l'altitude de cette station (comparez<br />

p. 51) D'autre part, la station de plaine Enköping,<br />

reçoit plus d'eau que les stations voisines. Ce fait doit probablement<br />

être attribué, en partie au moins, à ce que cette<br />

dernière station est située dans une ville.


Tab. 43. Upsala län. Nederbörd i procent af medeltalet för hela länet<br />

(Län d'Upsala. Pluies en tant pour cent de la valeur moyenne pour le län entier.)<br />

Om den höga nederbörden vid Drälinge, som ömsintes af<br />

en skogsklädd sandås pä ostra och södra sidorna, har jag<br />

redan talat (s. 45).<br />

Skogsstationen Dalboda har märkbart mindre nederbörd<br />

än slättstationen Upsala. Jag förmodar, att detta har sin förklaring<br />

deruti, att Dalboda vetter åt en sjö i söder och sydvest,<br />

medan Upsala i detta väderstreck, hvarifrån den mesta<br />

nederbörden kommer, är skyddad af trädplanteringar, byggnader<br />

och något högre terräng.<br />

Den jemförelsevis höga nederbörden på slättstationen Tierp<br />

är svar att förstå. Visserligen omgifves den på alla sidor af<br />

skog, men icke på närmare hall än 2.5—4 km. Det vill<br />

synas, som om denna station <strong>till</strong>hör ett område med. i allmänhet<br />

högre nederbörd, och att deu således egentligen icke<br />

bör jemföras med de sydligare t. ex. Dalboda. I förhållande<br />

<strong>till</strong> de närliggande skogsstationerna Marma och Ofverbo utmärker<br />

den sig, i likhet med slättstationer i allmänhet, för<br />

mindre nederbörd.<br />

J'ai déjà parlé précédemment (p. 45) des pluies abondantes<br />

de Drälinge, station entourée au sud et à l'est de collines<br />

de sable boisées.<br />

La station forestière de Dalboda reçoit sensiblement moins<br />

d'eau tombée que la station de plaine Upsala. Je crois que<br />

ces particularités peuvent s'expliquer par la position des stations;<br />

Dalboda donne, en effet, au sud et au sud-est, sur un<br />

lac, tandis qu'à Upsala ces mêmes côtés d'où arrivent les<br />

pluies les plus abondantes, sont abrités par des plantations<br />

d'arbres, des bâtiments et un terrain un peu plus élevé.<br />

Les pluies relativement abondantes dans la station de<br />

plaine Tierp, sont difficiles à expliquer. Il est vrai que de<br />

toutes parts la station est environnée de forêts, mais la distance<br />

qui la sépare de ces forêts n'est nulle part inférieure à<br />

2.5—4 km. Il semblerait que cette station appartînt à une<br />

région où les pluies sont généralement plus abondantes et<br />

que, par conséquent, elle ne pût être équitablement comparée<br />

aux stations plus méridionales, telles que Dalboda p. ex. Par<br />

rapport aux stations forestières voisines, Marma et Öfverbo,<br />

elle se distingue, comme les stations de plaine en général,<br />

par son peu de pluies.<br />

83


84<br />

Vi komma slutligen <strong>till</strong> de tre enligt var mening intressantaste<br />

stationerna, nemligen Åkerlänna med siffran 117 proe.<br />

under Maj—Oktober, Bälinge med endast 85 och Upsala med<br />

102. Rörande deras belägenhet märkes följande.<br />

Ungefår midt i Upsala län utbreder sig den vidsträckta,<br />

odlade, skoglösa Upsala-slätten i SE—NW riktning, med en<br />

längd i nämnda riktning af omkring 25 km. och en bredd af<br />

4—8 km. Midt på den sydvestra långsidan är stationen Upsala<br />

observatorium beläget, knappast 1 km. från den egentliga<br />

skogskanten; söder om stationen framskjuter dock ettsammanhängande<br />

skogsområde på några hundra meters afstånd. Trädplanteringar<br />

och byggnader gränsa nära in<strong>till</strong> stationen på<br />

södra sidan samt på 100 m. afstånd på den östra.<br />

I den nordvestra delen af slätten ligger Bälinge, 11 km.<br />

NW om Upsala och 1.5 km. från den närmaste egentliga<br />

skogskanten i NW. Strödda, smärre, trädbeväxta backar finnas<br />

dock i stationens närhet på denna sida.<br />

Norr om denna slätt utbreder sig vidsträckta skogstrakter,<br />

hvilkas mark är svagt kuperad af laga, långsluttande berg-,<br />

sten- och grusbackar; här och der äro inströdda odlade gärden,<br />

ängar och mossar. I denna skogstrakt, 11.5 km. NW om<br />

Bälinge och 22.5 från Upsala, befinner sig Åkerlänna. Marken<br />

vid denna station är ett par tiotal meter högre än Upsalaslätten.<br />

Af de tre stationerna är Bälinge utan tvifvel den<br />

friast belägna.<br />

Tab. 44. Nederbörd i proc. af länets medelmängd.<br />

(Pluies en tant pour cent de la quantité moyenne pour le län entier.)<br />

Nous arrivons enfin aux trois stations les plus intéressantes<br />

à notre avis, savoir: Åkerlänna, avec le chiffre de 117 %,<br />

pendant mai—octobre, Bälinge avec 85 % seulement, et Upsala<br />

avec 102 %. En ce qui concerne leurs positions respectives,<br />

nous ferons les observations suivantes.<br />

A peu près au centre du län d'Upsala, s'étend, dans la<br />

direction SE—NO, la vaste plaine cultivée, non boisée, d'Upsala<br />

qui a, dans cette direction, environ 25 km. de long<br />

sur 4—8 km. de large. Au milieu du côté longitudinal<br />

du SO, se trouve la station de l'Observatoire d'Upsala,<br />

à 1 km. à peine de la lisière réelle de Ja forêt; toutefois,<br />

au sud de la station, à quelques centaines de mètres<br />

de distance, s'avance une région forestière assez continue.<br />

Du côte sud, des plantations d'arbres et des bâtiments entourent<br />

de près la station. Du côté est, ils en sont distants<br />

de 100 m.<br />

Dans la partie nord-ouest de la plaine, se trouve Bälinge,<br />

à 11 km. au NO d'Upsala et à 1.5 km. de la lisière proprement<br />

dite de la forêt la plus rapprochée. De petites collines éparses,<br />

couvertes d'arbres, se trouvent pourtant de ce côté dans<br />

le voisinage de la station.<br />

Au nord de cette plaine, s'étendent de vastes régions<br />

forestières dont le sol est faiblement accidenté par des monticules,,<br />

des collines pierreuses ou sablonneuses, peu élevées et<br />

inclinées en pente très douce; çà et là se trouveut des champs<br />

cultivés, des prés ou des marécages. Dans cette région, à<br />

11.5 km. au NO de Bälinge et à 22.5 km. d'Upsala, est<br />

située Åkerlänna. Le sol près de cette station dépasse d'une<br />

dizaine de mètres le niveau de la plaine d'Upsala. De ces<br />

trois stations, c'est sans aucun doute celle de Bälinge qui occupe<br />

l'emplacement le plus dégagé.


Efter denna orienterande öfversigt har man lätt att förstå<br />

och bedöma siffrorna i tab. 45.<br />

85<br />

Après cette orientation, on n'aura pas de peine à comprendre<br />

et à appréeier les chiffres du tableau 45.<br />

Tab. 45. Regnmängd vid olika vindar vid Åkerlänna, Bälinge och Upsala, Maj—Okt. 1881—1886.<br />

(Quantité de pluies par différents vents à Åkerlänna, Bälinge et Upsala, mai—octobre 1881—1886.<br />

Endast vid två vindriktningar har Upsala mindre regnmängd<br />

än Bälinge, nemligen vid N och NW, det är de, för<br />

hvilka Bälinge är relativt bast och Upsala minst skyddadt.<br />

Vid NE—SE är mängden någorlunda lika på bada stationerna;<br />

dessa vindar komma nemligen på bada stationerna från slätten.<br />

Då vinden deremot är mellan S och W, hvilka vindar i Upsala<br />

komma från skogen, men i Bälinge från slätten, får den förra<br />

stationen högst betydligt, 17—30 proc, mera än den senare.<br />

Det bör anmärkas, att den ifrågavarande mätaren i Upsala,<br />

såsom förut uppvisats, erhåller vid sydlig vind omkring 6<br />

proc. mera regn än en friare och något högre utstäld mätare<br />

på södra sidan om observatoriebyggnaden. ' Men om dessa 6<br />

proc. fråndragas de nyssnämnda 17—30, qvarstår dock ett<br />

icke obetydligt öfverskott för Upsala, som utan tvifvel måste<br />

härleda sig från närvaron af skogstrakter i söder och sydvest.<br />

Gå vi <strong>till</strong> Åkerlänna, så får denna station vid alla vindar<br />

mera regn än både Upsala och Bälinge, i synnerhet vid de<br />

vindar, som på dessa stationer komma från slätten. Äfven<br />

om man icke <strong>till</strong>mäter värdena för de fåtaligt representerade<br />

W och NW-vindarne någon större vigt, stannar man dock<br />

med tveksam öfverraskning inför det stora öfverskottet i nederbörd<br />

hos Åkerlänna gentemot Bälinge, vid SE-vindar uppgående<br />

<strong>till</strong> 41 och vid SW anda <strong>till</strong> 45 proc, om vi förbise<br />

de fåtaligt representerade W och NW-vindarne. Jag finner<br />

sistnämnda betydliga skilnad så mycket märkligare, som mätaren<br />

vid Åkerlänna är ganska fritt utsatt för SW-vinden.<br />

I detta väderstreck ligger nemligen en ganska vidsträckt,<br />

nästan skoglös mosstrakt, och afståndet <strong>till</strong> skogsbrynet är<br />

flera hundra meter, frånsedt några obetydliga laga träd samt<br />

enstaka byggnader nära in<strong>till</strong> stationen. I förhållande <strong>till</strong><br />

Bihang <strong>till</strong> DomämtyreUens bträttehe för år 1895.<br />

Ce n'est que par les vents du N et du NO que la quantité<br />

d'eau tombée recueillie à Bälinge dépasse celle qu'on relève<br />

à Upsala. En effet, Bälinge est relativement le mieux,<br />

et Upsala le moins abritée contre ces vents. Par vents NE<br />

-^SE, les quantités d'eau reçues sont à peu près égales pour<br />

les deux stations, car aussi bien pour l'une que pour l'autre<br />

ces vents soufflent de la plaine. Lorsque, au contraire, le vent<br />

souffle d'entre le S et l'O, c'est-à-dire pour Upsala de la forêt,<br />

pour Bälinge de la plaine, la première station reçoit une<br />

quantité beaucoup plus considérable, 17—30 % de pluies, en<br />

plus que la seconde.<br />

Nous remarquerons que le pluviomètre d'Upsala, ainsi<br />

que nous l'avons déjà précédemment indiqué, reçoit par vent<br />

sud environ 6 % d'eau de plus qu'un pluviomètre exposé plus<br />

librement etr plus haut du côté sud du bâtiment de l'Observatoire.<br />

Mais, même si l'on retranche ce chiffre de 6 % des<br />

17—30 % précités, il n'en reste pas moins un excédent considérable<br />

pour Upsala, excédent causé, sans doute, par la présence<br />

de régions forestières au-sud et au-sud-ouest.<br />

Si nous passons maintenant à Åkerlänna, nous constatons<br />

que cette station reçoit par tous les vents plus de pluies que<br />

Upsala et Bälinge. L'excédent est considérable, surtout avec<br />

les vents qui, pour ces deux dernières stations, soufflent de la<br />

plaine. Même si l'on n'attache pas grande importance aux<br />

valeurs indiquées pour les vents peu fréquents de l'O et du<br />

NO, on s'arrête, toutefois, avec une surprise mêlée d'hésitation<br />

devant le grand excédent de pluies que présente Åkerlänna,<br />

comparativement aux quantités relevées à Bälinge. En effet,<br />

par les vents du SE, cet excédent atteint 41 %, et par les<br />

vents du SO jusqu'à 45 %, pour ne rien dire des chiffres relevés<br />

par les vents rares de l'O et du NO. Je trouve l'excédent<br />

de 45 % d'autant plus remarquable que le pluviomètre à<br />

Åkerlänna est assez librement exposé au vent SO. Dans cette<br />

direction se trouve, en effet, un assez vaste terrain marécageux,<br />

12


86<br />

Upsala är öfverskottet, såsom nämnts, något mindre, men ändock<br />

ganska betydligt, nemligen i medeltal 15 proc.<br />

Det ligger nu nära <strong>till</strong> hands att förklara den rikliga<br />

nederbörden vid Åkerlän ua bero på de vidsträckta skogstrakterna<br />

rundt omkring. Jag är äfven böjd att antaga, att så<br />

är fallet <strong>till</strong> en del, men icke helt och hållet. Ty endast<br />

13.5 km. NE om Åkeilänna ligger Dalboda, äfven belägen i<br />

skogstrakt och fritt åt sydvest. Men den förra stationen har<br />

under Maj—Okt. i medeltal icke mindre än 17.5 proc. mera<br />

nederbörd än Dalboda. Hvarför är skilnaden så stor? Observatiousfel<br />

äro knappast möjliga. Observatörerna äro pålitliga,<br />

aktningsvärda män, jag har besökt och kontrollerat dem upprepade<br />

gånger.<br />

Såsom en möjlig förklaringsgrund vill jag erinra om ett<br />

par omständigheter. Den skogbeväxta marken omkring Åkerlänna<br />

är liudrigt kuperad, hvilket bör hafva <strong>till</strong> följd, att<br />

luftströmmen här rör sig med större friktion mot jordytan och<br />

icke lika jemnt som öfver slätter och fullkomligt jemna skogstrakter,<br />

och derigenom erhåller täta, om ock svaga, impulser<br />

<strong>till</strong> uppstigande rörelse. För öfrigt bidrager nog i någon ringa<br />

mån markens svaga höjning från öster mot Åkerlänna att öka<br />

nederbörden. Slutligen spelar det kontinentala inflytandet<br />

sannolikt någon rol äfvensom det instrumentala <strong>till</strong> följd af<br />

den olika vindstyrkan.<br />

Tab. 46. Nederbörd i proc. af länets medelmängd.<br />

presque entièrement dépourvu d'arbres, et la distance jusqu'à<br />

la lisière de la forêt est de plusieurs centaines de mètres, abstraction<br />

faite de quelques arbres peu élevés et de quelques<br />

bâtiments isolés tout près de la station. Par rapport à Upsala,<br />

l'excédent est, comme nous l'avons dit, un peu moins<br />

élevé, sans cesser cependant d'être encore assez considérable,<br />

savoir 15 % en moyenne.<br />

On est facilement tenté d'expliquer l'abondance des pluies<br />

à Åkerlänna par la présence des vastes régions forestières<br />

entourant cette station. J'incline aussi à admettre cette explication,<br />

non pas d'une façon absolue, mais du moins en partie.<br />

En effet, à 13.5 km. seulement au NE d'Akerlanna se trouve<br />

Dalboda, située aussi dans une région forestière et dégagée<br />

au SO. Or pendant mai—octobre, la moyenne des pluies recueillies<br />

dans la première de ces stations ne dépasse pas de<br />

moins de 17.5 % la quantité relevée à Dalboda. Pourquoi la<br />

différence est-elle si grande? Les erreurs d'observation ne<br />

sont presque pas possibles. Les observateurs sont des hommes<br />

dignes de foi, je les ai visités et contrôlés maintes fois.<br />

Je citerai quelques particularités pouvant servir de base<br />

à une explication possible. Le terrain boisé autour d'Akerlanna<br />

est légèrement accidenté, ce qui doit avoir pour effet de<br />

rendre plus énergique la friction du courant d'air contre la<br />

surface terrestre et d'empêcher ce courant de se mouvoir avec<br />

autant d'uniformité que sur les plaines et les régions forestières<br />

complètement unies. Le courant recevrait ainsi des impulsions<br />

faibles, quoique fréquentes, vers un mouvement ascendant.<br />

D'ailleurs, l'élévation du sol dans la direction de l'Est, vers<br />

Åkerlänna, contribue probablement dans une certaine mesure,<br />

quelque faible qu'elle soit, à augmenter les pluies. Enfin,<br />

l'influence continentale joue, sans doute, aussi un rôle dans<br />

le résultat constaté, de même que l'influence instrumentale<br />

causée par la différence de force des vents.<br />

(Eaux pluviales en tant pour cent de la quantité moyenne pour le län entier.)


Fördela vi slutligen, likasom för Skaraborgs län, stationerna<br />

i grupper efter nederbörden under vintern, såsom kännetecken<br />

på skyddadt eller icke skyddadt läge, erbålles tab. 46.<br />

Vi återfinna i grupp A, såsom var att vänta, de förnämsta<br />

skogsstationerna, men dessutom slättstationerna Upsala<br />

och Enköping, och i G de mest utpreglade slättstationerna,<br />

men der<strong>till</strong> äfveo några stationer i skogstrakter. Den förra<br />

gruppen bar betydligt större medelnederbördsmängd än den<br />

senare. Tabellen bekräftar alltså, hvad som redan framhållits,<br />

nemligen att skogen visserligen ökar nederbörden på en plats,<br />

om den förra ej befinner sig på för långt afstånd från den<br />

senare, eller i fall icke platsen har ett upphöjdt läge; men<br />

att äfven andra för vinden skyddande föremål på lämpligt<br />

afstånd i mätarens närhet <strong>till</strong> en viss grad ntöfva samma<br />

verkan. I enstaka gynsamma fall (Åkerlänna, jemförd med<br />

Bälinge och Upsala) synes skogens inflytande kunna vara<br />

ganska betydligt.<br />

16. Iakttagelser i Vestmanlands och Örebro län.<br />

Vestmanlands län 1 ) är, i sin helhet betraktadt, ett terassland,<br />

som utan några särdeles tvära afsatser sänker sig från<br />

den jemförelsevis bergiga trakten i nordvest och norr ned<br />

mot sjön Mälaren. Norrifrån åt sydost utgå flera bergsträckningar,<br />

småningom utplattande sig <strong>till</strong> breda, svagt skogbeväxta,<br />

landryggar, rika på mossar och kärr, och mellan dessa<br />

flyta talrika strömmar. Här<strong>till</strong> komma de egendomliga långsträckta<br />

rullstensåsarna. Närmare Mälaren utbreda sig större<br />

odlade slätter.<br />

Af nederbördskartorna finner man, att nederbörden starkt<br />

<strong>till</strong>tager från Mälaren åt norr och vester. I nordvestra hörnet<br />

är den under Maj—Okt. i medeltal omkring 410 mm., i det<br />

sydöstra endast 315, således ungefår 30 proc. större på det<br />

förra än på det senare stället.<br />

De flesta stationerna hafva besökts af författaren.<br />

Mossgrufvan Mg. 176 m. Öfvervägande skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 55, slätt 35, vatten 10 proc. Marken kuperad. Inga<br />

nämnvärda berg närmare än 7—8 km. åt nordvest. Markeu lutar<br />

från nordost <strong>till</strong> sydvest med omkring 1 : 25. Mätaren står på ett<br />

mindre gärde i närheten af en trädgård, fritt utstäld.<br />

Väsby Vy. 53 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 15, slätt 80,<br />

vatten 5 proc. Marken jemn. Mätaren står på en gårdsplan, skyddad<br />

af träd ocb byggningar, men på större afstånd från dessa än<br />

deras dubbla höjd.<br />

Sala grufva Vy. 73 m. Skogstrakt. Skogen utgöres dock <strong>till</strong><br />

största delen af ungskog. Skogbeväxt mark 60, slätt 37, vatten 3<br />

proc. Marken kuperad utan nämnvärda berg. Mätaren står i en<br />

trädgård på vederbörligt afstånd från träd och byggningar, mest fritt<br />

mot söder.<br />

Ramsjö Vg. 62 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 72, slätt 22,<br />

vatten 6 proc. Marken kuperad; några nämnvärda berg finnas dock<br />

icke. Mätaren uppstäld på en gårdsplan, skyddad för alla vindar<br />

1 ) De korta meddelandena om detta och de öfriga länens fysiska beskaffenhet<br />

Bro delvis hemtade ur >Konnngariket Sverige, en topografisk-stotistisk beskrifning!<br />

af M. Höjer. Stockholm 1875-1883.<br />

87<br />

Si, finalement, nous classons comme nous l'avons fait pour<br />

le län de Skaraborg, les stations en groupes d'après la quantité<br />

d'eau recueillie en hiver, prise comme indice d'un emplacement<br />

abrité ou non, nous obtenons le tableau 46.<br />

Comme on pouvait s'y attendre, nous retrouvons dans le<br />

groupe A les principales stations forestières, mais en outre<br />

les stations de plaine Upsala et Enköping, et dans le groupe<br />

G les stations de plaine les plus prononcées, avec, en plus,<br />

quelques stations forestières. Le premier groupe présente une<br />

quantité moyenne d'eau tombée beaucoup plus grande que le<br />

second. Ce tableau confirme donc ce que nous avons déjà fait<br />

remarquer, savoir que la forêt augmente assurément la quantité<br />

d'eau tombée dans une localité, si celle-ci n'est pas trop<br />

éloignée, ou si elle n'occupe pas un emplacement très élevé;<br />

mais que d'autres objets pouvant servir d'abri contre le vent<br />

et placés à une distance convenable du pluviomètre exercent,<br />

dans une certaine mesure, la même influence. Dans certains<br />

cas particulièrement propices (Åkerlänna comparée à Bälinge<br />

et Upsala), l'influence des forêts semble être très considérable.<br />

16. Observations faites dans les län de Vestmanland<br />

et d'Örebro.<br />

Le län de Vestmanland 1 ), considéré dans son ensemble,<br />

est un pays en terrasse qui, sans gradins notables, descend à<br />

partir de la région relativement montagneuse du nord-ouest<br />

et du nord vers le lac Mâlar. Du nord partent dans la direction<br />

sud-est plusieurs ramifications montagneuses qui s'abaissent<br />

peu à peu pour former de larges dos de montagnes un<br />

peu boisés, riches en marécages et en marais, entre lesquels<br />

coulent de nombreuses rivières. A ceci viennent encore s'ajouter<br />

les longues collines de pierres roulées si remarquables. Dans<br />

le voisinage du Mâlar s'étendent de grandes plaines cultivées.<br />

On voit par les cartes de la quantité d'eau tombée que<br />

celle-ci augmente considérablement vers le nord et l'ouest à<br />

partir du Mâlar. Dans le coin nord-ouest il tombe en moyenne,<br />

pendant mai— octobre, 410 mm. environ, dans le coin sud-est,<br />

315 mm. seulement; les pluies sont donc d'environ 30 % plus<br />

fortes dans la première région que dans la seconde.<br />

Nous avons visité la plupart des stations.<br />

Mossijrufvan. Mg. 176 m. Région en majeure partie forestière.<br />

Terrain boisé 55 %, plaine 35 %, eau 10 %. Terrain accidenté. Pas<br />

de montagnes notables plus rapprochées que de 7—8 km. au nordouest.<br />

Le sol s'incline du nord-est au snd-ouest d'environ 1 :25.<br />

Le pluviomètre occupe un emplacement très ouvert dans un petit<br />

champ près d'un jardin.<br />

Väsby. Vy. 53 m. Plaine. Terrain boisé 15 %, plaine 80 %,<br />

eau 5 %. Sol uni. Le pluviomètre est placé dans une cour abritée<br />

par des arbres et des bâtiments, mais à une distance supérieure au<br />

double de leur hauteur.<br />

Mine de Sala. Vy. 73 m. Région forestière. La forêt se<br />

compose cependant en majeure partie de jeunes arbres. Terrain boisé<br />

60 %, plaine 37 %, eau 3 %. Terrain accidenté, sans montagnes<br />

notables. Le pluviomètre est placé dans un jardin à distance convenable<br />

des arbres et des bâtiments; découvert surtout vers le sud.<br />

Ramsjö. Vg. 62 m. Région forestière. Terrain boisé 72 %,<br />

plaine 22 %, eau 6 %. Terrain accidenté: pas de montagnes notables.<br />

Le pluviomètre est placé dans une cour, abritée de toutes parts, sauf<br />

1 ) Les notices succinctes sur la constitution physique de ce län et celle des<br />

antres provinres ont été puisées en partie dans l'ouvrage: «Le Royaume de Suède,<br />

description topographique et statistique» par M. Höjer. Stockholm 1875—83.


88<br />

utom från sydost. Närmaste hus, 6—8 ra. höga, på 19—21'5 m.<br />

afstånd.<br />

Vittinge Vg. 56 m. Ofvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

10, slätt 89, vatten 1 proc. Marken jemn. Mätaren står på en<br />

gårdsplan, omgifven på tre sidor af byggnader, några större träd samt<br />

mindre buskar, fritt utsatt för vinden från södra sidan. Skogen når<br />

iugenstädes fram <strong>till</strong> gården. Ät nordost och söder äro de största<br />

slätterna. Vittingesjön, 1 km. i söder, är smal och långsträckt.<br />

Tärna T. 50 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 40, slätt 60<br />

proc. Jemn slätt. Mätaren i det hela fritt utsatt för alla vindar.<br />

Simtitna Vd. 35 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 25, slätt 70,<br />

vatten 5 proc. Marken kuperad, inga berg i närheten. Mätaren står<br />

i en trädgård, fritt utsatt för vinden i söder och öster; vanliga uthus<br />

i norr och söder på sådant afstånd, att de icke synnerligen kunna<br />

inverka. Före 1887 var stationen belägen vid Vad, 2 km. i vester,<br />

der mätarens utställning var någorlunda liknande den vid Simtuna,<br />

hvarom äfven observationerna bara vittne.<br />

Fors F. 140 m. Skogs- och bergsbygd. Skogbeväxt mark 74,<br />

slätt 25, vatten 1 proc. Marken är ofvervägande kuperad med många<br />

bergkullar men ingen af anmärkningsvärd höjd. Mätaren är stäld<br />

nedanför en mot norr sakta sluttande liten trädbevuxen backe. Den<br />

är fritt utsatt för vinden från vester, norr och öster, men i sydost<br />

något skyddad af uthus och lägre träd på 30—50 m. afstånd, i söder<br />

af ofvannämnda backe, och i sydvest af skolhuset på 20 - 5 m. afstånd.<br />

Skultuna Sk. 27 m. Ofvervägande skogstrakt. Skogbeväxt mark<br />

54, slätt 45, vatten 1 proc. Marken ofvervägande kuperad. Närmaste<br />

berg 30—35 m. högt öfver stationens nivå och på något mer<br />

än 1'5 km. afstånd. Mätaren står i södra kanten af en park, ganska<br />

fritt för sydliga och vestliga vindar, något skyddad af träd för nord-,<br />

nordost- och sydostvind. Spridda sådana finnas dock äfven på öfriga<br />

sidor; de närmaste träden 8—15 m. höga, på omkring 10 m. afstånd.<br />

Alderstugan A. 61 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 70, slätt<br />

30 proc. Marken är, hvad skogsmarken beträffar, ofvervägande kuperad,<br />

höjderna i närheten dock icke öfverstigande 6 eller 10 m.<br />

Mätaren etår på ett mindre gärde, omgifvet af skog på 110—190 m.<br />

afstånd.<br />

Lillhärad L. 31 m. Slättbygd; ganska vidsträckt slätt närmast<br />

omkring stationen. Skogbeväxt mark 50, slätt 50 proc. Marken<br />

jemn. Mätaren fritt utsatt för vinden från alla sidor utom från nordost,<br />

der en granhäck, 2 m. hög, och tvenne mindre uthus befinna<br />

sig 18 m. från mätaren. Ungefärligt afstånd <strong>till</strong> det omgifvande<br />

skogsbrynet: i norr 2 - 3, i öster 2'0, i söder l - 2, i vester 1"3 km.<br />

Lisjö L. 88 ro. Ofvervägande skogstrakt. Skogbeväxt mark<br />

66, slätt 23, vatten 11 proc. Marken ofvervägande kuperad. Mätaren<br />

står på en gårdsplan, <strong>till</strong> största delen omgifven af byggningar<br />

och träd, från ingen sida fritt utsatt för vinden. Närmaste huset 21"5<br />

m. i norr, 8 m. högt. Några smärre träd, 4 m. höga, stå närmare<br />

och på flera sidor omkring mätaren.<br />

Dingtuna D. 14 m. Slättbygd; vidsträckt slätt närmast omkring<br />

stationen. Skogbeväxt mark 25, slätt 75 proc. Marken ofvervägande<br />

jemn. Stationen beläeren 0'7 km. från Mälaren. Mätaren<br />

står öppet och fritt; en byggnad, 14 m. hög, är belägen 45 m. i<br />

sydost.<br />

Frösåker Fr. 5 m. Ofvervägande skogstrakt. Skogsmarken <strong>till</strong><br />

större delen bevuxen med ungskog, af hvilken finnes sådan anda <strong>till</strong><br />

45 års ålder. Skogbeväxt mark 45, slätt 22, vatten (Mälaren i S)<br />

33 proc. Mätaren är utstäld på ett gärde, öppet för nord-, ost- och<br />

contre le vent sud-est. Les maisons les plus rapprochées, hautes de<br />

6—8 m., se trouvent à 19—21 m .5 de distance.<br />

Vittinge. Vg. 56 m. Plaine en majeure partie. Terrain boisé<br />

10 %. Plaine 89 %, eau 1 %. Soi uni. Le pluviomètre se trouve<br />

dans une cour entourée sur trois côtés de bâtiments, de grands arbres<br />

et de petits buissons, entièrement accessible au vent du côté sud.<br />

Nulle part la forêt n'avance jusque vers la cour. Au nord-est et<br />

au sud se trouvent les plaines les plus considérables. Le lac de<br />

Vittinge, à 1 km. au sud, est long et étroit. •<br />

Tärna. T. 50 m. Plaine. Terrain boisé 40 %, plaine 60 •/.. Sol<br />

uni. Le pluviomètre est, à tout prendre, librement exposé à tous<br />

les vents.<br />

Simtuna. Vd. 35 m. Plaine. Terrain boisé 25 %, plaine 70 %,<br />

eau 5 %. Terrain accidenté, pas de montagnes dans le voisinage.<br />

Le pluviomètre se trouve dans un jardin, librement exposé aux vents<br />

du sud et de l'est; les bâtiments des communs se trouvent au nord<br />

et au sud, mais à une distance telle que leur action doit être à peu<br />

près nulle. Avant 1887, la station était située à Vad, à 2 km. à<br />

l'ouest. L'exposition du pluviomètre était cependant presque la même<br />

qu'à Simtuna, ce dont témoignent aussi les résultats des observations.<br />

Fors. F. 140 m. Région forestière et montagneuse. Terrain<br />

boisé 74 %, plaine 25 %, eau 1 %. Terrain en majeure partie accidenté,<br />

avec de nombreuses collines, dont cependant aucune n'atteint<br />

de hauteur notable. Le pluviomètre est exposé au bas d'une petite<br />

colline boisée, descendant en pente douce vers le nord. II est entièrement<br />

accessible aux vents ouest, nord et Est, mais il est au sudest<br />

un peu abrité par des bâtiments et des arbres peu élevés, distants<br />

de 30—50 m., au sud par la colline précédemment nommée et au<br />

sud-ouest par le bâtiment de l'école, distante de 20 m .5.<br />

Skultuna. Sk. 27 m. Région en majeure partie forestière.<br />

Terrain boisé 54 %, plaine 45 %, eau 1 %. Terrain généralement<br />

accidenté. La hauteur la plus rapprochée haute de 30—35 m. audessus<br />

du niveau de la station, est située à un peu plus de 1 km.<br />

5 de distance. Le pluviomètre occupe, à l'extrémité sud d'un parc,<br />

un emplacement assez accessible aux venta sud et ouest, un peu<br />

abrité par des arbres contre les vents nord, nord-est et sud-est. Des<br />

arbres isolés se trouvent pourtant aussi sur les autres côtés; les<br />

arbres les plus rapprochés, hauts de 8—15 m., ne sont placés qu'à<br />

10 m. environ de l'appareil.<br />

Alderstugan. A. 61 m. Région forestière. Terrain boisé 70 %,<br />

plaine 30 '/.. Sol de la forêt en majeure partie accidenté, les hauteurs<br />

voisines ne dépassent toutefois point 6 à 10 m. Le pluviomètre<br />

est placé dans un petit champ entouré de forêts à 110—190<br />

m. de distance.<br />

Lillhärad. L. 31 m. Plaine, assez étendue dans le voisinage<br />

immédiat de la station. Terrain boisé 50 %, plaine 50 %. Sol uni.<br />

Le pluviomètre est librement exposé à tous les vents, sauf du côté<br />

nord-est où, à 18 m. de distance, il y a une haie de sapins hante<br />

de 2 m. et deux petits bâtiments. Distance approximative jusqu'à<br />

la lisière de la forêt voisine: au nord 2 km- 3, à l'est 2 km- o, au sud<br />

l km -2, à l'ouest l km -3.<br />

Lisjö. L. 88 m. Région en majeure partie forestière. Terrain<br />

boisé 66 %, plaine 23 %, eau 11 . Terrain généralement accidenté.<br />

Le pluviomètre est exposé dans une cour entourée presque partout<br />

de bâtiments et d'arbres. Aucun côté n'est entièrement dégagé. La<br />

maison la plus rapprochée, haute de 8 m., se trouve à 21 m 5 au<br />

nord. Quelques petits arbres de 4 m. de hauteur se trouvent plus<br />

près et tout autour de l'appareil.<br />

Dingtuna. D. 14 m. Plaine très vaste tout autour de la station<br />

et dans son voisinage immédiat. Terrain boisé 25 %, plaine<br />

75 %. Sol en majeure partie uni. La station est située à 0 km- 7 du<br />

lac Mälar. Le pluviomètre occupe un emplacement libre et dégagé;<br />

un bâtiment, haut de 14 m., est situé à 45 m. au sud-est.<br />

Frösåker. Fr. 5 m. Région en majeure partie forestière. La<br />

forêt se compose principalement de jeunes arbres au nombre desquels<br />

on en compte qui ont jusqu'à 45 années. Terrain boisé 45 %, plaine<br />

22 %, eau (Mälar au S) 33 '/,. Le pluviomètre est placé duns un


sydvindar, 60—70 m. frän mangårdsbyggnaden i vester och 45 m.<br />

från närmaste högre träd i nordvest.<br />

Stenby Sy. 13 m. Öfvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

30, slätt 70 proc. Marken kuperad; inga nämnvärda berg. Mätaren<br />

står på en gårdsplan, fritt utsatt för vinden från vester, på öfriga<br />

sidor omgifven af 6—7 ni. höga byggnader, på 30—50 m. afstånd,<br />

samt af lägre träd.<br />

Bida R. 15 m. Skogbevuxen ö i Mälaren. Skogbeväxt mark<br />

33, slätt 33, vatten 34 proc. Kuperad mark, men ej nämnvärda berg.<br />

Mätaren står på en gårdsplan, temligen öppen. Den är mest utsatt för<br />

vinden från nordvest och sydost; i norr och sydvest byggnader och<br />

träd på ett afstånd af ungefär dessas dubbla höjd. Yrsnö kan ej noggrant<br />

mätas, ty det mesta blåser ur mätaren.<br />

Till följd af den ojemna allmänna nederbördsfördelningen<br />

äro icke alla stationerna jemförbara från synpunkten af skogarnes<br />

inflytande. Deremot kunna de lättare diskuteras, då<br />

de förenas parvis eller i mindre grupper.<br />

Observationerna vid Ridö och Frösåker bekräfta erfarenheten,<br />

att en sjö (Mälaren) minskar nederbörden. Dingtuna,<br />

Stenby och Lillhärad representera lånets södra slättrakter med<br />

lag nederbörd.<br />

Alderstugan, der den något kuperade skogsmarken omgifter<br />

stationen på 100—200 m. afstånd, har icke mindre än<br />

15 proc. mera regn under Maj—Okt. än det endast 5-5 km. i<br />

89<br />

champ ouvert aux vents du nord, de l'est et du sud, à 60—70 m.<br />

du corps de logis à l'ouest, et à 45 m. de l'arbre le plus rapproché<br />

au nord-ouest.<br />

Stenby. Sy. 13 m. Plaine en majeure partie. Terrain boisé<br />

30 %. Plaine 70 %. Terrain accidenté, pas de montagnes notables.<br />

Le pluviomètre est placé dans une cour librement exposée au vent<br />

d'ouest, mais entourée de tous les autres côtés de bâtiments hauts<br />

de 6—7 m. distants de 30—50 m. et d'arbres peu élevés.<br />

Bida. R. 15 m. Ile boisée dans le lac Mälar. Terrain boisé<br />

33 %, plaine 33 %, eau 34 %. Terrain accidenté, mais pas de montagnes<br />

notables. Le pluviomètre est placé dans une cour assez ouverte.<br />

Il est exposé surtout aux vents nord-ouest et sud-est; an nord et au<br />

sud-onest se trouvent des bâtiments et des arbres à une distance<br />

à peu près double de leur hauteur. On ne peut mesurer exactement<br />

la quantité de neige menue, car le vent en enlève la plus grande<br />

partie de l'appareil.<br />

Par suite de l'inégalité de la répartition générale des<br />

pluies, toutes les stations ne sont pas comparables entre elles<br />

au point de vue de l'influence des forêts. Il devient au contraire<br />

plus facile de les discuter, lorsqu'on les réunit deux<br />

par deux ou en groupes de plusieurs.<br />

Tab. 47. Vestmanlands län. Nederbörd i procent af medeltalet för hela länet<br />

