Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

More documents

Recommendations

Info

32 klart) till 10 (= helt mulet). En stark dimma anses som molnmängd 10. Som dessa uppskattningar grunda sig på observatörernas eget omdöme, blifva de mångåriga medelvärdena för olika stationer tyvärr icke alltid fullt komparabla. Detta skönjes hast, då man lägger ut siffrorna på kartor och söker draga linier för lika molnmängd. Slår man deremot flera stationer tillsammans, så att de representera distrikter, vinnes i det hela en bättre öfverblick, men detaljerna blifva då naturligtvis mindre tydliga, och detta ju större distrikten äro. Medelmolnmäugden för hela landet eller rättare medeltalet för alla distrikter uppgår för året i sin helhet till 6 - os. I det inre landet och vid kusten är molnmängden i det hela lika, nemligen i medeltal 6 - 2, men på fyrame är den mindre, 5 - 7 5. Af alla distrikten har Götalands ostkust den högsta molnmängden, 6e, hafvet utanför Sveriges vestkust deremot den minsta, 5 - 4. Den årliga gången i månadsmedeltalen är någorlunda likartad för såväl fastlandet som kusterna och de närmast oingifvande hafven. Hufvudmaximum inträffar i December och hufvudminimum i Juni, utom i det inre Norrland, der det sistnämnda infaller redan i Mars. Svealand och Götaland, såväl det inre som kusterna och hafvet, ha, det senare dock mindre utpregladt, ett sekundärt maximum eller åtminstone en antydan till ett sådant i Juli. Norrland, inberäknadt stationerna i Bottniska viken, har ett sådant redan i Maj och, åtminstone det inre landet, dessutom ännu ett i Augusti. Skilnaden mellan det högsta och lägsta månadsmediet, den årliga amplituden, är i medeltal störst på hafsstationerna, 2-7, minst på land, 2M. Midt i Östersjön, omkring Gotland, uppgår amplituden anda till 3 - 5. Olikheten mellan fastland och haf är om vintern icke stor, men om sommaren utmärker sig landet för en betydligt större molnmängd än hafvet. Vi lemna då å sido smärre afvikelser, såsom att vid vestkusten hafvet äfven om vintern har en icke obetydligt klarare himmel än fastlandet och kusten, medan deremot hafvet utanför Svealands ostkust, Ålands haf, enligt observationerna har en något mera mulen himmel än landet om vintern, men en något klarare om sommaren. Denna olikhet mellan fastlandet och hafvet blir ännu mer i ögonen fallande, då man betraktar molnmängden vid olika tider på dagen, 8 f. m., 2 och 9 e. m. (Se tal». 9 och plansch 18). Under hösten och den kallare årstiden, från September till April eller Maj, är himlen mest mulen på morgonen, minst deremot på aftonen; och detta gäller såväl fastlandet som kusten och hafvet. Men om sommaren blir förhållandet ett une échelle de 10 degrés, depuis 0 (== absence de nuage) jusqu'à 10 (= entièrement couvert). Une forte brume est considérée comme équivalent à 10. Comme ces évaluations se basent sur l'appréciation personnelle des observateurs, les moyennes de plusieurs années pour différentes stations ne sont pas toujours comparables. On s'en aperçoit surtout lorsqu'on distribue les chiffres sur des cartes et qu'on cherche à tracer des lignes pour les quantités égales de nuages. Si, au contraire, on réunit différentes stations de manière à ce qu'elles représentent des districts, on obtient un ensemble plus satisfaisant, mais les détails deviennent alors naturellement moins précis et cela en raison directe de l'étendue des districts. La quantité moyenne des nuages pour l'ensemble du pays, on plutôt la moyenne de tous les districts s'élève en son total à 6-05 par année. Dans l'intérieur du pays et près des côtes, la quantité de nuages est, en somme, sensiblement égale soit en moyenne 6 - 2, mais près des phares elle est plus petite soit 5-7 5. De tous les districts, c'est la côte Est du Götaland qui présente la plus grande quantité moyenne, 6e, et la nier voisine de la côte ouest de la Suède, la plus petite ou 5 - 4. La marche annuelle des moyennes mensuelles est passablement uniforme aussi bien pour le continent qne pour les côtes et les mers environnantes. Le maximum principal arrive en décembre et le minimum principal en juin, sauf pour le Norrland central, où le minimum se présente déjà eu mars. Dans le Svealand et le Götaland un maximum secondaire ou, tout au moins, un indice de maximum secondaire se présente en juillet, aussi bien pour l'intérieur du pays que sur les côtes et la mer. Ce maximum coïncide avec un maximum sur les mers environnantes, bien que ce dernier soit moins accusé. Le Norrland, y compris les stations du golfe de Bothnie, présente un premier maximum déjà en mai, et un second en août, au moins pour les régions centrales de la province. La différence entre les moyennes mensuelles les plus élevées et les plus basses, c'est-à-dire l'amplitude annuelle, est en général, plus grande