23.09.2013 Views

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

dalen <strong>till</strong>tager under våren och sommaren anda <strong>till</strong> Augusti<br />

eller September, då den är störst, och derefter aftager under<br />

hösten. Afbrottet (96) i Juli på Räfvabacken är sannolikt blott<br />

<strong>till</strong>fälligt och kompenseras af den väl starka stigningen (113)<br />

i Augusti. Den minskning i nederbördens mängd på åsarne,<br />

som vällas af skogens frånvaro, drabbar jeinförelsevis mest<br />

våren och den senare delen af hösten. Talen utvisa nemligen,<br />

att den skogbeklädda åsen erhåller om våren och försommaren<br />

30—60, under den senare delen af sommaren 10—30 ocb om<br />

hösten 20—40 procent mera nederbörd än de mer eller mindre<br />

nakna. Sannolikt skulle fortsatta mätningar under vintern<br />

gifvit vid handen en ännu större minskning under denna årstid<br />

på den skoglösa och de mindre skogbeväxta åsarne. Observatören<br />

Herr v. Döbeln har äfven meddelat, att om vintern<br />

den djupaste snön plägar ligga i skogen på Räfvabacken.<br />

Följande erfarenhetsrön synes icke stå illa <strong>till</strong>sammans<br />

med de här ofvan anförda resultaten och torde i alla händelser<br />

förtjena att omnämnas. Herr v. Döbeln berättar nemligen, att<br />

från en af åsarne, Månger-åsen, utgår en back, med hvars<br />

vatten han under regntiden sedan en längre tid <strong>till</strong>baka plägat<br />

drifva diverse små verk för husbehof, nemligen såg, tröskverk<br />

och qvarn. Någon kalla, hvarifrån bäcken leder sitt ursprung,<br />

kan icke förmärkas, helst densamma sommartiden plägar vara<br />

uttorkad. En märkbar förändring visade sig emellertid från<br />

och med våren och hösten 1869. Under den torra sommaren<br />

1868 afbrändes på Månger-åsen och kringliggande höjder, hvilka<br />

hafva sluttning åt bäcken, omkring 35 hektarer vacker och stor<br />

skog. En tid af 3—5 år förgingo, innan några gran- och tallplantor<br />

uppkommo på den afbrända marken, och under dessa<br />

år visade sig vattenflödet i bäcken ganska ringa, men detta<br />

ökade sig i samma mån skogsplantorna började <strong>till</strong>växa.<br />

Iakttagelser vid Ulricehamn. På ett af de högsta bergen<br />

i den bergstrakt, som omgifver sjön Åsunden i södra delen af<br />

Elfsborgs län i trakten af staden Ulricehamn, ha från Juli<br />

1893 tvenne nederbördsstationer varit i verksamhet. Den ena<br />

är förlagd vid Ulricehamns sanatorium, omgifven af skog, 285<br />

m. öfver hafvet; den andra på den skoglösa platån vid Backgården,<br />

1 km. i öster och vid 345 m. höjd. Sistnämnda punkt<br />

är en af de högsta i Götaland.<br />

Nederbörden har uppmätts dagligen. Mätaren på den högre<br />

fria stationen var försedd med den ofvan (afdeln. 12 s. 63)<br />

omtalade skyddsskärmen, den på den lägre deremot icke. Härigenom<br />

torde vid jemförelsen mellan de bada platserna instrumentfelet<br />

<strong>till</strong> följd af den förras fria utställning vara i det<br />

närmaste elimineradt.<br />

Procenttalen för Backgården (B) i förhållande <strong>till</strong> Sanatoriet<br />