(Län de Vestmanland. Eaux pluviales en tant pour cent de la quantité moyenne pour le län entier.)<br />

Les observations faites à Ridö et à Frösåker confirment<br />

l'assertion émise précédemment qu'un lac (dans ce cas-ci le<br />

Målar) diminue la quantité de pluies. Dingtuna, Stenby et<br />

Lillhärad représentent les régions de plaine du län, caractérisées<br />

par des pluies moins abondantes.<br />

Alderstugan, où le terrain boisé légèrement accidenté<br />

entoure la station à 100—200 m. de distance, n'a qas moins<br />

de 15 % d'eau en plus pendant mai—octobre, pue la station


90<br />

SE belägna Lillhärad, hvilken station också omgifves af skog<br />

på alla sidor, men på 1—2 km. afstånd.<br />

Icke utan intresse är att jemföra den stora skilnaden i<br />

nederbörd mellan Alderstugan och Lillhärad (höjdskiluad 30<br />

m.), å ena sidan, med den lilla, som förekommer mellan Lillhärad<br />

och de sydligare slättstationerna Dingtuna och Stenby,<br />

å den andra (höjdskilnad 18 m.). Man kan häraf sluta <strong>till</strong>,<br />

att den förra, större differensen endast <strong>till</strong> en mindre del,<br />

några få procent, beror af olikhet i höjd. En bekräftelse på,<br />

att den stora olikheten mellan de sistnämnda stationerna <strong>till</strong><br />

en väsentlig del verkligen härrör af olika kondensation, och<br />

icke endast af vindens inflytande på mätaren, synes oss tab.<br />

48 erbjuda.<br />

Äfven vid åskväder, hvilka inträffa under den varmaste<br />

årstiden, då regnet består af stora droppar och således mindre<br />

påverkas af vinden, faller enligt tab. 48 mesta regnet vid<br />

skogsstationen Alderstugan, mindre deremot vid Mälaren och<br />

på slätterna norr derom. Värdena för de särskilda stationerna<br />

stå här i nästan samma inbördes förhållande som i tab. 47<br />

för den varmare årstiden, Maj—Okt., i sin helhet.<br />

Från April 1886 <strong>till</strong> 1891 afverkades vid Alderstugan en<br />

skogsareal af omkring 15 har. Den afverkade trakten låg<br />

S—SW—W—NW om stationen, men dock skild från denna<br />

genom en smalare skogsremsa. För att förvissa mig om,<br />

huruvida denna afverkning hade någon inverkan på nederbördsmängden<br />

vid Alderstugan, har jag jemfört denna station<br />

med den närbelägna Lillhärad före och efter afverkningen.<br />

Någon märkbar förändring kunde emellertid icke upptäckas.<br />

Före 1886 hade nemligen Alderstugan under Maj—Okt. 14<br />

proc. mera nederbörd än Lillhärad, och från samma år <strong>till</strong><br />

1892 13 proc. mera. Minskningen, 1 proc., är så obetydlig,<br />

att den mycket väl kan vara <strong>till</strong>fällig. Icke heller för vintern<br />

kunde någon tydlig olikhet påvisas.<br />

Väsby och Sala grafva, på 3 km. afstånd från hvarandra,<br />

samt Ramsjö och Vittinge, på 5 km., erbjuda å andra sidan<br />

enligt tab. 46 tydliga exempel på, att nederbördsmängden<br />

under i öfrigt lika förhållanden icke endast beror på skogsarealen,<br />

utan derjemte på huru skogen är fördelad omkring<br />

stationen samt dess afstånd derifrån.<br />

Afven för det närgränsande Örebro lans talrika stationer<br />

hafva utarbetats stationsbeskrifningar samt en tabell öfver<br />

de Lillhärad située seulement à 5 km -5 au SE, et entourée aussi<br />

de forêts de toutes parts mais à une distance de 1—2 km.<br />

Il n'est pas sans intérêt de comparer la grande différence<br />

existant entre la quantité de pluies à Alderstugan et celle de<br />

Lillhärad (différence d'altitude 30 m.) d'une part, et la petite<br />

différence entre Lillhärad et les stations méridionales de plaine<br />

Dingtana et Stenby, d'autre part (différence d'altitude 18 m.).<br />

On pourrait en conclure que la première différence, la plus<br />

grande, ne procéderait que dans une faible mesure, pour 1 ou<br />

2 % à peine, de la différence d'altitude. Le tableau 48 semble<br />

nous confirmer que la grande différence entre les dernières<br />

stations provient réellement d'une différence de condensation<br />

et non pas seulement de l'influence du vent sur l'appareil.<br />

Tab. 48. Regn under åska på några stationer i Vestmanlands län 1881 — 1892. (Antal observationer: 65).<br />

(Pluie avec tonnerre dans quelques stations du län de Vestmanland, 1881—1892. Nombre des observations: 65.)<br />

Même en temps d'orage, pendant la saison la plus chaude,<br />

lorsque la pluie se compose de grosses gouttes et lorsqu'elle est<br />

par conséquent moins sujette à l'action du vent, la plus forte<br />

quantité d'eau tombe d'après le tableau 48 dans la station<br />

forestière d'Alderstugan. Près du Mälar et sur les plaines au<br />

nord de ce lac, au contraire, il en tombe moins. Les valeurs<br />

pour les différentes stations gardent ici entre elles presque la<br />

même proportion que les valeurs indiquées au tableau 47 pour<br />

la saison chaude, mai—octobre, en leur ensemble.<br />

Depuis avril 1886 jusqu'en 1891 on déboisa près d'Alderstugan<br />

une étendue d'environ 15 hect. Le terrain déboisé se<br />

trouvait dans la direction S—SO—O—NO de la station, mais<br />

était séparé de celle-ci par une étroite bande de forêt. Pour<br />

constater si ce déboisement influait en quelque manière sur la<br />

quantité de pluies å Alderstugan, j'ai comparé, avant et après<br />

le déboisement, cette station avec la station voisine de Lillhärad.<br />

Aucune différence notable ne put cependant être relevée.<br />

Avant 1886, Alderstugan avait pendant mai—octobre<br />

14 % plus de pluies que Lillhärad, et à partir de la même<br />

année jusqu'en 1892 13 % de pluies en plus. La diminution<br />

1 % est si faible qu'elle pourrait très bien n'être qu'accidentelle.<br />

Aucune différence notable n'a pu être constatée non<br />

plus pour l'hiver.<br />

Väsby et la mine de Sala, distantes l'une de l'autre de<br />

3 km. ainsi que Ramsjö et Vittinge distantes de 5 km. offrent<br />

d'autre part d'après le tableau 46 des exemples frappants de<br />

ce fait que la quantité de pluies, dans des circonstances entièrement<br />

semblables du reste, ne dépend pas seulement de<br />

l'étendue des forêts mais aussi de la répartition de ces forêts<br />

autour de la station, ainsi que de la distance à laquelle elles<br />

se trouvent.<br />

Une description des stations et un tableau des pluies ont<br />

été également rédigés pour les nombreuses stations du län


nederbörden. Som skogstrakterna här i de flesta fall äro temligen<br />

höglända samt uppfylda af berg och sjöar, der en mängd<br />

topografiska och lokala inflytelser måste göra sig gällande,<br />

lämpade de sig mindre väl för vår undersökning. Vi meddela<br />

derför endast tab. 49.<br />

Jag vill endast anmärka, att stationerna på den vidsträckta<br />

Orebroslätten samt nära sjön Hjelmaren i allmänhet<br />

utmärka sig för låg nederbörd (Angeby, Nanberga, Saliven,<br />

Örsta med 85—88 proc. under Maj—Okt.), så vidt icke topografiska<br />

eller lokala inflytanden höja densamma. Det sistnämnda<br />

har redan på annat ställe (s. 44 och 56) visats vara<br />

fallet t. ex. med Lund (104 proc), der stationen närmast omgifves<br />

af skog och träd, Örebro stad (95 proc.) samt Ringaby<br />

(98-5 proc), belägen 1 km. norr om det skogbeväxta berget<br />

Käglan.<br />

91<br />

d'Orebro. Comme les régions forestières de cette province<br />

sont, pour la plupart, situées à une altitude assez considérable<br />

et entrecoupées de montagnes et de lacs où quantité d'influences<br />

topographiques et locales doivent se faire sentir, elles<br />

se prêtaient moins bien à notre étude. Nous ne donnerons<br />

donc ici que le tableau 49.<br />

Je ferai seulement remarquer que les stations sur la vaste<br />

plaine d'Orebro et voisines du lac Hjelmare se distinguent en<br />

général par des pluies peu abondantes (Angeby, Nanberga,<br />

Saliven, Orsta, avec 85—88 % pendant mai—octobre) à moins<br />

que des influences topographiques ou locales n'augmentent la<br />

quantité de ces pluies. Nous avons déjà montré ailleurs (p.<br />

44 et 56) qu'il en est ainsi pour la station de Lund (104 %)<br />

entourée de forêts et d'arbres, pour la ville d'Orebro (95 %) et<br />

pour Ringaby (98-5 %) située à 1 km. au nord de la montagne<br />

boisée de Käglan.<br />

Tab. 49. Örebro län. Nederbörd i procent af medeltalet för hela länet.<br />

(Län d'Örebro. Eaux pluviales en tant pour cent de la valeur moyenne pour le län entier.)


92<br />

17. Iakttagelser i Malmöhus och delvis i Kristianstads<br />

län.<br />

Det inre af Malmöhus län och gränstrakten af Kristianstads<br />

upptagas af de delvis skogklädda bergåsar, hvilka sträcka<br />

sig från NW <strong>till</strong> SE, <strong>till</strong>sammans bildande ett litet högland<br />

af 100—180 ni. höjd öfver hafvet. På östra sidan stupar en<br />

af dessa asar, Linderödsåsen, ganska brant ned åt den stora<br />

Kristianstadsslätten, och i sydost räcker den nästan anda fram<br />

<strong>till</strong> Östersjön. En annan af dessa asar, Söderåsen i länets<br />

nordvestra del, eller rättare en förgrening af densamma, öfvergår<br />

<strong>till</strong> ett temligen högt öppet slättland, hvilket långsamt<br />

sänker sig åt N och S. Landet vid södra och sydvestra kusterna<br />

är slätt och skoglöst.<br />

Vrains Gunnarstorp Vg. 41 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark<br />

60, slätt 40 proc. Marken ganska jemn. Mätaren står på en öppen<br />

plats. Det närmaste huset är på 25 m. afstånd, de närmast belägna<br />

träden 30—35 m, höga, på 200—250 m. afstånd. Den skogbeväxta<br />

Söderåsen, 80—150 m. öfver hafvet, som sträcker sig från norr <strong>till</strong><br />

söder, och i hvars nära granskap, på dess vestra sida, stationen är<br />

belägen, anses i hög grad inverka på nederbördsförhållandena.<br />

Helsingborg Hb. 36 m. Slättbygd. Stationen belägen i staden<br />

Helsingborg vid Öresund.<br />

Esphult- Eb. i Kristianstads län 145 m. Trakten skulle egentligen<br />

kallas öfvervägande skogstrakt, men numera finnes endast å en<br />

mindre del af omgifningen skog. Skogbeväxt mark 25, slätt 74,<br />

vatten 1 proc. Marken är mycket kuperad; på några ställen skjuter<br />

grundberget fram. Mätaren står fritt mot öster, vester och norr; i<br />

söder och sydost finnas dels träd, dels hus.<br />

Röstånga E. 68 m. Öfvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

33, slätt 67: proc. Marken mycket kuperad. I nordost ligger på<br />

ett afstånd af 2"5 km. berget Gällaberg, 125 m. öfver hafvet; i vester<br />

utbreder sig Söderåsen. Mätaren står på en öppen plats. Den är<br />

mest fritt utsatt för vinden från öster. Vanliga envåningshus och<br />

medelstora träd å de öfriga sidorna.<br />

Knutstorp Kp. 90 m. Öfvervägande skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 50, slätt 49, vatten 1 proc. Marken kuperad. Med löfskog<br />

beklädda bergshöjder af några tiotal meter öfver stationens nivå befinna<br />

sig på 1—5 kilometers afstånd, i synnerhet i norr, der Söderåsen<br />

utbreder sig. Mätaren står på en gårdsplan, omgifven of byggningar<br />

och träd på längre afstånd än deras dubbla höjd.<br />

Vitseröd V. 52 m. Öfvervägande skogstrakt. Skogen består<br />

<strong>till</strong> det mesta af ung björk i små dungar. Marken är för öfrigt kuperad,<br />

dels bevuxen med en och ljung, dels med ung planterad granskog.<br />

Mätaren står fritt för sydlig vind, på öfriga sidor rader af<br />

unga planterade träd, gran, poppel, björk, 6—7 m. höga, på 24—70<br />

m. afstånd, med ganska fritt spelrum för vinden mellan träden; en<br />

byggning på 30 m. afstånd. Åt öster 2 - 5 km. <strong>till</strong> en vidsträckt,<br />

delvis odlad, mosse.<br />

Bosjökloster Bs. 59 m. Öfvervägande skogstrakt. Stationen belägen<br />

på en i Kingsjön utskjutande halfö. Skogbeväxt mark 8, slätt<br />

17, vatten 75 proc. Marken öfvervägande jemn, inga berg i närheten.<br />

Mätaren slår på en gårdsplan, omgifven på norra och södra<br />

sidorna af byggnader, 15 m. höga, på 29 m. afstånd, dock mest utsatt<br />

för vinden på dessa sidor; de bada öfriga begränsas af en trädgård.<br />

Uranienborg U. 45 m. Stationen belägen nästan midt på den<br />

ganska kala ön Hven i Öresund. Marken jemn, inga berg. Mätaren<br />

17. Observations faites dans le län de Malmöhus et<br />

partiellement dans le län de Kristianstad.<br />

L'intérieur du län de Malmöhus et la région frontière du<br />

län de Kristianstad, sont occupés par des chaînes de collines<br />

en partie boisées, qui s'étendent du NO au SB et constituent,<br />

dans leur ensemble, un petit plateau de 100 à 180 m. d'altitude.<br />

Du côté Est, une de ces chaînes, celle de Linderödsås,<br />

descend en pente assez rapide vers la grande plaine de Kristianstad,<br />

et, au sud-est, elle s'étend presque jusqu'à la Baltique.<br />

Une autre, de ces chaînes, dans la partie nord-ouest du län,<br />

celle de' Söderås ou plutôt une de ses ramifications, se transforme<br />

en une plaine passablement ouverte, assez élevée, qui<br />

s'abaisse lentement vers le N et le S. Le terrain sur les<br />

côtés sud et sud-ouest est plat et sans arbres.<br />

Vrams Gunnarstorp. Vg. 41 m. Eégion forestière. Terrain<br />

60 %, plaine 40 %. Sol assez uni. Le pluviomètre occupe un emplacement<br />

ouvert. La maison la plus rapprochée se trouve à 25 m.<br />

de distance, les arbres les plus rapprochés, hauts de 31—35 ni-, à<br />

200—250 m. La plaine de collines boisées du Söderås, s'étend du<br />

nord au sud à 80—150 m. d'altitude. La station est située sur le<br />

versant ouest de la chaîne, dans son voisinage immédiat. Ce voisinage<br />

est considéré comme exerçant une grande influence sur les pluies<br />

de la localité.<br />

Helsingborg. Hb. 36 m. Plaine. La station est située dans<br />

la ville de Helsingborg près du Sund.<br />

Esphult. Eh. Län de Kristianstad, 145 m. La région devrait,<br />

à proprement parler, être désignée comme en majeure partie forestière,<br />

mais actuellement il n'y a de forêts que sur une petite étendue des<br />

environs. Terrain boisé 25 %, plaine 74 %, eau 1 %. Terrain très<br />

accidenté, par endroits le sous-sol rocheux se fait jour. Le pluviomètre<br />

est dégagé à l'est, à l'ouest et au nord; au sud et au sud-est<br />

il y a des arbres et des maisons.<br />

Röstånga. B. 68 m. Plaine en majeure partie. Terrain boisé<br />

33 %, plaine 67 %. Terrain très accidenté. Au nord-est, à une<br />

distance de 2 km- 5, se trouve le Gällaberg, à 125 m. d'altitude; &<br />

l'ouest s'étend le Söderås. Le pluviomètre occupe un emplacement<br />

découvert. Il est surtout accessible aux vents d'est. Des maisons<br />

ordinaires à un étage et des arbres de hauteur moyenne garnissent<br />

les autres côtés.<br />

Knutatorp. Kp. 90 m. Eégion en majeure partie forestière.<br />

Terrain boisé 50 %, plaine 49 %, eau 1 %. Terrain accidenté. Des<br />

monticules couverts d'arbres à feuilles, supérieurs de quelques dizaines<br />

de mètres au niveau de la station, se trouvent à une distance de<br />

1—5 km., surtout dans la direction nord où s'étend le Söderås. Le<br />

pluviomètre est placé dans une cour entourée de bâtiments et d'arbres<br />

à une distance supérieure au double de leur hauteur.<br />

Vitseröd. V. 52 m. Eégion en majeure partie forestière. La<br />

forêt se compose pour la plupart de jeunes bouleaux groupés en<br />

bouquets. Le terrain est d'ailleurs accidenté, tantôt couvert de genévriers<br />

et de bruyères, tantôt de jeunes sapins. Le pluviomètre est<br />

librement exposé au vent sud; sur les autres côtés se trouvent des<br />

rangées de jeunes arbres plantés, des sapins, des peupliers, des<br />

bouleaux, hauts de 6—7 m., distants de 24—70 m., assez espacés<br />

pour que le vent puisse pénétrer facilement entre leurs cimes. Un<br />

bâtiment se trouve à 30 m. de distance. A l'est, à 2 km, 5, il y a<br />

un vaste marécage en partie cultivé.<br />

Bosjökloster. Bs. 59 m. Eégion en majeure partie forestière.<br />

La station est située sur une presqu'île s'avançant dans le lac de Eingsjön.<br />

Terrain boisé 8 %, plaine 17 , eau 75 %. Sol en majeure<br />

partie uni; pas de montagnes dans le voisinage. Le pluviomètre se<br />

trouve dans une cour entourée au nord et au sud de bâtiments hauts<br />

de 15 m., distants de 29 m. C'est pourtant de ces côtés qu'il est<br />

le plus exposé au vent; à l'est et à l'ouest se trouve un jardin.<br />

Uranienborg. U. 45 m. La station est située presque au<br />

milieu de l'île de Hven, assez peu boisée, dans le Sund. Sol uni,


fritt utsatt för alla vindar. Husen, 12 m. höga, äro belägna i söder<br />

på ett afstånd af 150 ni.<br />

Saxtorp T. 13 m. Slättbygd. Arealen upptages nästan helt<br />

och hållet af slätt. Marken jemn.<br />

Lyngsjö L. i Kristianstads län. 26 m. Slättbygd. Skogbeväxt<br />

mark 0, slätt 99, vatten 1 proc. Sandslätten är med undantag af<br />

några låugsluttande kullar öfvervägande jemn. Linderödsåsen, 156<br />

in. öfver hafvet, framstryker i sydvest på 5 km. afstånd. Mätaren står<br />

i en nyanlagd trädgård, fritt utsatt för alla vindar. Närmaste hus<br />

8 in. högt, 45 ni. i öster. Till följd af den flacka trakten med<br />

ständig blåst torde uederbördens mängd kunna beräknas betydligt<br />

högre än den i månadsrapporterna angifna.<br />

Oregård O. 70 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 6, slätt 92,<br />

vatten 2 proc. Marken är jemn och sluttande norrut mot Ringsjöns<br />

strand, som är belägen 2"5 km. från stationen. Inga berg finnas.<br />

Mätaren är utstäld på ett gärde, utsatt för vestliga, sydliga och ostliga<br />

vindars fria framfart.<br />

Lund L. 32 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 1, slätt 99 proc.<br />

Marken jemn. Mätaren står i en trädgård i staden Lund. Närmaste<br />

föremål är en grupp buskar af 8 m. höjd, 6 ni. i söder, samt en<br />

dylik äfvensom träd af 10 m. höjd, 8 in. i norr. Före Aug. 1889<br />

begagnades en annan nederbördsinätare än den i Sverige vanliga,<br />

îneu uppstäld på liknande plats.<br />

Esperöd Ed. i Kristianstads län. 45 m. Stationen ligger 500<br />

m. från hafvet. Trakten har förr varit öfvervägande skogstrakt, men<br />

nn är större delen af skogen nedhuggen. Skogbeväxt mark 20, slätt<br />

47, vatten 33 proc. Marken kuperad, sluttande åt nordost. I sydsydost<br />

ligger Lilla Stenshufvud, 120 m. öfver hafvet, på något mer<br />

än 1 km. afstånd. Mätaren står i en trädgård med yngre träd. Ät<br />

nordvest en tunn häck af 4—5 höjd, som ständigt hålles låg, på 8<br />

in. afstånd; utanför är åker. Fritt åt öster och vester. I sydsydvest<br />

är ett hus, 14 ni. långt, 8'5 m. högt, på 21 m. afstånd.<br />

Tunbyholm Th. i Kristianstads län. 91 m. Stationen belägen<br />

på gränsen mellan skogstrakt och slättbygd. Skogbeväxt mark 40,<br />

slätt 55, vatten 5 proc. Norr om stationen, d. v. s. i sjelfva skogstrakten,<br />

är marken mycket kuperad. Mätaren står på fri plats i en<br />

trädgård, något skyddad för vinden af spridda fruktträd, de närmaste<br />

på 25 ra. afstånd.<br />

Björnstorp B. 75 m. Slättbygd. Mätaren fritt utstäld. Inga<br />

träd, hus eller andra föremål finnas i mätarens närhet, hvilka kunna<br />

inverka på nederbördens uppsamling i mätaren. Romeleklint, 170<br />

ra. öfver hafvet, 3 km. i öster.<br />

Malmö M. 6 m. Slättbygd. Stationen belägen i staden Malmö<br />

vid Öresund. Mätaren står fritt; i vest och nordvest finnas hus på<br />

20 ro. afstånd, men med dessa vindar kommer här nästan ingen<br />

nederbörd.<br />

Klågerup Kg. 20 ui. Slättrakt, något kuperad. Mätaren fritt<br />

utstäld; inga träd, hus eller andra föremål i närheten, som kunna<br />

inverka på nederbörden.<br />

Lunnarp U. i Kristianstads län. 67 m. Slättbygd. Skogbeväxt<br />

mark 0 - 5, slätt 99, vatten 0"5 proc. Marken öfvervägande jemn.<br />

Mätaren står i en nyanlagd trädgård, fritt utsatt för vinden åt norr<br />

och vester. I öster ligga skolhusen, och i söder linnes en trädgård<br />

med större träd, dock på <strong>till</strong>räckligt afstånd.<br />

Häckeberga H. 52 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 30, slätt<br />

6 5, vatten 5 proc. Marken kuperad. I norr Romeleklint, 170<br />

. hög, på 4 kin. afstånd, med den derifrån åt öster utgående Komeleås,<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstyrelsens berättelse får år 1895.<br />

pas de montagnes. Le pluviomètre est exposé librement a tous les<br />

vents. Les maisons, hautes de 12 m., se trouvent à une distance<br />

de 150 ni. au sud.<br />

Saxtorp. T. 13 m. Plaine. Tout l'espace est presque entièrement<br />

occupé par une plaine. Sol uni.<br />

Lyngsjô. L. Län de Kristianstad. 26 in. Plaine. Terrain boisé<br />

0 %, plaine 99 %, eau 1 % La plaine de sable est, sauf quelques<br />

collines en pente douce, en majeure partie unie. Le Linderödsås, à<br />

156 m. d'altitude, s'étend nu sud-ouest à une distance de 5 km.<br />

Le pluviomètre se trouve dans un jardin nouvellement planté, librement<br />

exposé à tous les vents. La maison In plus rapprochée, haute<br />

de 8 m., se trouve a 45 m. à l'est. En raison de la nature plate<br />

du pays et des vents continuels qui y soufflent, la quantité de pluies<br />

doit pouvoir être évaluée à un chiffre beaucoup plus haut que ne<br />

l'indiquent les rapports mensuels.<br />

Oregård. O. 70 m. Plaine. Terrain boisé 6 %, plaine 92 %,<br />

eau 2 %. Sol uni et en pente au nord vers la rive du lac Ringsjön<br />

situé à 2 km- 5 de la station. Pas de montagnes. Le pluviomètre est<br />

exposé dans un champ entièrement accessible aux vents ouest, sud<br />

et est.<br />

Lund. L. 32 ni. Plaine. Terrain boisé 1 %, plaine 99 %.<br />

Sol uni. Le pluviomètre se trouve dans un jardin dans la ville<br />

même de Lund. Les objets les plus rapprochés sont: au sud un<br />

groupe d'arbustes hauts de 8 m. distants de 6 m., au nord un autre<br />

groupe semblable, ainsi que des arbres hauts de 10 m., distants de<br />

8 m. Jusqu'au mois d'août 1889, ou se servait d'un pluviomètre<br />

d'un modèle différent de celui qui est généralement usité en Suède.<br />

Il occupait un emplacement analogue â celui de l'appareil actuel.<br />

Esperöd. Ed. Län de Kristianstad, 45 m. La station se trouve<br />

à une distance de 500 m. de la mer. Autrefois la contrée était en<br />

majeure partie forestière, mais la plus grande partie des forêts a été<br />

coupée. Terrain boisé 20 '/,, plaine 47 %, eau 33 %. Terrain accidenté,<br />

incliné en pente douce vers le nord-est. Au sud-sud-est, à<br />

une distance de plus d'i km., se trouve Lilla Stenshufvud, à 120 m.<br />

d'altitude. Le pluviomètre est placé dans nn jardin planté de jeunes<br />

arbres. Au nord-ouest, à une distance de 8 m., il y a une haie<br />

assez mince, haute de 4—5 m., et toujours maintenue à cette hauteur.<br />

: De l'autre côté de cette haie, se trouvent des champs. L'emplacement<br />

est entièrement découvert a l'est et à l'ouest. Au sud-sudouest,<br />

et à 21 m. de distance, on rencontre une maison longue de<br />

14 m., haute de 8 m -5.<br />

Tunbyholm. Th. Län de Kristianstad. 91 m. La station est<br />

située sur la limite d'nne région forestière et d'une plaine. Terrain<br />

boisé 40 %, plaine 55 •/,, eau 5 %. An nord de la station, c'est-àdire<br />

dans la région forestière même, le terrain est très accidenté.<br />

Le pluviomètre occupe dans un jardin un emplacement découvert,<br />

abrité seulement contre le vent par des arbres fruitiers isolés dont<br />

les plus rapprochés se trouvent a 25 m. de distance de l'appareil.<br />

Björnstorp. B. 75 ra. Plaine. Le pluviomètre est librement<br />

exposé. Il n'y a dans son voisinage, ni arbres, ni maisons, ni antres<br />

objets qui puissent influer sur la chute des eaux dans l'appareil. Le<br />

Romeleklint, 170 m. d'altitude, à 3 km. à l'est.<br />

Malmö. M. 6 m. Plaine. La station est située dans la ville<br />

I de Malmö sur le Sund. Le pluviomètre est librement exposé; à l'ouest<br />

et nu nord-ouest se trouvent des maisons distantes de 20 m.; mais<br />

i les vents venant de cette direction n'y apportent presque jamais de<br />

j pluies.<br />

| Klågerup. Kg. 20 m. Plaine, un peu accidentée. Le pluviomètre<br />

est librement exposé; il n'y a, dans le voisinage, ni arbres,<br />

I ni maisons, ni autres objets pouvant influer sur la chute des eaux.<br />

I Lunnarp. U. Län de Kristianstad. 67 m. Plaine. Terrain<br />

boisé 0"5 %, plaine 99 %, eau 0'5 %. Sol généralement uni. Le<br />

i pluviomètre est placé dans nu jardin nouvellement planté, accessible<br />

! aux vents du nord et de l'ouest. A l'ept se trouvent les bâtiments<br />

de l'école et au sud, mais suffisamment loin, uu jardin avec de<br />

: grands arbres.<br />

Hacheberga. H. 52 m. Bégion forestière. Terrain boisé 30 %,<br />

plaine 65 %, eau 5 %. Terrain accidenté. Au nord, le mont Romeleklint,<br />

haut de 170 m., distant de 4 km., nvec le Komeleås, haut de<br />

93<br />

13


94<br />

150 m. hög. Mätaren står i en trädgård, delvis skyddad for vinden.<br />

Den är mest fri åt söder, vester och norr: i öster står en rad träd,<br />

16"5 m. höga, 18 m. från mätaren, i sydvest ett 14 m. högt träd<br />

på 18 m. afstånd, och i nordvest ett 14 m. högt träd, 20 m. från<br />

mätaren. Mätarens skyddade läge torde vara förmånligt vid blåst.<br />

Tosterup T. i Kristianstads län. 46 in. Slättbygd. Skogbeväxt<br />

mark 6, slätt 94 proc. Marken öfvervägande kuperad, inga berg.<br />

Mätaren står på en gårdsplan, omgifven af byggniugar och träd,<br />

6 m. höga, på ingen sida fritt utsatt för vinden.<br />

Marsvinsholm Mh. 48 ni. Slättbygd, omkring 700 m. <strong>till</strong> närmaste<br />

skog. Skogbeväxt mark 10, slätt 90 proc. Marken kuperad,<br />

inga berg. Mätaren står på en gräsplan, fritt åt vester, nordvest,<br />

norr, nordost och öster; eljest omgifven af några mindre buskager,<br />

en rad glest stående stormträd i söder och sydvest, samt ett 3"7 m.<br />

högt hus, 8 ni. i nordvest.<br />

Konradstorp N. 44 ni. Slättbygd. Stationen belägen på en<br />

jemn slätt med en mindre plantering rundt omkring. Skogbeväxt<br />

mark 1"5, slätt 98, vatten 0'5 proc. Mätaren står på en fri gårdsplan,<br />

omgifven af byggnader och planteringar. Den är från ingen<br />

sida fritt utsatt för vinden. Hus och träd 6—7 ni. höga; närmaste<br />

föremål är en byggnad, 8 m. i norr.<br />

Hvellinge He. 8 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 0, slätt 100<br />

proc. Marken öfvervägande jemn. Mätaren fritt ut3täld. En byggnad,<br />

7'6 m. hög, 30 m. i sydvest.<br />

Örum O. i Kristianstads län. 39 m. Slättbygd. Skogbeväxt<br />

mark 0, slätt 100 proc. Marken jemn; inga berg. Mätaren står<br />

på en fri mon inhägnad plats. En 4 m. hög pilhäck på 15—30<br />

ni. afstånd på norra, östra och södra sidorna; 8 m. höga träd i rad<br />

på den vestra.<br />

Börringe Bg. 54 m. Öfvervägande slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