sur les mers (2-7) que sur les terres (2'i). Au milieu de la Baltique, autour de l'île de Gotland, l'amplitude s'élève jusqu'à 3s. L'écart entre les terres et les mers est peu accusé en hiver, mais en été les terres se distinguent par une quantité de nuages beaucoup plus considérable que les mers. Nous laissons de côté des divergences peu importantes, comme par ex. que sur la côte ouest, la mer présente, même pendant l'hiver, un ciel beaucoup plus clair que le continent et les côtes; par contre, il résulte des observations que la mer d'Aland, qui baigne la côte orientale du Svealand, présente en hiver un ciel un peu plus couvert, et en été, un ciel un peu plus clair que la terre. Cette différence entre les terres et les mers devient encore plus frappante lorsqu'on examine la quantité de nuages aux différentes heures de la journée, savoir: 8 h. du matin, 2 h. et 9 h. du soir (Voir tableau 9 et planche 18). En automne et durant la saison froide, de septembre jusqu'en avril ou en mai, le ciel est plus couvert le matin, et plus dégagé le soir; cette remarque s'applique aussi bien aux terres qu'aux mers et aux côtes. En été il en est tout autre-
Tab. 9. Månads- och årsmedeltal af molnmängden 1880—1892. (Moyennes mensuelles et annuelles de la quantité de nuages, 1880—1892.) 33
Page 2 and 3: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges
Page 5 and 6: FÖRORD TILL DELARNE IV OCH V. Af a
Page 7 and 8: INLEDNING. INTRODUCTION. Den förn
Page 9 and 10: Om vi till eu början endast betrak
Page 11 and 12: Betecknande är, att dessa ytterlig
Page 13 and 14: föras sedan med hvarandra. Men så
Page 15 and 16: 1. Några allmänna dala rörande n
Page 17 and 18: Ett enda maximum, i September, för
Page 19 and 20: Största antalet snödagar om året
Page 21 and 22: väsentlig man att tacka vissa för
Page 23 and 24: V. Gefleborgs län. VI. Kopparbergs
Page 25 and 26: XVI. Södra Elfsborgs län. XVII. G
Page 27 and 28: de långvariga serierna, skulle hä
Page 29 and 30: det följande pâ sina ställen bli
Page 31 and 32: strömmar inom landet sjelft. Detta
Page 33: dålig tjenst, lemnar alldeles för
Page 37 and 38: Såsom vi sett, eger verkligen en s
Page 39 and 40: Å andra sidan utmärka sig de låg
Page 41 and 42: Tab. 11. Freqvens och mängd af ned
Page 43 and 44: Tab. 12. Freqvens af vindar och ned
Page 45 and 46: Sistnämnda exempel bevisar ögonsk
Page 47 and 48: Tab. 16. Regnmängd vid olika vinda
Page 49 and 50: Tab. 18. Regnmängd vid ostlig och
Page 51 and 52: Tab. 20 utvisar, att vid de nordlig
Page 53 and 54: Tab. 23. Regnmängd vid olika vinda
Page 55 and 56: olin på dess nordöstra sida belä
Page 57 and 58: Vid Alderstugan, der mätaren står
Page 59 and 60: Saleby ligger på den vidsträckta
Page 61 and 62: Tab. 33. Nederbörd på stationerna
Page 63 and 64: Huruvida den nederbörd, som då fa
Page 65 and 66: 17 proc, vid svag vind 8 proc, vid
Page 67 and 68: vi i tab. 38 procenttalen för mån
Page 69 and 70: inflytande på nederbördsmängden.
Page 71 and 72: Bjuråker slutligen har den minsta
Page 73 and 74: 30 m. från de senare. Moholra ligg
Page 75 and 76: Mätaren har sin plats i trädgård
Page 77 and 78: ') I Elfsborgs län. Tab. 40. Skara
Page 79 and 80: Till att börja med är medelhöjde
Page 81 and 82: 15. Iakttagelser i Upsala län. Ups
Page 83 and 84: 3 proc. Mätaren vät skyddad pä s
Page 85 and 86:
Tab. 43. Upsala län. Nederbörd i
Page 87 and 88:
Efter denna orienterande öfversigt
Page 89 and 90:
Fördela vi slutligen, likasom för
Page 91 and 92:
sydvindar, 60—70 m. frän mangår
Page 93 and 94:
nederbörden. Som skogstrakterna h
Page 95 and 96:
fritt utsatt för alla vindar. Huse
Page 97 and 98:
fullt komparabla med de lägre, öp
Page 99 and 100:
—April 39 proc. mindre äu vid Bo
Page 101 and 102:
norr och öster samt af 2 mindre by
Page 103 and 104:
Höjden öfver hafvet är omkr. 36
Page 105 and 106:
dalen tilltager under våren och so
Page 107 and 108:
ena eller andra är öfvervägande.
Page 109 and 110:
svag årlig variation, måste man d
Page 111 and 112:
sökt approximativt göra det på f
Page 113 and 114:
Utgår man från dessa medelvärden
Page 115 and 116:
något större, men dock ej så myc
Page 117 and 118:
Såsom synes af ofvanstående tabel
Page 119 and 120:
tern och minimum under sommaren; i
Page 121 and 122:
För att underlätta jemförelsen a
Page 123 and 124:
Ju större regnmängderna äro, des
Page 125 and 126:
arbete att närmare behandla afduns
Page 127 and 128:
värdt ökad eller förminskad kond
Page 129 and 130:
låst, är det dock knappast rådli
Page 131 and 132:
Karta öfver nederbördsstationerna
Page 133 and 134:
Den starka gröna färgen utmärker
Page 135 and 136:
Medelnederbördsmängd i millimeter
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149:
Medelmolnmängden i Juli 8 f.m, 2 o
show all

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?