(S) under Juli 1893—Augusti 1896 äro följande; <strong>till</strong>fälliga<br />

ojemnheter hos de särskilda månaderna äro utjemnade<br />

på vanligt satt.<br />

103<br />

pour cent des pluies, comparée à celle de la vallée, augmente<br />

en été et au printemps jusqu'au mois d'août ou de septembre,<br />

époque à laquelle elle atteint Bon maximum, pour diminuer en<br />

automne. L'interruption (96) en juillet, à Räfvabacken, n'est<br />

probablement qu'accidentelle et est compensée par l'augmentation<br />

très rapide (113) en août. La diminution des pluies causée<br />

sur les chaînes de collines par l'absence de forêts, se fait comparativement<br />

le plus sentir au printemps et dans l'arrièresaison.<br />

Les chiffres indiquent, en effet, que la colline boisée<br />

reçoit au printemps et au commencement de l'été, 30—60 %<br />

plus de pluie que celle qui est dénudée. Vers la fin de l'été,<br />

cet excédent est de 10—30 %, et en automne de 20—40 %. Probablement<br />

des observations continuées en hiver auraient indiqué,<br />

pour cette saison, une diminution eneore plus considérable<br />

sur la colline dénudée et les collines moins boisées.<br />

L'observateur, M. v. Döbeln, nous a également fait savoir qu'en<br />

hiver la neige la plus épaisse se trouve dans la forêt de Räfvabacken.<br />

Les faits suivants, fournis par l'expérience, nous semblent<br />

s'accorder assez bien avec les résultats donnés ci-dessus, et<br />

méritent, dans tous les cas, d'être mentionnés. M. v. Döbeln<br />

raconte, en effet, que l'une des chaînes de collines, le Mangeras,<br />

donne naissance à un ruisseau dont, depuis longtemps déjà,<br />

il a employé l'eau, pendant la période de pluies, pour actionner<br />

différents petits moteurs servant aux besoins de sa propriété,<br />

tels que p. ex. une scierie, une batteuse et un moulin. On ne<br />

peut découvrir aucune source d'où provienne le ruisseau, et<br />

cela d'autant moins que celui-ci est, d'ordinaire, desséché en<br />

été. Mais, à partir du printemps et de l'automne 1869, un<br />

changement notable se manifesta. Pendant l'été très chaud<br />

de 1868, 35 hectares de belle et grande forêt brûlèrent à<br />

Månger-ås et sur les hauteurs voisines. Une période de 3—5<br />

ans s'écoula avant l'apparition de quelques petits plants de<br />

pins et de sapins sur le sol incendié. Pendant toutes ces années,<br />

la quantité d'eau dans le ruisseau fut peu abondante,<br />

mais elle' augmenta avec l'accroissement de la forêt.<br />

Observations à Ulricehamn. Sur l'une des montagnes les<br />

plus hautes de la région montagneuse qui entoure le lac Asunden,<br />

situé dans la partie sud du län d'Elfsborg, dans les environs<br />

de la ville d'Ulricehamn, deux stations pluviométriques<br />

ont été en activité depuis le mois de juillet 1893. L'une de<br />

ces stations, entourée de forêts à 285 m. d'altitude, est située<br />

près du sanatorium d'Ulricehamn, l'autre se trouve sur le<br />

plateau non boisé près de Backgården à 1 km. à l'est et à<br />

345 m. d'altitude. Ce dernier point est l'un des plus élevés<br />

du Götaland.<br />

L'eau tombée a été mesurée tous les jours; Le pluviomètre<br />

de la station la plus élevée et la plus découverte, était<br />

muni du paravent précédemment décrit (page 63, chapitre<br />

12), mais non le pluviomètre de la station la moins haute.<br />

Grâce à cet aménagement, l'erreur due à l'exposition du<br />

premier pluviomètre dans un endroit entièrement dégagé, doit<br />

être à peu près éliminée lors d'une comparaison entre les<br />

deux localités.<br />

Nous donnons, ci-dessous, les proportions pour cent de Backgården<br />

(B) par rapport à celles du Sanatorium (S), en juillet<br />

1893—août 1896. Les inégalités accidentelles pour les différents<br />

mois ont été égalisées d'après le procédé usuel.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!