20, slätt 70, vatten 10 proc. Marken öfvervägande kuperad; inga<br />

berg. Mätaren står fritt för alla viudar. I söder, 23 ni. från raätatareu,<br />

finnes en mindre byggnad, 6 m. hög, och 44 ru. i vester en<br />

sådan, 7°5 ra. hög.<br />

Höminge Hg. 42 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 0, slätt 100<br />

proc. Markeu jemu; inga berg. Mätaren står på en trädgårdsplan,<br />

fritt åt öster och söder. I sydost och vester 3 m. höga träd på 8"5<br />

m. afstånd; 8 in. i norr eu mindre byggnad på samma afstånd.<br />

Fjerdingslöf Fl. 34 ra. Slättbygd. Skogbeväxt mark 0, slätt<br />

100 proc. Marken öfvervägande jemn. Mätaren står på en öppen<br />

plats, fritt utsatt för alla vindar. I söder, på 45 m. afstånd, 14 in.<br />

höga hus, och i vester några träd, något högre, på lika afstånd.<br />

Skåne erbjuder ett af de bästa exemplen i Sverige på<br />

huru fördelningen af medelnederbördsmängden återspeglar en<br />

trakts höjdförhållanden, äfven der dessa icke äro af större<br />

betydenhet. Af nederbördskartoraa och höjdkartan finner man<br />

nemligen, att nederbördslinierna följa hufvudriktningen och<br />

konfigurationen af åsarne. Nederbörden i det inre uppgår<br />

under Maj—Okt. <strong>till</strong> mellan 360 och 400 mm., närmare kusten,<br />

på de stora, laga, slätterna i halföns sydvestra och nordöstra<br />

delar, endast <strong>till</strong> omkring 300 mm. Detta gör en <strong>till</strong>växt<br />

i nederbörd af 20—35 proc. för en höjning af landet af<br />

omkring 60 m., hvilken är de inre stationernas medelnivå,<br />

eller ungefår 5 proc. på 10 m. Denna höga siffra får emellertid<br />

icke helt och hållet skrifvas på sjelfva höjdens inflytande.<br />

De inre stationerna äro nemligen i allmänhet omgifna af mer<br />

eller mindre skogbeväxt och kuperad terräng och således icke<br />

150 m., qui s'en détache pour s avancer vers l'est. Le pluviomètre<br />

se trouve dans un jardin abrité en partie contre le vent. L'emplacement<br />

est dégagé surtout au sud, à l'ouest, et au nord; à 18 m. à<br />

L'est de l'appareil se trouve une rangée d'arbres, hauts de 16 m '5;au<br />

sud-ouest il y a un arbre de 14 m. de hauteur à 18 m. de distance;<br />

au nord-ouest un arbre de 14 m. de haut et à 20 m. de l'appareil.<br />

La position abritée de l'appareil doit être avantageuse par un vent fort.<br />

Tosterup. T. Län de Kristianstad. 46 m. Plaine. Terrain<br />

boisé 6 %, plaine 94 %. Terrain en majeure partie accidenté, pas<br />

de montagnes. Le pluviomètre se trouve dans une cour entourée de<br />

bâtiments et d'arbres de 6 m. de hauteur; nulle part il n'est librement<br />

exposé au vent.<br />

Marsvinsholm. Mh. 48 m. Plaine; distance jusqu'à la forêt la<br />

plus rapprochée: 700 m. environ. Terrain boisé 10 %, plaine 90 %.<br />

Terrain accidenté, pas de montagnes. Le pluviomètre est placé sur<br />

une pelouse dégagée à l'ouest, au nord-ouest, au nord, au nord-est<br />

et à l'est, entourée sur les autres côtés de quelques petits buissons,<br />

d'une rangée d'arbres de tempête, très espacés au sud et au sud-ouest<br />

et d'une maison haute de 3 m 7, distante de 8 m., au nord-ouest.<br />

Konradstorp. N. 44 m. Plaine. La station est entourée d'une<br />

petite plantation située dans une plaine unie. Terrain boisé l'5 %,<br />

plaine 98 %, eau 0'5 %. Le pluviomètre se trouve sur une plaine<br />

ouverte entourée de bâtiments et de plantations. D'aucun côté il<br />

n'est entièrement accessible au vent. Maisons et arbres hauts de<br />

6—7 m. L'objet le plus rapproché est un bâtiment placé à 8 m.<br />

de distance an nord.<br />

Hvellinge. He. 8 m. Plaine. Terrain boisé 0 %, plaine 100 %,<br />

Sol en majeure partie uni. Le pluviomètre est exposé librement.<br />

A 30 m. au sud-ouest, un bâtiment haut de 7 m- 6.<br />

Örum, O. Län de Kristianstad. 39 m. Plaine. Terrain boisé<br />

0 %, plaine 100 '/.. Sol uni, pas de montagnes. Le pluviomètre est<br />

exposé sur un emplacement découvert entouré d'une clôture. Il y a<br />

sur les côtés nord, est et sud, une haie de saules, haute de 4 m.,<br />

distante de 15—30 m., et, sur le côté ouest, une rangée d'arbres<br />

hauts de 8 m.<br />

Börringe. Bg. 54 m. Région de plaine en majeure partie.<br />

Terrain boisé 20 % plaine 70 %, eau 10 %. Terrain généralement<br />

accidenté, pas de montagnes. Le pluviomètre est accessible à tous<br />

les vents. Au sud, à 23 m. de 1 appareil, se trouve un bâtiment<br />

haut de 6 m., et à 44 m. de distance a l'ouest, un autre bâtiment<br />

haut de 7 m 5.<br />

Hönsinge. Hg. 42 m. Plaine. Terrain boisé 0 %, plaine 100 %<br />

Sol uni, pas de montagnes. Le pluviomètre est placé sur la pelouse<br />

d'un jardiu, découvert à l'est et au sud. Au sud-est et à l'ouest<br />

des arbres hauts de 3 m. se trouvent à 8 m '5 de distance; au nord<br />

il y a un petit bâtiment distant également de 8 m '5.<br />

Fjerdingslöf. Fl. 34 m. Plaine. Terrain boisé 0 •/., plaine<br />

100 %. Sol en majeure partie uni. Le pluviomètre est placé dans<br />

un endroit ouvert exposé librement à tous les vents. Au sud, à 45<br />

m. de distance, des maisons hautes de 14 m. et à l'ouest quelques<br />

arbres un peu plus élevés, à la même distance.<br />

La Scauie offre un des meilleurs exemples pour la Suède,<br />

de la fidélité avec laquelle la répartition des moyennes des<br />

pluies reproduit les conditions d'altitude d'une région, même<br />

lorsque celles-ci ne sont pas de grande importance. Les cartes<br />

des pluies et la carte des hauteurs nous montrent, en effet,<br />

que les lignes des pluies suivent la direction générale et la<br />

configuration des chaînes de collines. Au centre, la quantité<br />

des pluies peudant mai-octobre est de 360—400 mm.; plus près<br />

de la côte, sur les grandes plaines basses des parties sud-ouest<br />

et nord-est de la péninsule, elle n'est que de 300 mm. environ.<br />

Ces chiffres donnent une augmentation de 20—35 % dans la<br />

quantité des pluies, pour une élévation de pays d'environ 60<br />

m. Cette hauteur étant le niveau moyen des stations du centre,<br />

on obtient ainsi une augmentation d'environ 5 % par 10 ni.<br />

Il ne faut pas attribuer, toutefois, cette valeur si élevée à la


fullt komparabla med de lägre, öppna, slättstationerna. Ut- i<br />

väljer man bland de förra sådana, som ligga i skoglösa trakter<br />

och öppet för vindarne, såsom Oregård, Björnstorp och Lunnarp,<br />

så befinnes <strong>till</strong>växten i nederbörd med höjden vara endast<br />

ungefär 10 proc. på 60 ni eller knappt 2 proc. på 10 m.<br />

i jemn terräng — en siffra, som icke heller är liten, då den<br />

jemföres med dylika värden, erhållna ur nederbördskartorna<br />

tor andra trakter af vårt land.<br />

Orsaken <strong>till</strong> nederbördens starka <strong>till</strong>tagande med höjden<br />

i Skåne är utan tvifvel att söka i dess hafomflutna läge. Vi<br />

föreställa oss nemligen, att en fuktig vind, som kommer från<br />

hafvet, lättare och <strong>till</strong> större mängd utfaller sin fuktighet, då<br />

den träffar en uppstigande landyta med dess ojemnheter, än<br />

en vind, som redan passerat en sådan; och hafsvindar blåsa i<br />

Skåne från tre sidor. Men kondensationen bör i den högre<br />

belägna trakten blifva ännu rikligare, om terrängen derstädes,<br />

såsom förhållandet är i det inre Skåne, är kuperad eller uppfyld<br />

af skogar, hvarigenom luftströmmen tidt och ofta hejdas<br />

och tvingas att uppstiga. Vi föranledas <strong>till</strong> dessa reflexioner<br />

af siffrorna i tab. 50. För några stationer, för hvilka uppgifter<br />

saknas öfver skogsprocenten, beteckna orden »slätt» eller »skog»<br />

traktens allmänna beskaffenhet, hvad skogss<strong>till</strong>gången beträffar.<br />

Minsta mängden pä någon af de upptagna stationerna, 83<br />

proc, faller i Malmö, 6 m. öfver hafvet, dernäst på Hvellinge,<br />

87 proc. vid 8 m., bada på slätt nära Öresund. Vid Björnstorp,<br />

Klågerup, Marsvinsholm, Konradstorp, Börringe, Hönsinge<br />

och Fjerdingslöf, likaledes slättstationer, i sydvestra delen af<br />

länet, men af större höjd, 34—.54 m., är nederbördsmängden<br />

redan större, 90—98 proc. Dock svara nederbördsprocenten<br />

och höjden för dessa stationer icke väl mot hvarandra i de<br />

enskilda fallen, hvilket väl får <strong>till</strong>skrifvas lokala olikheter i<br />

mätarnes utställning. Sålunda ha Björnstorp (75 m.) och<br />

Börringe (54 m.) mindre nederbörd än lägre belägna stationer,<br />

t. ex. Klågerup (20 m.).<br />

I läuets sydöstra horn, der höglandet når nästan fram <strong>till</strong><br />

kusten, finner man på slättstationerna Tosterup (46 m.) och<br />

Ornm (39 ni.) icke obetydligt mera nederbörd, resp. 97 och<br />

100 proc., än i det låglända sydvestra. Tunbyholm (40 m.),<br />

som dock ligger mera skyddadt, har 104 proc; Uranienborg<br />

(45 m.) på ön Hven har 6 proc. mera regn än det midt öfver<br />

sundet belägna Saxtorp (13 m.).<br />

Gå vi <strong>till</strong> stationer, som äro omgifna af skog eller åtminstone<br />

delvis skogbeväxt kuperad mark, finna vi betydligt<br />

större nederbörd, äfven der höjden öfver hafvet är ungefår<br />

densamma som på de nyss nämnda. Sålunda har Häckeberga<br />

(52 ni.) 115 - 5 proc, medan det närbelägna Börringe (54 m.)<br />

95<br />

seule influence de 1'altitnde. En effet, les stations du centre<br />

sont, en général, entourées de terrains plus ou moins boisés<br />

ou accidentés, et, par conséquent, elles ne sont pas tout<br />

à fait comparables aux stations de plaine, basses et découvertes.<br />

Si parmi les stations du centre nous en choisissons<br />

quelques-unes situées dans des régions non boisées, accessibles<br />

aux vents, comme p. ex. Oregård, Björnstorp et Lunnarp,<br />

l'augmentation des pluies en raison de l'altitude n'est guère<br />

que de 10 % par 60 m. ou 2 % à peine par 10 m. sur un<br />

terrain uni. Ce chiffre a cependant de l'importance, BI on le<br />

compare^aux valeurs analogues obtenues au moyen des cartes<br />

de pluies pour les autres régions du pays.<br />

La raison de l'augmentation considérable des pluies en<br />

Scanie par suite de l'altitude, doit, sans doute, être cherchée<br />

dans la position de cette province, entourée de plusieurs côtés<br />

par la mer. Nous nous figurons, en effet, qu'un vent humide<br />

venant de la mer, déverse plus facilement et plus abondamment<br />

son humidité, lorsqu'il rencontre une surface en pente<br />

ascendante, avec toutes ses aspérités, que ne le fait un vent<br />

qui a déjà passé une surface de ce genre. Or, les vents<br />

maritimes soufflent sur la Scanie de trois côtés. Mais si le<br />

terrain est accidenté ou couvert de forêts arrêtant de temps<br />

à autre le courant aérien et le forçant à s'élever, comme<br />

c'est le cas pour la Scanie, la condensation y deviendra nécessairement<br />

plus abondante encore. L'examen des chiffres<br />

du tableau 50 nous amène à penser ainsi. Pour certaines<br />

stations où les proportions % de forêts n'ont pu être indiquées<br />

faute de données précises, les mots «plaine» et «forêt» désignent<br />

le caractère général de la région, en ce qui concerne la proportion<br />

de forêts.<br />

La plus petite quantité de pluie, 83 %, tombe à Malmö,<br />

à 6 m. d'altitude; puis à Hvellinge, 87 % à 8 m. d'altitude. Les<br />

deux stations sont situées dans la plaine, près du Sund. A<br />

Björnstorp, Klågerup, Marsvinsholm, Konradstorp, Börringe,<br />

Hönsinge et Fjerdingslöf, qui sont également des stations de<br />

plaine dans la partie sud-ouest de la province, mais situées à<br />

une plus grande altitude, 34—54 m., la quantité de pluie est<br />

déjà plus considérable: elle atteint 90—98 '/,. Cependant la<br />

proportion % des pluies ne correspond pas exactement à l'altitude<br />

de ces stations dans chaque cas particulier, ce qu'il faut<br />

sans doute attribuer à des différences locales dans l'exposition<br />

des pluviomètres. Ainsi Björnstorp (75 m.) et Börringe (54 ni.)<br />

ont moins de pluie que des stations situées plus bas, telles que<br />

Klågerup, p. ex. (20 ni.)<br />

Dans le coin sud-est du län où les terres hautes s'avancent<br />

presque jusqu'à la côte, on constate dans les stations de<br />

plaine Tosterup (46 m.) et Orum (39 m.) une quantité plus<br />

grande de pluies, respectivement 97 et 100 %, que dans la<br />

partie basse du sud-ouest. Tunbyholm (40 m.) reçoit 104 %<br />

de pluies; il est vrai que cette station occupe un emplacement<br />

plutôt abrité; Uranienborg (45 m.) dans l'Ile de Hven a 6 #<br />

de pluies de plus que la station de Saxtorp située en face,<br />

de l'autre côté du Sund, à 13 m. d'altitude.<br />

Si nous passons aux stations entourées de forêts ou au<br />

moins de terrains accidentés en partie boisés, nous y trouvons<br />

beaucoup plus de pluies que dans les stations précitées, même<br />

lorsque l'altitude est sensiblement égale ou même inférieure à<br />

celle de ces stations. Ainsi Häckeberga (52 m.) a 115-5 % de


96<br />

Tab. 50. Malmöhus län. Nederbörd i procent af medelvärdet för hela länet.<br />

(Län de Malmöhus. Eaux pluviales en tant pour cent de la valeur moyenne pour le län entier.)<br />

endast har 92 och Björnstorp (75 ni,) 90 proc. Tunbyholm<br />

har 104, men Esperöd 101. Längre norrut träffa vi Bosjökloster<br />

med 108s, Vitseröd med 111, Röstånga med 123-5 och<br />

Knutstorp med 125-5, men det mycket öppna Oregård med<br />

endast 101-5.<br />

Hvad på de skånska slätterna planteringar och för vinden<br />

skyddande föremål kunna göra för att höja den lokala regnmängden,<br />

kan ses, då man jeniför Lund, som har 106 proc,<br />

med de närbelägna, <strong>till</strong> och med längre från kusten belägna<br />

Klågerup, Björnstorp och Oregård.<br />

Vid sistnämnda station, Oregård, stod mätaren anda <strong>till</strong><br />

i Nov. 1893 på ett gärde, utsatt för alla vindar; efter nämnda<br />

tid åter på en plats, som på alla sidor är skyddad af parkträd,<br />

häckar och byggningar. Före flyttningen (3 år) var<br />

nederbörden vid Oregård under Maj—Okt. 6 och under Nov.<br />

') I Kristianstads län.<br />

pluies, tandis que la station voisine, Börringe (54 m.), n'en a<br />

que 92 %, et Björnstorp (75 m.) 90 %. Tunbyholm a 104 %,<br />

Esperöd seulement 101 %. Plus au nord nous trouvons Bosjökloster<br />

avec 108'5 %, Vitseröd avec 111 %, Röstånga avec 123-5<br />

%, Knutstorp avec 125-5 %, mais la station très ouverte d'Oregârd<br />

avec seu'ement 101-5 %.<br />

Lorsqu'on compare Lund, qui a 106 % de pluies, avec les<br />

stations voisines de Klågerup, Björnstorp et Oregård, plus<br />

éloignées de la côte, on voit ce que peuvent faire pour augmenter<br />

la quantité de pluies locales sur les plaines scaniennes,<br />

les plantations et autres objets servant d'abri contre le vent.<br />

Dans la station d'Oregard, le pluviomètre était placé,<br />

jusqu'en novembre 1893, dans un champ accessible à tous les<br />

vents. Après cette date, il a été transporté dans un endroit<br />

abrité de tous les côtés par de grands arbres, des haies et<br />

des bâtiments. Avant le déplacement (période de 3 ans), la


—April 39 proc. mindre äu vid Bosjökloster, efter densamma<br />

(2 år) under Maj—Okt. endast 1 och under Nov.—April 13<br />

proc. mindre. Det skyddade läget efter flyttningen har medfört<br />

en ökning i den uppmätta mängden under Maj—Okt.<br />

af 5 och under Nov. —April icke mindre än 26 procent.<br />

Jeniför man slutligen Oregård, efter flyttningen, och Bosjökloster,<br />

bada med liten skogsprocent, å ena sidan, med<br />

öfriga närliggande stationer med större skogs<strong>till</strong>gång och likaledes<br />

temligen skyddadt läge, såsom Vitseröd, Röstånga och<br />

Knutstorp å den andra, så finner man hos de senare ett icke<br />

obetydligt öfverskott. Jag kan icke se annat, än att den omgiivande<br />

markens skogbeklädnad är en åtminstone väsentligen<br />

bidragande orsak här<strong>till</strong>.<br />

18. Iakttagelser på ön Gotland.<br />

On Gotland omgifves på alla sidor af hafvet. Detta bildar<br />

på norra och östra sidorna här och där några djupare<br />

inskärningar. Hela den nordvestra kuststräckan består af en<br />

tvärbrant klippvägg af 30 m. höjd. Den östra kusten är deremot<br />

låg och sänker sig långsamt ned mot hafvet. Sjelfva det<br />

inre landet utgör en jemn bygd, i hvilken ögat endast undantagsvis<br />

upptäcker en dalsänkuing eller en bergskulle af någon<br />

betydenhet. Strax öster om Visby ligger, såsom synes af<br />

höjdkartan, öns högsta trakter, 50 m. och något deröfver;<br />

högsta punkten torde knappast öfverstiga 80 ni. Några egentliga<br />

sjöar finnas icke.<br />

Gotska Sandö fyr Gs. 20 m. Skogstrakt. Skogbeväxt mark<br />

30, vatten 70 ptoc. Stationen belägen i nordvestra hörnet inom<br />

skogskanten af den skogbeväxta Sandön. Marken temligen jemn.<br />

Mätaren står på en gårdsplan, omgifven af byggnader och träd.<br />

Trädens höjd omkring 15 m. Vid snöfall under hård vind kommer<br />

snön i nära nog horisontel riktniug och stannar <strong>till</strong> ringa del i mätaren.<br />

Fara fyr Ff. 5 va. På vestra sidan skogstrakt från sydvest <strong>till</strong><br />

nordvest, i öster hafvet. Skogbeväxt mark 20, slätt 14, vatten 66<br />

proc. Marken öfvervägande jemn. Mätaren står på en gårdsplan,<br />

omgifven af byggningar. Mest fritt åt öster, med undantag af fyren,<br />

som är 31 m. hog, på 15 m. afstånd. Närmast belägna hus, 6 m.<br />

höga, 7—11 ra. i sydvest och nordvest.<br />

Storugns Sn. 10 m. Skogstrakt. Kappelhamnsviken i vester,<br />

några hundra meter från stationen. Mätaren fritt utstäld, 12 m. <strong>till</strong><br />

närmaste hus och träd.<br />

Sitte S. 10 m. Öfvervägande skogstrakt i vester; på östra<br />

sidan hafvet.<br />

Vestkinde Vk. 48 m. Öfvervägande skogstrakt. Skogbeväxt<br />

mark 50, slätt 50 proc. Marken öfvervägande jemu. Mätaren står<br />

pa en gårdsplan, fritt utsatt för vinden åt söder och sydvest; i öster<br />

10 m. höga hus på 20 m.-afstånd, och i vester några löfträd på 25<br />

<strong>till</strong> 35 m. afstånd. Mätaren flyttades 1886 på hösten <strong>till</strong> sin nuvarande<br />

plats. Den förutvarande var i det närmaste lika med den nyss<br />

nämnda, utom att den i öster hade en kyrka på 40 m. afstånd.<br />

Visby V. 12 m. Slätt vid hafvet. Stationen belägen i staden<br />

Visby. Mätaren står på en liten trång gård, omgifven af ganska<br />

quantité de pluie à Oregârd était pendant mai—octobre inférieure<br />

de 6 %, et pendant novembre—avril de 39 % à la quantité<br />

relevée à Bosjbkloster. Après le déplacement (période de<br />

2 ans) elle n'était inférieure que de 1 i, pendant mai—octobre,<br />

et de 13 % pendant novembre—avril. La position abritée,<br />

occupée depuis le déplacement, a amené une augmentation de<br />

5 % dans la quantité relevée en mai—octobre et de 26 % dans<br />

celle mesurée en novembre-avril.<br />

Si, enfin, on compare Oregârd, après le déplacement du<br />

pluviomètre, et Bosjbkloster, ces deux stations présentant l'une<br />

et l'autre une proportion peu considérable de forêts, avec<br />

les autres statious voisines plus riches en forêts et assez bien<br />

abritées, telles que Vitseröd, Röstånga et Knutstorp, on constate<br />

chez ces dernières un excédent assez considérable. Je<br />

ne puis expliquer ce fait qu'en l'attribuant, pour une très<br />

grande part, à l'influence des forêts avoisinantes.<br />

18. Observations faites dans l'île de Gotland.<br />

L'île de Gotland est entourée de tous côtés par la mer.<br />

Celle-ci forme, çà et là, sur les côtes nord et est, quelques<br />

échancrures profondes. Toute la côte nord-ouest se compose<br />

d'une muraille rocheuse très escarpée, haute de 30 m. La côte<br />

Est, au contraire, est basse et descend en pente douce vers la<br />

mer. L'intérieur du pays lui-même se compose d'une plaine<br />

unie où l'œil ne rencontre qu'exceptionnellement un vallon ou<br />

un monticule de quelque importance. A l'est de Visby, tout<br />

près de cette ville, se trouvent, comme le montre la carte des<br />

altitudes, les régions les plus élevées de l'île, hautes de 50 m.,<br />

ou un peu au-delà; le point le plus élevé ne dépasse toutefois<br />

guère 80 m. Il n'y a pas de lacs proprement dits.<br />

Phare de Ootska Sandö. Gs. 20 m. Région forestière. Terrain<br />

boisé 30 %, eau 70 %. La station occupe le coin nord-ouest<br />

de la lisière des forêts de l'île boisée de Sandö. Sol assez uni<br />

Le pluviomètre est placé dans une cour entourée de bâtiments et<br />

d'arbres. Hauteur de ces derniers: environ 15 in. En temps de<br />

neige avec veut fort, la neige arrive dans une direction presque hori<br />

zontale et il n'en reste qu'une faible partie dans l'appareil.<br />

Phare de Fara. Ff. 5 m. A l'ouest, région forestière se diri<br />

géant du sud-ouest au nord-ouest; à l'est, la mer. Terrain boisé 20<br />

%, plaine 14 %, eau 66 %. Sol généralement uni. Le pluviomètre<br />

est placé dans une cour entourée de bâtiments. Emplacement dégagé<br />

surtout à l'est, abstraction faite du phare haut de 31 m., situé dans<br />

cette direction à 15 m. de distance. Les maisons les plus rapprochées,<br />

hautes de 6 m., se trouvent à 7—11 m. de distance au sud<br />

ouest et au nord-ouest.<br />

Storugns. Sn. 10 m. Région forestière. Baie de. Kappelhamn<br />

à l'ouest, à quelques centaines de mètres de la station. Le pluviomètre<br />

est exposé librement à 12 m. de distance des bâtiments et<br />

des arbres les plus rapprochés.<br />

Slite. S. 10 m. Région en majeure partie forestière à l'ouest;<br />

à l'est, la mer.<br />

Vestkinde. Vk. 48 m. Région en majeure partie forestière.<br />

Terrain boisé 50 %, plaine 50 %. Sol généralement uni. Le pluviomètre<br />

est placé dau3 une cour et librement exposé aux vents du sud<br />

et du sud-ouest; à l'est, il y a des maisons hautes de 10 m., distantes<br />

de 20 m.; a l'ouest, quelques arbres à feuilles éloignés de 25<br />

— 35 in. Le pluviomètre occupe cet emplacement depuis l'automne<br />

1886. L'ancien emplacement était presque de tous points semblable<br />

à celui-ci, sauf qu'il y avait à l'est une église distante de 40 m.<br />

Visby. V. 12 m. Plaine près de la mer. La station est située<br />

dans la ville même de Visby. L'appareil est placé dans une petite<br />

97


98<br />

höga byggnader på sidorna på 6 - 5 <strong>till</strong> 9 m. afsfånd från mätaren ;<br />

den sistnämndas öppning är 2 m. från marken.<br />

Fole F. 59 m. Till större delen slättbygd. Skogbeväxt mark<br />

40, slätt 60 proc. Marken obetydligt kuperad. Stationen belägen<br />

nära nog på den högst belägna punkten inom området af 2'5 km.<br />

radie rundt om. Mätaren står i en trädgård, omgifven af byggnader<br />

på tre sidor, nemligen ett 6 m. högt hus, 11 m. i vester, ett 8 m.<br />

högt hus, 25 in. i öster, samt den 24 in. höga kyrkan 44 in. i norr;<br />

mot söder fritt.<br />

Stenstu Su. 34 m. Skogstrakt; åker närmast i norr och nordvest.<br />

Skogbeväxt mark 65, slätt 35 proc. Marken jemn. Mätaren<br />

står på en gårdsplan, dock temligen öppet för vindnrne; fullt fritt<br />

mot söder och sydvest. Till hafvet i nordvest omkring 3 km.<br />

Barlingbo Bo. 36 ra. Öfvervägande slättrakt. Skogbeväxt mark<br />

10, slätt 90 proc. Marken fullkomligt jemn. Mätaren fritt utsatt för<br />

alla vindar, utom att byggnader finnas i sydost på ett afstånd af<br />

mer an dessas dubbla höjd. Om vintern står mätaren på marken på<br />

en något ostligare plats, så att byggnaderna då befinna sig söder om<br />

mätaren.<br />

Björkhage B. 30 ra. Ostra sidan utgör slättbygd; i sydvest,<br />

vest och norr gränsar skogsmark, i vester dock endast 2 - 5 km. bred.<br />

Skogbeväxt mark 50, slätt 50 proc. Marken öfvervägande jemn.<br />

Mätaren står 27 ni. från hus i öster, 11 m. höga, och 36 in. från<br />

skog i vester, omkring 23 m. hög; öfriga sidor fria.<br />

Östergarns fyr Ö. 15 m. Slätt; skoglös holme. Marken jemn.<br />

Mätaren är utstäld på en gårdsplan, fritt för alla vindar, utom att<br />

fyrtornet, som är 15 m. högt och 8 ni. i diameter, står 15 m. i<br />

syd-syd-ost.<br />

Klintebys K. 25 m. Ofvervägande skogstrakt. Skogbeväxt mark<br />

67, slätt 33 proc. Till hafvet är foga mer än 2'5 km. Marken<br />

ofvervägande jemn. Klinteberg, omkring 55 m. öfver hafvct, ligger<br />

1 km. söder om stationen. Mätaren står fritt utsatt för vinden åt<br />

öster och vester. På södra sidan står ett 15 ni. högt hus på 12 m.<br />

afstånd, och på den norra ett sådant, 9 m. högt, på 23 m. afstånd.<br />

Buttle Be. 40 ra. Skogstrakt. Skogbeväxt mark 60, slätt 40<br />

proc. Marken jemn eller högst obetydligt kuperad. Stationen omgifves<br />

af skog på alla sidor, närmast i öster, 40 m., mest fritt åt<br />

söder och norr. Ett 11 m. högt hus i sydvest. Skogen är i allmänhet<br />

temligen låg och gles; enstaka träd dock ganska höga.<br />

Stora Karlsö fyr Kf. 45 m. Slätt helt och hållet. Marken<br />

på ön är kuperad af bergåsar och dalsänkniogar. Stationen är belägen<br />

på öns norra udde på ett af de högsta bergen. Mätaren står<br />

på gården, fritt utsatt för alla vindar; endast något skyddad i nordvest<br />

af boningshuset och fyrtornet, hvilka äro resp. 10 och 16 ro.<br />

höga samt befinna sig 13 m. från mätaren. Observatören anser, att<br />

under blåsväder och storm en stor del af nederbörden ej kommer i<br />

mätaren, emedan nederbörden kommer nära nog längs med jordytan.<br />

Hemse Hs. 25 m. Slättbygd, å hvilken der och hvar skogshagar<br />

äro befintliga med foga täta skogsbestånd. Skogbeväxt mark<br />

30, slätt 70 proc. Marken öfvervägande jemn. Mätaren fritt utstäld<br />

åt vester och söder; i norr på 30 m. afstånd finnas spridda<br />

träd, och 20 IB. i öster ligger ett 8 m. högt hus.<br />

Närs fyr N. 10 m. Slättbygd. Skogbeväxt mark 0, slätt 80,<br />

vatten 20 proc. Marken öfvervägande kuperad. Mätaren står fritt<br />

utsatt för vinden från alla sidor utom möjligen från norr, der en<br />

byggnad, 5 m. hög, befinner sig på 6 - 5 m. afstånd.<br />

Strands O. 5 m. Slättbygd. Burgsviken 1 km. i vester. Mätaren<br />

står på öppen plats, men omgifven af unga fruktträd i vester.<br />

cour étroite, entourée de bâtiments assez élevés, distants seulement<br />

de 6 m- 5 à 9 m. du pluviomètre. L'orifice de ce dernier est placé<br />

à 2 m. du sol.<br />

Fole. F. 59 m. Plaine en majeure partie. Terrain boisé 40 %,<br />

plaine 60 %. Terrain légèrement accidenté. La station est située<br />

sur le point presque le plus élevé du territoire environnant, dans un<br />

rayon de 2 kn>, 5. Le pluviomètre est placé dans un jardin entouré<br />

de bâtiments sur trois côtés, savoir: une maison haute de 6 m. distante<br />

de 11 m. à l'ouest; une autre, haute de 8 m., distante de 25<br />

m. à l'est, et l'église, haute de 24 m., distante de 44 m. au nord.<br />

Au sud, l'emplacement est entièrement découvert.<br />

Stenstu. Su. 34 m. Région forestière, champs cultivés dans le<br />

voisinage immédiat de la station, au nord et an nord-ouest. Terrain<br />

boisé 65 "/,, plaine 35 %. Sol uni. Le pluviomètre est placé dans<br />

une cour, assez librement exposée aux vents; il est entièrement dégagé<br />

au sud et au sud-ouest. Distance jusqu'à la mer, an nord-ouest environ<br />

3 km.<br />

Barlingbo. Bo. 36 m. Plaine en majeure partie. Terrain boisé<br />

10 %, plaine 90 %. Sol entièrement uni. Le pluviomètre est accessible<br />

à tous les vents; toutefois il y a des bâtiments au sud-est, à une<br />

distance supérieure au double de leur hauteur. En hiver, le pluviomètre<br />

est posé par terre, dans un endroit situé plus à l'est, de telle<br />

sorte qu'alors les bâtiments se trouvent au Und de l'appareil.<br />

Björkhage. B. 30 m. Le côté Est constitue une plaine; au<br />

sud-ouest, à l'ouest et au uord, s'avancent des terrains boisés; à<br />

l'ouest, toutefois, la forêt n'est large que de 2 km .5. Terrain boisé<br />

50 %, plaine 50 %. Sol en majeure partie uni. Le pluviomètre se<br />

trouve à 27 ro. de distance de maisons hautes de 11 m., à l'est, et<br />

à 36 in. d'une forêt haute d'environ 23 m., à l'ouest. Les autres<br />

côtés sont dégagés.<br />

Phare de Ostergarn. O. 15 m. Plaine; îlot non boisé. Sol<br />

uni. Le pluviomètre est placé dans une cour, et entièrement accessible<br />

à tous les vents; seule la tour du phare, haute-de 15 m.,<br />

d'un diamètre de 8 m., se trouve à 15 m. au sud-sud-est.<br />

Klintebys. K. 25 m. Région en majeure partie forestière. Terrain<br />

boisé 67 %. Plaine 33 %. La distance jusqu'à la mer ne dépasse<br />

guère 2 km '5. Sol généralement uni. Le Klinteberg d'une altitude<br />

de 55 m. environ, se trouve à 1 km. au sud de la station. Le<br />

pluviomètre est librement exposé aux vents de l'est et de l'ouest.<br />

Au sud se trouve une maison haute de 15 m., distante de 12, et au<br />

nord nne autre, haute de 9 m., distante de 23 m.<br />

Buttle. Be. 40 m. Région forestière. Terrain boisé 60 %,<br />

plaine 4 0 . Sol uni ou très peu accidenté. La station est entourée<br />

de forêts de tous les côtés, la plus voisine se trouve à 40 m. de<br />

distance à l'est. L'emplacement est dégagé surtout au sud et au<br />

nord. Au sud-ouest il y a une maison haute de 11 m. La forêt<br />

est, en géuéral, assez basse et clairsemée ; toutefois on rencontre aussi<br />

çà et là des arbres assez hauts.<br />

Phare de Stora Karlsö. Kf. 45 m. Région exclusivement de<br />

plaine. Le sol de l'Ile est coupé de chaînes de collines et de vallons.<br />

La station est située sur la pointe nord de l'île et sur l'une des<br />

collines les plus élevées. Le pluviomètre est placé dans la cour,<br />

librement exposé à tons les vents; au nord-ouest seulement, il est<br />

un peu abrité par la maison et la tour du phare, hautes respectivement<br />

de 10 et 16 m., et éloignées de 13 m. de l'appareil. L'observateur<br />

est d'avis que par vent fort et par tempête, une grande<br />

partie des eaux pluviales n'est pas recueillie par le pluviomètre, la<br />

pinie arrivant alors presque parallèlement à la surface terrestre.<br />

Hemse. Hs. 25 m. Plaine semée çà et là d'enclos d'arbres peu<br />

fournis. Terrain boisé 30 %, plaine 70 %. Sol en majeure partie<br />

uni. Le pluviomètre est entièrement dégagé à l'ouest et au sud; au<br />

nord, à 30 m. de distance, se trouvent des arbres épars, à 20 ni.,<br />

à l'est, il y a une maison haute de 8 m:<br />

Phare' de Nàr. N. 10 m. Plaine. Terrain boisé 0 %, plaine<br />

80 %, eau 20 %. Terrain en majeure partie accidenté. Le pluviomètre<br />

est accessible à tous les vents, sauf peut-être à ceux du nord,<br />

où, à une distance de 6 m 5, se trouve un bâtiment haut de 5 m.<br />

Strands. O. 5 m. Plaine. Baie de Burg, à 1 km. à l'ouest.<br />

Le pluviomètre occupe un emplacement ouvert, mais entouré de jeunes


norr och öster samt af 2 mindre byggnader på ett afstând af 12 m.<br />

i söder; något skyddad för sydvestvinden, öppet för de andra vindarne.<br />

Hohorgs fyr H. 37 m. Slättbygd; ingen skog. Marken jemn.<br />

Mätaren fritt utsatt för vinden åt alla sidor, med undantag af det<br />

skydd det närmast belägna huset, som är 7 m. högt och beläget 14<br />

m. i vester, kan åstadkomma.<br />

Gotland är en tör vårt ändamål ganska fördelaktig försökstrakt<br />

<strong>till</strong> följd af den nästan fullständiga frånvaron af de<br />

topografiska ojemnheter, som utmarka fastlandet. Den stora<br />

olikheten i nederbörd mellan de särskilda stationerna, som<br />

framgår af tab. 51, måste alltså härleda sig af andra orsaker.<br />

Nederbörden är i allmänhet minst på fyrarne. Särskildt<br />

utmärker sig Stora Karlsö för liten sådan. Också anmärker<br />

observatören på denna station, att under blåst och storm nederbörden<br />

kommer nära nog längs med jordytan. Gotska Sandön<br />

gör härifrån ett undantag, tydligen beroende derpå, att närmast<br />

stationen befinner sig skog. Annars finnes ingen anledning,<br />

hvarför denna station, belägen i det vida hafvet, under<br />

Maj—Okt. får icke mindre än 14 proc. mera regn än t. ex.<br />

Hoborg och 18 proc. mer än Östergarn.<br />

99<br />

arbres fruitiers à l'ouest, au nord et à l'est, et de 2 petits bâtiments<br />

distants de 12 m. au sud. Il est un peu abrité contre le vent sudouest,<br />

accessible a tous les antres vents.<br />

Phare de Hoborg. H. 37 m. Plaine; pas de forêts. Sol uni.<br />

Le pluviomètre est accessible aux vents de tontes parts, sauf peutêtre<br />

à l'ouest oiï se trouve la maison la plus rapprochée, haute de<br />

7 m. et distante de 14 m.<br />

L'île de Gotland est une région se prêtant assez bien à<br />

nos expériences, par suite de l'absence presque totale des inégalités<br />

du sol caractéristiques pour le continent. La grande<br />

différence entre les quantités de pluies relevées dans les différentes<br />

stations, différence qui ressort clairement du tableau 51,<br />

doit donc être attribuée à d'autres causes.<br />

Les pluies les moins abondantes sont, en général, relevées<br />

dans les stations de phares. Stora Karlsö, surtout, se distingue<br />

par son peu de pluies. Aussi, l'observateur de cette station<br />

fait-il remarquer que par vents forts et pendant les tempêtes,<br />

les pluies arrivent presque parallèlement à la surface terrestre.<br />

Gotska Sandö fait exception à cette règle, évidemment parce<br />

que, dans le voisinage immédiat de la station, il y a des forêts.<br />

Autrement il n'y aurait pas de raison pour que cette station,<br />

située en pleine mer, dût recevoir en mai—octobre, 14 ji de<br />

pluies de plus que Hoborg, p. ex., et 18 % de plus que Ostergarn.<br />

Tab. 51. Gotlands län. Nederbörd i procent af medeltalet för hela länet.<br />

(Län de Gotland. Eaux pluviales en tant pour cent de la valeur moyenne pour le län entier.)


100<br />

Af stationerna i det inre utmärker sig Buttle, en typisk<br />

skogsstation, som rundt om omgifves af skog, för en förvånande<br />

stor nederbörd. Den har 12 proc. mer än den närbelägna<br />

slättstationen Barlingbo och 22 proc. mer än Hemse.<br />

Andra stationer, med blandad skog och slätt, Vestkinde, Fole<br />

och Björkhage, hafva mellanliggande värden.<br />

Klintebys har hög skogsprocent, men pederbörden är deremot<br />

oväntadt nog låg. Anledningen här<strong>till</strong> är antagligen<br />

mätarens fria utställning och närheten <strong>till</strong> hafvet, hvarifrån<br />

vinden kommer temligen obehindradt.<br />

I motsats här<strong>till</strong> har Visby, som ligger omedelbart vid<br />

hafvet i W och in<strong>till</strong> en slätt i E. jemförelsevis hög nederbörd.<br />

Men här spelar den bekanta höga stadsmuren samt för<br />

öfrigt byggnader och planteringar samma rol som en omgifvande<br />

mindre skogstrakt.<br />

Stationen Stenstu synes i medeltalet afvika från öfriga<br />

i skogstrakt belägna. Som emellertid värdena for månaderna<br />

Juli—Sept, stämma väl med motsvarande för de andra stationerna,<br />

torde afvikelsen för öfriga månader bero på någon<br />

ogynsam <strong>till</strong>fällighet hos den kortvariga observationsserien.<br />

19. Nederbördens mängd på nakna och skogbeväxta berg.<br />

I det föregående hafva vi hufvudsakligen sysselsatt oss<br />

med nederbörden i jemn terräng, eller, då det varit fråga om<br />

bergstrakter, i dalsänkningarne. Vi vilja nu tala något om<br />

nederbörden på bergen, icke de höga i fjelltrakterna, utan på<br />

de lägre, af hvilka vårt land är så uppfyldt. Som emellertid<br />

endast i mycket sällsynta fall nederbördsstationer i vårt land<br />

varit förlagda på berg eller bergstoppar, äro vi blott Hillfalle<br />

att med enstaka exempel antyda, huru härmed förhåller sig.<br />

För flera år sedan har jag offentliggjort resultaten af<br />

några observationer häröfver i Halland 1 ), och vill jag här i<br />

korthet återgifva desamma.<br />

Observationerna utfördes i en med dels nakna, dels skogbeväxta<br />

bergåsar uppfyld trakt vid egendomen Björkholm i<br />

norra Halland, 11 km. från en vik af Kattegatt. De omfatta<br />

tiderymden Sept. 1878—Nov. 1885. Jägmästaren J. J. C. v.<br />

Döbeln, egaren <strong>till</strong> Björkholm, ntförde under alla åren, uteslutande<br />

af vetenskapligt intresse, de med ett icke ringa besvär<br />

förenade observationerna.<br />

Mätare voro utstälda dels vid sjelfva gården Björkholm,<br />

dels på krönet af 4 närbelägna bergåsar.<br />

1. Björkholms gård är belägen nära södra hörnet af Stora Horredsjön<br />

i en dalsänkning mellan tvenne asar, en på den nordvestra och<br />

en på den sydöstra sidan, omkring 400 meter från hvarderas fot.<br />

Parmi les stations du centre, Buttle, station forestière typique,<br />

entourée de forêts de tous côtés, se distingue par une<br />

abondance surprenante de pluies. Elle reçoit 12 % d'eau de<br />

plus que la station de plaine voisine Barlingbo, et 22 % de<br />

plus que Hemse. D'autres stations, où la plaine alterne avec<br />

la forêt, telles que: Vestkinde, Fole et Björkhage, donnent des<br />

valeurs intermédiaires.<br />

Klintebys a une proportion de forêts élevée, mais, chose<br />

inattendue, la quantité de pluies y est très basse. Il faut<br />

probablement attribuer cette particularité à l'exposition, ouverte<br />

du pluviomètre et au voisinage de la mer d'où le vent arrive<br />

sans rencontrer d'obstacles.<br />

Visby, située immédiatement dans le voisinage de la mer<br />

à l'ouest et près d'une plaine à l'est, a, au contraire, une<br />

quantité de pluies comparativement élevée. Mais ici le fameux<br />

mur d'enceinte, assez élevé, les bâtiments et les plantations<br />

jouent le rôle de petite région boisée environnante.<br />

La moyenne pour la station de Stenstu semble se différencier<br />

en moyennes des autres stations forestières. Toutefois,<br />

comme les valeurs pour les mois de juillet—septembre<br />

s'accordent bien avec les valeurs correspondantes des autres<br />

stations, l'écart pour les autres mois doit dépendre de quelque<br />

circonstance défavorable rencontrée dans la courte série d'observations.<br />

19. Quantité d'eau tombée sur les montagnes dénudées<br />

et sur les montagnes boisées.<br />

Dans ce qui précède, nous nous sommes principalement<br />

occupés des pluies tombant sur un terrain uni, ou, lorsqu'il<br />

s'est agi des régions montagneuses, des pluies dans les vallées.<br />

Nous allons maintenant parler brièvement des pluies sur les<br />

montagnes, non pas de celles qui tombent sur les hautes régions<br />

montagneuses, mais de celles qui sont déversées sur les<br />

crêtes plus basses, si abondantes en Suède. Comme, toutefois,<br />

des stations pluviométriques n'ont été que fort rarement installées<br />

sur des montagnes ou des cimes de montagnes en Suède,<br />

ce n'est que par des exemples isolés que nous pourrons indiquer<br />

ce que nous savons du régime des pluies dans ces régions.<br />

J'ai publié, il y a plusieurs années, les résultats de quelques<br />

observations faites en Halland 1 ), et j'en donnerai ci-dessus<br />

un résumé succinct.<br />

Les observations ont été faites dans une région remplie<br />

de chaînes de collines, tantôt dénudées, tantôt boisées, dépendante<br />

de la propriété de Björkholm dans le Halland septentrional,<br />

à 11 km. d'une baie du Kattégat. Elles embrassent la<br />

période septembre 1878—novembre 1885. M. J. J. C. v. Döbeln,<br />

inspecteur des forêts, propriétaire de Björkholm, exécuta<br />

pendant les années ci-dessus, par pur intérêt scientifique, tontes<br />

ces observations, souvent assez pénibles.<br />

Des pluviomètres étaient exposés aussi bien près de la<br />

propriété même de Björkholm que sur la cime de quatre collines<br />

(asar) du voisinage.<br />

1. La propriété de Björkholm est située près de l'extrémité sud<br />

du lac de Stora Horred, dans un vallon entre deux chaînes de collines,<br />

l'une au nord-ouest, l'autre au sud-est, et a une distance d en-<br />

1 ) Nederbördens mängd på nakna och skogbeväxta asar i norra Halland. 1 )


Höjden öfver hafvet är omkr. 36 meter. Skog förekommer pä alla<br />

sidor omkring stationen utom på den vestra.<br />

2. Räfvabacken. Häromkring ligga Björkholms största skogar,<br />

en betydlig areal, beväxt med stora och grofva träd. Stationen ligger<br />

omkr. 1,700 meter ENE från Bjövkholms gärd och 64 meter öfver<br />

dess nivå. Afståndet från mätaren <strong>till</strong> skogsbrynet är i norr 96, i<br />

vester 75, i söder 123 och i öster 120 meter.<br />

3. Galnasjö-ås. Stationen ligger omkr. 3,000 meter ENE från<br />

Björkholms gård och vid pass 126 meter öfver dess nivå. Afståndet<br />

<strong>till</strong> stationen Räfvabacken är omkring 1,200 meter. Stationen är belägen<br />

nästan i medelpunkten af en större skogsareal, ehuru på icke<br />

obetydligt afstånd från närmaste skogsbryn. Afståndet från mätaren<br />

<strong>till</strong> detta är nemligen i norr omkring 700, i vester 470, i söder 700<br />

och i öster 900 meter. Skogen utgöres af furu och gran af omkr.<br />

22 meters höjd; på östra sidan är den dock betydligt lägre.<br />

4. Månger-åsen. Stationen ligger nära kanten af ett större<br />

skogsområde, omkr. 1,600 meter SE från Björkholms gård och 107<br />

meter öfver dess nivå, samt 2,000 meter SW från stationen Räfvabacken.<br />

Trakten omkring Månger-åsen utgöres egentligen af mindre<br />

skogsparker, beväxta med större sågträd. men marken utomkring<br />

dessa parker är bevuxen dels med ungskog, dela med buskar, eller<br />

ock består den af ljungbeklädda berg. Afståndet <strong>till</strong> skogsbrynet i<br />

norr, vester och söder är 200 meter. Skogen, som är omkr. 22 meter<br />

hög, utgöres på förstnämnda bada sidor af tall och gran, på<br />

södra sidan af tall ock bok. I öster träffas uppväxande ungskog.<br />

5. Skarabergs-klint. Stationen ligger på krönet af en skoglös<br />

ås, 3,500 meter SW från Björkholms gård och 86 meter öfver de3s<br />

nivå. I norr är afståudet <strong>till</strong> närmaste skog 2,500 meter, i vester<br />

finnes ingen skog, i söder, på 2,000 meters afstånd, ligger en mindre<br />

sådan, bestående af gran och tall af 6—9 meters höjd, och i öster<br />

en sådan af 12—15 meters höjd, på 1,200 meters afstånd.<br />

Mätarne voro på alla"platserna fritt utstälda, enligt regeln:<br />

minst dubbelt så långt från omgifvande träd och byggnader<br />

som dessa äro höga. Höjden öfver marken, räknad <strong>till</strong> nederbördsmätarens<br />

öfre kant, är 1.6 meter. Instrumenterna voro<br />

medelst stängsel skyddade för kreatur.<br />

Som dagliga mätningar hade blifvit allt för besvärliga,<br />

inskränktes uppmätningen <strong>till</strong> en gång i månaden under den<br />

del af året, då nederbörden <strong>till</strong> det mesta utgöres af regn och<br />

derför med större säkerhet kan insamlas, nemligen 1 April—<br />

1 December. För att kunna beräkna den oundvikliga forlust,<br />

som måste uppstå <strong>till</strong> följd deraf att mätningarne så sällan<br />

verkstäldes, uppsattes på gården tvenne mätare bredvid hvarandra,<br />

af hvilka den ena tömdes och aflästes dagligen, den<br />

andra en gång i hvarje månad, nemligen den 1. Öfverskottet<br />

i månadssumman af de dagliga mätningarne utöfver det, som<br />

den andra mätaren innehöll, ansågs utgöra den månatliga förlusten<br />

i afdunstning äfven hos mätarne på åsarne.<br />

I följande tabell 52 angifves nederbördens mängd för månad<br />

i millimeter, korrigerad för afdunstning, for hvarje station.<br />

Talen äro medeltal af tidrymden September 1878—November<br />

1885.<br />

Det framgår af dessa siffror, att nederbördsmängden under<br />

dessa månader är störst på den rikt skogbeklädda Räfvabacken,<br />

Bihang <strong>till</strong> Domånstyreltens berättelse för år 1895.<br />

101<br />

viron 400 m. du pied de chacune de ces chaînes. L'altitude de la<br />

propriété est d'environ 36 m. De toutes parts elle est environnée<br />

de forêts, sauf du côté ouest.<br />

2. Räfvabacken. Autour de cette station se groupent les plus<br />

grandes forêts de Björkholm, formées de grands arbres couvrant un<br />

espace très étendu. La station se trouve à 1,700 m. environ à l'ENE<br />

de la propriété de Björkholm et à 64 m. au-dessus du niveau de<br />

cette dernière. La distance entre le pluviomètre et la lisière de la<br />

forêt est: au nord 96 m., à l'ouest 75 m., au sud 123 m., à l'est<br />

120 m.<br />

3. Galnasjö-ås. La station se trouve à 3,000 m. environ à<br />

l'ENE de la propriété de Björkholm, et à 26 m. au-dessus du niveau<br />

de cette dernière. La distance jusqu'à Räfvabacken est d'environ<br />

1,200 m. La station est située presque au centre d'une vaste forêt,<br />

bien qu'à une distance assez considérable de la lisière de la forêt la<br />

plus rapprochée. En effet, cette distance est au nord d'environ 700<br />

m., à l'ouest de 470 m., au sud de 700 m., et à l'est de 900 m.<br />

La forêt se compose de pins et de sapins, hauts d'environ 22 m.;<br />

toutefois, à l'est, les arbres sont beaucoup moins élevés.<br />

4. Månger-ås. La station est située sur les confins d'une grande<br />

région forestière, à 1,600 m. environ au SE de la propriété de<br />

Björkholra, à 107 m. au-dessus du niveau de celle-ci, et à 2,000 m.<br />

au SO de la station Räfvabacken. Les environs de Månger-ås se<br />

composeut, en réalité, de petits parcs formés de grands arbres pouvant<br />

fournir du bois de sciage, mais le terrain qui entoure ces parcs<br />

est couvert tantôt de jeune bois, tantôt de buissons, tantôt enfin il<br />

consiste en collines recouvertes de bruyères. La distance jusqu'à la<br />

lisière des forêts est au nord, à l'ouest et au sud, de 200 m. La<br />

forêt, haute d'environ 22 m., se compose au nord et à l'ouest de oins<br />

et de sapins, au sud de pins et de hêtres. A l'est on rencontre surtout<br />

de jeunes arbres n'ayant pas encore atteint leur complet développement.<br />

5. Skarabergs-klint. La station se trouve sur la cime non boisée<br />

d'une chaîne de collines à une distance de 3,500 m. au SO de la<br />

propriété de Björkholm, et à 86 m. au-dessus du niveau de celle-ci.<br />

Au nord, la distance jusqu'à la forêt la plus rapprochée est de 2,500<br />

m., à l'ouest il n'y a pas de forêt; au sud, à 2,000 m. de distance,<br />

il y en a une de petite étendue, composée de pins et de sapins hauts<br />

de 6—9 m.; à l'est, enfin, on en trouve une autre de 12—15 ro.<br />

de hauteur distante de 1,200 m.<br />

Les pluviomètres dans toutes ces stations étaient exposés<br />

librement d'après la règle: distance jusqu'aux bâtiments et arbres<br />

voisins au moins double de la hauteur de ceux-ci. L'élévation<br />

au-dessus du sol, jusqu'au rebord supérieur de l'appareil,<br />

était de 1.6 m. Les instruments étaient protégés contre le<br />

bétail par une clôture.<br />

Comme des relevés quotidiens auraient été trop pénibles à<br />

exécuter, on se bornait à noter les quantités une fois par mois<br />

pendant la partie de l'année où l'eau tombée se compose principalement<br />

de pluie et peut, par conséquent, être recueillie avec<br />

le plus de précision, c'est-à-dire du 1 er avril au 1 er déc. En vue<br />

d'apprécier la perte inévitable qui doit résulter de relèvements<br />

aussi rares, on plaça dans la cour deux pluviomètres à côté l'un<br />

de l'autre. Chaque jour on vidait l'un d'eux et on notait les<br />

quantités obtenues, tandis que l'autre n'était vidé que le premier<br />

de chaque mois. L'excédent donné par le total des relèvements<br />

quotidiens sur le contenu du second pluviomètre, était censé<br />

représenter la perte mensuelle par evaporation pour les pluviomètres<br />

placés sur les chaînes de collines.<br />

Au tableau suivant (52), nous indiquons, pour chaque<br />

station, la quantité mensuelle de pluies en millimètres, rectifiée<br />

pour l'évaporation. Les chiffres sont des moyennes pour<br />

la période septembre 1878—novembre 1885.<br />

Il résulte de ces chiffres que, pendant les mois indiqués,<br />

les pluies sont les plus abondantes dans la station riche en<br />

14


102<br />

Tab. 52. Nederbördens mängd i millimeter. September 1878—November 1885. Medeltal.<br />

(Quantité d'eaux pluviales en millim. Moyennes pour septembre 1878—novembre 1885.)<br />

minst på den nakna Skarabergs-klint, i medeltal omkring 50<br />

procent större på den förra än på den senare stationen. På<br />

den delvis nakna Månger-åsen och Galnasjö-ås är den mindre<br />

än på den skogbeväxta, men större än på den helt och hållet<br />

skoglösa åsen. På gården sjelf faller något mindre än på<br />

Räfvabacken, men betydligt mer än på de öfriga åsarna.<br />

Hvarje plats intager, hvad nederbördsmängden beträffar,<br />

under nästan alla de särskilda månaderna en och samma ordning<br />

gent emot de öfriga. Klarast framstå olikheterna emellan<br />

stationerna, då man jemför mängderna, uttryckta i procent, i<br />

följande tabell 53.<br />

forêts de Räfvabacken, les pins minimes dans la station dénudée<br />

de Skarabergs-klint. L'excédent pour la première station<br />

est, en moyenne, de 50 %. Sur la chaîne de collines en<br />

partie dénudée de Månger-ås et sur celle de Galnasjö-ås, les<br />

pluies sont moins abondantes que sur la chaîne boisée de<br />

Räfvabacken, mais plus abondantes qu'à Skarabergs-klint.<br />

Dans la propriété même de Björkholm, il tombe moins d'eau<br />

qu'à Räfvabacken, mais beaucoup plus que dans les autres<br />

stations.<br />

Chacun de ces stations conserve, en ce qui concerne la<br />

quantité d'eau tombée, le même rang par rapport aux autres<br />

pendant presque tous les différents mois. Les différences entre<br />

les stations ressortent le plus nettement lorsqu'on compare les<br />

quantités exprimées en proportion pour cent dans le tableau<br />

suivant (53).<br />

Tab. 53. Nederbördsmängd i procent af den på gården vid Björkholm uppmätta mängden.<br />

(Quantité des eaux pluviales en tant pour cent de la quantité relevée à Björkholm.)<br />

Af dessa procenttal framgår det lika oväntade som lärorika<br />

resultatet, att på åsarne, i synnerhet de mer eller mindre<br />

skoglösa, den procentiska mängden i förhållande <strong>till</strong> den i<br />

Le résultat aussi inattendu qu'instructif donné par ces<br />

proportions %, c'est que, sur les chaînes de collines, surtout sur<br />

celles qui sont plus ou moins dénudées de forêts, la proportion


dalen <strong>till</strong>tager under våren och sommaren anda <strong>till</strong> Augusti<br />

eller September, då den är störst, och derefter aftager under<br />

hösten. Afbrottet (96) i Juli på Räfvabacken är sannolikt blott<br />

<strong>till</strong>fälligt och kompenseras af den väl starka stigningen (113)<br />

i Augusti. Den minskning i nederbördens mängd på åsarne,<br />

som vällas af skogens frånvaro, drabbar jeinförelsevis mest<br />

våren och den senare delen af hösten. Talen utvisa nemligen,<br />

att den skogbeklädda åsen erhåller om våren och försommaren<br />

30—60, under den senare delen af sommaren 10—30 ocb om<br />

hösten 20—40 procent mera nederbörd än de mer eller mindre<br />

nakna. Sannolikt skulle fortsatta mätningar under vintern<br />

gifvit vid handen en ännu större minskning under denna årstid<br />

på den skoglösa och de mindre skogbeväxta åsarne. Observatören<br />

Herr v. Döbeln har äfven meddelat, att om vintern<br />

den djupaste snön plägar ligga i skogen på Räfvabacken.<br />

Följande erfarenhetsrön synes icke stå illa <strong>till</strong>sammans<br />

med de här ofvan anförda resultaten och torde i alla händelser<br />

förtjena att omnämnas. Herr v. Döbeln berättar nemligen, att<br />

från en af åsarne, Månger-åsen, utgår en back, med hvars<br />

vatten han under regntiden sedan en längre tid <strong>till</strong>baka plägat<br />

drifva diverse små verk för husbehof, nemligen såg, tröskverk<br />

och qvarn. Någon kalla, hvarifrån bäcken leder sitt ursprung,<br />

kan icke förmärkas, helst densamma sommartiden plägar vara<br />

uttorkad. En märkbar förändring visade sig emellertid från<br />

och med våren och hösten 1869. Under den torra sommaren<br />

1868 afbrändes på Månger-åsen och kringliggande höjder, hvilka<br />

hafva sluttning åt bäcken, omkring 35 hektarer vacker och stor<br />

skog. En tid af 3—5 år förgingo, innan några gran- och tallplantor<br />

uppkommo på den afbrända marken, och under dessa<br />

år visade sig vattenflödet i bäcken ganska ringa, men detta<br />

ökade sig i samma mån skogsplantorna började <strong>till</strong>växa.<br />

Iakttagelser vid Ulricehamn. På ett af de högsta bergen<br />

i den bergstrakt, som omgifver sjön Åsunden i södra delen af<br />

Elfsborgs län i trakten af staden Ulricehamn, ha från Juli<br />

1893 tvenne nederbördsstationer varit i verksamhet. Den ena<br />

är förlagd vid Ulricehamns sanatorium, omgifven af skog, 285<br />

m. öfver hafvet; den andra på den skoglösa platån vid Backgården,<br />

1 km. i öster och vid 345 m. höjd. Sistnämnda punkt<br />

är en af de högsta i Götaland.<br />

Nederbörden har uppmätts dagligen. Mätaren på den högre<br />

fria stationen var försedd med den ofvan (afdeln. 12 s. 63)<br />

omtalade skyddsskärmen, den på den lägre deremot icke. Härigenom<br />

torde vid jemförelsen mellan de bada platserna instrumentfelet<br />

<strong>till</strong> följd af den förras fria utställning vara i det<br />

närmaste elimineradt.<br />

Procenttalen för Backgården (B) i förhållande <strong>till</strong> Sanatoriet<br />

(S) under Juli 1893—Augusti 1896 äro följande; <strong>till</strong>fälliga<br />

ojemnheter hos de särskilda månaderna äro utjemnade<br />

på vanligt satt.<br />

103<br />

pour cent des pluies, comparée à celle de la vallée, augmente<br />

en été et au printemps jusqu'au mois d'août ou de septembre,<br />

époque à laquelle elle atteint Bon maximum, pour diminuer en<br />

automne. L'interruption (96) en juillet, à Räfvabacken, n'est<br />

probablement qu'accidentelle et est compensée par l'augmentation<br />

très rapide (113) en août. La diminution des pluies causée<br />

sur les chaînes de collines par l'absence de forêts, se fait comparativement<br />

le plus sentir au printemps et dans l'arrièresaison.<br />

Les chiffres indiquent, en effet, que la colline boisée<br />

reçoit au printemps et au commencement de l'été, 30—60 %<br />

plus de pluie que celle qui est dénudée. Vers la fin de l'été,<br />

cet excédent est de 10—30 %, et en automne de 20—40 %. Probablement<br />

des observations continuées en hiver auraient indiqué,<br />

pour cette saison, une diminution eneore plus considérable<br />

sur la colline dénudée et les collines moins boisées.<br />

L'observateur, M. v. Döbeln, nous a également fait savoir qu'en<br />

hiver la neige la plus épaisse se trouve dans la forêt de Räfvabacken.<br />

Les faits suivants, fournis par l'expérience, nous semblent<br />

s'accorder assez bien avec les résultats donnés ci-dessus, et<br />

méritent, dans tous les cas, d'être mentionnés. M. v. Döbeln<br />

raconte, en effet, que l'une des chaînes de collines, le Mangeras,<br />

donne naissance à un ruisseau dont, depuis longtemps déjà,<br />

il a employé l'eau, pendant la période de pluies, pour actionner<br />

différents petits moteurs servant aux besoins de sa propriété,<br />

tels que p. ex. une scierie, une batteuse et un moulin. On ne<br />

peut découvrir aucune source d'où provienne le ruisseau, et<br />

cela d'autant moins que celui-ci est, d'ordinaire, desséché en<br />

été. Mais, à partir du printemps et de l'automne 1869, un<br />

changement notable se manifesta. Pendant l'été très chaud<br />

de 1868, 35 hectares de belle et grande forêt brûlèrent à<br />

Månger-ås et sur les hauteurs voisines. Une période de 3—5<br />

ans s'écoula avant l'apparition de quelques petits plants de<br />

pins et de sapins sur le sol incendié. Pendant toutes ces années,<br />

la quantité d'eau dans le ruisseau fut peu abondante,<br />

mais elle' augmenta avec l'accroissement de la forêt.<br />

Observations à Ulricehamn. Sur l'une des montagnes les<br />

plus hautes de la région montagneuse qui entoure le lac Asunden,<br />

situé dans la partie sud du län d'Elfsborg, dans les environs<br />

de la ville d'Ulricehamn, deux stations pluviométriques<br />

ont été en activité depuis le mois de juillet 1893. L'une de<br />

ces stations, entourée de forêts à 285 m. d'altitude, est située<br />

près du sanatorium d'Ulricehamn, l'autre se trouve sur le<br />

plateau non boisé près de Backgården à 1 km. à l'est et à<br />

345 m. d'altitude. Ce dernier point est l'un des plus élevés<br />

du Götaland.<br />

L'eau tombée a été mesurée tous les jours; Le pluviomètre<br />

de la station la plus élevée et la plus découverte, était<br />

muni du paravent précédemment décrit (page 63, chapitre<br />

12), mais non le pluviomètre de la station la moins haute.<br />

Grâce à cet aménagement, l'erreur due à l'exposition du<br />

premier pluviomètre dans un endroit entièrement dégagé, doit<br />

être à peu près éliminée lors d'une comparaison entre les<br />

deux localités.<br />

Nous donnons, ci-dessous, les proportions pour cent de Backgården<br />

(B) par rapport à celles du Sanatorium (S), en juillet<br />

1893—août 1896. Les inégalités accidentelles pour les différents<br />

mois ont été égalisées d'après le procédé usuel.


104<br />

Trots den 60 m. större höjden kommer vid Backgården<br />

under Maj—-Okt 6 och under Nov.—April 19.6 proc. mindre<br />

nederbörd än vid sanatoriet. Likasom på bergen vid Björkholm<br />

är äfven här den procentiska mängden på den nakna<br />

stationen i förhållande <strong>till</strong> den i skog störst i Augusti och aftager<br />

såväl mot våren som mot hösten. Den är minst i Februari<br />

och Mars.<br />

Denna egendomlighet hos högt belägna skoglösa bergsstationer<br />

återfinnes äfven, ehuru i mindre grad, hos lägre sådana.<br />

Jemför t. ex. Österplana (170 m.) med Spårhult (110 m.)<br />

och Hornsberg (100 m.) i Skaraborgs län (tab. 40).<br />

Vi erhålla alltså här en bekräftelse på hvad som redan<br />

förut en gång framhållits, nemligen, att den allmänna lagen<br />

om nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden icke får <strong>till</strong>ämpas på<br />

mera isolerade höjder, framför allt icke, om de äro skoglösa.<br />

Ja, man skall <strong>till</strong> och med i många fall tvärtom finna ett aftagande<br />

med höjden.<br />

Vid jetuförelsen mellan skogs- och slättstationer är alltså<br />

i vårt land faran för ett felaktigt resultat i allmänhet mindre,<br />

om slättstationen ligger högre än skogsstationen, än om den<br />

senare ligger högre än den förra. Den egendomlighet, som vi<br />

nu påpekat hos nederbörden på skoglösa berg, är således ingenting<br />

annat än det väl kända utmärkande draget hos slätter i<br />

allmänhet, såsom framgick af tabellerna för de 5 länen.<br />

20. Orsakerna, hvarför den uppmätta nederbörden i skogstrakter<br />

och på skogbeväxta berg är större än den på<br />

slätter och nakna berg. Uppskattning af alla bidragande<br />

omständigheter.<br />

Det torde gerna icke längre kunna förnekas, att den nederbörd,<br />

som uppmätes i det fria i skogstrakter och på skogbeväxta<br />

berg, i regel öfverstiger den på öppna slätter eller<br />

skoglösa berg. Afvikelserna från denna regel hafva så godt<br />

som alltid visat sig bero antigen derpå, att mätaren i skogstrakterna<br />

stått på en högt dominerande terräng eller långt från<br />

den omgitvande skogskanten, eller oekså derpå, att mätaren<br />

på slätten närmast omgifvits af trädplanteringar och andra för<br />

vinden skyddande föremål.<br />

Storleken af öfverskottet nederbörd i skogstrakterna ntöfver<br />

slätterna vexlar i hög grad med de särskilda stationerna, hvilka<br />

ytterst sällan äro rent typiska. Vid de flesta stationer äro<br />

nemligen skog och slätt blandade med hvarandra, om ock den<br />

Tab. 54.<br />

Malgré son altitude plus élevée de 60 rn., Backgården reçoit<br />

pendant mai—octobre 6 % d'eau de moins que le Sanatorium,<br />

et, pendant novembre—avril, 19.5 % d'eau de moins. De<br />

même que sur les montagnes près de Björkholm, la proportion<br />

pour cent des pluies dans la station non boisée, comparée<br />

à celle dans la station boisée, est la plus grande en août et<br />

diminue aussi bien en automne qu'au printemps. Elle est la<br />

plus faible en février et en mars.<br />

Cette particularité des hautes stations montagneuses non<br />

boisées, se retrouve aussi, quoique à un degré moindre, dans<br />

les stations plus basses de cette nature. Comparez, p. ex.<br />

Österplana (170 m.) avec Spårhult (110 m.) et Hornsberg (100<br />

m.) dans le län de Skaraborg (tableau 40).<br />

Nous obtenons donc ici la confirmation du fait que nous<br />

avons précédemment relevé, à savoir que la loi générale sur<br />

l'augmentation d'eau tombée en raison de l'altitude, ne peut<br />

être appliquée aux hauteurs plus isolées, surtout si ces dernières<br />

ne sont pas boisées. Au contraire, dans bien des cas,<br />

on constaterait même une diminution en raison de la hauteur.<br />

Lors de la comparaison entre les stations forestières et<br />

les stations de plaine de notre pays, on est donc, en général,<br />

moins exposé à obtenir un résultat erroné quand l'altitude de<br />

la station de plaine dépasse celle de la station forestière, que<br />

lorsque c'est le contraire qui arrive. La particularité que nous<br />

venons de signaler à l'égard des pluies sur les montagnes non<br />

boisées n'est donc pas autre chose que le trait caractéristique,<br />

bien connu, des plaines en général, tel qu'il ressort des tableaux<br />

pour les 5 län.<br />

20. Causes pour lesquelles la quantité d'eau tombée relevée<br />

dans les régions forestières et sur les montagnes<br />

boisées, est supérieure à celle constatée dans les plaines<br />

et sur les montagnes dénudées. Évaluation de tous les<br />

facteurs qui concourent à ce résultat.<br />

11 n'est guère possible de nier plus longtemps que la quantité<br />

d'eau relevée dans les régions forestières et sur les montagnes<br />

boisées ne dépasse, en règle générale, celle qu'on recueille<br />

sur les plaines ou sur les montagnes dénudées. On a<br />

presque toujours constaté que les exceptions à cette règle<br />

dépendent, soit de ce que le pluviomètre dans les stations<br />

forestières était exposé sur un terrain très élevé ou à une trop<br />

grande distance de la lisière des forêts environnantes, soit de<br />

ce que, dans les plaines, il était entouré de plantations et<br />

d'autres objets capables de l'abriter contre le vent.<br />

L'excédent des pluies en faveur des régions forestières,<br />

comparées aux plaines, varie à un très haut degré pour les<br />

différentes stations. Fort peu d'entre elles peuvent être considérées<br />

comme absolument typiques. Dans la plupart des cas,


ena eller andra är öfvervägande. Skilnaden i nederbörd är<br />

icke heller lika stor under alla månader.<br />

För att gifva en allmän föreställning om nederbördsmängden<br />

i skog och på slätt under årets lopp, hafva vi sammanfört<br />

i tvenne grupper 24 skogsstationer och 32 slättstationer, utvalda<br />

ur de föregående tabellerna för de olika länen. 1 ) Derpå<br />

ha medeltalen beräknats af den procentiska nederbördsmängden<br />

hos de förra i förhållande <strong>till</strong> de senare, äfvensom tvärtom<br />

samma mängd hos de senare i förhållande <strong>till</strong> de förra. Stationer<br />

i bergstrakter och vid kuster äro uteslutna. Medelhöjden<br />

för skogsstationerna är 77.3 m., för slättstationerna 66.8 ; skilnaden<br />

är alltså endast 10.5 ni. Medelarealen skogbeväxt mark<br />

inom 2.5 km. radie är för de förra 57.8, för de senare 17.o proc.<br />

Siffrorna i tab. 55 återgifva alltså icke olikheten mellan<br />

skog och slätt, sådan den skulle gestalta sig i typiskt utpreglade<br />

fall, utan endast medelförhållandet hos de <strong>till</strong> buds stående<br />

stationerna, eller, om vi så få uttrycka oss, förhållandet<br />

mellan tvenne medelstationer.<br />

Den årliga gången hos dessa siffror är särdeles regelbunden.<br />

Ofverskottet i skogstrakter är minst i Augusti, 6.8 proc;<br />

det <strong>till</strong>tager såväl mot hösten som mot våren ocb är störst i<br />

Februari, 23.4 proc. I medeltal för månaderna Maj—Okt. är<br />

det 8.6 och för Nov.—April 19.s proc. Det förra af dessa värden,<br />

8.6, hvilket vi komma att lagga <strong>till</strong> grund för den följande<br />

diskussionen, har det beräknade sannolika felet + 1.3 proc.<br />

Jemtör man den ändra raden med motsvarande siffror för<br />

bergen i föregående afdelning, så befinnes den årliga gången<br />

1 ) Dessa stationer äro:<br />

För skog: Elgarås, Häggehoda, Spårhult, Degeberg, Hornsberg, Ruder, Klagatorp<br />

och Seltorp i Skaraborgs län; Marins, Dalboda, Öfverbo, Akerlänna och Signalsberg<br />

i Upsala län; Sala grufva, Ramsjö, Alderstugnn och Ligjö i Vestmanlands<br />

län; Knutstorp, Vittseröd och Häckeberga i Malmöhus län; Tunbyholm i Kristianstads<br />

län; samt Storugns. Björkhage och Buttle pä Gotland.<br />

För ålätt: Moholm, Österplana, Helde, Nya Lerdala, Domö, Backa, Saleby,<br />

Skara, Härlingstorp, Kilagärden, Hagen och Falköping i Skaraborgs län; Tierp,<br />

Bälinge, Upsala, Rekasta, Vallby och Viggeby i Upsala län; Väsby, Vittinge, Lillnärad<br />

och Dingtuna i Vestmanlands län; Oregård, Lund, Björnstorp, Marsvinaholm<br />

och Konradstorp i Malmöhus län; Lyngsjö, Lunnaqi och Örum i Kristianstads län;<br />

samt Barlingbo och Hemse på Gotland.<br />

Tab. 55.<br />

105<br />

en effet, la forêt et la plaine sont représentées toutes deux,<br />

bien qu'à des degrés différents, près des stations. De plus, la<br />

différence n'est pas aussi marquée pendant tous les mois de<br />

l'année.<br />

Pour donner une idée générale de la quantité d'eau tombée<br />

dans les forêts et sur les plaines pendant toute l'année, nous<br />

avons classé en deux groupes, 24 stations forestières et 32<br />

stations de plaine prises dans les tableaux précédents pour les<br />

différents län. 1) Puis on a établi les moyennes des proportions<br />

pour cent de la quantité de pluies pour le premier groupe<br />

par rapport aux moyennes du second groupe et, inversement,<br />

les moyennes des mêmes quantités du second groupe par<br />

rapport à celles du premier. Les stations situées dans les<br />

régions montagneuses et sur les côtes, ont été exclues. L'altitude<br />

moyenne pour les stations forestières est de 77.3 m., pour<br />

les stations de plaine 66.8 m. La différence n'est donc que<br />

de 10.5 m. La surface moyenne des terrains boisés, dans<br />

un rayon de 2.5 km. est, pour les premières de 57.8 %, pour<br />

les secondes de 17 %.<br />

Les chiffres du tableau 55 reproduisent donc, non pas la<br />

différence entre la forêt et la plaine, telle qu'elle se présenterait<br />

dans des cas typiques et bien tranchés, mais seulement<br />

la proportion moyenne entre les stations déjà existantes, ou si<br />

nous pouvons nous exprimer ainsi, le rapport moyen entre<br />

deux stations moyennes.<br />

La marche annuelle de ces chiffres est fort régulière.<br />

L'excédent, dans les régions forestières, est le plus faible en<br />

août; il ne s'élève alors qu'à 6.8; il augmente aussi bien en<br />

automne qu'au printemps et atteint son maximum, 23.4 %, en<br />

février. Pour les mois de mai—octobre, il est en moyenne<br />

de 8.6 % et pour novembre—avril, de 19.5 %. On a évalué<br />

l'erreur probable de la première de ces valeurs, 8.6 %. sur laquelle<br />

nous baserons plus loin notre discussion,<br />

Si l'on compare la seconde ligne avec les chiffres correspondants<br />

pour les montagnes au chapitre précédent, on recon-<br />

1 ) Ces stations sont:<br />

Pour la forêt: Elgarås, Häggeboda, Spårhult, Degeberg, Hornsberg, Rnder,<br />

Klagstorp et Seltorp, län de Skaraborg; Marma, Dalboda, Öfverbo, Akerlänna et<br />

Signalsberg, lan d'Upsala; Mine de Sala, Ramsjö, Alderstngan et Lisjö, län de<br />

Vestmanland; Kuutstorp, Vitseröd et Häckeberga, län de Malmöhus; ïunbyholm,<br />

län de Kristianstad; Storugns, Björkhage et Buttle, île de Gotland.<br />

Pour la plaine: Moholm, Osterplana, Helde, Nya Lerdala, Domö, Backa,<br />

Saleby, Skara, Härlingstorp, Kilagården, Hagen et Falköping, län de Skaraborg;<br />

Tierp, Bälinge, Upsala, Rekasta, Vallby et Viggeby, län d'Upsala; Väsby, Vittinge,<br />

Lillhärad et Dingtuna, lun de Vestmanland; Oregård, Lund, Björnstorp,<br />

Martvinsholm et Konradstorp, län de Malmöhus; Lyngsjö, Lunnarp et Oram, län<br />

de Kristianstad: Barlingbo et Hemse, ile de Gotland.


106<br />

fullt analog, om ock icke lika starkt utpreglad. Detta tyder<br />

på, att de fenomen, som siffrorna representera i de bada fallen,<br />

i sjelfva verket hafva en gemensam orsak.<br />

Man torde icke inträda på gissningarnes område, om man<br />

anser denna orsak <strong>till</strong> en väsentlig del vara vinden i förening<br />

med nederbördens olika beskaffenhet under olika årstider. Jag<br />

har redan i det föregående ofta påpekat vindens inflytande på<br />

den uppsamlade nederbördsmängden, och vill nu ytterligare<br />

framhålla följande.<br />

Tab. 56 är beräknad ur 7 års observationer vid ett stort<br />

antal andra klassens stationer i landet. Vindstyrkan är uppskattad<br />

i grader från 0 (= lugnt) <strong>till</strong> 6 (= orkan).<br />

Vindens medelstyrka vid regn eller snöfall är alltså minst<br />

under sommaren, störst under vintern. Den håller sig äfven<br />

under alla månader öfver det allmänna medeltalet; öfverskottet<br />

är minst i Augusti, störst i Januari och December.<br />

Denna årliga variation i vindens styrka under regn och<br />

snöfall öfverensstämmer i det hela med freqvensen af starka<br />

vindar i allmänhet, såsom man ser af följande värden för<br />

Upsala. 1)<br />

Tab. 56.<br />

naît que la marche annuelle, sans être aussi marquée, présente<br />

toutefois, dans les deux cas, des analogies frappantes. Ceci<br />

indique que les phénomènes représentés par les chiffres des<br />

tableaux procèdent en réalité d'une cause commune.<br />

Ce ne serait pas se lancer dans le champ des suppositions<br />

que d'attribuer, en majeure partie, les phénomènes constatés<br />

à l'action du vent, jointe à la diversité des eaux tombées<br />

pendant différentes saisons. J'ai déjà mentionné plusieurs<br />

fois précédemment l'influence du vent sur les eaux recueillies,<br />

et je signalerai encore les faits suivants.<br />

Le tableau 56 a été établi d'après des observations faites<br />

pendant 7 ans dans un grand nombre de stations de seconde<br />

classe du pays. La force du vent est évaluée en degrés à<br />

partir de 0 (= calme) jusqu'à 6 (= ouragan).<br />

La force moyenne du vent en temps de pluie ou de neige<br />

atteint donc son maximum en hiver, son minimum en été.<br />

En outre, pendant tous les mois de l'année, elle dépasse la<br />

moyenne générale; l'excédent est le plus faible en août, le plus<br />

considérable en janvier et en décembre.<br />

Cette variation annuelle de la force du vent en temps<br />

de pluie ou de neige s'accorde, à tout prendre, avec la fréquence<br />

des vents forts en général, comme on le voit par les<br />

valeurs suivantes pour Upsala. 1 )<br />

Tab. 57. Antal observationer, då vindens medelhastighet under en timme uppgått <strong>till</strong> 10 meter i sek. och deröfver i Upsala<br />

under 12 år.<br />

(Nombre des observations faites à Upsala pendant une période de 12 années, par vent dont la vitesse moyenne pendant une heure atteignait<br />

Augusti har det minsta, Februari det största antalet starka<br />

vindar. Då vindens medelstyrka i allmänhet företer en mycket<br />

') H. E. Hamberg: Sur la variation diurne de la force de vent. 3. Bihang<br />

ill K. Svenska Vet-Akad. Handl. Band 8. N-.o 7.<br />

ou dépassait 10 mètres à la seconde.)<br />

Août présente le plus petit nombre de vents forts, février<br />

le plus grand. Comme la force moyenne du vent présente,<br />

') H. E. Hamberg: Snr la variation diurne de la force du vent. 3. Anneie<br />

aux Rapports de l'Acad. R. des Sciences de Suide. Tome 8. N:o 7.


svag årlig variation, måste man draga den slutsatsen, att<br />

nederbörd mycket otta inträffar vid blåst, framför allt under<br />

den kallare årstiden, hvilket äfven bestyrkes af den dagliga<br />

erfarenheten.<br />

Jemföra vi nu tabellerna 56 och 57 öfver vindstyrkan vid<br />

nederbörd och starka vindar, med tab. 55 öfver nederbörden i<br />

skog och på slätt, samt tabellerna 53 och 54, i föregående afdelning,<br />

öfver nederbörden på nakna och skogbeväxta berg,<br />

så finner man en slående öfveTensstammelse. I Augusti är<br />

skilnaden mellan nederbörden i skog och på naken mark minst,<br />

då är äfven vindstyrkan vid regn minst. Under vintern råder<br />

den största olikheten mellan nederbörden i skog och den på<br />

slätt; då äro äfven blåsvädren talrikast och vindstyrkan vid<br />

nederbörd störst.<br />

Vindens inflytande måste under den kallare årstiden befordras<br />

deraf, att nederbörden, som utgöres öfvervägande af<br />

snö, håller sig längre svåfvande i luften än fallet är under<br />

sommaren. Vi erinra vidare, att det just är på de nakna slätterna<br />

och bergen, som vinden blåser starkast, medan dess<br />

hastighet märkbart hejdas af skogen.<br />

Det gäller nu att närmare utreda förloppet vid fenomenet,<br />

och att qvantitativt uppskatta alla bidragande omständigheter.<br />

Men här börja också svårigheterna.<br />

Vi utgå för enkelhetens skull från det medelstationspar,<br />

som representeras af siffrorna i tab. 54, och särskildt från skogsstationens<br />

medelöfverskott af nederbörd öfver slättstationen<br />

under månaderna Maj—Okt, 8.6 proc. Vi vilja kalla detta, det<br />

totala öfverskottet, E,. Enligt vara föregående undersökningar<br />

kan detta Et betraktas såsom en summa af flera andra termer,<br />

nemligen: Eh öfverskottet <strong>till</strong> följd af vindens förmodade mindre<br />

störande inverkan vid nederbördens fall i sjelfva mätarne<br />

på skogsstationerna än på slättstatiönerna; Et, öfverskottet <strong>till</strong><br />

följd af mätarens i allmänhet mera instängda läge på skogsstationerna;<br />

Eh, öfverskottet <strong>till</strong> följd af skogsstationens större<br />

höjd öfver hafvet; Ef, öfverskottet <strong>till</strong> följd af den omgifvande<br />

skogens inflytande. Således<br />

Et är bekant. För att finna Ef hafva vi alltså att söka<br />

bestämma de sannolika värdena tor Ei, El, och Eh. Vi vilja<br />

göra detta under följande 3 nummer.<br />

1. Ei. Hvad nu först sjelfva instrumentet beträffar, hvilket<br />

är uppstäldt l.s m. öfver marken, synes vinden utöfva en alldeles<br />

särskild inverkan på nederbördens fall deruti. Ty enligt<br />

observationerna (afdeln. 11) kommer på nämnda höjd under<br />

Maj — Okt. i medeltal 7.5 proc. mindre regn än vid sjelfva<br />

marken.<br />

Vid en stark vind är bristen större än vid en svag; den<br />

är äfven större på de öppna slätterna än på mycket skyddade<br />

platser. Enligt iakttagelser på 4 utpreglade skogsstationer<br />

°ch 5 slättstationer, var emellertid nämnda brist i medeltal<br />

107<br />

en général, une très faible variation annuelle, on doit en conclure<br />

que l'eau tombée arrive très souvent par un vent fort,<br />

surtout pendant la saison froide; ce que, du reste, l'expérience<br />

de tous les jours vient nous confirmer.<br />

Si nous comparons maintenant les tableaux 56 et 57, relatifs<br />

à la force des vents en temps de pluie et par des vents<br />

forts, avec le tableau 55 concernant les pluies dans les forêts<br />

et sur les plaines, de même qu'avec les tableaux 53 et 54 du<br />

chapitre précédent, concernant les pluies sur les montagnes<br />

boisées ou non boisées, nous constatons un accord surprenant.<br />

En août, la différence entre les pluies dans les forêts et celles<br />

sur les terrains non boisés est la plus petite; c'est alors aussi<br />

que la force du vent en temps de pluie est à son minimum.<br />

En hiver la différence entre l'eau tombée dans les forêts et<br />

celles sur les plaines est la plus accentuée; alors aussi les<br />

vents forts sont les plus fréquents, et la force du vent par temps<br />

de pluie ou neige atteint son maximum.<br />

L'influence dn vent doit être favorisée pendant la saison<br />

froide par cette circonstance que l'eau tombée, formée en majeure<br />

partie de neige, reste alors suspendue en l'air plus longtemps<br />

que pendant l'été. Nous rappellerons aussi que le vent<br />

souffle justement avec le plus de force sur les plaines nues<br />

et sur les montagnes dénudées, tandis que sa rapidité est<br />

notablement atténuée par les forêts.<br />

Il s'agit maintenant d'étudier de plus près la marche du<br />

phénomène et d'en déchiffrer tous les éléments. Mais là commencent<br />

aussi les difficultés.<br />

Pour plus de simplicité, nous commençons par les deux<br />

stations moyennes représentées par les chiffres du tableau 54,<br />

et, plus spécialement, par l'excédent moyen des pluies de la<br />

station forestière sur la station de plaine pendant les mois de<br />

mai—octobre, soit 8.6 %. Nous appellerons ce chiffre l'excédent<br />

total, E,. D'après nos précédentes recherches, ce E, peut<br />

être considéré comme un total formé par la réunion de plusieurs<br />

autres termes, savoir: Eit excédent par suite de l'influence<br />

du vent, exerçant sur la chute des eaux dans les pluviomètres<br />

une action supposée moins perturbatrice dans les stations<br />

forestières que dans les statious de plaine; Elt excédent<br />

causé par la position généralement plus abritée du pluviomètre<br />

dans les stations forestières; Eh excédent causé par l'altitude<br />

plus grande des stations forestières; Ej excédent causé par<br />

l'influence des forêts environnantes. Par conséquent:<br />

Nous connaissons déjà Et. Pour arriver à connaître Ef,<br />

nous devons donc chercher à déterminer les valeurs probables<br />

d'E,, Ei et Eh. Nous allons le faire dans les trois paragraphes<br />

suivants.<br />

1. E. Pour ce qui est, en premier lieu, de l'instrument luimême,<br />

exposé à 1.5 m. du sol, le vent semble exercer une<br />

influence toute spéciale sur la chute des eaux dans cet appareil.<br />

Car, d'après les observations (chapitre 11), il tombe à<br />

cette hauteur, pendant les mois de mai—octobre, en moyenne<br />

7.5 % de pluies de moins que sur le sol lui-même.<br />

Par vent fort, la perte est plus considérable que par vent<br />

faible; elle est également plus considérable sur les plaines<br />

ouvertes que dans les localités très abritées. D'après des observations<br />

faites dans 4 stations forestières, à caractère nette-


108<br />

endast 0.5 proc. större på de senare än på de förra. Om vårt<br />

medelstationspar förhåller sig på samma satt, skulle alltså<br />

Ei vara =0.5 med ett sannolikt fel af ± 1.5 proc. Jag <strong>till</strong>står,<br />

att jag med en viss tvekan nedskrifver denna siffra, och<br />

håller, trots observationerna på de 9 försöksstationerna, siffran<br />

1 eller 2 för sannolikare. Vi återkomma här<strong>till</strong> vid slutresultatet.<br />

2. Et. Om orsaken <strong>till</strong> regnet uteslutande förefinnes högt<br />

uppe i atmosferen, finnes ingen anledning, hvarför nnder lugnt<br />

väder tvenne lika regnmätare, uppstälda i fria luften, på ett<br />

mindre afstånd från hvarandra och under <strong>till</strong>räckligt lång tid,<br />

skulle uppsamla nämnvärdt olika mängder. Råder deremot<br />

blåst, måste nederbörden dévieras ur den vertikala riktning,<br />

hvaruti den <strong>till</strong> följd af tyngdkraften sträfvar att falla.<br />

Nu är vindens horisontala hastighet <strong>till</strong> följd af friktionen<br />

mot jordytan mindre vid och i närheten af marken än högre<br />

upp; den <strong>till</strong>tager nemligen som bekant högst betydligt med<br />

höjden. Men vindens hastighet i närheten af jordytan är<br />

också mycket olika på olika ställen. Bakom en mindre backe,<br />

en husvägg, en grupp träd, en häck eller en skogskant etc.<br />

är den mer eller mindre nedsatt, alltefter afståndet från nämnda<br />

föremål. På sådana, relativt lugna, platser närmar sig regndropparnes<br />

eller snöflingomas fallriktning allt mer den vertikala,<br />

ju bättre vindskyddet är. På dessa platser nedfaller eu<br />

del af den nederbörd, som annars af vinden skulle foras längre<br />

bort, och adderas <strong>till</strong> den, som skulle uppsamlas i mätaren,<br />

om intet af de nämnda vindskydden funnes. Detta torde vara<br />

den sjelfklara hufvudorsaken <strong>till</strong> den olikhet i nederbördsmängd,<br />

som så ofta observeras på hvarandra mycket närbelägna ställen,<br />

och hvarpå talrika exempel förut anförts.<br />

De lokala inflytelserna kunna i gynsamma faH medföra<br />

en ökning eller minskning i nederbördsmängden af flera proc.<br />

under den varma årstiden; under den kallare ännu mycket<br />

mera. Sålunda medförde vid Oregård i Malmöhus län mätarens<br />

flyttning från ett öppet gärde <strong>till</strong> en fullt skyddad plats<br />

en ökning i nederbörden under Maj—Okt. af 5 proc. Vid<br />

Upsala observatorium fanns vid E—S—W-vindar ett lokalt<br />

inflytande af 5—8 proc. I Lund medföra de omgifvande planteringarne<br />

äfvensom staden sjelf sannolikt en ökning af nederbörden<br />

under samma månader af 6-10 proc. utöfver den på<br />

den omgifvande slätten. Äfven om dessa värden böra något<br />

minskas <strong>till</strong> följd af den nyss påpekade osäkerheten hos instrumentet<br />

i blåst, torde de ändock få anses såsom extremer,<br />

för stora att kunna gälla vårt medelstationspar. Ty i verkligheten<br />

äro äfven vara slättstationer i allmänhet något skyddade,<br />

och skogsstationerna mången gång ganska öppna.<br />

Det sannolika värdet på E, låter alltså svårligen med<br />

någon högre grad af säkerhet beräkna sig. Jag har emellertid<br />

ment tranché, et dans 5 stations de plaine, cette perte n'était,<br />

toutefois, que de 0.5 %, en moyenne, plus considérable dans<br />

les dernières que dans les premières. Si le rapport entre nos<br />

deux stations moyennes est le même, Es devrait alors égaler<br />

0.5, avec une erreur probable de ± 1.5 %. J'avoue que ce<br />

n'est pas sans une certaine hésitation que j'écris ce chiffre et,<br />

malgré les observations faites dans les 9 stations d'expérience,<br />

je tiens le chiffre 1 ou 2 % plus probable. Nous y reviendrons<br />

lorsqu'il sera question du résultat final.<br />

2. E,. Si les causes des pluies se trouvent exclusivement dans<br />

les régions supérieures de l'atmosphère, il n'y a pas de raison<br />

pour qu'en temps calme deux pluviomètres semblables entre<br />

eux, exposés à l'air libre, à une petite distance l'un de l'autre<br />

et pendant un temps suffisamment long, recueillent des quantités<br />

de pluie sensiblement inégales. Par vent fort, au contraire,<br />

les pluies doivent dévier de la direction verticale dans<br />

laquelle elles tendent à tomber en vertu de la pesanteur.<br />

Or, par suite de la friction contre la surface terrestre, la<br />

vitesse horizontale du vent est plus faible près du sol que<br />

plus haut; elle augmente, en effet, très considérablement en<br />

proportion de la hauteur. Mais la vitesse du vent près de la<br />

surface terrestre diffère aussi beaucoup dans différentes localités.<br />

Derrière une petite colline, une muraille, un groupe<br />

d'arbres, une haie ou une lisière de forêts, etc., elle est plus<br />

ou moins atténuée, suivant la distance à laquelle se trouvent<br />

les obstacles en question. Dans ces endroits relativement calmes,<br />

la direction des gouttes d'eau ou des flocons de neige se<br />

rapproche d'autant plus de la verticale que l'abri est plus sûr.<br />

Une partie des eaux que le vent aurait autrement emportées<br />

plus loin, retombe dans ces endroits et s'ajoute ainsi à la<br />

quantité qui aurait été recueillie par l'appareil, même si aucun<br />

abri ne s'était trouvé dans le voisinage. C'est là, sans<br />

doute, la cause principale et toute naturelle des divergences<br />

dans les moyennes des pluies observées si souvent dans des<br />

localités très voisines, et dont nous avons déjà précédemment<br />

cité de nombreux exemples.<br />

Les influences locales peuvent, dans des circonstances favorables,<br />

amener une augmentation ou une diminution de la<br />

quantité de pluie s'élevant parfois à plusieurs unités pour cent<br />

pendant la saison chaude, et à des quantités bien plus considérables<br />

encore pendant la saison froide. Ainsi, à Oregård,<br />

län de Malmöhus, le déplacement du pluviomètre transporté<br />

d'un champ ouvert dans un endroit entièrement abrité, occasionna<br />

une augmentation de 5 % dans la quantité d'eau relevée<br />

pendant les mois de mai—octobre. A l'Observatoire d'Upsala,<br />

par vents E—S—O, il y avait une influence locale atteignant<br />

5—8 %. A Lund les plantations avoisinantes, ainsi que la<br />

ville elle-même, amènent pendant ces mêmes mois un excédent<br />

de pluies de 6—10 %, sur les quantités relevées dans la plaine<br />

environnante. Même si l'on diminue quelque peu ces valeurs<br />

par suite du manque de précision récemment signalé de<br />

l'instrument par vent fort, on peut toutefois les considérer<br />

comme des extrêmes trop grands pour pouvoir s'appliquer à<br />

nos deux stations moyennes. Car, en réalité, nos stations de<br />

plaine sont généralement aussi un peu abritées, et les stations<br />

forestières bien souvent assez découvertes.<br />

La valeur probable pour E, se laisse donc difficilement<br />

calculer avec un grand degré de certitude. J'ai pourtant


sökt approximativt göra det på följande satt. Maximum-öfverskottet<br />

<strong>till</strong> följd af det lokala vindskyddet har antagits vara<br />

8 proc. På grund af beskrifningarna öfver stationerna och<br />

personlig kännedom har jag uppskattat hvarje stations fria<br />

eller instängda läge i 4 grader (0—3). Skilnaden mellan medeltalen<br />

för de bada grupperna är 1.33. Om vidare Et antages<br />

vara proportionellt mot graden af skyddadt läge, så erhålles<br />

Ei = 3.o proc. Det sannolika felet hos denna siffra kan icke<br />

med säkerhet uppgifvas, men jag håller före, att det på sin<br />

höjd kan vara + 1.<br />

3. Eh. Vi komma slutligen <strong>till</strong> termen Eh eller det öfverskott<br />

'i nederbörd, som medelskogsstationen har <strong>till</strong> följd<br />

deraf, att den ligger vid ungefär 10 m. högre nivå än slättstationen.<br />

För att bilda mig en föreställning om storleken af denna<br />

qvantitet, har jag på nederbördskartan för Maj—Okt. (karta 5)<br />

uppsökt några ställen, der nederbörden inom ett jemförelsevis<br />

kort afstånd temligen jemt <strong>till</strong>tager med landets stigning från<br />

hafvet eller kusten af någon större insjö. De funna värdena<br />

för 10 m. upphöjning äro följande, i procent af nederbördsmängden<br />

på den lägre platsen:<br />

Från kusterna af Östersjön <strong>till</strong> midten af Skåne . . 3. 1 proc.<br />

Från Bottniska viken <strong>till</strong> trakten omkring Nianfors .2.7 »<br />

Från Kalmar sund <strong>till</strong> sydöstra hörnet af Jönköpings<br />

län 2.7 »<br />

Från Kattegat <strong>till</strong> det inre af södra Elfsborgs län . . 2.2 »<br />

Från Mälaren <strong>till</strong> nordöstra hörnet af Vestmanlands<br />

län 2.6 »<br />

Från Venern <strong>till</strong> nordöstra hörnet af Vermland, nära<br />

gränsen <strong>till</strong> Kopparbergs och Örebro län ... 2.2 »<br />

Från Hjelmaren <strong>till</strong> nordvestra hörnet af Örebro län 1.3 »<br />

Från Venern inåt Skaraborgs län <strong>till</strong> trakten af Falköping<br />

0.7 »<br />

Värdena vexla alltså från 0.7 anda <strong>till</strong> 3.1 proc. Den<br />

lägsta siffran 0.7 gäller en trakt, der landet sluttar åt NW,<br />

hvarifrån vår torraste vind blåser. De största hafva erhållits<br />

nära hafskusten eller på sådana sluttningar, som vetta åt de<br />

förherskande regnvindarne SE—S—SW. Här bör anmärkas,<br />

att det topografiska inflytandet på nederbörden i det inre landet,<br />

i synnerhet i de trakter, som utmärka sig för de högre af ofvannämnda<br />

värden, med all sannolikhet är ganska stort. På<br />

denna grund anser jag dessa värden för höga, för så vidt de<br />

skola representera nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden i jemn<br />

terräng med likformig utställning af instrumenten.<br />

Bihang <strong>till</strong> Domämtyrehens berättelse får år 1895.<br />

109<br />

essayé de le faire approximativement de la manière suivante.<br />

L'excédent maximum dû à l'abri contre le vent a été jugé<br />

égaler 8 %. Me basant sur les descriptions des stations et sur<br />

mes connaissances personnelles, j'ai évalué la position découverte<br />

ou abritée de chaque station d'après 4 degrés (0 à 3).<br />

La différence entre les moyennes pour les deux groupes est<br />

de 1.33. Si maintenant on admet que Et est proportionnel au<br />

degré de position abritée, on obtient Et = 3. o . L'erreur<br />

probable de ce chiffre ne peut être indiquée exactement, mais<br />

je crois qu'elle est au plus de + 1.<br />

3. Eh. Nous arrivons enfin au terme Eh, ou excédent de<br />

pluies dû à l'altitude des stations forestières, qui dépasse en<br />

moyenne de 10 m. environ celle des stations de plaine.<br />

Pour avoir une notion de la grandeur que pouvait avoir<br />

cette quantité, j'ai recherché sur la carte des pluies pour<br />

mai—octobre (carte 5) quelques localités où les pluies<br />

augmentent assez également sur une distance relativement<br />

peu considérable, en proportion de l'accroissement de l'altitude<br />

du pays à partir d'une côte maritime ou du rivage<br />

d'un grand lac. Les valeurs constatées pour un accroissement<br />

d'altitude de 10 m. sont les suivantes, en proportion<br />

pour cent de la quantité de pluies relevée dans la localité plus<br />

basse :<br />

Depuis les côtes de la Baltique jusqu'au centre de la<br />

Scanie 3. %.<br />

Depuis le golfe de Bothnie jusqu'aux environs de Nianfors<br />

2.7 %.<br />

Depuis le détroit de Kalmar jusqu'au coin sud-est du<br />

län de Jönköping 2.7 %.<br />

Depuis le Kattegat jusqu'au centre de la partie sud du<br />

län d'Elfsborg 2.2 %.<br />

Depuis le lac Mälar jusqu'au coin nord-est du län de<br />

Vestmanland 2.6 %.<br />

Depuis le lac Vener jusqu'au coin nord-est de la province<br />

de Vermland, près de la limite entre les län<br />

de Kopparberg et d'Orebro 2.2 %.<br />

Depuis le lac Hjelmare jusqu'au coin nord-ouest du län<br />

d'Orebro 1.3 %.<br />

Depuis le lac Vener vers l'intérieur du län de Skaraborg,<br />

jusqu'aux environs de Falköping 0.7 %.<br />

Les valeurs varient, par conséquent, depuis O.7 jusqu'à<br />

3.1 %. Le chiffre le plus bas, 0.7, se rapporte à une région<br />

où le pays s'incline en pente vers le NO d'où souffle notre<br />

vent le plus sec. Les chiffres les plus élevés ont été obtenus<br />

près des côtes maritimes ou sur les pentes qui s'inclinent dans<br />

la direction des vents chargés de pluie dominants: SE—S—SO.<br />

Ici l'on doit noter que l'influence topographique exercée sur<br />

les pluies dans l'intérieur du pays, est vraisembablement très<br />

grande, surtout dans les régions où les chiffres les plus<br />

élevés ont été obtenus. En conséquence, je considère ces<br />

valeurs comme trop élevées en tant qu'elles représentent<br />

l'augmentation des pluies proportionnellement à l'altitude, sur<br />

un terrain uni et avec une exposition identique des instruments.<br />

15


110<br />

Hum svagt nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden i sjelfva<br />

verket är, då det är fråga om jemn och öppen mark, inses<br />

bast deraf, att siffran E, = 8.6 icke ändrades märkbart, då 5<br />

slättstationer af låg nivå infördes i medeltalet, hvarigenom<br />

höjdskilnaden mellan vara medelstationer steg från 10.5 <strong>till</strong><br />

16.6 m., det är med 50 proc.<br />

Vi hafva trott det lämpligt att såsom värde på Eh bestämma<br />

oss för ett medeltal, hemtadt ur de trakter, der de af<br />

oss begagnade stationerna hufvudsakligen äro belägna, nemligen<br />

Malmöhus, Skaraborgs, Upsala och Vestmanlands län.<br />

Detta medeltal är 1.9 och obetydligt lägre än det, som erhålles<br />

ur alla de ofvan anförda 8 bestämningarne. Dess sannolika<br />

fel är +0.4. Men detta värde, Eh = 1.9 proc, återgifver<br />

då icke uteslutande höjdens inflytande, utan innehåller derjemte,<br />

såsom sagdt, i sjelfva verket en annan term, som<br />

icke låter sjelfständigt bestämma sig, nemligen den, som<br />

härrör af det topografiska inflytandet. Den sistnämnda termen<br />

kan dock icke gälla vårfmedelstationspar, då vi just<br />

bemödat oss om att utvälja stationer i trakter, så litet bergiga<br />

och kuperade som möjligt.<br />

Det kunde vara af intresse att veta, i hvad mån det här<br />

funna värdet på nederbördens <strong>till</strong>tagande med höjden öfverensstämmer<br />

med det, som erhålles ur en rent teoretisk betraktelse.<br />

Man kan saga, att den i-egnmängd a, som under en längre<br />

tid fallit på ett ställe, uppkommit derigenom, att en viss fuktig<br />

luftmassa <strong>till</strong> följd af den cykloniska rörelsen i atmosferen<br />

passerat från en lägre nivå <strong>till</strong> en högre, och att dervid en<br />

del vattenånga <strong>till</strong>. följd af den adiabatiska afkylningen kondenserats.<br />

Kondensationslagrets tjocklek, räknadt i meter,<br />

kunna vi kalla h. Om nu den cykloniska luftströmmen drifves<br />

uppför en jemnt uppstigande landyta, så måste den ytterligare<br />

afkylas och kondensationen ökas i mån af denna upplyftning.<br />

Om alla omständigheter i öfrigt äro oförändrade, torde, inom<br />

de gränser, som i föreliggande fall komma i betraktande, 1 )<br />

för en upplyftning af t. ex. 1 m. den förutvarande kondensationen<br />

a kunna anses ökas med a och för 10 m. med .<br />

Vore kondensationslagrets tjocklek 1.000 m., så blefve<br />

alltså enligt denna betraktelse nederbördens så att saga teoretiska<br />

<strong>till</strong>tagande med höjden 1 proc. för en upphöjning af<br />

10 m. Detta eger rum vid en medeltemperatur hos luften<br />

nära jordytan af + 12°, en relativ fuktighet af 75 proc. samt<br />

ett medelbarometerstånd af 750 mm., — värden, som just<br />

motsvara de meteorologiska medelförhållandena under Maj—<br />

Okt. i de delar af vårt land, der de förut behandlade stationerna<br />

i skog och på slätt äro belägna.<br />

') Jemför: Dr. H. Herz. Graphische Méthode zur Bestimmung der adiabatischen<br />

Zustamdsänderungen fenchter Luft. Meteorol. Zeitschrift 1884, p. 421.<br />

Tafel 7.<br />

Ce qui montre combien est faible, en réalité, l'accroissement<br />

des pluies en raison de l'altitude, chaque fois qu'il s'agit<br />

d'un terrain égal et découvert, c'est que le chiffre JE, = 8.6<br />

ne fut pas sensiblement modifié lorsqu'on ajouta à la moyenne<br />

5 stations de plaine d'un niveau peu élevé, bien que la différence<br />

de niveau entre nos stations moyennes fût ainsi portée<br />

de 10.5 m. à 16.6, en d'autres termes, augmentée de 50 %.<br />

Nous avons cru bon de prendre comme équivalent de Eh<br />

une moyenne tirée des régions où se trouvent, en majeure partie,<br />

les stations utilisées par nous, savoir: les län de Malmöhus,<br />

Skaraborg, Upsala et Vestmanland. Cette moyenne égale 1.9<br />

et n'est inférieure que de très peu à celle qu'on obtient à<br />

l'aide des 8 valeurs précédemment indiquées. L'erreur probable<br />

est de +0.4. Mais cette valeur, Eh = 1.9 %, ne représente<br />

pas alors exclusivement l'influence de l'altitude;<br />

elle contient, en outre, comme nous l'avons dit, un autre terme<br />

qui ne se laisse pas facilement déterminer à part, savoir celui<br />

qui provient de l'influence topographique. Ce dernier terme<br />

ne peut toutefois être appliqué à notre couple de stations<br />

moyennes, étant donné le soin que nous avons mis à choisir<br />

des stations situées dans des régions aussi peu montagneuses<br />

et accidentées que possible.<br />

Il serait intéressant de savoir dans quelle mesure la valeur<br />

trouvée ici pour l'augmentation des pluies eu raison de<br />

l'altitude, s'accorde avec celie qu'on obtient par le calcul purement<br />

théorique.<br />

On peut dire que la quantité de pluies, a, tombée pendant<br />

un temps prolongé dans une localité, provient de ce qu'une<br />

certaine masse d'air humide a passé, par l'action du mouvement<br />

cyclonique dans l'atmosphère, d'un niveau plus bas à<br />

un niveau plus élevé, et, qu'en cette occasion, une certaine<br />

quantité de vapeur d'eau a été condensée par suite du refroidissement<br />

adiabatique. Nous pouvons désigner par la<br />

lettre h l'épaisseur de la couche de condensation évaluée en<br />

mètres. Si maintenant le courant d'air cyclonique est poussé<br />

le long d'une surface terrestre s'élevant d'après un plan uniforme,<br />

il doit nécessairement se refroidir encore davantage et<br />

la condensation doit augmenter en proportion de l'accroissement<br />

d'altitude. En supposant que toutes les autres circonstances<br />

restent les mêmes, on peut, dans les limites dont il<br />

faut tenir compte dans le cas présent 1 ), admettre que pour<br />

une élévation de 1 m. p. ex.; la condensation précédente, a,<br />

augmente de 1/h · a, et pour 10 m., de 10/h · a.<br />

Si l'épaisseur de la couche de condensation atteignait<br />

1.000 m., l'augmentation théorique, pour ainsi dire, des pluies<br />

en raison de l'altitude serait, d'après cette manière de voir,<br />

de 1 % pour une élévation de 10 m. Ce cas se présente par une<br />

température moyenne de + 12 ° dans l'air près du sol, une<br />

humidité relative de 75 % et une hauteur barométrique moyenne<br />

de 750 mm. Ces valeurs correspondent exactement aux<br />

conditions météorologiques moyennes pendant mai—octobre dans<br />

les parties de notre pays où se trouvent les stations forestières<br />

et les stations de plaine précédemment étudiées par nous.<br />

') Comparez: Dr. H. Herz, Graphische Méthode zur Bestimmung der itdiabatischen<br />

Zustandsänderungen feuchter Luft. Meteorol. Zeitschrift 1884, p. 421,<br />

Tafel 7.


Utgår man från dessa medelvärden, skulle kondensationen<br />

börja vid 500 m. öfver marken, der temperaturen enligt teorien<br />

är + 6.8 °, samt slnta vid 1.500 m. och + 0.8 ° 1 ).<br />

Nu beror emellertid det teoretiska värdet nästan uteslutande<br />

på, huru tjockt man antager kondensationslagret vara.<br />

Låta vi det vexla mellan 500 och 1.500 m., hvilka höjder, då<br />

det är fråga om medelförhållanden, torde få anses som extrema 2 ),<br />

så vexlar den ifrågavarande konstanten mellan 2 och . I<br />

alla händelser passa dessa värden mycket bra med det på<br />

observationsväg funna 1.9, då man erinrar sig, att det sistnämnda<br />

<strong>till</strong> följd af det topografiska inflytandet på nederbörden<br />

med all säkerhet är något för högt.<br />

De funna värdena jemte deras sannolika fel för termerna<br />

Vi erinra här, att värdet på Et, enligt hvad vi förut påpekat,<br />

måhända är något för lågt, det för Eh åter något för<br />

högt, hvadan den möjliga felaktigheten hos dessa värden antagligen<br />

någorlunda kompensera hvarandra.<br />

Resultatet af denna undersökning är alltså, att en grupp<br />

af 24 skogsstationer, hvilka, inom en radie af 2.5 km., i medeltal<br />

ha 41 proc. mera skog än en annan grupp af 32 slättstationer,<br />

erhåller, uteslutande <strong>till</strong> följd af den större skogsmängden,<br />

under Maj—Okt. i medeltal 3.2 proc. mera regn än<br />

den senare, dock med-ett sannolikt fel af ± 2.26 proc.<br />

Det jemförelsevis betydliga sannolika felet + 2.26 härleder<br />

sig väsentligen från den ofta påpekade osäkerheten i uppskattningen<br />

af de lokala och instrumentala inflytandena.<br />

Detta resultat innebär icke, att det är likgiltigt, hum<br />

skogen inom nämnda område är fördelad. Af talrika exempel<br />

i det föregående framgår tvärtom, att förökningen i nederbörd<br />

blir ojemförligt mycket större, om skogen omgifver stationen<br />

i dess omedelbara närhet, än om den befinner sig på längre<br />

afstånd, 1 km. och mera, derifrån. I sistnämnda fall förökar<br />

den icke nederbörden i mätaren mera än några skyddande träd,<br />

häckar, byggnader o. d. på nära hall, och kanske icke ens det.<br />

Man är älven berättigad draga den slutsatsen, att, om skilnaden<br />

i skogsprocent i medeltal varit större än i föreliggande fall,<br />

skulle äfven öfverskottet af nederbörd på skogsstationen hafva<br />

varit större än det här funna värdet.<br />

Hum skall man nu fysiskt förklara denna skogens inverkan?<br />

Då utan tvifvel vinden på ett eller annat satt är den<br />

primära orsaken, synes mig skogens rol kunna betraktas såsom<br />

trefaldig.<br />

Si l'on prend pour point de départ ces valeurs moyennes,<br />

la condensation commencerait à 500 m. au-dessus du sol, où<br />

la température, d'après la théorie, est de + 6°.8, pour se terminer<br />

à 1500 m. et par + ).<br />

Or, la valeur théorique dépend presque exclusivement de<br />

l'épaisseur qu'on suppose à la couche de condensation. Si<br />

nous laissons cette épaisseur varier entre 500 et 1.500 m.,<br />

hauteurs que nous pouvons considérer comme extrêmes 2 ), lorsqu'il<br />

s'agit de moyennes, la constante en question varie de 2<br />

à 2 ,3. Dans tous les cas, ces valeurs s'accordent fort bien<br />

avec la quantité 1.9 trouvée par la voie expérimentale, lorsqu'on<br />

se rappelle que cette quantité est certainement un peu<br />

trop forte par suite de l'influence topographique.<br />

Les valeurs trouvées pour les termes de la formule<br />

i formeln äro alltså: sont donc, avec leurs erreurs probables:<br />

Häraf erhålles på vanligt sätt:<br />

1 ) Se föregående not.<br />

2 ) Jemför N. Ekholm och K. L. Hagström. Molnens höjd i Upsala under<br />

sommaren. Bihang <strong>till</strong> K. ST. Vet.-Akad. Handl. Bd 12. Afdelning 1. N:o 1.<br />

On obtient à l'aide de ces chiffres et de la manière ordinaire,<br />

le résultat suivant:<br />

Nous rappellerons ici que la valeur à'Ei, d'après ce que<br />

nous avons déjà dit précédemment, est peut-être un peu trop<br />

faible, celle pour Eh, au contraire, un peu trop forte, de sorte<br />

que les inexactitudes possibles de ces valeurs se trouvent probablement<br />

compensées l'une par l'autre.<br />

Nous pouvons donc résumer ainsi les résultats de nos<br />

recherches: un groupe de 24 stations forestières possédant,<br />

dans un rayon de 2.s km., en moyenne de 41 % plus de forêts<br />

qu'un autre groupe formé de 32 stations de plaine, reçoit,<br />

pendant mai—octobre, exclusivement par l'action des forêts,<br />

en moyenne 3.2 % de pluies de plus que ce dernier, avec,<br />

toutefois, une erreur probable de ± 2.26 %<br />

L'erreur probable relativement assez considérable de ±2.26,<br />

provient essentiellement de l'incertitude, déjà souvent mentionnée,<br />

dans l'appréciation des influences locales et instrumentales.<br />

Le résultat obtenu ne signifie point que la manière dont<br />

la forêt est répartie sur la région donnée soit sans importance.<br />

Il ressort, au contraire, des nombreux exemples précités<br />

que l'augmentation des pluies devient incomparablement<br />

plus grande lorsque la forêt entoure la station dans son voisinage<br />

immédiat, que lorsqu'elle se trouve à une distance plus<br />

considérable, à 1 km. ou au delà. Dans ce dernier cas, elle<br />

n'augmente pas plus la quantité d'eau recueillie dans l'appareil<br />

que ne le feraient quelques arbres, quelques haies ou quelques<br />

bâtiments protecteurs très rapprochés et même son action estelle<br />

peut-être encore plus faible. On peut également tirer<br />

cette conclusion que si la différence moyenne entre les proportions<br />

pour cent des forêts avait été plus forte que dans le<br />

cas présent, Vexcédent de pluies dans les stations forestières<br />

aurait dépassé aussi la valeur trouvée ici.<br />

Comment expliquer physiquement cette action des forêts?<br />

Le vent étant sans doute, d'une manière ou d'une autre, la<br />

cause première de ce phénomène, les forêts me paraissent jouer<br />

un rôle triple.<br />

1 ) Voyez la note précédente.<br />

111<br />

2 ) Comparez: N. Ekholm et K. L. Hagström: Hantent des nuages à Upsala<br />

pendant l'été. Annexe anx rapports de l'Acad. H. des Sciences. Tome 12.<br />

Section 1. N:o 1.


112<br />

För det första bereder den, likasom hvarje annat lokalt<br />

vindskydd, inom icke alltför stora afstånd relativt lugna områden,<br />

der nederbörden faller ned i något större mängd än på<br />

de stora blåsiga slätterna.<br />

För det andra måste en vidsträckt, jemn och tät, skog<br />

upplyfta hela luftströmmen ungefär så mycket som trädens<br />

medelhöjd, hvilken i vårt land torde kunna sättas <strong>till</strong> 15—20<br />

meter. Enligt hvad jag redan visat, medför detta en i normala<br />

fall märkbar förökning i nederbördsmängden af 1 <strong>till</strong><br />

några procent, alltefter det geografiska läget.<br />

Slutligen för det tredje måste skogen presentera en större<br />

friktion mot luftströmmen än vanlig slät mark, <strong>till</strong> följd hvaraf<br />

denna ström erhåller täta impulser <strong>till</strong> uppåtstigande rörelser<br />

och dermed <strong>till</strong> förökad utfällning af vattenångan. I kuperad<br />

mark, der, såsom fallet ofta är i vårt land, höjderna äro skogbeväxta,<br />

sänkorna deremot skoglösa och odlade, böra dessa impulser<br />

blifva än kraftigare, Enligt detta betraktelsesätt bör<br />

skogens inflytande stegras, då den träffas af de starka vindarne<br />

från ett haf, e,n stor insjö eller en vid slätt.<br />

Jag tror, att man i denna trefaldiga rol hos skogen har<br />

att söka förklaringen <strong>till</strong> den jemförelsevis rikliga nederbörd,<br />

som utmärka vissa skogsstationer, hvilka icke äro belägna i<br />

egentliga bergstrakter. Vi erinra härvid om Spårhult i Skaraborgs<br />

län, Åkerlänna i Upsala län, Alderstugan och Lisjö i<br />

Vestmanlands län, Knutstorp och Häekeberga i Malmöhus län<br />

samt några stationer på Gotland. Då man gent emot dessa<br />

ställer vissa motsvarande slättstationer med låg nederbörd, är<br />

olikheten för stor för att kunna helt och hållet förklaras af<br />

andra orsaker.<br />

Det återstår att förklara den olika nederbördsmängden på<br />

nakna och skogbeväxta bergshöjder.<br />

När vinden träffar ett berg, tvingas den af detta att stiga<br />

uppåt, och den höjd, <strong>till</strong> hvilken luften upplyftas, måste i någon<br />

mån blifva större om skog finnes, som ökar hindret.<br />

Den förökade nederbörd, som blir en följd af den uppstigande<br />

rörelsen hos luftströmmen, kommer emellertid icke sjelfva<br />

berget <strong>till</strong> godo, såvida icke detta är mycket högt, flera hundra<br />

meter och deröfver, eller fortsattes såsom en platå. Den<br />

nedfaller nemligen på bergets läsida på större eller mindre<br />

afstånd från sjelfva berget.<br />

Ar bergets hjessa naken, så stryker vinden omedelbart<br />

utefter dess yta och förer nederbörden delvis längre bort.<br />

Ar den deremot skogbeväxt, så blir rörelsen hos det lägre<br />

luftlagret betydligt förminskad, och nederbörden nedfaller i<br />

större mängd. Sålunda var <strong>till</strong> exempel vid Björkholm nederbörden<br />

på de omgifvande bergåsarne i allmänhet betydligt<br />

mindre än nere vid gården. Endast på en af dem, nemligen<br />

Räfvabacken, der stationen omgafs af skog, var nederbörden<br />

En premier lieu, comme tous les abris locaux contre le<br />

vent, les forêts produisent, à des distances plus rapprochées,<br />

des régions relativement calmes où la pluie se déverse en<br />

quantités un peu plus considérables que sur les grandes plaines<br />

exposées anx vents.<br />

En seeond lieu, une vaste forêt, uniforme et touffue, doit<br />

faire remonter toiit le courant aérien, à peu près de la hauteur<br />

moyenne des arbres. Cette hauteur peut, dans notre pays,<br />

être estimée à 15—20 m. D'après ce que j'ai déjà montré,<br />

cela provoque, dans un cas normal, une augmentation sensible<br />

de la quantité des pluies, augmentation qui pent varier de 1<br />

à plusieurs unités pour cent, suivant la position géographique<br />

de la localité. .<br />

Enfin, troisièmement, la forêt oppose une Friction plus<br />

forte au courant aérien que le sol uni ordinaire; ce courant<br />

reçoit, par suite, des impulsions répétées vers des mouvements<br />

ascendants, et, conséquemment, vers un déversement plus abondant<br />

de vapeur d'eau. Sur le terrain accidenté où, comme<br />

c'est souvent le cas dans notre pays, les hauteurs sont boisées,<br />

tandis que les parties basses, au contraire, sont cultivées et<br />

dépourvues de forêts, ces impulsions doivent être plus fortes<br />

encore. D'après cette manière de voir, l'influence des forêts<br />

doit augmenter lorsque ces forêts sont exposées aux vents<br />

forts venant d'une mer, d'un grand lac ou d'une plaine<br />

étendue.<br />

Je crois que c'est dans ee triple rôle des forêts qu'il faut<br />

chercher l'explication des pluies relativement abondantes particulières<br />

à certaines stations forestières qui ne sont pas situées<br />

dans des régions montagneuses proprement dites. Nous rappelons<br />

ici les stations de Spårhult, län de Skaraborg, Åkerlänna,<br />

län d'Upsala, Alderstugan et Lisjö, län de Vestmanland,<br />

Knutstorp et Häekeberga. län de Malmöhus, et quelques stations<br />

dans l'île de Gotland. Si l'on met en regard de ces<br />

stations certaines stations de plaine correspondantes peu riches<br />

en pluies, la différence est trop grande pour pouvoir être<br />

attribuée à d'autres causes.<br />

Il nous reste à expliquer les différences dans la quantité<br />

des pluies sur les montagnes dénudées et les montagnes<br />

boisées.<br />

Lorsque le vent rencontre une montagne, il est forcé de<br />

s'élever, et la hauteur à laquelle l'air est soulevé doit, dans<br />

une certaine mesure, être plus considérable lorsqu'il y a des<br />

forêts qui renforcent encore l'obstacle à franchir.<br />

L'augmentation des pluies, due au mouvement ascendant<br />

des courants £aériens, ne profite cependant pas à la montagne<br />

elle-même, à moins que celle-ci ne soit très haute, de plusieurs<br />

centaines de mètres ou au delà, on qu'elle ne se prolonge<br />

en plateau. Les eaux retombent, en effet, sur le versant<br />

sous le vent, à une distance plus ou moins grande de la montagne<br />

elle-même.<br />

Si la cime de la montagne est dénudée, le vent passe directement<br />

le long de sa surface et transporte une partie des<br />

eaux plus loin. Si, au contraire, la cime est boisée, le mouvement<br />

dans la couche d'air inférieure est considérablement<br />

enrayé et les eaux retombent en quantité plus grande. Ainsi<br />

p. ex., à Björkholm, la pluie sur les chaînes de collines environnantes<br />

était en général bien moins abondante que dans<br />

la propriété elle-même. Sur une seule entre elles, le Räfva-


något större, men dock ej så mycket, som svarade mot dess<br />

höjd.<br />

Vindens mindre hastighet vid nederbörd under sommarmånaderna,<br />

i förening med nederbördens tätare beskaffenhet,<br />

måste ock ha <strong>till</strong> följd, att nederbörden då lättare nedfaller<br />

på de nakna bergen, och att olikheten i nederbörd mellan<br />

dessa och lägre trakter eller skogbeväxta berg blir mindre<br />

under denna årstid. Detta framgår äfven af observationerna.<br />

Då vidare vindhastigheten är större på bergen än i lägre<br />

trakter, bör skog på berg i vårt land utöfva ett större inflytande<br />

på nederbörden än sådan i lägre trakter.<br />

I detta sammanhang vill jag nämna några ord om vindens<br />

riktning i skog och på slätt. Det är bekant, att vindens<br />

riktning på land gör en mindre vinkel mot barometergradienten<br />

än på hafvet. -Man anser detta bero ai den större friktionen<br />

i land.<br />

För att se, om någon olikhet af detta slag kunde spåras<br />

mellan skog och slätt, har jag för 5 stationspar undersökt<br />

saken på det satt, att jag för hvarje stationspar bestämt, med<br />

hum stor vinkel åt venster eller höger vinden i hvarje fall<br />

afvikit på skogsstationen i förhållande <strong>till</strong> slättstationen, och<br />

sedan beräknat medelafvikelsen. Som stationerna i hvarje par<br />

ligga blott 20—30 km. från hvarandra, har jag trott detta förfaringssätt<br />

för enkelhetens skull vaxa <strong>till</strong>åtiigt. Tecknet - i<br />

tab. 58 betyder en afvikelse på skogsstationen åt venster,<br />

+ <strong>till</strong> höger, i förhållande <strong>till</strong> vinden på slättstationen.<br />

backen, où la station était entourée de forêts, la quantité de<br />

pinie était un peu plus grande, mais sans atteindre la quantité<br />

qu'aurait motivée son altitude.<br />

La diminution de la vitesse du vent en temps de pluie<br />

pendant l'été, jointe à la densité plus grande des eaux pluviales<br />

à cette époque, doivent aussi avoir pour effet de faire<br />

retomber plus facilement la pluie sur les montagnes dénudées<br />

et de rendre moins sensible, en cette saison, la différence entre<br />

les quantités d'eau recueillies sur ces montagnes et dans les<br />

régions plus basses, aussi bien que sur les montagnes boisées.<br />

dela ressort également des observations.<br />

Comme, de plus, la vitesse du vent est plus grande sur<br />

les montagnes que dans les régions plus basses, les forêts situées<br />

sur ces montagnes doivent, dans notre pays, exercer une<br />

plus grande influence sur les pluies que les forêts placées dans<br />

les régions moins élevées.<br />

A ce sujet, je dirai quelques mots de la direction des<br />

vents dans les forêts et sur les plaines. C'est un fait connu<br />

que la direction des vents forme avec le gradient du baromètre<br />

un angle plus petit sur terre que sur mer. On croit<br />

que cette particularité doit être attribuée à la friction plus<br />

grande sur terre.<br />

Pour voir si quelque différence de ce genre pourrait être<br />

découverte entre la forêt et la plaine, j'ai fait à ce sujet, des<br />

recherches sur 5 couples de stations appartenant aux deux<br />

catégories. J'ai déterminé, pour chaque couple, l'angle sous<br />

lequel le vent a dévié vers la gauche ou vers la droite dans<br />

la station forestière comparée à la station de plaine. Ensuite<br />

j'ai calculé la déviation moyenne. Comme les stations de<br />

chaque couple ne sont distantes l'une de l'autre que de 20—30<br />

km., j'ai pensé que ce procédé pourrait être autorisé à cause<br />

de sa simplicité. Le signe — au tableau 58 signifie une<br />

déviation vers la gauche, le signe + une déviation vers la<br />

droite, dans les stations forestières comparées aux stations de<br />

plaine.<br />

Tab. 58. Medelafvikelse i vindens riktning mellan skogstrakt och slätt.<br />

(Déviation moyenne de la direction du vent entre une région forestière et une plaine.)<br />

Medelafvikelsen i vindens riktning mellan skog och slätt<br />

är + 0.i° + 1.9°. Någon afvikelse hos vindens riktning i<br />

113<br />

La déviation moyenne de la direction du vent entre la<br />

forêt et la plaine est + 0°.i + 1°.9. Aucune déviation de la


114<br />

skogen kan således icke med säkerhet påvisas — ett resultat,<br />

som i betraktande af vårt lands föga vidsträckta slätter icke<br />

kan anses oväntadt.<br />

Vår framställning har hit<strong>till</strong>s nästan uteslutande berört<br />

nederbörden under månaderna Maj—Oktober. Att vi icke lika<br />

fullständigt redogjort för nederbörden under den kallare årstiden,<br />

beror derpå, att snömätningen är mera osäker och i<br />

betydligt högre grad är beroende af insrumentets uppställning<br />

och beskaffenhet än fallet är med uppmätningen af regnet.<br />

Det är emellertid all anledning förmoda, att skogens inflytande<br />

på nederbörden under denna årstid i sak är likartad med det<br />

under den varmare. Vi blifva i <strong>till</strong>fälle att tala vidare härom<br />

i delen om snötäcket.<br />

21. Nederbördens freqvens i skog och på slätt.<br />

Börande nederbördens freqvens i skog och på slätt vilja<br />

vi för fullständighetens skull nämna några ord. Som resultatet<br />

är ganska enkelt och genast i ögonen fallande, behöfva<br />

vi ej blifva mångordiga, utan inskränka oss <strong>till</strong> att anföra ett<br />

exempel, nemligen från Skaraborgs län, tab. 59.<br />

direction du vent dans la forêt ne saurait donc être indiquée<br />

avec certitude. Ce résultat n'a rien qui surprenne, en raison<br />

du peu d'étendue des plaines de notre pays.<br />

Dans notre exposé, nous nous sommes occupés presque<br />

exclusivement jusqu'ici des pluies des mois de mai—octobre.<br />

Si nous n'avons pas rendu compte aussi complètement de<br />

l'eau tombée pendant la saison froide, c'est que l'estimation<br />

des quantités de neige est moins précise et dépend beaucoup<br />

pluB de l'exposition et de la qualité de l'instrument que<br />

l'estimation des pluies. Il y a pourtant lieu de croire que<br />

l'influence des forêts sur l'eau tombée pendant cette saison<br />

est, en fait, absolument conforme à leur influence pendant l'été.<br />

Nous aurons l'occasion d'en parler plus longuement quand<br />

nous traiterons de la couche de neige.<br />

21. Fréquence des pluies dans les forêts et sur les plaines.<br />

Pour être complets,'nous dirons quelques mots de la fréquence<br />

des pluies dans les forêts et sur les plaines. Comme<br />

ce résultat est assez simple et facile à constater à première<br />

vue, nous n'avons pas besoin de nous étendre sur ce sujet, et<br />

nous nous bornerons à citer un exemple tiré du län de Skaraborg,<br />

tableau 59.<br />

Tab. 59. Medelantal nederbördsdagar, Aug. 1878—Dec. 1892. Medeltal af 5 skogsstationer och 5 slättstationer i Skaraborgs län.<br />

(Quantité moyenne des journées de pluie, août 1878—déc. 1892. Moyennes des 5 stations forestières et 5 stations de plaine dans le<br />

län de Skaraborg.)


Såsom synes af ofvanstående tabell, äro nederbördsdagarnes<br />

antal i skog och på slätt så nära lika hvarandra, att<br />

gkilnaden nästan ligger inom felgränserna. För de minsta<br />

mängderna äro de sistnämnda ganska vida, hvilket sannolikt<br />

beror dels på olika noggranhet hos observatörerna, dels på<br />

någon osäkerhet vid frånskiljandet af dagar med dagg, rimfrost<br />

och dimma. Den enda olikhet, hvarom det kan vara<br />

värdt att tala, är, att freqvensen af de laga nederbördsmängderna<br />

är något litet mindre i skogen än på slätten, af de<br />

höga, 5 mm. och deröfver, deremot något större.<br />

Detta resultat torde innebära, att'skogen egentligen icke<br />

har någon märkbar förmåga att uppväcka regn,' men väl att<br />

något öka dess mängd, när det en gång börjat falla. Det<br />

öfverensstämmer för öfrigt med resultaten rörande nederbördsmängden.<br />

22. Nederbörden under träd i skog. Afdunstning.<br />

Vi hafva i det föregående uppvisat, att den nederbörd,<br />

som faller på fria platser i skogstrakter under Maj—Okt., i<br />

medeltal är några proc. större än den på slätt, och att detta<br />

åtminstone <strong>till</strong> en viss grad beror af skogens närvaro. Enligt<br />

iakttagelser i Hjorthagen (afdeln. 11) vid Stockholm är så<br />

äfven förhållandet med den nederbörd, som träffar skogen i<br />

jemnhöjd med trädtopparne. En fråga af icke ringa vigt är<br />

nu denna:<br />

Huru stor del af den nederbörd, som faller öfver skogen,<br />

kommer den underliggande marken <strong>till</strong> godo?<br />

För besvarandet af denna fråga hafva utförts iakttagelser<br />

under träden och på fria platser, dels under en följd af år<br />

vid de tre stationerna Dalboda i Upsala län, Alderstugan i<br />

Vestmanlands län och Spårhult i Skaraborgs län, dels på ett<br />

flertal platser i Hjorthagen vid Stockholm. Vi meddela först<br />

i tab. 60 resultatet af iakttagelserna på de förstnämnda stationerna.<br />

Vid Dalboda utfördes iakttagelser på 3 ställen i skogen,<br />

nemligen: i temligen tät tallskog af omkring 80 år, A, i gammal<br />

gles tallskog, B, och i ung granskog, C; vid Alderstugan<br />

i temligen tät granskog, ålder omkring 60 år; samt vid Spårhult<br />

i granskog, omkring 70 år gammal. Procenttalen äro ut-<br />

jemnade enligt formeln - 1/3(a + b + c).<br />

Alltefter de öfverskyggande trädkronornas täthet är procenten<br />

af den genomfallande nederbördsmängden i förhållande<br />

<strong>till</strong> den på fri plats olika stor, och i regel betydligt mindre<br />

än den sistnämnda.<br />

115<br />

Comme le montre le tableau ci-dessus, le nombre des<br />

journées de pluie dans les forêts et dans les plaines est si<br />

rapproché que la différence reste, à peu près, dans la limite<br />

des erreurs. Pour les quantités les plus minimes, les<br />

erreurs probables sont assez considérables, ce qui doit probablement<br />

être attribué soit à la différence d'exactitude des observateurs,<br />

soit à quelque incertitude lors de la distinction à<br />

établir entre les journées de rosée, de gelée blanche ou de<br />

brume. La seule différence qui vaille la peine d'être mentionnée,<br />

c'est que la fréquence des quantités de pluies plus<br />

faibles, serait un peu moindre dans les forêts que dans les<br />

plaines, et que celle des quantités très fortes, 5 mm. et audessus,<br />

serait, au contraire, un peu plus grande.<br />

Ce résultat signifierait donc que la forêt ne possède pas,<br />

à proprement parler, de force notable pour provoquer la pluie,<br />

mais qu'elle a la propriété d'augmenter un peu la quantité<br />

des eaux déversées dès que celles-ci ont commencé à tomber.<br />

Cela s'accorde d'ailleurs avec les résultats obtenus relativement<br />

à la quantité d'eau tombée.<br />

22. Eau tombée sous les arbres dans les forêts.<br />

Évaporation.<br />

Nous avons démontré dans les chapitres précédents que<br />

l'eau qui tombe dans les clairières des forêts pendant mai—<br />

octobre dépasse, en moyenne, de quelques unités pour cent, la<br />

quantité recueillie dans les plaines, et que cette particularité<br />

dépend, jusqu'à un certain point du moins, de la présence<br />

des forêts. D'après les observations faites à Hjorthagen (chap.<br />

11) près de Stockholm, il en est aussi de même pour l'eau<br />

qui tombé dans les forêts au niveau de la cime des arbres.<br />

Dès lors, la question suivante prend une assez grande importance.<br />

Quelle proportion d'eaux déversées sur une forêt parvient<br />

an sol situé sous les arbres?<br />

Pour répondre à cette question, des observations ont été<br />

faites sous les arbres et dans les clairières des forêts, aussi<br />

bien pendant une suite d'années dans les trois stations Dalboda,<br />

län d'Upsala, Alderstugan, län de Vestmanland, et Spårhult,<br />

län de Skaraborg, que dans plusieurs endroits différents<br />

à Hjorthagen près de Stockholm. Nous communiquons d'abord,<br />

au tableau 60, les résultats des observations faites dans les<br />

stations citées en premier lieu.<br />

A Dalboda, les observations se firent sur trois points de<br />

la forêt, savoir: dans une forêt assez touffue de pins de 80<br />

ans, A, dans une vieille forêt de pins clairsemés, B, et dans<br />

une jeune forêt de sapins, C; à Alderstugan, dans une forêt-assez<br />

touffue de sapins de 60 ans environ, et à Spårhult, dans une<br />

forêt de sapins d'environ 70 ans. Les proportions pour cent<br />

ont été égalisées suivant la formule 1/3 (a + b + c).<br />

Suivant le degré d'épaisseur des cimes d'arbres protectrices,<br />

la proportion pour cent des eaux qui les traversent<br />

varie par rapport à la quantité recueillie dans une clairière.<br />

En règle générale, elle est de beaucoup inférieure à cette<br />

dernière.


116<br />

Tab 60. Nederbörden under träden, jemförd med den på fri plats.<br />

(Quantité des eaux pluviales sous les arbres, comparée à celle dans les clairières.)<br />

I ett fall är den dock, märkligt nog, större, nemligen i den<br />

gamla, men glesa tallskogen vid Dalboda (kol. B) om vintern; der<br />

faller t. ex. i Februari ända <strong>till</strong> 14 proc. mera snö än på den<br />

fria platsen. Jag är något tveksam, huru detta fall bör tolkas.<br />

Det låter â ena sidan tänka sig, att mätaren står på sådant<br />

sätt, att snön från trädkronorna nedfaller i densamma <strong>till</strong> större<br />

mängd än i normala fall. Men det bekräftar å andra sidan,<br />

ehuru på ett oväntadt sätt, hvad som enligt det föregående<br />

framgick af snömätningen i allmänhet i skogstrakter, nemligen<br />

att skogen uppfångar snön. Måhända beror saken helt<br />

enkelt endast derpå, att mätaren på den fria platsen vid Dalboda<br />

<strong>till</strong> följd af vindens inflytande uppsamlar något för<br />

litet snö.<br />

Lemna vi emellertid detta fall åsido, såsom tvifvelaktigt<br />

eller i naturen måhända mindre ofta förekommande, så är<br />

regeln den redan nämnda, att trädens kronor kvarhålla en<br />

icke ringa del af nederbörden.<br />

Mellan hög tallskog (kol. A, B) och granskog (kol. D, E)<br />

råder enligt observationerna en viss olikhet i detta afseende.<br />

Tallskogen genomsläpper nemligen jemförelsevis lättare snö än<br />

regn; i granskogen eger ett motsatt förhållande rum. I den<br />

förra har den procentiska mängden sitt maximum under vin-<br />

Dans un cas pourtant, chose remarquable, elle est plus<br />

grande, savoir dans la vieille forêt de pins clairsemés près de<br />

Dalboda (col. B), pendant l'hiver. En février, p. ex., il y tombe<br />

jusqu'à 14 % plus de neige que dans la clairière. J'hésite<br />

beaucoup sur l'explication de ce phénomène. D'un côté, il se<br />

peut que le pluviomètre soit placé de telle façon que la neige<br />

déversée sur les cimes des arbres retombe dans l'appareil en<br />

quantités plus grandes que dans un cas normal. Mais, d'un<br />

autre côté, cette circonstance confirme, bien que d'une manière<br />

imprévue, les résultats décrits dans les chapitres précédents,<br />

des estimations de neige en général dans les régions forestières,<br />

à savoir que les forêts interceptent la neige. Peut-être<br />

cela dépend-il tout simplement de ce que le pluviomètre dans<br />

la clairière à Dalboda reçoit, à cause de l'influence du vent,<br />

une quantité de neige un peu trop restreinte.<br />

Si toutefois nous laissons de côté ce fait comme étant<br />

d'un caractère douteux ou exceptionnel, la règle demeure, ainsi<br />

que nous l'avons déjà dit, celle-ci: les sommets des arbres<br />

interceptent une quantité assez considérable des eaux.<br />

Sous ce rapport, il existe une certaine différence entre<br />

les hautes forêts, de pins (col. A, B) et celles de sapins<br />

(col. D, E). Les forêts de pins laissent, en effet, comparativement,<br />

passer plus facilement la neige que la pluie; dans les<br />

forêts de sapins, c'est le contraire qui arrive. Dans les pre-


tern och minimum under sommaren; i den senare har den<br />

tvärtom sitt minimum under vintern och maximum under sommaren.<br />

Ung granskog (Dalboda C) synes deremot i ifrågavarande<br />

afseende likna gammal tallskog.<br />

Jag förmodar, att dessa olikheter ha någon betydelse i<br />

fråga om -vatten<strong>till</strong>gången i de vattendrag, som erhålla sina<br />

<strong>till</strong>flöden från det ena eller andra slaget skogbeväxt mark.<br />

Äfven bör i tallskog om vintern i allmänhet bilda sig ett något<br />

tjockare och jemnare snötäcke än i granskog. Hvad som i<br />

öfrigt är att saga rörande snötäcket, uppskjuta vi <strong>till</strong> del V,<br />

som särskildt skall behandla detta ämne.<br />

Af ofvan anförda observationer kan man icke draga någon<br />

bestämd slutsats om den mängd nederbörd, som i det stora<br />

hela nedkommer på marken i en skog. Der<strong>till</strong> äro platserna<br />

för få. I syfte att utröna detta utfördes i Hjorthagen under<br />

Nov. 1886—Juni 1890 dagliga uppmätningar af nederbörden<br />

på 12 olika platser. Månadssummorna af dessa observationer<br />

meddelas i tab. 61. För jemförelsens skull upptagas äfven<br />

iakttagelserna vid den närbelägna slättstationen Tegeludden.<br />

117<br />

mières, la proportion pour cent atteint son maximum en hiver<br />

et son minimum en été; dans les secondes, c'est l'inverse qui<br />

a lieu. Les jeunes forêts de sapins (Dalboda, C.) paraissent,<br />

au contraire, se comporter, dans ce cas, comme les vieilles<br />

forêts de pins.<br />

Je suppose que ces différences ont quelque importance en<br />

ce qui concerne la question de l'affluence des eaux dans les<br />

cours d'eau dont les apports proviennent de l'une ou de l'autre<br />

espèce de terrain boisé. En outre, pendant l'hiver, il doit se<br />

former, en général, dans les forêts de pins une couche de<br />

neige plus épaisse et plus égale que dans les forêts de sapins.<br />

Nous remettons ce qu'il y aurait encore à dire sur la<br />

couche de neige à la partie V de ce travail, qui traitera<br />

spécialement cette question.<br />

Les observations précitées ne sauraient fournir matière à<br />

quelque conclusion décisive concernant la quantité d'eau tombée<br />

qui, à tout prendre, se déverse sur le sol d'une forêt. Les<br />

endroits où les expériences ont eu lieu sont trop peu nombreux<br />

pour cela. Afin d'étudier la question, on exécuta à<br />

Hjorthagen, pendant la période nov. 1886—juin 1890 des évaluations<br />

quotidiennes de l'eau tombée dans 12 endroits différents.<br />

Les totaux mensuels de ces observations sont donnés<br />

au tableau 61. Comme termes de comparaison, nous rapportons<br />

également les observations faites dans la station de plaine<br />

voisine, Tegeludden.<br />

Tab. 61. Månadssummor af nederbörden vid Tegeludden (slätt) samt på olika platser i Hjorthagen (skog).<br />

(Totaux mensuels des pluies à Tegeludden [plaine] et dans différents endroits à Hjorthagen [forêt])<br />

Bihang <strong>till</strong> DomånstyreUens berättelse för år 1895. 16


118<br />

Kolumnen 1 representerar den förut omtalade masten,<br />

hvilken uppbar en mätare i jemnhöjd med trädtopparne; 2, en<br />

toga stor, fri och lugn plats; 3, en ännu mindre sådan vid<br />

mastens fot. De öfriga platserna voro utsedda med hänsyn<br />

<strong>till</strong> olika grader af slutenhet hos de befintliga granträdens<br />

kronor och grenar. Vid platserna 5, 6 och 7 beröra grenarna<br />

från två eller flera träd hvarandra. Jag förestälde mig nemligen,<br />

att på sådana ställen skulle bilda sig någonting liknande<br />

trattar, der nederbörden skulle nedfalla rikligare än på andra<br />

ställen. De öfriga mätarne stodo dels under träden på olika<br />

afstånd från stammarne, dels under de yttersta spetsarne af<br />

deras grenar.<br />

La colonne 1 représente le mât précédemment cité, soutenant<br />

un pluviomètre de niveau avec le sommet des arbres; la<br />

colonne 2, une clairière de petite étendue, découverte et calme,<br />

la colonne 3 une autre clairière calme, mais plus petite encore,<br />

au pied du mât. Les autres endroits avaient été choisis<br />

en tenant compte des différents degrés d'épaisseur des cimes<br />

et des branches des sapins voisins. Dans les endroits 5, 6<br />

et 7, les branches de deux ou plusieurs arbres se touchent.<br />

Je me figurais, en effet, que dans des endroits de cette nature,<br />

il se formerait comme des espèces d'entonnoirs oft les eaux<br />

se déverseraient plus abondamment qu'ailleurs. Les autres<br />

pluviomètres étaient placés soit sous les arbres, à différentes<br />

distances des troncs, soit sous la pointe extrême des branches.


För att underlätta jemförelsen angifvas i tab. 62 nederbördsmängderna<br />

under årets särskilda månader på alla platserna<br />

i procent af dem, som fallit i mätaren på masten.<br />

Man finner, att ingenstädes i skogen faller under någon<br />

månad mer nederbörd än på de fria platserna. På de mest<br />

skyddade ställena under träden nedkommer <strong>till</strong> marken under<br />

sommaren endast 30—32 och under vintern 40—53 proc. af<br />

den mängd, som uppsamlas vid trädtopparne eller på fria<br />

platser, således något mer om vintern än om sommaren. Eljest<br />

genomsläpper granskogen här likasom vid Alderstugan och<br />

Spårhult jemförelsevis lättare regn än snö. Så t. ex. är den<br />

genomfallande mängden på platsen 6 under Maj— Okt. 88, men<br />

under Nov.—April endast 63 proc, och på platsen 8 är olikheten<br />

ännu större, nemligen resp. 81 och 47 proc.<br />

Huru stor del af nederbörden, som i allmänhet kommer<br />

<strong>till</strong> marken i vara skogstrakter, beror således af skogens täthet.<br />

I en mycket tät skog, i synnerhet om der finnes s. k.<br />

underskog, är det kanske foga mer än hälften. Procenten<br />

växer i den mån träden stå längre från hvarandra och deras<br />

kronor äro glesa.<br />

Tab. 62. Nederbörd i Hjorthagen på olika platser. Procent.<br />

(Pluies dans différents endroits à Hjorthagen. Tant pour cent.)<br />

119<br />

Pour faciliter les comparaisons, nous indiquons an tableau<br />

62, les quantités d'eau tombée pendant les différents mois de<br />

l'année, dans les différents endroits, en proportion pour cent<br />

de la quantité recueillie au sommet du mât.<br />

On constate que nulle part dans la; forêt il ne tombe, pendant<br />

aucun mois, plus d'eau que dans les clairières. Dans les endroits<br />

les plus abrités sous les arbres, il ne tombe sur le sol,<br />

en été, que 30—32 %, et en hiver 40—53 % de la quantité<br />

recueillie au niveau du sommet des arbres ou dans les clairières.<br />

La proportion est donc un peu plus forte en hiver<br />

qu'en été. Autrement dit, la forêt de sapins, ici comme A<br />

Alderstugan et à Spårhult, laisse, en comparaison, plus facilement<br />

passer la pluie que la neige. Ainsi, par ex., la quantité<br />

tombée dans l'endroit 6, est en mai—octobre de 88 %, mais<br />

en nov.—avril seulement de 63 %, et à l'endroit 8 la différence<br />

est encore plus grande, car elle varie de 81 et 47 %<br />

respectivement.<br />

La proportion de pluie qui arrive en général jusqu'au<br />

sol dans nos régions boisées dépend donc de la densité des<br />

forêts. Dans une forêt très touffue, surtout là où il y a des<br />

taillis, cette quantité ne s'élève peut-être qu'à la moitié de la<br />

quantité totale. La proportion pour cent augmente à mesure<br />

que les arbres sont plus espacés et que leurs cimes sont moins<br />

touffues.<br />

1 ) Nov. 1886—Sept. 1889. — 2 ) Nov. 1889—Juni 1890. — 3 ) Nov. 1888-Okt. 1889. — 4 ) Nov. 1888—Juni 1890. — 5 ) Nov. 1886—Okt. 1888.


120<br />

Då regnet, innan det kommer <strong>till</strong> marken i skogen, först<br />

måste fukta trädens grenar, bör man vänta sig, att af en liten<br />

regnmängd en jemförelsevis mindre del skall nå marken än<br />

af en större. Detta är äfyen händelsen, såsom synes af tab. 63.<br />

Af så små mängder som 0'1—0'9 mm., kommer på de<br />

flesta platser under träden icke mer än 50 proc., på somliga<br />

<strong>till</strong> och med blott några få procent.<br />

Comme avant de parvenir jusqu'au sol des forêts, la pluie<br />

doit, d'abord humecter les branches des arbres, on doit s'attendre<br />

à ce que la quantité d'eau qui atteint le sol par une petite<br />

pluie soit proportionellement plus faible que celle qui atteint<br />

le sol par une grande pluie. Cette supposition est confirmée<br />

par les données du tableau 63.<br />

Sur les quantités minimes comme 0'1-0'9 mm., la plupart<br />

des endroits situés sous les arbres ne reçoivent guère plus de<br />

50 %; même dans quelques-uns de ces endroits il ne tombe<br />

pas plus de quelques unités pour cent.<br />

Tab. 63. Summor af regnmängder under 24 timmar och antal regndagar af 0.1—0.9, l.0—1.9 etc. mm. på den mest fria platsen i<br />

Hjorthagen, N:o 2, samt de deremot svarande samtidiga mängder och regndagar på de öfriga platserna 3—12.<br />

(Totaux des quantités de pluie pendant 24 heures, et nombre des journées de pluie de 0.1—1.9, 1.0—0.9 mm. etc. dans la clairière la<br />

plus découverte de Hjorthagen; quantités et nombre des journées de pluie simultanées correspondantes dans les autres endroits, 3—12.)


Ju större regnmängderna äro, desto mer ökas procenten<br />

af det regn, som träden släppa igenom. Så t. ex. kommer<br />

på platsen 12 af alla regnmängder, som äro mindre än 5 mm.,<br />

endast 7 proc. <strong>till</strong> marken; för dem mellan 5-o och 9-g mm.<br />

har procenten stigit <strong>till</strong> 22, och för dem, som öfverstiga 10 mm.,<br />

<strong>till</strong> 50 proc. En liknande stegring, ehuru med högre värden,<br />

rinner man på alla de öfriga platserna, frånsedt <strong>till</strong>fälliga<br />

oregelbundenheter.<br />

Som nu de små nederbördsmängderna just äro de vanligaste,<br />

blir följden den, att det antal dagar, då mätbar nederbörd<br />

faller på marken i en tät skog, är icke obetydligt mindre<br />

än på fria fältet. På de mest slutna platserna 10, 11 och 12<br />

(tab. 63 c) förekomma sålunda endast omkring hälften så<br />

många regndagar som på de fria platserna 2 och 3. Eljest<br />

finner man siffror, vexlande mellan 83 och 100 proc.<br />

Af tab. 63 c ses vidare, att på de nämnda platserna 10i<br />

11 och 12 så betydliga regnmängder som 3—4 mm. kunna<br />

helt och hållet qvarhållas af de ofvan befintliga grenarne.<br />

Sistnämnda resultat har jag sökt verifiera genom ett experiment.<br />

Jag förskaffade mig nemligen några färska små<br />

grangrenar af ungefär 0-1 qvadratmeters yta, det är lika med<br />

öppningen på den svenska nederbördsmätaren. Genom att<br />

fukta dem med vatten fann jag, att 10 sådana små grangrenar<br />

upptogo i medeltal så mycket vatten, som svarar mot<br />

4 mm. i nederbördsmätaren, hvar och en alltså 0-4 mm. Att<br />

grenarnes täthet i en skog i gynsamma fall kan vara så stor,<br />

att den motsvarar 10 sådana grenar vertikalt öfver hvarandra,<br />

förefaller ganska rimligt.<br />

Den nederbörd, som stannar i trädens kronor och som<br />

alltefter skogens täthet kan belöpa sig <strong>till</strong> , eller ännu<br />

mera af den, som nådde trädtopparne, återgår <strong>till</strong> atmosferen<br />

i form af vattenånga. Någon skulle vid första påseendet måhända<br />

häraf draga den slutsatsen, att luftens absoluta fuktighet<br />

härigenom borde blifva märkbart större i skogstrakter än<br />

på slätter. Så är emellertid icke förhållandet, enligt hvad vi<br />

på annat ställe påpekat 1). Detta torde bero dels derpå, att<br />

äfven marken på slätterna efter regnväder afdunstar, dels<br />

derpå, att i vårt land vinden snart utjemnar alla dylika olikheter.<br />

I alla händelser är denna fuktighetskälla obetydlig i<br />

jemförelse med de omgifvande hafven.<br />

Det ingår icke i planen för detta arbete att undersöka<br />

skogens inflytande på vatten<strong>till</strong>gången i källorna, floderna och<br />

vattendragen. Men det synes vara uppenbart, att de fakta,<br />

som framlagts i denna och föregående afdelningar, för en sådan<br />

undersökning böra vara af någon betydelse.<br />

Det är visserligen sannt, att enligt det föregående fria<br />

platser i skogen erhålla några procent mera nederbörd än<br />

skoglösa trakter. Men då dessa fria platser i en tätare skog<br />

naturligtvis i det hela spela en underordnad rol, så kan icke<br />

l ) lOm skogarnes inflytande på <strong>Sveriges</strong> klimat. (De l'influence des forêts<br />

'nr le climat de la Suède.) III. »Luftens fuktighet (Humidité de l'air).»<br />

121<br />

Plus les quantités de pluies sont grandes, plus la proportion<br />

pour cent d'eau que laissent passer les branches augmente.<br />

Ainsi, par ex. à l'endroit 12, de toutes les quantités<br />

d'eau inférieures à 5 mm. il ne parvient au sol que 7 % pour<br />

les quantités variant entre 5'o mm et 9 - 9 mm , la proportion s'est<br />

élevée à 22 % et pour celles qui dépassent 10 mm. à 50 %.<br />

Une gradation analogue, bien qu'avec des valeurs plus fortes,<br />

se retrouve pour tous, les autres endroits, abstraction faite d'irrégularités<br />

accidentelles.<br />

Or, comme les quantités faibles de pluies sont de beaucoup<br />

les plus fréquentes, il en résulte que le nombre de jours<br />

où une quantité mesurable d'eau tombe sur le sol est considérablement<br />

plus petit dans les forêts, surtout les forêts touffues,<br />

que dans les champs découverts. Ainsi, dans les endroits les<br />

plus abrités, 10, 11 et 12 (tableau 63 c), on ne retrouve que<br />

la moitié environ des journées de pluie notées pour les clairières<br />

2 et 3. A part cela, on trouve des chiffres variant entre<br />

83 etllOO %.<br />

On voit, en outre, par le tableau 63 c que dans les endroits<br />

10, 11 et 12 précités, même des quantités de pluie aussi<br />

considérables que 3—4 mm. peuvent être entièrement interceptées<br />

par les branches des arbres.<br />

J'ai essayé de vérifier ce dernier résultat au moyen d'une<br />

expérience. Je me suis procuré, en effet, quelques rameaux<br />

frais de sapin, d'environ 0i mc - de surface, c'est-à dire égalant<br />

environ l'ouverture du pluviomètre suédois. En les humectant<br />

avec de l'eau, je constatai que 10 petits rameaux de ce genre<br />

absorbaient une quantité d'eau correspondant en moyenne à 4<br />

mm. dans le pluviomètre, et par suite, chacun d'eux 0-4 mm .<br />

Il semble fort admissible que la densité des branches dans<br />

une forêt puisse, dans un cas propice, être assez considérable<br />

pour correspondre à 10 branches de ce genre disposées verticalement<br />

les unes au-dessus des autres.<br />

L'eau interceptée par les cimes des arbres et qui, d'après<br />

la densité des 1 forêts, peut s'élever à ou encore plus de<br />

la quantité totale déversée sur les sommets, revient à l'atmosphère<br />

sous forme de vapeur d'eau. Au premier abord on serait<br />

peut-être tenté d'en tirer cette conclusion que l'humidité absolue<br />

de l'air doit être, par suite, beaucoup plus forte dans les<br />

régions forestières que dans les plaines. 11 n'en est pourtant<br />

pas ainsi, suivant ce que nous avons indiqué ailleurs 1 ). Cela<br />

dépend non-seulement de ce qu'après une pluie, le sol des<br />

plaines donne également une evaporation abondante, mais aussi<br />

de ce que, dans notre pays, le vent a bientôt fait disparaître<br />

toute différence. Dans tons les cas, cette source d'humidité<br />

est presque insignifiante, comparée avec les mers environnantes.<br />

Il n'entre pas dans le plan de cet ouvrage d'examiner<br />

l'influence des forêts sur l'abondance des eaux dans les sources,<br />

les fleuves et les cours d'eau. Mais il semble évident que les<br />

faits exposés dans ce chapitre et les précédents, doivent avoir<br />

quelque importance pour une étude de cette nature.<br />

Il est vrai que, d'après ce qui vient d'être dit, les clairières<br />

des forêts reçoivent quelques unités pour cent d'eau en plus<br />

que les régions non boisées. Mais ces clairières ne jouant<br />

dans une forêt touffue qu'un rôle très secondaire, on ne saurait<br />

1) «De l'influence de9 forêts sur le climat de la Suède». III. «Humidité<br />

de l'nir».


122<br />

förnekas, att åtminstone under sommaren en viss areal af<br />

skogsmark i det hela mottager en mindre mängd atmosferiskt<br />

vatten än en lika stor areal slätt under i öfrigt lika förhållanden,<br />

och i den mån mindre ju tätare skogen är.<br />

Nu får man emellertid icke uppskatta skogens förmåga<br />

att afgifva vatten <strong>till</strong> källor och vattendrag uteslutande efter<br />

den större eller mindre del af nederbörden, som når marken.<br />

Utan att ingå på alla de omständigheter, som man för ett<br />

sådant bedömande måste taga i betraktande, må här endast<br />

erinras om en vigtig meteorologisk faktor, nemligen afdunstningen.<br />

Denna är nemligen qjemförligt mycket mindre i skogen<br />

under träden än på öppna fältet. Detta framgår af följande<br />

siffror (tab. 64) för sommarmånaderna 1 ).<br />

Vid Alderstugan är afdunstningen från en fri vattenyta<br />

under träden blott omkring 30 proc. af den på en fri plats<br />

helt nära in<strong>till</strong>, vid Dalboda är procenten omkring 35, och<br />

vid Spårhult, der skogen är mindre tät, är den något större,<br />

omkring 40 proc. Procenten under träden är i medeltal för<br />

de tre stationerna: Maj (36), Juni 35, Juli 33, Augusti 35 och<br />

September 40. Skilnaden mellan afdunstningen i skog och<br />

på fri plats är alltså relativt störst i Juli.<br />

På vida slätter är afdunstningen något, men icke mycket,<br />

större än på fria platser i skogen.<br />

Afdunstningen är icke störst under den varmaste månaden<br />

Juli utan i Juni, hvilket bevisar, att det icke endast är hög<br />

temperatur, som befordrar densamma. Den är för öfrigt äfven<br />

ganska olika under olika år, alltefter temperatur- och andra väderleksförhållanden.<br />

Det ingår emellertid icke i planen för detta<br />

') Instrumentet finnes beskrifvet i »Om skogarnes inflytande på <strong>Sveriges</strong><br />

klimat (De 1'inflnence des forêts sar le climat de la Suède)» I & II.<br />

nier qu'au moins pendant l'été une certaine étendue de terrain<br />

boisé reçoit, à tout prendre, une plus faible quantité d'eau<br />

atmosphérique que ne le fait une plaine de même étendue<br />

dans des circonstances, d'ailleurs, tout à fait semblables. Plus<br />

la forêt est touffue, et plus la quantité d'eau tombée sur le<br />

sol est faible.<br />

Il ne faudrait cependant point apprécier la faculté de la<br />

forêt de fournir de l'eau aux sources et aux cours d'eau, exclusivement<br />

d'après cette portion de pluies, plus forte ou plus<br />

faible, qui atteint le sol. Sans entrer dans tous les détails<br />

qu'il faudrait prendre en considération lors d'une appréciation<br />

de ce genre, nous rappellerons seulement ici un élément météorologique<br />

important: l'évaporation. Celle-ci est, en effet,<br />

incomparablement moins énergique sons les arbres dans les<br />

forêts que dans un champ découvert. Ce fait ressort des chiffres<br />

suivants (tableau 64) pour les mois d'été 1 ).<br />

Tab. 64. Afdunstning från en för sol och regn utsatt fri vattenyta. Medeltal af 1880—1889.<br />

(Evaporation d'une nappe d'eau découverte, exposée au soleil et à la pluie. Moyennes de 1880—1889.)<br />

A Alderstugan l'évaporation d'une nappe d'eau découverte,<br />

située sous les arbres, n'est que de 30 %, par rapport à celle<br />

d'une nappe d'eau située non loin de la première dans une<br />

clairière. A Dalboda, la proportion est de 35 % environ et à<br />

Spårhult, où les forêts sont moins touffues, elle est un peu<br />

plus forte, 40 % environ. La proportion sous les arbres est,<br />

en moyenne, pour les trois stations, mai (36), juin 35, juillet 33,<br />

août 35 et septembre 40 %. La différence entre l'évaporation<br />

dans les forêts et celle dans les clairières est donc relativement<br />

la plus grande en juillet.<br />

Sur les plaines très étendues, l'évaporation est nn peu<br />

plus forte que dans les clairières des forêts sans être toutefois<br />

beaucoup plus énergique.<br />

L'évaporation n'est pas la plus forte pendant le mois le<br />

plus chaud, juillet, mais en juin, ce qui prouve qne ce n'est<br />

pas seulement une température élevée qui la favorise. Elle<br />

diffère d'ailleurs assez pour différentes années, relativement à<br />

la température et à d'autres conditions météorologiques. H<br />

') L'instrnment est décrit dans notre travail: «De l'influence des forêts sof<br />

le climat de la Suède», I et II.


arbete att närmare behandla afdunstningen eller de hydrografiska<br />

förhållanden, i h vilka skogen spelar en rol.<br />

23. Sammanfattning af de allmännaste och vigtigaste<br />

resultaten. Slutomdöme.<br />

Den förnämsta, om icke enda nämnvärda, orsaken <strong>till</strong><br />

regn och snö, hvilken vid denna undersökning behöfver tagas<br />

i betraktande, är vattenångans kondensation i uppstigande luftströmmar.<br />

Dessa strömmar förutsätta i regel vindar, och de<br />

sistnämnda i sin ordning lufttrycksdifferenser.<br />

Vattenångan i luften och dermed äfven nederbörden i vårt<br />

land förskrifver sig <strong>till</strong> allra största delen från verldshafven,<br />

derifrån den förra föres genom vindarne; <strong>till</strong> någon del äfven<br />

från större innanhaf, såsom Östersjön och Bottniska viken,<br />

samt större insjöar och sumpmarker; men endast <strong>till</strong> en jemförelsevis<br />

ringa del från det fasta landets egen yta, den må<br />

för öfrigt vara naken eller skogbeväxt. (Del III s. 29).<br />

Uppstigande luftströmmar förekomma hufvudsakligen i de<br />

bekanta talrika, primära eller sekundära, barometerminima,<br />

hvilka, i de flesta fall färdigbildade, passera eller beröra vårt<br />

land, stundom äfven <strong>till</strong>fälligtvis der uppstå eller utbilda sig.<br />

Barometerminimas vexlande rörelseriktning, intensitet och<br />

freqvens bestämmas af eller äro en lank uti atmosferens allmänna<br />

invecklade rörelsesystem. Uteblifva barometerminima,<br />

så uteblir äfven, i allmänhet taget, i vara trakter nederbörd.<br />

Ett fastland, såsom Sverige eller den skandinaviska halfön<br />

i sin helhet, utöfvar i sin mån ett visst sekundärt inflytande<br />

på riktningen, temperaturen, fuktigheten etc. hos de luftströmmar,<br />

som <strong>till</strong> följd af atmosferens allmänna cirkulation taga<br />

sin väg deröfver. (Del I & II s. 17 etc, Del III).<br />

Detta sker på två sätt: 1) genom den årliga af solvärmet<br />

föranledda klimatiska vexlingen och de deraf härrörande klimatiska<br />

olikheterna mellan landets olika delar eller mellan<br />

landet sjelft och omgifvande haf; 2) genom landets geografiska<br />

konfiguration, topografiska byggnad och ytbeskaffenhet.<br />

Om sommaren förorsakar landets starka uppvärmning<br />

gent emot de omgifvande hafven <strong>till</strong>strömning af luft från<br />

alla sidor och benägenhet <strong>till</strong> uppstigande rörelser hos denna.<br />

Detta gör sig märkbart bland annat derigenom, att såväl<br />

molnmängden som nederbörden under denna årstid är större<br />

i de inre centrala delarne af landet än på hafvet. (Afdeln. 5<br />

och 6). Det synes äfven deraf, att såväl molnmängden som<br />

regnfreqvensen på fastlandet är större midt på dagen än morgon<br />

och afton, medan det på hafvet förhåller sig tvärtom.<br />

(Afdeln. 6).<br />

Om vintern motverkar landets starka afkylning i det inre<br />

uppkomsten af uppstigande luftströmmar; sådana befordras<br />

deremot då af det jemförelsevis varma hafvet, så länge det<br />

123<br />

n'entre pas, toutefois, dans le plan de notre ouvrage de traiter<br />

plus en détail de l'évaporation ou des conditions hydrographiques<br />

dans lesquelles la forêt joue un rôle.<br />

23. Résumé des résultats les plus généraux et les plus<br />

importants. Conclusion.<br />

La cause principale, sinon la seule notable, des pluies et<br />

des neiges, que l'on doive prendre en considération dans<br />

cette étude, c'est la condensation de la vapeur d'eau dans les<br />

courants d'air ascendants. Ces courants supposent, en règle<br />

générale, des vents, et ces derniers, à leur tour, des différences<br />

de pression atmosphérique.<br />

La vapeur d'eau suspendue dans l'air et, par suite, l'eau<br />

tombée dans notre pays, provient en majeure partie des océans,<br />

d'où elle nous est apportée par les vents. Il nous en vient<br />

aussi une partie des grandes mers intérieures, telles que la<br />

Baltique et le golfe de Bothnie, et des grands lacs ou des<br />

marais. La surface de la péninsule elle-même, qu'elle soit<br />

boisée ou non. ne fournit, au contraire, qu'un contingent très<br />

faible (Partie III, p. 29).<br />

Les courants d'air ascendants se produisent principalement<br />

dans les nombreux minima barométriques, primaires ou<br />

secondaires, qui, entièrement développés dans la plupart des<br />

cas, passent sur notre pays ou l'effleurent. D'autres fois aussi,<br />

ils y prennent naissance ou s'y développent.<br />

La direction, l'intensité et la fréquence variables des minima<br />

barométriques sont déterminées par le système compliqué<br />

des mouvements généraux de l'atmosphère. Si les minima<br />

barométriques viennent à manquer, la pluie fait, en général,<br />

aussi défaut dans notre pays.<br />

Un continent tel que la Suède ou que la péninsule Scandinave<br />

en son ensemble, exerce une certaine influence secondaire<br />

sur la direction, la température, l'humidité, etc., des<br />

courants aériens qui par l'effet de la circulation générale de<br />

l'atmosphère passent au-dessus de lui (Parties I et II, p. 17, etc.<br />

Partie III).<br />

Cette influence se produit de deux manières: 1° par la<br />

variation climatérique annuelle due à l'action de la chaleur<br />

du soleil, et par les différences climatériques qui en résultent<br />

entre les différentes parties du pays, ou entre le pays lui-même<br />

et les mers environnantes; 2° par la configuration géographique,<br />

la structure topographique et le caractère de la surface<br />

du pays.<br />

En été, réchauffement considérable du pays par rapport<br />

aux mers environnantes provoque un afflux d'air de toutes<br />

parts et une tendance vers des mouvements ascendants dans<br />

cet air. Cette tendance se manifeste de cette manière, entre<br />

autres, que la quantité d'eau tombée, aussi bien que celle des<br />

nuages pendant l'été, est plus forte dans les parties centrales<br />

du pays que sur la mer (Chap. 5 et 6). En outre, aussi bien<br />

la quantité de nuages que la fréquence des pluies sont plus<br />

grandes sur terce au milieu de la journée, que le matin et le<br />

soir, tandis que sur mer c'est le contraire qui a lieu (Chap. 6).<br />

En hiver, le refroidissement considérable des terres empêche<br />

la formation de courants d'air ascendants dans l'intérieur<br />

du pays; cette formation est, au contraire, favorisée alors


124<br />

icke är <strong>till</strong>fruset. Nederbörden är ock under denna årstid<br />

mindre inuti landet än vid kusterna. (Afdeln. 5).<br />

Nederbördsförliållandena på och invid de större insjöarne<br />

likna i någon mån hafvets. (Afdeln. 5).<br />

<strong>Sveriges</strong> likasom hvarje annat lands mer eller mindre<br />

brant uppstigande kuster, höglandstrakter eller bergsträckningar<br />

framkalla eller befordra en uppstigande rörelse hos den<br />

vind, soni kommer från hafvet eller lägre trakteT, och dermed<br />

äfven en förökad kondensation, det är nederbörd. (Afdeln.<br />

7). Derför medför t. ex. i södra Sverige en vind såväl<br />

större regnsannolikhet som större regnmängd, då den som sjövind<br />

blåser inåt Götalands uppstigande kuster, vare sig de<br />

vestra eller Östra, än då den som landvind lemnar desamma.<br />

(Afdeln. 8).<br />

Af samma orsak finner man på nederbördskartorna ett<br />

visst sammanhang mellan nederbördsmängdens allmänna fördelning<br />

och höjdförhållandena. Detta sammanhang är emellertid<br />

icke af den art, att de största nederbördsmängderna alltid<br />

svara mot de största höjderna, då ju kondensationens storlek<br />

icke endast beror af den höjd, <strong>till</strong> hvilken luftströmmen stiger,<br />

utan äfven af dess fuktighet och temperatur. Dock hafva i<br />

regel lågtrakter af stor utsträckning mindre nederbörd än högtrakter,<br />

de sistnämnda dock icke öfver en viss maximumhöjd.<br />

I många fall, i synnerhet nära kusterna, återspeglas höjdförhållandena<br />

förvånande väl af nederbördens fördelning. (Afdeln.<br />

7 och kartor).<br />

Medan i utsträckta, höglända, bergstrakter eller uppstigande<br />

landhöjningar nederbörden förökas på vindsidan eller<br />

i högtrakterna, eger detta vid isolerade, något långsträckta,<br />

berg eller asar af 50 <strong>till</strong> några få hundratal meters höjd deremot<br />

rum på läsidan. (Afdeln. 9).<br />

Stationer, belägna i närheten af eller omgifna af dylika<br />

berg, erhålla derför betydligt mera regn än sådana af lika<br />

höjd öfver hafvet, men i mera öppen terräng, och stundom<br />

mer än sådana, som äro belägna på krönen af bergen sjelfva.<br />

Detta torde bero derpå, att de <strong>till</strong> följd af luftens uppstigning<br />

utfälda vattenpartiklarne föras af vinden öfver och ett stycke<br />

förbi berget, innan de träffa marken. (Afdeln. 9). Bergens<br />

inflytande i detta afseende sträcker sig dock icke längre än<br />

en eller annan kilometer.<br />

Äfven i ganska jemn mark kan medelnederbördsmängden<br />

pä hvarandra närbelägna platser vara ganska olika. Skilnaden<br />

kan under Maj—Okt. uppgå <strong>till</strong> flera, ja i gynsamma fall<br />

anda <strong>till</strong> omkring 10 proc, vid vissa vindar <strong>till</strong> och med<br />

mera. Under vintern, då nederbörden oftast består af snö,<br />

kunna olikheterna vara ändå mycket större. (Afdeln. 10).<br />

Det framgår af en ingående undersökning af en mängd<br />

enskilda fall, att dessa lokala olikheter icke bero på en namn-<br />

par la mer comparativement chaude, tant qu'elle n'est pas<br />

prise par les glaces. Pendant cette saison, les pluies sont aussi<br />

plus faibles dans l'intérieur du pays que sur les côtes (Chap. 5).<br />

Le régime des pluies sur les grands lacs et sur les rives<br />

de ces lacs, ressemble, dans une certaine mesure, à celui des<br />

mers (Chap. 5).<br />

Les côtes plus on moins escarpées de la Suède, ses régions<br />

montagneuses ou ses chaînes de montagnes produisent<br />

ou favorisent, eomme celles de tous les autres pays, un mouvement<br />

ascendant du vent qui souffle de la mer ou d'une région<br />

plus basse. Elles provoquent aussi, par conséquent, une condensation<br />

plus énergique, ou en d'autres termes, les pluies.<br />

(Chap. 7). C'est pour cela que dans la Suède méridionale,<br />

par ex., un veut amène une plus grande probabilité de pluie et<br />

une plus forte quantité d'eau lorsqu'il souffle comme vent maritime<br />

vers les côtes montantes, Est ou ouest, du Götaland, que<br />

lorsqu'il les quitte comme vent de terre (Chap. 8).<br />

Pour cette même raison, on trouve sur les cartes des<br />

pluies un certain rapport entre la répartition générale des<br />

pluies et les conditions d'altitude. La nature de cette relation<br />

n'est pas, toutefois, telle que les plus fortes quantités d'eau<br />

doivent nécessairement correspondre aux pins grandes altitudes,<br />

puisque la quantité de la condensation ne dépend pas<br />

uniquement de la hauteur à laquelle s'élève le courant d'air,<br />

mais aussi de son humidité et de sa température. Cependant,<br />

en règle générale, les régions basses très étendues reçoivent<br />

moins d'eau que les régions élevées. Toutefois, l'altitude de<br />

ces dernières ne doit pas dépasser une certaine hauteur maximum.<br />

Dans plusieurs cas, surtout près des côtes, les conditions<br />

d'altitude sont reproduites avec une exactitude surprenante<br />

par la répartition des pluies (Chap. 7, et cartes).<br />

Tandis que pour les vastes régions montagneuses très<br />

élevées, ou pour les élévations en pente du terrain, la pluie<br />

augmente du côté du vent ou sur les hauteurs, cette augmentation<br />

se présente au contraire du côté sous le vent pour les<br />

montagnes isolées et nn peu allongées ou pour les chaînes<br />

de collines d'une cinquantaine ou de quelques centaines de<br />

mètres (Chap. 9).<br />

Les stations situées dans le voisinage de ces montagnes<br />

ou entourées par elles, reçoivent donc beaucoup plus d'eau que<br />

les stations situées à la même altitude, mais sur un terrain<br />

plus découvert, et parfois, plus encore que les stations placées<br />

sur la cime même des montagnes. Cette particularité doit<br />

être attribuée à ce que les particules d'eau déversées par suite<br />

de l'ascension de l'air, sont transportées par le vent au-dessus<br />

et un peu au delà des montagnes avant d'atteindre le sol.<br />

(Chap. 9). L'influence des montagnes à cet égard ne s'étend<br />

pourtant pas à plus d'un ou deux kilomètres de distance.<br />

Même sur un terrain assez uni, la moyenne des pluies<br />

pour deux endroits rapprochés peut être très différente. La<br />

différence peut s'élever pendant mai—octobre à plusieurs unités<br />

pour cent; même, dans les cas favorables, jusqu'à 10 % environ,<br />

et par certains vents à une proportion encore plus<br />

grande. En hiver, lorsque l'eau tombée se compose en majeure<br />

partie de neige, les différences peuvent être plus grandes<br />

encore (Chap. 10).<br />

Il résulte d'un examen approfondi de plusieurs cas particuliers,<br />

que ces différences locales ne dépendent pas d'une


värdt ökad eller förminskad kondensation, utan af vindens<br />

riktning och -styrka i förening med nederbördsmätarens utställning<br />

i förhållande <strong>till</strong> föremål i närheten, såsom små backar,<br />

skogsdungar, byggningar, träd, häckar etc. Vi hafva<br />

kallat dessa inflytelser lokala <strong>till</strong> skilnad från de ofvannämnda<br />

topografiska, der vinden visserligen äfven spelar den aktiva<br />

rolen, men kondensationen derjemte är en medverkande faktor.<br />

(Afdeln. 10).<br />

Storleken af de lokala inflytelserna på nederbördsmängden<br />

är ganska svar att med säkerhet bestämma, emedan vid det<br />

experimentella utrönandet häraf ett annat moment inblandar<br />

sig, nemligen den hit<strong>till</strong>s icke öfvervunna ofullkomligheten hos<br />

mätinstrumentet. Denna ofullkomlighet beror derpå, att instrumentet<br />

af praktiska skal måste intaga en viss höjd öfver marken,<br />

och att <strong>till</strong> följd deraf vid blåst en del af nederbörden<br />

icke faller i uppsamlingskärlet. Men äfven då behörigt afseende,<br />

så godt sig göra låter, fästes vid denna felkälla, visa<br />

sig de lokala inflytelserna vara jemförelsevis betydliga. (Afning.<br />

10—12).<br />

Orsaken <strong>till</strong> dessa lokala inflytelser på nederbörden torde<br />

ligga deruti, att vid blåst, och det blåser nästan alltid mer<br />

eller mindre vid nederbörds<strong>till</strong>fällen, nederbörden nedfaller <strong>till</strong><br />

större mängd inom ett visst område på den lugnare läsidan<br />

af skyddande föremål än på öppet fält. (Afdeln. 10—12).<br />

Af det hit<strong>till</strong>s sagda följer, att vid en jemförelse mellan<br />

nederbördsmängderna på en skogsstation och en slättstation,<br />

i syfte att utröna skogens inflytande, måste dessa helst väljas<br />

så: 1) att de äro lika belägna i förhållande <strong>till</strong> nederbördens<br />

allmänna geografiska fördelning; 2) att topografiska inflytanden<br />

icke förefinnas, d. v. s. att marken är möjligast jemn<br />

inom några kilometers radie; 3) att höjden öfver hafvet, samt<br />

4) de lokala förhållandena och mätarens utställning äro lika<br />

på bada stationerna.<br />

De två första vilkoren hafva varit jemförelsevis lätta att<br />

uppfylla. De två senare deremot icke. I stället hafva vi<br />

mast nöja oss med korrektioner. Som slutresultatet väsentligen<br />

är beroende af dessa korrektioners storlek, har en god<br />

del af vår undersökning just gatt ut på att bestämma deras<br />

värden så noggrannt som möjligt. (Afdeln. 20).<br />

Sålunda hade en grupp af 24 skogsstationer, hvilka inom<br />

en radie af 2-5 km. i medeltal hade 57-s proc. af arealen<br />

skogbeväxt, under Maj—Okt. i medeltal 8 - 6 proc. större regnmängd<br />

än en grupp af 32 slättstationer med en skogsareal af<br />

endast 17o proc. De nyssnämnda vilkoren I och 2 voro då<br />

uppfylda. Men dessa 8-6 proc. böra vidkännas en minskning<br />

1) af 3-o proc. <strong>till</strong> följd af olikheten i lokalt inflytande; 2) af<br />

l - 9 proc. <strong>till</strong> följd af olikhet i höjd öfver hafvet samt <strong>till</strong><br />

någon del äfven olikhet i topografiskt inflytande; slutligen 3)<br />

af Os proc. <strong>till</strong> följd af olikhet i inflytandet af mätarens höjd<br />

öfver marken. Det återstår alltså endast 3 - 2 proc; det totala<br />

sannolika felet är + 2-26 proc. hvars jemförelsevis stora belopp<br />

härleder sig af osäkerheten i uppskattningen af de lokala och<br />

instrumentala inflytandena. (Afdeln. 20).<br />

Bihang <strong>till</strong> Domänstyrelsens berättelse för år 1895.<br />

125<br />

augmentation ou d'une diminution considérable de la condensation,<br />

mais de la direction et de la force du vent, jointes à<br />

l'exposition du pluviomètre par rapport aux objets environnants,<br />

tels que les petites collines, les groupes d'arbres, les<br />

bâtiments, les arbres isolés, les haies, etc. Nous avons appelé<br />

ces influences locales, pour les distinguer des influences<br />

topographiques précitées où le vent joue assurément un<br />

rôle actif, mais où la condensation intervient aussi comme<br />

facteur (Chap. 10).<br />

L'importance des influences locales qui s'exercent sur la<br />

quantité des pluies est assez difficile à déterminer exactement,<br />

parce que, dans les expériences faites en vue de l'étudier, on<br />

doit tenir compte d'une autre circonstance: la défectuosité de<br />

l'appareil qu'on n'a pas encore réussi à vaincre. Cette défectuosité<br />

provient de ce que l'appareil, pour des raisons pratiques,<br />

doit être placé à une certaine hauteur au-dessus du sol,<br />

et que, par suite, en temps de vent une partie des eaux ne<br />

tombe point dans le récipient. Mais même en tenant compte,<br />

autant que possible, de cette défectuosité, les influences locales<br />

se montrent encore relativement importantes (Chap. 10—12).<br />

Ces influences locales sur les pluies, doivent être probablement<br />

attribuées à ce qu'en temps de vent, et il fait toujours<br />

plus on moins de vent lorsqu'il pleut, les eaux se déversent<br />

en quantités plus considérables dans un district donné, du côté<br />

sous le vent des objets protecteurs, que sur les plaines ouvertes<br />

(Chap. 10—12).<br />

Il résulte de ce qui a été dit précédemment que, lors<br />

d'une comparaison entre la quantité de pluies dans une station<br />

forestière et celle dans une station de plaine en vue d'étudier<br />

l'influence des forêts, les stations doivent, de préférence, être<br />

choisies en ayant soin d'observer: 1° qu'elles occupent des<br />

positions presque identiques à l'égard de la répartition géographique<br />

générale des pluies; 2° qu'aucune influence topographique<br />

ne puisse se faire sentir, c'est-à-dire que le sol soit<br />

aussi uni que possible dans un rayon de quelques kilomètres;<br />

3° que l'altitude, et 4° les influences locales et l'exposition<br />

de l'appareil soient absolument pareilles dans les deux stations.<br />

Les deux premières conditions ont été relativement faciles<br />

à remplir. Les deux dernières offraient, an contraire, des difficultés<br />

sérieuses. Nous avons donc dû nous contenter d'à peu<br />

près avec rectifications. Comme le résultat final dépend essentiellement<br />

de la grandeur de ces rectifications, une bonne<br />

partie de nos recherches a eu pour objet d'en déterminer la<br />

valeur aussi exactement que possible (Chap. 20).<br />

Ainsi, un groupe de 24 stations forestières qui, dans un<br />

rayon de 2-5 km avaient, en moyenne, 57'8 % de terrain boisé,<br />

a reçu pendant mai—octobre 8 - 6 % de pluies en plus qu'un<br />

groupe de 32 stations de plaine ayant seulement 17e % de forêts.<br />

Les conditions 1 et 2 étaient remplies. Mais ces 8'6. doivent<br />

être diminués: 1° de 3 % par suite des différences dans<br />

les influences locales; 2° de 1'9 % par suite d'une différence<br />

d'altitude et, en partie, d'une différence d'influence topographique;<br />

3° de Os % par suite de la différence due à l'influence<br />

de l'élévation du pluviomètre au-dessus du sol. 11 ne reste<br />

donc plus que 3'2 '/.; l'erreur probable totale est ± 2-26 %. Le<br />

chiffre élevé de cette dernière doit être attribué à l'incertitude<br />

que l'on éprouve pour l'évaluation des influences locales et<br />

instrumentales (Chap. 20).<br />

17


126<br />

I gynsamnia fall kan skilnaden i nederbörd mellan skogstrakt<br />

och slätt vara betydlig, ja flera gånger större än den<br />

ofvan nämnda, 3'2 proc. Detta har inträffat: 1) då i skogstrakten<br />

skogen i en krets omgifvit stationen på ett ganska<br />

kort, 50 <strong>till</strong> några få hundratal meters afstånd; 2) då skogstrakten<br />

är lindrigt kuperad med skogklädda upphöjningar af<br />

några meter eller några få tiotal meter, och mindre, öppna<br />

gärden ligga deremellan ; 3) då omkring slättstationen utbreder<br />

sig en vidsträckt, jemn slätt, i synnerhet åt de sidor, hvarifrån<br />

de regnfbrande vindarne företrädesvis blåsa; 4) då stationerna<br />

äro belägna på en ö eller ej långt från hafvet; 5) då stationerna<br />

ävo belägna på bergshöjder. (Afdeln. 13—20).<br />

Ett motsatt förhållande, nemligen att en slättstation får<br />

nästan lika eller <strong>till</strong> och med mera regn än en skogsstation,<br />

inträffar: 1) då på slätten något skog omgifver stationen helt<br />

nära in<strong>till</strong>; 2) då den egentliga slätten utbreder sig i norr<br />

och nordvest om stationen, men skog eller skogklädda smärre<br />

höjder befinna sig på kort afstånd på den södra eller de sidor,<br />

hvarifrån regnvindarna pläga blåsa; 3) då i en skogstrakt<br />

skogen icke sträcker sig närmare stationen än omkring 1 km.<br />

på alla sidor. (Afdeln. 13—20).<br />

I jemnhöjd med trädtopparne i en skog insamlas ungefär<br />

lika mycket regn som nära marken på en fri plats, och<br />

således mera än nära marken på en slätt. Deremot insamlas<br />

på motsvarande höjd på en slätt betydligt mindre än<br />

vid marken, hvilket dock uteslutande torde bero på instrumentets<br />

oförmåga att vid blåst fullständigt <strong>till</strong>varataga den<br />

nedfallande nederbörden. (Afdeln. 11).<br />

Den regnmängd, som i skogen nedfaller på marken under<br />

träden, är betydligt mindre än den, som uppmätes vid trädtopparne<br />

eller på de fria platserna, och säkerligen äfven mindre<br />

än den, som faller på slätterna. Skilnadens storlek beror af<br />

huru tät skogen är. På mycket täta ställen i en granskog<br />

nedkommer <strong>till</strong> marken i medeltal endast \—J af den regnmängd,<br />

som träffar trädkronorna; men redan på ganska små<br />

ljusningar mellan träden är förlusten blott några få procent.<br />

(Afdeln. 22).<br />

Den relativt största förlasten <strong>till</strong> följd af trädens barr och<br />

grenar träffar de små regnfallen. Som dessa äro de oftast<br />

förekommande, blir nederbördsdagarnes antal under träden i<br />

skogen betydligt mindre än på de fria platserna. Af mängder,<br />

understigande 2 mm. på 24 timmar, komma på mycket täta<br />

ställen i en granskog endast i 15 fall af 100 någon mätbar<br />

mängd ned <strong>till</strong> marken. Till och med regnfall af 3—4 mm.<br />

på ett dygn kunna någon gång helt och hållet qvarhållas af<br />

trädkronorna, för att sedan återgå <strong>till</strong> atmosferen genom afdunstning.<br />

(Afdeln. 22).<br />

Den olikhet i nederbördsmängd mellan skog och slätt,<br />

som låtit påvisa sig under den varmare årstiden, förefinnes<br />

äfven, och kanske i ännu högre grad, om vintern, då nederbörden<br />

utgöres af snö. Till följd af mätinstrumentets o<strong>till</strong>förlitlighet<br />

under denna årstid, i synnerhet på slätterna och i<br />

Dans les cas favorables, la différence entre les pluies<br />

d'une région forestière et celles d'une plaine peut être beaucoup<br />

plus grande; elle peut s'élever même à plusieurs fois la<br />

valeur précitée de 3-2 %. Cette circonstance se présente: 1°<br />

lorsque dans la région forestière la forêt entoure la station<br />

à une dislance de 50 m. à quelques centaines de mètres;<br />

2° lorsque la région forestière est légèrement accidentée et<br />

semée de monticules boisés de quelques mètres ou de quelques<br />

dizaines de mètres de hauteur, séparés par de petits champs<br />

découverts; 3° lorsque, autour de la station de plaine, s'étend<br />

une vaste plaine unie, surtout sur les côtés d'où soufflent de<br />

préférence les vents qui amènent la pluie; 4° lorsque les stations<br />

sont situées sur une île ou pas loin de la mer; 5° lorsque<br />

les stations sont situées sur des hauteurs montagneuses (Chap.<br />

13—20).<br />

Au contraire, une station de plaine reçoit autant ou plus<br />

d'eau encore qu'une station forestière: 1° lorsque la station<br />

de plaine est entourée d'arbres à une petite distance ; 2° lorsque<br />

la plaine proprement dite s'étend au nord et au nord-ouest de<br />

la station et que des forêts ou des monticules boisés se trouvent<br />

à quelque distance au sud ou sur les côtés d'où soufflent<br />

d'ordinaire les vents qui amènent la pluie; 3° lorsque, dans<br />

une région forestière, la forêt n'est pas plus rapprochée de la<br />

station que de 1 km. sur tous les côtés (Chap. 13—20).<br />

Au niveau des sommets d'arbres d'une forêt on recueille<br />

environ autant d'eau que près du sol dans une clairière, et,<br />

par conséquent, on en obtient plus que près du sol dans<br />

une plaine. A une hauteur correspondante dans une plaine,<br />

on recueille, au contraire, beaucoup moins d'eau que près du<br />

sol, ce qui toutefois doit dépendre uniquement de l'incapacité<br />

de l'instrument à recueillir complètement toute l'eau tombée-<br />

(Chap. 11). .<br />

• La quantité d'eau tombée sous les arbres d'une forêt est<br />

de beaucoup inférieure à celle qu'on recueille au sommet des<br />

arbres ou dans les clairières, et certainement inférieure aussi<br />

à celle qui tombe dans les plaines. La différence est naturellement<br />

proportionnée à la densité des forêts. Dans les parties<br />

très touffues d'une forêt de sapins, \ ou \ seulement, en moyenne,<br />

de la quantité d'eau déversée sur les cimes des arbres<br />

parvient au sol, mais déjà dans les très petites éclaircies entre<br />

les arbres, la perte n'est plus que de quelques unités pour<br />

cent (Chap. 22).<br />

La perte relativement la plus considérable provoquée par<br />

les aiguilles et les branches des arbres, se produit lors des<br />

petites pluies. Comme ces dernières sont les plus fréquentes,<br />

le nombre des jours de pluie est beaucoup moins grand sous<br />

les arbres des forêts que dans les clairières. Sur une quantité<br />

de pluie inférieure à 2 mm., pendant 24 heures, le sol<br />

dans les parties très touffues des forêts de sapins ne reçoit que<br />

15 fois sur 100 une quantité mesurable d'eau. Même des<br />

chutes d'eau de 3—4 mm. par journée peuvent parfois être<br />

entièrement interceptées par les cimes des arbres, pour revenir<br />

ensuite à l'atmosphère par evaporation (Chap. 22).<br />

La différence indiquée entre la quantité de pluies dans<br />

les forêts et celle sur les plaines pendant la saison chaude,<br />

existe aussi, et peut-être à un degré plus marqué encore, en<br />

hiver lorsque les eaux se composent de neige. Par suite du<br />

peu d'exactitude de l'appareil collecteur à cette époque, surtout


låst, är det dock knappast rådligt att söka uttrycka denna<br />

olikhet med bestämda siffror, såsom ofvan gjorts för den varmare<br />

årstiden. Men, att döma af de visserligen osäkra observationerna<br />

äfvensom af snötäckets tjocklek, kan öfverskottet<br />

på fria platser i skogen sannolikt uppskattas <strong>till</strong> ett eller<br />

annat tiotal procent af mängden på slätterna. (Afdeln. 14—20).<br />

Mängden af den snö, som faller på sjelfva skogsmarken<br />

under träden, är naturligtvis beroende af skogens täthet och<br />

sannolikt <strong>till</strong> någon del af dess art, det vill i vårt land<br />

saga, om den utgöres af tall eller gran. I en temligen tät<br />

skog är den säkerligen icke obetydligt mindre än på slätten.<br />

Detta hindrar icke, att snötäcket af skal, som i delen V (om<br />

snötäcket) närmare skola utredas, under vinterns lopp erhåller<br />

en allt större tjocklek och längre varaktighet i skogen än på<br />

slätten. (Afdeln. 22).<br />

Orsaken <strong>till</strong> den något större nederbördsmängden i skogstrakter<br />

mot på slätter i vårt land, frånräknadt sidoinflytelser,<br />

som egentligen icke bero af sjelfva skogen, föreställer jag mig<br />

vara trefaldig:<br />

1. Skogen bereder, liksom hvarje annat lokalt vindskydd,<br />

inom mindre afstånd relativt lugna områden, der nederbörden<br />

faller ned i något större mängd än på de blåsiga slätterna.<br />

Redan en ganska liten skog eller park kan på detta satt utöfva<br />

ett afsevärdt lokalt inflytande på nederbörden på i densamma<br />

inneslutna öppna platser.<br />

2. Då en regnförande vind träffar en skogbeväxt trakt,<br />

lyftes den i höjden så mycket, som svarar mot trädens medelhöjd,<br />

och en förökad kondensation måste blifva en följd. Enligt<br />

observationerna bör regnmängden härigenom kunna ökas<br />

med en <strong>till</strong> hägra procent, alltefter det geografiska läget.<br />

3. Skogen måste presentera en större friktion mot luftströmmen<br />

än vanlig slät mark. Till följd deraf erhåller strömmen<br />

täta impulser <strong>till</strong> uppåtstigande rörelser, hvaraf en förökad<br />

utfållning af vattenånga blir en följd. I lindrigt kuperad<br />

mark, der, såsom fallet ofta är i vårt land, höjderna äro<br />

skogbeväxta, sänkorna deremot skoglösa och odlade, böra dessa<br />

impulser blifva än kraftigare. Skogens inflytande såväl i<br />

detta som det under (2) nämnda afseendet är att förlikna vid<br />

det förut omtalade topografiska. Det synes framstå tydligast,<br />

då den regnförande luftströmmen före sitt inträdande i skogstrakten<br />

passerat en jemn yta, såsom ett haf, en större insjö<br />

eller en vidsträckt slätt, och der förvärfvat en jemförelsevis<br />

jemn och regelbunden rörelse. (Afdeln. 20).<br />

Det framgår med ett ord af denna undersökning, att skogen<br />

i vårt land, <strong>till</strong> följd af det mekaniska hinder den ställer<br />

mot luftströmmarne, verkligen med några procent höjer nederbördsmängden<br />

på fria platser och öfver trädtopparne i de<br />

127<br />

en temps de vent fort sur les plaines, il ne me semble guère<br />

sage d'essayer d'exprimer cette différence en chiffres, comme<br />

nous l'avons fait pour la saison chaude. Mais, à en juger par<br />

les observations, assez incertaines il est vrai, ainsi que par<br />

l'épaisseur de la couche de neige, l'excédent dans les clairières<br />

peut être probablement évalué à une ou plusieurs dizaines pour<br />

cent de la quantité recueillie sur les plaines (Chap. 14—20).<br />

La quantité de neige qui tombe sur le sol même des<br />

forêts, sous les arbres, dépend naturellement de la densité de<br />

ces forêts. Probablement aussi une influence partielle s'exerce<br />

à cet égard suivant l'espèce des forêts, c'est-à-dire, pour notre<br />

pays, suivant qu'elles sont formées de pins ou de sapins.<br />

Dans une forêt suffisamment touffue, la quantité de neige est<br />

certainement de beaucoup inférieure à celle qu'on rencontre<br />

sur une plaine. Cela n'empêche toutefois point la couche de<br />

neige d'avoir, au cours de l'hiver, et pour des raisons que<br />

nous développerons plus en détail dans la partie V de ce travail<br />

(«Couche de neige»), une épaisseur et une durée beaucoup<br />

plus considérables dans les forêts que dans les plaines<br />

(Chap. 22).<br />

Abstraction faite des influences secondaires qui ne dépendent<br />

pas de la forêt elle-même, la cause de la quantité beaucoup<br />

plus considérable de pluies dans les régions forestières<br />

comparées aux plaines de notre pays, me semble devoir être<br />

triple:<br />

1° La forêt produit, comme tous les abris locaux contre<br />

le vent, à des distances plus restreintes, des régions relativement<br />

calmes, où les eaux se déversent eu quantités un peu<br />

plus considérables que sur les plaines exposées aux vents.<br />

Même un bois de petite étendue ou un parc peut excercer de<br />

cette manière une influence locale notable sur la pluie dans<br />

les endroits découverts qu'il entoure.<br />

2° Lorsqu'un vent chargé de pluie rencontre une région<br />

boisée, il est soulevé à une hauteur correspondante à la hauteur<br />

moyenne des arbres, et une augmentation de condensation en<br />

résulte. D'après les observations, la quantité d'eau doit pouvoir<br />

être, par suite, augmentée de une à plusieurs unités pour cent,<br />

suivant la position géographique.<br />

3° La forêt doit offrir au courant aérien une friction plus<br />

grande que le sol uni ordinaire. Par suite, le courant reçoit<br />

des impulsions répétées vers des mouvements ascendants, ce<br />

qui provoque un déversement plus abondant de vapeur d'eau.<br />

Sur un terrain légèrement accidenté où, comme c'est souvent<br />

le cas dans notre pays, les hauteurs sont boisées, tandis que<br />

les vallons sont dépourvus de forêts et cultivés, ces impulsions<br />

doivent être plus énergiques encore. L'influence des forêts<br />

dans cette circonstance, aussi bien que dans le cas mentionné<br />

ci-dessus (2°), peut être comparée à l'influence topographique<br />

précédemment décrite. Elle se montre le plus nettement lorsque<br />

le courant aérien, chargé de pluie, a passé, avant de pénétrer<br />

dans la région forestière, sur une surface unie telle<br />

qu'une mer, un grand lac ou une plaine étendue, et qu'il<br />

y a acquis un mouvement comparativement égal et régulier.<br />

(Chap. 20).<br />

Il résulte, en un mot, de cet examen que, par suite de<br />

la résistance mécanique qu'elles opposent aux courants aériens,<br />

les forêts de notre pays augmentent réellement, de quelques<br />

| unités pour cent, la quantité de pluies déversées dans les


128<br />

trakter, der sådan finnes, såväl i slät mark som, och icke<br />

minst, i kuperad mark samt på bergen. Deremot kan det<br />

icke sägas, att i torr väderlek, då regn är behöfligt, skogen<br />

är i stånd att i nämnvärd mån framkalla sådant.<br />

Något inflytande af skogen på nederbörden, <strong>till</strong> följd af<br />

«lika temperatur i skog och på slätt, har man intet skal att<br />

förmoda, alldenstund temperatur- och fuktighetsförhållandena<br />

i skogstrakter och på slätter, enligt delarne I & II samt III<br />

af denna undersökning, äro i det närmaste lika. Icke heller<br />

torde för närvarande åtminstone några andra synpunkter för<br />

bedömandet af ett möjligt inflytande i berörda afseende kunna<br />

uppställas.<br />

Om skogarne i Sverige, hvilka upptaga omkring § af dess<br />

yta, uthögges, skulle alltså nederbördsmängden otvifvelaktigt<br />

något minskas. Men den praktiska följden af detta uthuggande<br />

skulle sannolikt icke så mycket ligga i nederbördens<br />

minskning i och för sig, som fastmer i de förändrade afdunstnings-<br />

och afrinmngsförhållandena, samt beträffande snötäcket,<br />

dess afsmältning om våren. 01 Ver sistnämnda punkt skola<br />

vi närmare yttra oss i delen V af denna undersökning.<br />

Pag.<br />

19. Ligne 20, au lieu de initiale, lisez: nom.<br />

20—24. Tecknet för (le signe pour) Storlien, Jemtlands län, bör<br />

vara (doit être): Sn; Öfverby, Upsala län: ;Ö Häradskärs<br />

fyr, norra Kalmar län: H; Knutstorp, Malmöhus län: Kp;<br />

Hemse, Gotland: Hs.<br />

24. Rad 7 nedifrån, står: användning, lås: fördelning.<br />

45. Lignes 17 et 18 d'en bas, au lieu de de Bjuråker et de Sköldbacka,<br />

lisez: de Sköldbacka et de Bjuråker.<br />

56. Tab. 31, står: Regnmängd och blåst, läs: Regnmängd vid<br />

blåst.<br />

69. Ligne 3 d'en bas, au lieu de l'est, lisez: l'ouest.<br />

83. Ligne 15 d'en bas, au lieu de sud-est, lisez: sud-ouest.<br />

Errata.<br />

clairières et au-dessus des sommets d'arbres des régions boisées.<br />

Cette augmentation se produit non seulement lorsque le sol<br />

est accidenté ou montagneux, mais aussi, bien qu'à un moindre<br />

degré, lorsqu'il est uni. D'autre part, on ne pourrait dire<br />

que, par un temps sec, lorsque la pluie est nécessaire, la forêt<br />

soit capable de la provoquer.<br />

On n'a pas de raison pour supposer que la forêt exerce<br />

quelque influence sur les pluies par suite de différence de température<br />

entre les forêts et les plaines. En effet, d'après ce<br />

que nous avons constaté dans les parties I & II ainsi que dans<br />

la III e de ce travail, les conditions de température et d'humidité<br />

sont à peu près identiques dans les régions forestières et<br />

dans les plaines. D'ailleurs, on ne saurait, pour le moment<br />

du moins, indiquer quelque autre point de vue pour l'appréciation<br />

d'une influence possible sous ce rapport.<br />

Si les forêts de la Suède qui occupent environ | de la<br />

surface du pays étaient abattues, la quantité de pluies diminuerait<br />

certainement quelque peu. Mais les conséquences pratiques<br />

de ce déboisement ne consisteraient probablement point<br />

tant dans la diminution des pluies elles-mêmes, que dans la<br />

modification des conditions d'évaporation et d'écoulement, et,<br />

en ce qui concerne la couche de neige, dans la fonte de la<br />

neige au printemps. Nous nous occuperons plus en détail de<br />

ce point dans la partie V de notre étude.<br />

Pag I delarne I och II. (Dans les parties I & II.)<br />

49. Tab. 23, titeln, står: 1880, läs: 1883.<br />

62. Tab. 35, kol. 1883, 1/2 m., skilnad (différence): tecknet för<br />

(le signe pour) Jan., Febr., Mars, April, Nov., Dec. bör vara<br />

(doit être) —, icke (pas) +<br />

I delen III. (Dans la III e partie.)<br />

16. Molnmängden för distrikt IV (La quantité de nuages pour le<br />

district IV) bör vara (doit être): Jan. 6.2, Febr. 6.5, Mars<br />

5.65, April 5.5, Maj 5.5, Aug. 5.4, Okt. 6.3, Nov. 6.8,<br />

Dec. 6.8, år (année) 5.9.<br />

27. Tal». 11, a, sista raden, skilnad (dernière ligne, différence) t<br />

st. f. (au lieu de): + 2°.9, läs (lisez): — 2°.9.<br />

58. Rad 1, ordet »vidkommandes inskjutes efter ordet »följden».


Karta öfver nederbördsstationerna<br />

i Sverige 1880-1894.<br />

Carte des stations pluviométriques<br />

en Suède 1880-1894.<br />

Pl.1.


Siffror och linier utmärka höjden<br />

i meter.<br />

Les chiffres et les courbes indiquent<br />

la hauteur en mètres.<br />

Pl. 2.


Den starka gröna färgen utmärker skog,<br />

den svagare buskskog, ofärgadt betecknar<br />

skoqlös mark.<br />

La couleur verte très forte indique des forêts,<br />

celle plus faible des buissons, les parties<br />

qui ne sont pas teintes désignent un sol non<br />

boisé.<br />

Pl. 3.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880 - 1894, Året.<br />

Pl.4.<br />

utmärker en större medelmångd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880 - 1894, Année.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays en­<br />

tier; une quantité moindre


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880 - 1894, Maj - Okt.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en milli<br />

mètres 1880-1894, Mai à Oct.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl. 5.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, Januari.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880-1894, Janvier.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl.6.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, Februari.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880-1894, Février.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl.7


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, Mars.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en milli<br />

metres 1880-1884, Mars.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl.8.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, April.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880 -1894, Avril.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl.9.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, Maj.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Pl. 10.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880-1894, Mai.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, Juni.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880-1894, Juin.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

P1.11.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880 -1894, Juli.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en milli<br />

mètres 1880-1894, Juillet.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl. 12.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, Augusti.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en milli<br />

mètres 1880-1894. Août.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl. 13.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, September.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880-1894, Septembe.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl. 14.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880 -1894, Oktober.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880-l894, Octobre.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl. 15.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880 -1894, November.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Pl.16.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880 -1894, Novembre.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.


Medelnederbördsmängd i millimeter<br />

1880-1894, December.<br />

utmärker en större medelmängd än den för hela landet;<br />

en mindre.<br />

Quantité moyenne d'eau tombée en millimètres<br />

1880 -1894, Décembre.<br />

désigne une quantité moy. plus grande que celle du pays entier;<br />

une quantité moindre.<br />

Pl. 17.


Molnmängdens årliga gång" i Sverige; o=klart 10 = mulet.<br />

Marche annuelle de la quantité moyenne des nuages; o=serein,10=eutièrement couvert<br />

Pl.18.


Medelmolnmängden i Juli 8 f.m, 2 och 9·e .m. 0=klart, 10=mulet.<br />

Quantité moyenne des nuages en juillet à 8 h du matin, 2 h et 9 h du soir. 0=serein, 10=entièrement couvert.<br />

Pl.19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!